Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik

Transkript

1 Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Denna rapport är en vägledning för hur miljönämnder i kommuner med hamn med internationell trafik, framför allt passagerartrafik, ska kunna hantera utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg. Rapporten kan användas som en del i planerings- och beredskapsarbetet för miljönämnderna. Agneta Holmström Enhetschef Avdelningen för kunskapsstyrning 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Utbrott på fartyg i internationell trafik 7 Underrättelseskyldighet 7 Beredskap för utbrott 7 Ansvarsfördelning och lagkrav 7 Livsmedelsburen smitta 8 Samarbete mellan myndigheter 8 Informera via saneringsintyg 8 Bilaga 1. Begrepp 9 5

6 6

7 Utbrott på fartyg i internationell trafik Underrättelseskyldighet Myndigheter, kommuner och landsting som inom sina respektive ansvarsområden får information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa ska omedelbart underrätta Socialstyrelsen, enlig Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:12) om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa. Socialstyrelsen är nationell kontaktpunkt, det vill säga en kontaktpunkt mellan Sverige och omvärlden när det gäller internationella hot mot människors hälsa. Ett utbrott av en allvarlig smittsam sjukdom på ett fartyg behöver inte vara ett internationellt hot mot människors hälsa, men Socialstyrelsen ska omedelbart underrättas redan vid misstanke, och därför är det lämpligt att ha som rutin att alltid underrätta Socialstyrelsen. Beredskap för utbrott Det är ofta ont om tid att hantera utbrott på fartyg då fartygen vanligtvis stannar högst en dag i varje hamn. Därför är det viktigt att miljönämnden och förvaltningen har en beredskap och är förberedda på att omprioritera ordinarie arbetsuppgifter för att kunna hantera ett utbrott. Ansvarsfördelning och lagkrav Ansvarfördelningen är densamma som vid övrigt smittskyddsarbete i Sverige, eftersom miljöbalken (1998:808), MB, gäller på fartyg som ligger i svensk hamn. Miljönämnden ska enligt MB 9 kap 15 omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. Detta gäller vid misstanke att det rör sig om en allvarlig smittsam sjukdom som är objektburen via t.ex. vatten, avlopp, luft, sällskapsdjur, livsmedel m.m. Dessutom ska kommunen enligt MB 9 kap 14 snabbt underrätta smittskyddsläkaren. Smittskyddsläkaren är ansvarig för utredning av humanfall (provtagning av människor, intervjuer, etc.) enligt smittskyddslagen (2004:168). Socialstyrelsen är tillsynsvägledande enligt MB, samt tillsynsmyndighet och nationell kontaktpunkt enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (2006:1570). Lagkravet på att miljönämnden omedelbart ska vidta åtgärder vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom innebär att nämnden måste prioritera smittspårningsarbetet. Det finns också ett tydligt krav på att det är miljöförvaltningen som vidtar åtgärderna att spåra och undanröja risken för smittspridning. Miljöförvaltningen måste agera aktivt och inte enbart begära att verksamhetsutövaren vidtar åtgärderna. 7

8 Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta bör hanteras enligt livsmedelslagstiftningen om fartyget har någon av EU-länderna som flaggstat. Om fartyget inte har EUflagg kan åtgärder vidtas enligt MB 9 kap 15. Samarbete mellan myndigheter Vid utbrott på fartyg i internationell trafik bör samarbete med myndigheter både inom Sverige och i andra länder ske. Det innebär bland annat att ta till sig och dela med sig av information, och ta vid i undersökningskedjan. Om åtgärderna ska slutföras, kompletteras eller kontrolleras av annan myndighet bör kommunen kontakta denna. Socialstyrelsen ser helst att kommunikationen med myndigheter i andra länder sker via den nationella kontaktpunkten för IHR, d.v.s. Socialstyrelsens tjänsteman i beredskap. För detta behöver Socialstyrelsen få underlag i form av ett skriftligt meddelande på engelska, samt få veta vilka hamnar och länder det gäller. Det är viktigt att meddelandet kommer snabbt då fartygen ofta stannar högst en dag i varje hamn. Även Transportstyrelsens sjöfartsavdelning har bra kontaktvägar med andra flaggstater och hamnmyndigheter. Kommunen får kommunicera direkt med andra myndigheter, men kopia bör gå till Socialstyrelsen (tib@socialstyrelsen.se), ansvarig smittskyddsläkare och Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Miljöförvaltningen måste vid sin kommunikation ta hänsyn till att personuppgifter kan skyddas av sekretess enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Även uppgifter om företag kan skyddas av sekretess och därför ska miljöförvaltningen göra en prövning om t.ex. information angående fartyg eller rederi begärs ut av allmänhet eller media. Informera via saneringsintyg Krav på åtgärder som ställs på fartyget enligt miljöbalken gäller inte utanför svenskt vatten. Det är därför lämpligt att man bifogar en bilaga till fartygets saneringsintyg för att informera andra myndigheter om åtgärdskraven. Det bör framgå på fartygets saneringsintyg att det finns en bilaga, vilken myndighet som har utfärdat den och vilket datum den är bifogad. På det bifogade dokumentet bör det, förutom information om brister och åtgärdskrav, finnas tydliga kontaktuppgifter till myndigheten som har utfärdat åtgärdskraven, så att nästa inspekterande hamnmyndighet kan ta kontakt vid frågor. Internationell trafik och miljöbalken På fartyg i internationell trafik har miljönämnden inte möjlighet att ställa krav på förebyggande arbete och rutiner mot smittsamma sjukdomar, så som nämnden kan göra på verksamheter inom kommunen. Miljönämnden kan enbart vidta åtgärder i samband med ett utbrott. Nämnden kan t.ex. inte ställa krav på egenkontroll. 8

9 Bilaga 1. Begrepp Objektburen smitta Objektburen smitta är alla sjukdomar som kan spridas mellan objekt och människa. Alla typer av objekt och djur ingår i begreppet, t.ex. livsmedel, vattenanläggningar utomhus eller inne i fastigheter och andra vatteninstallationer, ventilationsanläggningar, vilda djur, livsmedelsproducerande djur och sällskapsdjur. Mer information om objektburen smitta finns i Socialstyrelsen handbok Hygien, smittskydd och miljöbalken objektburen smitta. Allvarlig smittsam sjukdom Allvarlig smittsam sjukdom kan sägas vara de allmänfarliga sjukdomarna enligt smittskyddslagen (som kan spridas via objekt). Även vissa andra smittsamma sjukdomar kan betecknas som allvarliga i miljöbalkens mening, t.ex. legionella och papegojsjuka. För att enkelt ta reda på vilka sjukdomar som är klassificerade som allmänfarliga, sök på allmänfarliga sjukdomar på Socialstyrelsens webbplats. IHR Världshälsoorganisationen, WHO, antog 2005 ett internationellt hälsoreglemente, IHR 2005, som är ett legalt bindande ramverk för 194 länder. Ramverket lägger rättigheter och skyldigheter på Sverige och därmed på alla personer i myndigheter och organisationer som är en del av Sveriges övervakning och krisberedskap. Det övergripande syftet med IHR 2005 är att ge största möjliga skydd mot att vissa sjukdomar och andra farliga ämnen sprids internationellt, men samtidigt med minsta möjliga hinder för den internationella trafiken. IHR 2005 är genomfört i Sverige via bl.a. lagen (2006:1570) och förordningen (2007:156) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:11) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:12) om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa. Redan innan IHR 2005 hade Sverige en utbyggd krisberedskap och ovan nämnda lag, förordning och föreskrifter kompletterar befintlig lagstiftning inom krisberedskaps området. Internationellt hot mot människors hälsa Med ett internationellt hot mot människors hälsa avses en risk för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller kan utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa förs in eller sprids till andra länder. 9

10 Underrättelseskyldighet Myndigheter, kommuner och landsting som inom sina respektive ansvarsområden får information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa ska omedelbart underrätta Socialstyrelsen. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:12) om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa står det klart vad underrättelsen ska innehålla. Meddelandebladet Ny lag innebär att Socialstyrelsen ska underrättas vid internationella hot mot människors hälsa från februari 2008 förtydligar det. Saneringsintyg Fartyg i internationell trafik ska ha ett saneringsintyg. Fartygen ska inspekteras var sjätte månad för att få ett förnyat saneringsintyg. Syftet med inspektionerna och saneringsintyget är att upptäcka och därmed minska risken för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller som kan utgöra ett hot mot människors hälsa förs in i landet eller sprids till andra länder. Det finns tre olika sorters saneringsintyg: Intyg om befrielse från sanering av fartyg Ship Sanitation Control Exemption Certificate Intyg om utförd sanering av fartyg Ship Sanitation Control Certificate Förlängning av intyg om befrielse från sanering av fartyg Extension of the Ship Sanitation Control Exemption Certificate 10