1(11) Kontrollplan Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument

Transkript

1 1(11) Kontrollområde: Livsmedel Styrdokument

2 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Kontrollplan Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Verksamhetschef samhällsbyggnad Reviderad av

3 3(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Mål för den offentliga kontrollen Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Kontrollmyndighetens mål Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Behörig central myndighet Behörig myndighet för kontrollen Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Samordning Samordning mellan behöriga myndigheter Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Finansiering av kontrollen Kompetenskrav och utbildning Organisation och utförande av kontrollen Registrering av kontrollobjekt Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Verktyg för utförande av kontroll Rapportering av kontrollresultat Öppenhet i kontrollen Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Revisioner Beredskap Flerårig nationell kontrollplan...11

4 4(11) 1 Sammanfattning Kontrollplanen är kommunstyrelsens/jävsnämndens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Kommunstyrelsen/jävsnämnden i Eda kommun är ansvarig myndighet för livsmedelskontrollen baserad på livsmedelslagstiftningen. Kommunstyrelsen/jävsnämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommunen är ansvarig enligt 23 och 25 livsmedelsförordningen. Ansvaret omfattar kontroll av dricksvatten, livsmedelshygien, redlighet och spårbarhet. Målet med livsmedelskontrollen är bl.a. att skydda människors hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Arbetsuppgifterna utgörs främst av inspektion, revision, provtagning och handläggande av ärenden såsom registrering och riskklassificering. Vidare sker utredning av misstänkta matförgiftningar samt beslutsfattande i fråga om sanktioner, avgifter och åtalsanmälningar. Kommunstyrelsen/jävsnämnden ansvarar för operativ offentlig kontroll av cirka 140 livsmedelsanläggningar. Tillsynsobjekten utgörs främst av restauranger, livsmedelsbutiker, caféer, dricksvattenverk, samt kök inom barn- och äldreomsorgen. Arbetet utförs av 2 inspektörer (totalt 1,6 årsarbetskrafter). Planerad kontroll och extra offentlig kontroll är avgiftsfinansierad. Kontroll som av någon anledning inte genomförs under innevarande år i enlighet med kontrollplanen, läggs till i respektive objekts kontrolltid för nästkommande år. Antalet kontrolltimmar bestäms vid riskklassificering av anläggningen. Varje år fastställs en plan för den operativa verksamheten som förvaltningen och dess inspektörer skall följa. I den bestäms bl.a. vilka anläggningar som skall besökas det aktuella året, samt vilka kontrollpunkter som skall kontrolleras. Syftet med planen är att arbetet skall vara effektivt och ändamålsenligt. Planen fungerar också som arbetsfördelning mellan inspektörerna. Verksamhetsutövningen baseras på kommunstyrelsens/jävsnämndens riktlinjer och rutiner samt vägledningar från Livsmedelsverket. Enligt framtagen bilaga till kontrollplan för 2015 skall alla verksamheter med sammanlagt tre eller fler timmars kontrolltid (med eller utan skuld), få minst ett tillsynsbesök.

5 5(11) 2 Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan, (livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd) i Sverige är att: Konsumenterna endast erbjuds säkra livsmedel, känner förtroende för kontrollverksamheten, ges en god grund för val av produkt samt inte blir lurade. Med säkra livsmedel menas livsmedel som är tjänliga ur ett mikrobiologiskt, fysiologiskt och kemiskt perspektiv. Verksamhetsutövarna känner tilltro för kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har ett optimalt samarbete och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Målsättningen är att den offentliga kontrollen utförs så att: Konsumenterna ges säkra livsmedel och inte blir lurade. Verksamheterna får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: maten är säker, livsmedelshanteringen är redlig, livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell, livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt, den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas som trovärdiga av konsumenter, media och företag. 2.2 Kontrollmyndighetens mål Kommunstyrelsen/jävsnämnden i Eda kommun har följande mål för livsmedelskontrollen : Utföra kontroll enligt verksamhetsplan. Följa upp de brister som noterats hos livsmedelsföretagare vid den offentliga livsmedelskontrollen. Mindre allvarliga brister följs upp vid nästkommande ordinarie livsmedelsinspektion. I de fall där avvikelserna är av allvarligare art och därmed kan innebära en risk för konsumenters hälsa, följs bristerna upp genom extra offentlig kontroll. Minska den kontrollskuld som uppstått i verksamheten. Målet är att kontrollskulden skall vara eliminerad senast 2017, alltså under innevarande kontrollperiod.

6 6(11) Följa upp de kontrollpunkter där flera livsmedelsföretag (50 % eller fler) inom samma bransch haft avvikelse året innan. Höja kunskapsnivån bland livsmedelsföretagare genom utbildning. 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006:814) 3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 Livsmedelslagen (2006:804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket och dels av de lokala kommunala myndigheterna. Länsstyrelsen har ansvaret för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. I Eda kommun ansvarar kommunstyrelsen/jävsnämnden för livsmedelskontrollen. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 Livsmedelsförordningen (2006:841). 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Miljösektionen ansvarar för kontroll av alla typer av livsmedelsanläggningar inom kommunstyrelsens/jävsnämndens ansvarsområde. Hur beslut och uppgifter delegeras beskrivs i delegationsordningen. 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Två gånger per år deltar handläggarna i de länsmöten som hålls. Där deltar representanter från Länsstyrelsen, länets kommuner och i vissa fall en representant från Livsmedelsverket. Godkännandenummer för animalieanläggningar fördelas av livsmedelsverket efter underlag från kommunen om genomförd godkännandeprövning. Matförgiftningsutredningar sker i samarbete mellan kommunen, smittskyddsläkare, Länsstyrelsen och i speciella fall även Livsmedelsverket. Även andra kommuner kan involveras i utredningen. RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) vidarebefordras från Livsmedelsverket till berörd kommun. Uppföljning sker genom återkoppling från kommunen till livsmedelsverket.

7 7(11) Revisioner av kommunens verksamhet genomförs av länsstyrelsen och livsmedelsverket. 4.2 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Kommunstyrelsen/Jävsnämnden i Eda kommun delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon annan myndighet. 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Kommunstyrelsens/Jävsnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och Livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 20 i Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt 7. Antalet årsarbetskrafter är beräknade i enlighet med SKL:s Underlag 36, beräkning av handläggningskostnaden per timme. Miljösektionen har utgått från en snabb överslagsräkning av hur mycket tid en inspektör lägger på olika arbetsuppgifter och kommit fram till följande fördelning av årsarbetstiden: En årsarbetare arbetar 2000 timmar. Av dessa läggs 500 timmar på personlig tidsanvändning (semester, sjukfrånvaro, utbildning), 500 timmar på gemensam tid (möten, planering, administration), 500 timmar planerad tillsyn (årlig tillsyn på verksamheter), 300 timmar övrig, debiterbar tillsyn (anmälningar, extra offentlig kontroll) och 200 timmar övrig, icke debiterbar tillsyn (obefogade klagomål/rasff-notifieringar). Vad som ingår mer specifikt i de olika kategorierna går att läsa om i SKL:s underlag. De planerade tillsynstimmarna uppgår år 2015 till 606,5 timmar. För att klara av ovannämnt tillsynsbehov krävs 1,2 årsarbetskrafter inom livsmedelskontrollen. Miljösektionen har en kontrollskuld som år 2015 uppgår till 658 timmar. För att eliminera skulden till utgången av år 2017 krävs 0,6 årsarbetskrafter inom livsmedelskontrollen utöver ovan nämnda 1,2. Totalt 1,8 årsarbetskrafter. För livsmedelskontrollen finns följande personal till förfogande för 2015 (årsarbetskrafter): Livsmedelsinspektörer 1,6 Verksamhetsstöd (chef, adm stöd) 0,15 Totalt innebär detta att ca timmar finns tillgängliga för livsmedelskontroll under år 2015.

8 8(11) Vid längre frånvaro (t.ex. föräldraledighet, långvarig sjukdom) anställs vikarier. Kortare frånvaro regleras via det samarbetsavtal som finns med Årjäng- och Arvikas kommun avseende utbyte av tjänster inom bland annat livsmedelskontrollen. 5.2 Finansiering av kontrollen Kommunstyrelsens/jävsnämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras med avgifter, enligt förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166). Målsättningen är att 85% av de totala kostnaderna för livsmedelskontrollen ska vara avgiftsfinansierad. Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjektet för att finansiera kontrollen. Avgiftens storlek baseras på klassificeringen av anläggningen i riskklass och erfarenhetsklass enligt Livsmedelsverkets vägledning «Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter» samt kommunstyrelsens/jävsnämndens beslut om frånsteg från vägledningen. Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Timtaxta för livsmedelskontroll framgår av «Taxa för Eda kommuns offentliga kontroll av livsmedel» i enlighet med kommunfullmäktiges beslut Dnr KS Kompetenskrav och utbildning Kompetensinventering hos inspektören sker kontinuerligt och diskuteras i samband med det årliga medarbetarsamtalet, samt i samband med den årliga verksamhetsplaneringen. En individuell utbildningsplan tas fram. Den befintliga kompetensen jämförs med behovet, framförallt inom följande parametrar: Aktuell lagstiftning, Anläggningstyper, Arbetsuppgifter, Kontrollområden, samt Kontrollmetoder. Kompetensutveckling sker löpande genom deltagande i kurser. Vidare sker kunskapsutbyte bl.a. genom deltagande i länsmöten samt medverkan i nationella arbetsrum på livstecknet. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering av kontrollobjekt Kommunstyrelsen/jävsnämnden ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid cirka 140 livsmedelsanläggningar. Anläggningarna finns registrerade i miljösektionens verksamhetssystem Ecos.

9 9(11) I EG-förordning (nr) 882/2004 om offentlig kontroll finns krav på att kontrollmyndigheten ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. Miljösektionen uppdaterar sitt register kontinuerligt efter varje utförd kontroll, efter att ha mottagit anmälningar för registrering alternativt erhållit information från företagare på annat sätt. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Riskklassificering av anläggningar sker genom tillämpning av Livsmedelsverkets modell för riskklassificering. Riskklassningen lägger en grund för hur de olika verksamheterna skall prioriteras samt hur ofta kontroll skall ske. I händelse av resursbrist utförs i först hand kontroll av de anläggningar i vilka livsmedelshanteringen medför störst risk. Val av kontrollintervall beror på summan årlig kontrolltid hos objekten. Val av kontrollmetoden liksom kontrollområdet styrs av tidigare erfarenheter av verksamheten, samt vilka kontrollpunkter som skall kontrolleras på verksamheten enligt verksamhetsplanen. Vilka kontrollområden som skall kontrolleras avgör vilken kontrollmetod som är mest lämplig, men även verksamhetens storlek och art kan påverka. Beroende på vilka kontrollområden som skall kontrolleras kan livsmedelsinspektionerna ta olika lång tid, vilket innebär att en anläggning kan få fler än ett besök per år. Kontrollen läggs upp i projektform och verksamheterna grupperas baserat på anläggningstyp. Miljösektionen har en tredelad checklista, där kontrollen är uppdelad i ett antal punkter som kontrolleras vid varje besök. Resterande är uppdelade på ett sådant sätt att de kontrolleras vid var tredje inspektion. Miljösektionen kan även komma att delta i regionala och nationella tillsynsprojekt under perioden för kontrollplanen. För en detaljerad beskrivning av planerade kontrollinsatser se vidare verksamhetsplan och bilaga till kontrollplanen, som även återfinns under U:\AVDEL\SB\Gemensam\Miljö\Livsmedel 6.3 Verktyg för utförande av kontroll För den planerade kontrollen används checklistor som verktyg, innehållande de kontrollområden/kontrollpunkter som valts ut i samband med verksamhetsplaneringen. För nationella och regionala projekt används checklistor framtagna speciellt för dessa ändamål. För analys av livsmedelsprover tagna inom ramen för den offentliga kontrollen anlitas ALcontrol laboratories. Laboratoriet är ackrediterat för de analyser som utförs. Kontroll av dess ackrediteringen sker vid upphandlingen. Om nämnden låter utföra annan analys än de som upphandlats försäkrar sig nämnden om att laboratoriet har ackreditering för den aktuella analysen. Kontrollmetoden provtagning används främst i tre syften : Verifiering av företagens rutiner i egenkontrollen och företagens egen provtagning

10 10(11) Riktad kontroll (projekt) Utredning av matförgiftningar 6.4 Rapportering av kontrollresultat Resultatet från kontrollen dokumenteras i rapporter eller i beslut. Kontrollresultatet rapporteras till varje enskild verksamhet i enlighet med artikel 9 Förordning (EG) nr 882/2004. Kontrollrapporten innehåller de föreskrivna uppgifterna i ovan nämnd artikel. Alla rapporter sparas i Ecos. Årligen sker rapportering av resultatet från kontrollen till Livsmedelsverket enligt 2 i LIVSFS 2009:13. Rapporteringen sker genom en sammanställning av resultaten från kontrollen i Ecos. 6.5 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen i första hand av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagstiftningen ställer krav på att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Kommunstyrelsen/jävsnämnden registrerar dessa handlingar i Ecos. Till varje KS/nämndsammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som miljösektionen har fattat sedan föregående sammanträde. Listan redovisas i särskilt ärende för nämnden. 7 Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Om kommunstyrelsen iakttar brister i efterlevnaden av lagstiftningen hos verksamhetsutövare följs dessa upp. Uppföljning sker vid nästa planerade kontroll om de iakttagna bristerna inte är av allvarlig art. Om de iakttagna bristerna är av allvarlig art eller verksamheten tidigare har visat prov på bristande efterlevnad följs avvikelserna upp genom extra offentlig kontroll. Om bristerna kvarstår vid den extra offentliga kontrollen eller bristerna bedöms vara så allvarliga att livsmedel riskerar att bli osäkra, fattar kommunstyrelsen erforderliga beslut om åtgärder enligt Artikel 54 förordning (EG) nr 882/2004 samt i livsmedelslagen. Miljösektionen följer livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. Inom kommunstyrelsens/jävsnämndens område regleras ansvar och befogenheter genom delegationsordning. För att kontrollen skall kunna utföras effektivt har handläggarna på miljösektionen långtgående delegation. 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Uppföljning kring verksamhet och ekonomiskt läge sker vid varje sammanträde med kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott samt med jävsnämnden.

11 11(11) 8.2 Revisioner Externa revisioner utförs av länsstyrelsen och livsmedelsverket. Interna revisioner utförs av kommunens revisorer och har hittills syftat till att undersöka om kommunstyrelsens åtgärder är tillräckliga för att styra och följa upp verksamheten. Ingen intern revision av livsmedelskontrollen har genomförts. 9 Beredskap Eda kommun har en jourverksamhet via Räddningschef i beredskap, vilken alltid kan nås via kommunens växel där hänvisning sker till alla tider då växeln är stängd. Hos räddningschef i beredskap finns alla telefonnummer till miljöchef och livsmedelsinspektör. Kommunen har en krisplan som kan användas vid krisledning och krishantering för den egna organisationens arbete. 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs det hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd går till. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets hemsida