Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra.

Transkript

1 Utvärdering av Miljösamverkans tillsynskampanj om träskyddsmedel 2005 Inledning Miljösamverkan Västra Götaland har under våren 2005 genomfört en tillsynskampanj med inriktning på träskyddsmedel. Genom kontroll hos och information till återförsäljare ville vi bidra till en korrekt hantering av impregnerat virke samt till att göra alternativen mer kända. Kampanjen verkar i linje med miljökvalitetsmålet En giftfri miljö. Inför tillsynskampanjen arbetade projektgruppen 1 fram en handledning till stöd för miljökontorens tillsyn hos återförsäljarna. Handledningen innehöll bland annat en sammanfattning av gällande regler, informationsmaterial till återförsäljare, checklista för tillsynen och tips på bra informationsmaterial utgivet av Kemikalieinspektionen. Miljökontoren har redovisat sina resultat och erfarenheter i en enkät. Svaren sammanfattas i bilagan. Allt material finns på klicka kemikalietillsyn. Märkt virke Magnus Kristensson Slutsatser av kampanjens resultat Projektgruppen drar följande slutsatser: Tillgången på alternativ till tryckimpregnerat virke är för liten och återförsäljarnas information till kunderna ofta bristfällig. Reglerna anger att den som använder träskyddsbehandlat virke noga ska överväga behovet samt vid konstruktion och virkesval se till att användningen leder till så liten belastning som möjligt på hälsa och miljö. 1 Projektgruppen bestod av tre personer: Magnus Kristensson, Trollhättans Stad, Anna-Lena Wullf, Borås Stad och Cecilia Lunder, Miljösamverkan Västra Götaland. 1

2 För att kunna välja behöver kunderna bra information. Återförsäljarna har ett lagstadgat ansvar att informera kunderna om detta men det följs i många fall inte, vilket försvårar kundernas val. Återförsäljarnas kunskap spelar roll för kundens val. Framsidan på det informationsblad som delats ut till återförsäljarna. Det visar sig också att andelen alternativ som säljs i förhållande till tryckimpregnerat är mycket liten. Vi tror att bra och tillgänglig information om miljö- och hälsopåverkan skulle få fler att köpa alternativ. Eller åtminstone ge kunden möjlighet att välja istället för att handla tryckimpregnerat utan att alls reflektera över att det kan finnas alternativ. En annan faktor som säkert spelar roll är det högre priset på alternativen. Men då är det viktigt att känna till att kvittblivningen av exempelvis lärkträ är enklare eftersom man inte behöver frakta det till speciella avfallsstationer, vilket ju är fallet med det tryckimpregnerade. Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra. Märkningen av tryckimpregnerat virke behöver förbättras. Att endast 60 % av de besökta återförsäljarna har en korrekt märkning får anses dåligt. Det förekommer att märkning helt saknas, men framför allt behöver kvaliteten på märkningen höjas, så att kunden får en tydlig och korrekt information. Virket märks av de företag som impregnerat virket. Dessa behöver därför upplysas om den bristfälliga märkningen. Tveksamheter vid bedömning av miljösanktionsavgifter medför ibland att beslut om sådana uteblir. Troligtvis kommer inga miljösanktionsavgifter att tas ut trots att märkningen i många fall brister. Det beror i vissa fall på tveksamheter i bedömningen av om miljösanktionsavgift ska tas ut eller inte. Av erfarenhet vet vi att domstolarna inte dömer ut miljösanktionsavgifter om det finns utrymme för tveksamheter eller olika tolkningar av ett ärende. Det finns regler om miljösanktionsavgifter både för buntat och för icke buntat trä 2. I båda fallen anger man att det ska tas ut när återförsäljaren överlåter virket. Det betyder att miljökontoret måste bevisa att återförsäljaren verkligen sålt av just detta virke. I vilken utsträckning ska det bevisas? I andra fall, till exempel vid försäljning av barnskyddande 2 Miljösanktionsavgift ska betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet - överlåter buntat träskyddsbehandlat virke utan att föreskriven information finns på buntarna (KIFS 1998:8, 9 kap. 36 och 37 ), kronor - överlåter träskyddsbehandlat virke som inte är buntat utan att det på anslag vid virket finns information om de begränsningar i användningen som enligt särskilda föreskrifter gäller för virket (KIFS 1998:8, 9 kap. 36 och 38 ), kronor 2

3 förslutningar och taktil märkning, formuleras det erbjuder eller överlåter en vara, vilket betyder att det räcker att varan finns till försäljning i butiken. Denna formulering bör användas även för träskyddsbehandlat virke. Den andra tveksamheten rör bedömningen av huruvida miljösanktionsavgift ska tas ut eller inte när en och samma återförsäljare har korrekt märkning på visst virke men inte på annat. Det kan vara svårt att avgöra om denna förseelse stämmer överens med beskrivningen i förordningen om miljösanktionsavgift. Enligt Miljööverdomstolen ska den legalitetsprincip som gäller på straffrättens område också användas vid prövning av miljösanktionsavgifter. Legalitetsprincipen säger att den enskildes skyldigheter måste vara så klart angivna att ingen tveksamhet råder om vilket handlande som utlöser ansvar. Bättre vägledning eller förändrade regler behövs för att minska utrymmet för egen tolkning. Det kan nog gälla även i andra fall när miljösanktionsavgift är aktuellt. Miljökontoren uppskattar att arbeta med kemikaliefrågor i kampanjform, och tillsynen ger resultat. Sammanfattning av resultaten 21 kommuner har deltagit i kampanjen. 17 kommuner genom att utöva tillsyn hos sammanlagt 81 återförsäljare. 4 kommuner genom att enbart informera. Sammanlagt har cirka 140 återförsäljare nåtts av information i kampanjen. 6 av kommunerna har också informerat och kontrollerat internt i sin kommun. Berörda parter var parkförvaltning, teknisk förvaltning, byggkontor, konsumentvägledare och fritidsförvaltning. Hälften (41 av 81) av återförsäljarna kunde erbjuda alternativ till tryckimpregnerat virke. En del av dessa tog endast hem vid beställning från kunder. Det vanligaste alternativet är lärkträ. Värmebehandlat trä samt träslagen kirai och ek förekommer också. Andelen alternativ i förhållande till tryckimpregnerat är mycket liten, uppskattningsvis en eller ett par procent. Ungefär 15 % (12 av 81) av återförsäljarna sålde arsenik, tre av dem också kreosot. De två vanligaste bristerna enligt kommunerna är märkning och förvaring av virket. Endast 60 % (48 av 81) av återförsäljarna bedömdes ha korrekt märkning. Kommunernas kommentarer visar att kvaliteten på märkningen varierar. Trä som innehåller farliga ämnen klassas som farligt avfall och ska tas omhand på rätt sätt. Men informationen på virket innehåller ibland felaktigheter som att små mängder virkesspill kan sorteras som grovavfall. Eller formuleringar liknande ska hanteras enligt kommunens anvisningar som inte ger kunden någon tydlig information om hur man ska göra. Färdiga snickerivaror bedöms av miljökontoren också i många fall vara bristfälligt märkta. Ungefär en tredjedel av återförsäljarna lagrar virket på hårdgjord yta och under tak, och ungefär lika många på hårdgjord yta men utan tak. En dryg femtedel lagrar virke 3

4 utan varken hårdgjord yta eller tak. Fyra kommuner uppger att de kommer att ställa generella krav på förvaring på hårdgjord yta under tak. Elva svarar nej och fyra vet inte. En del av dem som svarat nej har gjort det för att kraven redan uppfylls eller kommer att uppfyllas genom åtgärder hos återförsäljarna. Cirka 70 % (50 av 68) hanterar farligt avfall korrekt. Brister kan vara att spill inte tas omhand som farligt avfall eller att egen transport av avfallet inte anmälts till Länsstyrelsen. Troligtvis kommer inga miljösanktionsavgifter att tas ut trots att märkningen i många fall brister. Tillsynen har i många fall lett till förbättringar. 9 kommuner svarar ja på den frågan, 2 nej och 5 vet inte. I flera fall uppger man att uppföljning kommer att göras senare. Kommunernas betyg till kampanjen var högt, i medel 4,5 på en femgradig skala. Hur resultaten kommer att spridas Resultaten kommer att skickas till alla miljökontor i länet, samt till Miljösamverkans övriga kontaktpersoner. Därutöver kommer vi att informera följande: De tillsynsmyndigheter i länet som utövar tillsyn över impregneringsanläggningar. De behöver få information om de brister som uppmärksammats när det gäller märkning. Kemikalieinspektionen såsom central tillsynsvägledare och tillsynsmyndighet. Naturvårdsverket såsom central tillsynsvägledare avseende avfallshantering. Nordiska träskyddsrådet, NTR, är ett samarbetsorgan för de nordiska branschföreningarna på träskyddsområdet. Många impregneringsanläggningar använder deras mall för märkning. Vi vill informera dem om exempel på sådana formuleringar som kommunerna stött på vid tillsyn som vi anser behöver ändras/förbättras (det gäller framför allt avfallshantering). Om det är sådana formuleringar som de har skrivit innebär det att de har möjlighet att ändra. En positiv sak som vi kan förmedla till dem är att det oftast verkar fungera bra när det gäller märkningslappar fastsatta på virkesförpackningar, de sitter kvar när de kommer till butikerna. Miljö- och samhällsdepartementet, för vilka vi vill påtala tveksamheterna avseende aktuella miljösanktionsavgifter. Det är viktigt att föra vidare sådana erfarenheter, för eventuella kommande förändringar. Om reglerna visar sig vara för otydliga vid praktisk tillämpning blir de verkningslösa och behöver därmed ändras. Projektgruppen kommer att skicka ut ett pressmeddelande med information om kampanjens resultat. /Sammanställt av Cecilia Lunder, projektledare för Miljösamverkan Västra Götaland, i samråd med projektgruppen. 4

5 BILAGA Kommunernas enkätsvar i träskyddskampanjen 2005 I denna bilaga redovisas frågorna i den enkät som projektgruppen skickat ut till länets kommuner, samt kommunernas svar. Vi har valt att inte ta med alla kommentarer. Ibland har vi valt ut några typiska för varje fråga. På vissa ställen har vi lagt in några kommentarer från oss i projektgruppen. Följande 21 kommuner har deltagit i kampanjen och besvarat enkäten: Alingsås, Borås, Dals-Ed, Falköping, Grästorp, Göteborg, Götene, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mark, Munkedal, Stenungsund, Strömstad, Tibro, Tjörn, Trollhättan, Uddevalla, Ulricehamn. 1. I vilken omfattning har ni deltagit i kampanjen? 17 kommuner har utövat tillsyn hos sammanlagt 81 återförsäljare 4 kommuner har enbart informerat återförsäljare. Brev har skickats till sammanlagt 39 återförsäljare, och 22 har blivit personligen informerade. 6 kommuner har informerat och kontrollerat internt i kommunen. Berörda parter har varit parkförvaltning/teknisk förvaltning (i fyra kommuner), byggkontor (i tre kommuner), konsumentvägledare (i två kommuner), samt fritidsförvaltningen i en kommun. Kommentar: Sammanlagt har ungefär 140 återförsäljare nåtts av information. 2. Hur många av butikerna i er kommun sålde alternativ till tryckimpregnerat virke? gäller de butiker som besökts 41 (av 81) Vissa av dessa tar endast hem vid beställning från kund. Kommentarerna visar att det vanligaste alternativet är lärkträ. Värmebehandlat trä samt träslagen kirai och ek förekommer också. Bilagans sida 1 (5)

6 3. Hur stora mängder säljs sammanlagt per år i de butiker ni besökt? Kommentar: Det är inte meningsfullt att redovisa någon total mängd för de besökta återförsäljarna, eftersom endast vissa återförsäljare kunnat uppge detta. Däremot är det tydligt att andelen alternativ är mycket liten, uppskattningsvis runt en procent. 4 a. Hur många butiker sålde arsenik- och/eller kreosotbehandlat virke? 4 b. I hur många butiker fanns det bra rutiner vid försäljning av arsenik- och kreosotbehandlat virke? Arsenik såldes i 12 butiker. I tre av dessa såldes också kreosot. I 6 av butikerna fanns bra rutiner. 5. I hur många butiker var märkningen på det virke som säljs tillfredsställande? (på lappar, anslag samt skriftlig information som kunden kan ta med hem) 48 (av 81) Kommentarer, exempel på sådant som varit särskilt bra, dåligt m.m.: I nästan alla butiker kan anslagen vid virket vara större. Information att ta med hem var man i stort sett tvungen att fråga efter. Dåligt uppdaterade lappar. Märkningen har två brister generellt: överväg behovet kunde vara mycket tydligare och avfallshanteringen är vag enligt kommunens anvisningar. Märkningen sällan gjord för att göra kunden uppmärksam. Den information som fanns var nästan alltid den som satt på när virket levererades. Två försäljningsställen hade egna anslag, men det var inte så tydligt vilket virke som skulle kopplas till respektive anslag. Butiken med bra ordning är ISO certifierade och det märktes tydligt att de jobbar med rutiner. De hade särskilda skyltar för varje virkessort. I de två övriga butikerna låg det lite här och där och lapparna på virkesbuntarna satt inte alltid kvar. Butikerna hade tillfredställande märkning av virket på plats. Tex. Konsolerna för hyllplan där virket förvarades buntat hade märkning. Vid löst virke var märkningen på anslag delvis bra. Behöver förbättras. En av butikerna saknade information att ta med hem. Lappar fanns på virket från tillverkaren men ramlade av under hantering, vind och regn i en butik p g a att lapparna inte var inplastade. Informationsblad saknades i två av tre butiker. Ett ställe dåligt på buntar där man börjat ta utav virket, lappar på bunten trillade loss. 6. Har ni/kommer ni att fatta beslut om miljösanktionsavgift i något fall? 1 kommun har kommunicerat miljösanktionsavgifter 15 kommuner kommer inte att besluta om någon miljösanktionsavgift 1 kommun vet inte Bilagans sida 2 (5)

7 7. Hur var märkningen på de färdiga snickerivaror som säljs? 3 kommuner anser att den var bra 5 varierande 3 dålig 3 att den saknas helt 4 vet inte Kommentarer, exempel på sådant som varit särskilt dåligt m.m.: Rabattkantstöd fanns överallt men några uppgifter om hur de var impregnerade fanns inte på något företag. Sitter ibland långt från buntarna, impregneringsfirma anges sällan. Märkning borde vara till mer för kunden. Information om att impregnerat virke klassas som farligt avfall. Oftast hänvisas det till avfallet ska omhändertas enl kommunens anvisningar. Ursprunglig märkning ramlat bort. 8. I hur många butiker var hanteringen av farligt avfall korrekt? Antal: 50 (av 68) Kommentarer, exempel m.m.: Transporterar med egen bil farligt avfall till tippen. Anmälan till länsstyrelsen för detta saknas. Vanligaste hanteringen var att mellanläggen skickades tillbaka till impregneringsverken för återanvändning (De lär därför vara mer impregnerade än virket runt omkring). För de som fick spillbitar vid sågning fanns det brister. Ett försäljningsställe uppgav att de skickade tillbaka spill till leverantören, som sedan återanvände detta. Ingen körde i egen regi utan alla hade köpt den tjänsten. Butikerna uppgav att inget avfall uppkom. De bearbetar inte virket. Dock sålde ett ställe ströläggningen i buntarna som småvirke. 9. Utomhusförvaring av virke skedde: Hos 30 återförsäljare: på hårdgjord yta och under tak Hos 29 återförsäljare: på hårdgjord yta men utan tak Hos 8 återförsäljare: ingen hårdgjord yta men under tak Hos 19 återförsäljare: varken på hårdgjord yta eller under tak Hos 3 återförsäljare: enbart förvaring inomhus Kommentarer, exempel m.m.: En förvarade på hårdgjord yta under presenning. Samtliga har fått tid på sig att ordna hårdgjord yta och under tak. 2 av försäljningsställena planerar att bygga tak. Det fanns virke som kommer i kontakt med regnvatten även om det förvarades under tak. Under vinterhalvåret mycket liten mängd i förvaring. Förvaring vintertid sker inomhus vid en av butikerna utan tak. Butikerna köper in stora kvantiteter träskyddsbehandlat virke inför sommaren och har inte tillräckliga lagringsutrymmen. Bilagans sida 3 (5)

8 10. Kommer ni generellt att ställa krav på förvaring på hårdgjord yta och under tak? 4 kommuner svarar ja 11 nej 4 vet inte Kommentar: Av kommunernas svar och kommentarer framgår att några kommuner svarat nej beroende på att man inte behöver ställa krav, dvs. för att kraven redan är uppfyllda. Kommentarer: Har nu skrivit en inspektionsrapport där det står att tak bör fixas. Ska göra en uppföljning i april/maj nästa år och då ta ställning om vi ska förelägga. Vi har förelagt dem att komma med förslag på lösningar samt uppgifter om om kostnaderna, sannolikt kommer vi att kräva någon sorts tak hos vissa. I ett enskilt fall kommer det att ställas krav. Troligtvis tak. Bättre förvaring så att virket inte nås av regnvatten. en av besökta ställen kommer att bygga om och då kommer förvaringen att hamna under tak och på hårdgjord yta, en av ställena hade en del av förvaringen inomhus, under vintertid var allt under tak. Båda har planer att få in virket inomhus. Ställer krav på hårdgjord yta i detta läge. Eventuellt även tak längre fram, fungerar inte med de ytor försäljningsställena har till förfogande i nuläget att kräva under tak. Vi har lagt nivån på tak och i vattenskyddsområden skydd för sidoinfallande regn. Kravet måste ställas i relation till verksamheternas storlek och hur mycket impregnerat trä som hanteras på plats. 11. Vilka var de två vanligaste bristerna? Förvaring av virke (16 kryss) Märkning, dvs. information till köpare (13 kryss) Avfallshantering (5 kryss) Annat, nämligen: Att det var lite oorganiserat som gör det svårare för kund att veta vad man ska köpa (1 kryss) (Rutiner vid försäljning av arsenik- och kreosotbehandlat virke) Kommentar: När kommunerna uppgivit de två vanligaste bristerna har de inte gjort någon allvarlighetsbedömning. Bilagans sida 4 (5)

9 12. Har tillsynen lett till förbättringar i de butiker ni besökt? 9 kommuner svarar ja 2 nej 5 vet inte Kommentarer: Vi har ej följt upp men där vi besökt företagen i andra ärenden har vi sett att märkningen förbättrats. Vi har haft en bra dialog med återförsäljare och kommunen. Förhoppningsvis kommer en del eftertanke att spridas. Bättre rutiner och ordning bland högarna. Diskussioner pågår. en av butiksägarna talade om att inför besöket hade en egen kontroll gjorts och översyn skett utav märkningen, brister hade då rättats till. Till en del ja. Men för det mesta var de duktiga själva och kände till regler ganska bra. 13. Betygsätt Miljösamverkans stöd för ert tillsynsarbete med denna kampanj på skalan 1 5 (där 5 är högsta betyg). Medelbetyg 4,5 (tio stycken femmor och lika många fyror) Kommentarer: Har funkat bra! Jättebra handledning! Trevligt bemötande vid telefonkontakt. Det hade varit bra med mallar för inspektionsrapport och MSA så hade vårt arbete gått ännu snabbare Det hade varit bra om man inom Miljösamverkan hade tagit fram en strategi för förvaringen. Vid vilka mängder och vilka förutsättningar skall tak krävas. 14. Övriga kommentarer om kampanjen, resultaten, förslag på uppföljning m.m.: Uddevalla genomförde en liknande kampanj för några år sedan, det visade sig nu då det var få brister i märkning men informationen till kund kan nog bli mycket bättre. Den behövdes. Bra material att använda till information ute hos försäljare och att samtidigt göra ett lighttillsynsbesök utan att behöva gå igenom allt inom området så att det fortfarande kändes meningsfullt med besöket. Vi har idéer på att köra informationsträffar för föräldragrupper på MVC (prata om träskydd, kolla korken, vatten etc). (anm. MVC=mödravårdscentral) Det skulle vara intressant att veta hur många som kommer att döma ut MSA och hur bristerna sett ut då. Det märks att det är "inne" med tryckt virke, butikerna får mycket sällan frågor om alternativ från kunder. Tryckt virke köps utan att reflektera om det verkligen behövs är vår uppfattning. Checklistan för tillsyn (bilaga 3) användes delvis vid inspektion. Två av de fyra besöken som gjordes överlät inte träskyddsbehandlat virke längre. Många försäljare har nu fått informationen som ni tagit fram i träskyddskampanjen. Tack för hjälpen. Roligt med konkret & begränsad insats (för oss som inte har så många försäljningsställen då..) Sammanställt av Cecilia Lunder, i samråd med projektgruppen Bilagans sida 5 (5)

10 Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, kommunförbunden och kommunerna i länet Adress Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Box Borås Tel Webbplats Projektledare Lasse Lind Tel lind.lasse@telia.com Cecilia Lunder Tel cecilia.lunder@o.lst.se