kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den"

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten av patientutbildning i förhållningssätt till långvarig sjukdom Karin Warfvinge Skrift 9:

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten av patientutbildning i förhållningssätt till långvarig sjukdom Karin Warfvinge Skrift 9:

4 Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Karin Warfvinge KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona ISBN (pdf) ISBN (tryck)

5 Förord Att leva ett friskare liv är den svenska versionen av det amerikanska programmet Chronic Disease Self- Management Program som utvecklats vid Stanford University i USA. Metoden bygger på kognitiv inlärningspsykologi och är vetenskapligt beskriven i ett stort antal publikationer. Programmet erbjuds patienter som har en eller flera långvariga sjukdomar. Utbildningen betonar självhjälp och ledarna har själva oftast en eller flera långvariga sjukdomar. Föreliggande rapport beskriver Landstinget Blekinges satsning på patientutbildningen Att leva ett friskare liv. Uppdraget att sammanfatta arbetet gavs till undertecknad, professor Karin Warfvinge, Warfvinge Science Support AB juli, 9, av Blekinge kompetenscentrum, Landstinget Blekinge genom kompetenschef Birgitta Billinger Lundberg. Sammanställningen har gjorts i nära samarbete med kompetenschefen och berörd personal vid Blekinge kompetenscentrum. Lund --7 Karin Warfvinge, professor Warfvinge Science Support AB Mellanvångsvägen Lund

6

7 Introduktion Människor med långvariga hälsoproblem upplever, oavsett diagnos, likartade symptom, problem och bekymmer i det dagliga livet. De kan ha behov av att utveckla färdigheter för att orka med att bemästra symptom, vardagslivets utmaningar och sjukdomens inverkar på deras liv. Att leva ett friskare liv är den svenska versionen av det amerikanska programmet Chronic Disease Self-Management Program som utvecklats vid Stanford University i USA. Metoden bygger på kognitiv inlärningspsykologi och är vetenskapligt beskriven i ett stort antal publikationer (för referenser se Programmet erbjuds patienter som har en eller flera långvariga sjukdomar. Utbildningen betonar självhjälp och ledarna har själva oftast en eller flera långvariga sjukdomar. Långvariga, kroniska sjukdomar medför en stor kostnad för sjukvården och samhället. Som en del i behandlingen kan ett kostnadseffektivt självhjälpsprogram utgöra ett verkningsfullt komplement. Föreliggande rapport beskriver Landstinget Blekinges satsning på patientutbildningen Att leva ett friskare liv. Metod Patienter med en eller flera sjukdomar erbjöds utbildningen Att leva ett friskare liv via annonsering resp enskilda erbjudande till patienter. Samtliga kursledare hade genomgått en ledarutbildning med detaljerad kursinstruktion för att säkra innehåll och kvalitet. Enkäter (bilaga) genomfördes före och 6 månader efter utbildning. Resultaten av hela deltagaregruppen presenteras i diagram. Ur deltagarematerialet valdes sjukdomsgrupper ut för att undersöka om olika diagnoser svarade olika på utbildningen. Grupperna var: enbart diagnos Rörelseapparat/smärta (n=7 före utbildning; n= efter utbildning), enbart diagnos Psykisk ohälsa (n=7; n=9) samt deltagare med - diagnoser (n=; n=8). I de fall någon/några av de grupperna uppvisade signifikant avvikande resultat jämfört med den totala gruppen av deltagare beskrivs det i separat diagram. För att beräkna statistisk signifikans användes Students t-test. Signifikansnivå valdes till.. Resultat Deltagarna 8 personer deltog i den första enkäten, dvs innan utbildning. Sex månader efter utbildning deltog 9 stycken av de ursprungliga, dvs ca 8%. av 8 var män (ca %), resp av 9 (ca %). Av de ursprungliga deltagarna uppgav ca 9% ålder. Medelåldern var ca 8 år (STDAV,6 år). Ca 6% av deltagarna var gifta/sambos.

8 Antal deltagare före och 6 månader efter utbildning Medelålder 8 år. 6% gifta/sambo. Antal personer Kvinnor Män % % Utbildningsnivå Utbildningsnivån bland deltagarna graderades i en fyrgradig skala: () grundskola/folkskola, () realskola, () gymnasium, () universitet/högskola. Medeltalet beräknades till,, dvs en utbildningsnivå mellan realskola och gymnasium. Långvariga sjukdomar Deltagarna fick uppge vilka långvariga sjukdomar de hade. Antalet sjukdomar bland deltagare beräknades till,9 före och,8 efter utbildning. Långvariga sjukdomar hos deltagarna 9 Procent av deltagarna p<. Rörelseapp/smärta Hjärta/kärl Diabetes Astma/allergi/lungsjukd Psykisk ohälsa Neurologisk sjukdom Cancer Stroke Annan sjukdom

9 Allmän hälsa Deltagarna fick gradera, i en femgradig skala, sin upplevelse av den allmänna hälsan: () utmärkt, () mycket god, () god, () någorlunda god, () dålig. Allmän hälsa, p<. "Utmärkt" till "dålig",,,, Hela gruppen Rörelseapparaten/smärta Psykisk ohälsa - diagnoser Symptom Man fick gradera, i en 6-gradig skala, hur mycket man känt symptom under de senaste veckorna: () inget, () lite då och då, () ibland, () en stor del av tiden, () mestadels av tiden, () hela tiden. Symptom under veckor Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan

10 Symptom - - diagnoser Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, p<. p<. Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan Trötthet, andfåddhet och smärta Man fick gradera, i en tio-gradig skala, hur mycket man kände trötthet, andfåddhet och/eller smärta under de senaste veckorna, där () motsvarade ingen, och () stor/svår. Trötthet, andfåddhet och smärta under veckor 9 8 Från "ingen" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta

11 Från "ingen" till "stor" Trötthet, andfåddhet och smärta - rörelseapparaten/smärta p<. Trötthet Andfåddhet Smärta Trötthet, andfåddhet och smärta - - diagnoser 9 8 p<. Från "inget" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta Fysiska aktiviteter Deltagarna fick uppge hur mycket tid man lagt ner på fysiska aktiviteter under de senaste veckor. Man fick gradera i en -gradig skala: () inget, () mindre än min/vecka, () -6 min/vecka, () - tim/vecka, () mer än tim/vecka.

12 Från "inget" till "> tim/vecka" Springa/styrketräna Fysiska aktiviteter under veckor Gång Simning/vattengymnastik Cykling Gymnastik/aerobics Symptomhantering Deltagarna fick frågan vad de gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom: få distans till obehaget, tänker inte på det som obehag utan något annat, leker mentala lekar eller sjunger, praktiserar progressiv muskelavslappning, praktiserar visualisering eller guidad fantasi eller talar till sig själv på ett positivt sätt. Dessa olika sätt graderades i en -gradig skala: () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid. Symptomhantering Från"aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv

13 Symptomhantering - rörelseapparaten/smärta Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Symptomhantering - - diagnoser Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Fysisk förmåga Den fysiska förmågan efterfrågades i en -gradig skala: () utan några svårigheter, () med viss svårighet, () med stor svårighet, () kan inte göra det.

14 Från"utan svårigheter" till "kan inte göra det",,, Fysisk förmåga Ansträngande aktiviteter Måttligt ansträngande aktiviteter Gå > km Gå i trappor Sjukdomens inverkan på livet Deltagarna fick frågor kring hur mycket sjukdomen/sjukdomarna och/eller dess behandling inverkade på deras liv i en 7-gradig skala där innebar inte mycket och 7 väldigt mycket. Hur inverkar sjukdom/behandling på livet? 7 Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 6 p<. Friskhetskänsla Mat och dryck Arbetet Tysta fritidsaktiviteter Ekonomiska situation Relation till partnern

15 Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 7 6 Sexliv Hur inverkar sjukdom/behandling på livet?, forts. Familjerelationer och aktiviteter Aktiviteter med vänner Samhällsengagemang Självutveckling Känsla av säkerhet i olika situationer Följande frågor ställdes till deltagarna: Hur säker är du på att du kan. Undvika att trötthet som är orsakad av din sjukdom stör dig i det du vill göra Påverka din livssituation till det bättre Undvika att dina känslomässiga obehag orsakad av din sjukdom stör det i det du vill göra Undvika att andra symptom eller hälsoproblem stör dig i det du vill göra Undvika att din livssituation försämras Undvika att fysiska obehag och smärta stör dig i det du vill göra Göra de olika saker och aktiviteter som är nödvändiga för att klara ditt hälsotillstånd och för att minska ditt behov av att gå till doktorn Att göra annat än bara ta medicin för att minska sjukdomens inverkan på ditt dagliga liv Frågorna skulle besvaras enl en -gradig skala från inte alls säker till helt säker.

16 Från "inte alls säker" till "helt säker" Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Känsla av säkerhet inför att göra saker Undvika andra symptom/problem Undvika försämrad livssituation Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Från "inte alls säker" till "helt säker" Känsla av säkerhet inför att göra saker - rörelseapparaten/smärta Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag

17 Från "inte alls säker" till "helt säker" Undvika trötthet Känsla av säkerhet inför att göra saker - - diagnoser p<. Påverka livssituation p<. Undvika känslomässiga obehag p<. Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Känslor Deltagarna skulle gradera känslor under den senaste veckan. Följande påstående skulle man ta ställning till: Under den senaste veckan Har jag blivit störd av saker som normalt inte stör mig Har jag haft problem med att koncentrera mig på det jag gjort Har jag känt mig deprimerad Har jag känt att allting som jag gjort varit arbetsamt Har jag känt mig hoppfull inför framtiden Har jag känt rädsla Har jag varit lycklig Har jag känt mig ensam Har jag inte kommit igång Har jag sovit orolig En -gradig skala användes: () sällan eller aldrig, () ibland eller lite då och då, () emellanåt eller måttligt, () hela tiden.

18 Känslor Från "sällan/aldrig" till "hela tiden",,, p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Känslor - psykisk ohälsa Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter

19 Känslor - - diagnoser Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Dagliga aktiviteter Följande frågor ställdes: Hur mycket under de senaste veckorna Har din hälsa hindrat dina normala gemensamma aktiviteter med familj, vänner etc? Har din hälsa hindrat hobby- och rekreationsaktiviteter? Har din hälsa hindrat ditt hushållsarbete? Har din hälsa hindrat dig från att gå ärenden och shoppa? En -gradig skala användes: () inte alls, () något, () då och då, () ganska mycket, () nästan helt. Hinder i dagliga aktiviteter Från "inte alls" till "nästan helt",,,, Hindrat umgänge Hindrat hobby/rekreation Hindrat hushållsarbete Hindrat shopping

20 Sjukvård Vilka förberedelser gör deltagarna innan ett läkarbesök? Förbereder en lista med frågor till läkaren Frågar om saker för att veta och förstå Diskuterar personliga problem som kan ha med sjukdomen att göra () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid., Inför läkarbesök Från "aldrig" till "alltid",,,, Frågelista Frågor kring behandling Diskussion kring personliga problem Deltagarna fick svara på hur många gånger under de senaste 6 månaderna de sökt Läkare på vårdcentral Läkare på sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning () ingen gång, () - gånger, () - gånger, () gånger eller mer.

21 Besök hos olika vårdenheter Från "ingen gång" till "> gånger",,, Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos olika vårdenheter - rörelseapparat/smärta p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet

22 Besök hos vårdenheter - psykisk ohälsa Från "ingen gång" till "> gånger",,, p<. p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos vårdenheter - - diagnoser Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Sista frågan gällde deltagarnas ev sjukhusvistelse under senaste 6 månaderna. Ca % av deltagarna hade vistats på sjukhus, både före och efter utbildning. Antal sjukdagar var i genomsnitt 6. före och 7. efter utbildning.

23 Diskussion Positiva effekter Positiva effekter av självhjälpskursen Att leva ett friskare liv kunde konstateras av en del av kursmomenten. Antalet långvariga sjukdomar bland deltagarna minskade från,9 till,8. Diagnosen Psykisk ohälsa minskade signifikant (p<.) och bidrog därmed till största del för minskningen i hela deltagaregruppen. Deltagarna fick gradera sin upplevelse av den allmänna hälsan. Samtliga grupperingar beskrev en förbättring efter utbildningen. Gruppen Rörelseapparaten/smärta uppvisade en signifikant förbättring (p<.). En förändring av symptom upplevdes enbart i gruppen - diagnoser. Man hade mer energi (p<.) och mindre rädsla (p<.) inför framtidens hälsa. Denna grupp kände också signifikant minskad trötthet (p<.). Gruppen Rörelseapparaten/smärta upplevde signifikant mindre smärta (p<.). På frågan vad deltagarna gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom konstaterades att samtliga undersökta parametrar signifikant förbättrade symtomhanteringen bland deltagarna, gruppen Rörelseapparaten/smärta lite mindre än deltagaregruppen som helhet. Man undersökte hur deltagarna upplevde känslan av säkerhet i olika vardagssituationer. Deltagaregruppen som helhet uppvisade ingen signifikant förändring efter kursen. Efter uppdelning i grupper kunde gruppen Rörelseapparaten/smärta i större grad undvika fysiska obehag (p<.) och gruppen - diagnoser undvika trötthet (p<.), påverka sin livssituation (p<.), undvika känslomässiga obehag (p<.) samt undvika andra symptom/problem (p<.). Deltagarna fick gradera sina känslor. Känslan av depression (p<.) och sömnsvårigheter (p<.) hade minskat. Vid uppdelning i grupper visade det sig att gruppen Psykisk ohälsa hade förbättrat sin koncentrationsförmåga (p<.) och - diagnoser mer sällan upplevde sin situation som arbetsam (p<.), kände sig mer hoppfull (p<.) och mer lycklig (p<.). Således kan det konstateras att självhjälpsutbildningen har haft positiva effekter på deltagarna, ffa gällande symptomhantering. Inga eller tveksamma effekter Ett förbättrat hälsobeteende i form av ökad motion visades inte. Deltagarna visade inte heller någon förbättring av den fysiska förmågan. Frågor om hur sjukdomen/behandlingen inverkar på livet visade inte några tydliga förändringar till det bättre, vilket kan tyda på att kommunikationen med närstående inte har förändrats. Livsstilsförändringar kan vara avgörande för vissa patientgrupper, för andra kan det medverka till att dagen blir lättare att hantera.

24 Tre frågor i enkäten behandlade hälsoekonomiska frågor: vilka förberedelser som görs inför läkarbesök, hur många gånger man sökt vård hos olika sjukvårdsinrättningar samt ev. sjukhusvistelse. Förberedelserna inför ett läkarbesök var i stort sett oförändrade vilket tyder på att kommunikation med vården inte har förändrats av utbildningen. Resultaten av frågorna kring besök hos olika vårdenheter visade hos hela deltagaregruppen på en försiktig trend där läkarbesök ersattes med sjuksköterskebesök. Vid uppdelning i diagnosgrupper ökade besök hos akutvården (p<.) och annan verksamhet (p<.) i gruppen Rörelseapparaten/smärtan. I gruppen Psykisk ohälsa minskade besök hos samtliga vårdenheter; signifikant hos läkare på vårdcentraler (p<.), privatläkare (p<.) och annan verksamhet (p<.). I gruppen - diagnoser ökade besöken hos hälften av de olika enheterna och minskade hos hälften. Resultaten visade ingen trend i att läkarbesöken minskade och annan vård ökade. Sjukhusvistelser ökade från 6. till 7. dagar under en 6-månaders period. Resultaten visade inte på tydliga hälsoekonomiska effekter genom de frågor som ställdes. Emellertid kan man inte utesluta att sådana effekter finns och i ett längre perspektiv kan dessa effekter bli uppenbara med tanke på de positiva effekter som utbildningen uppvisade. Förslag För att uppnå bästa effekt av självhjälpsutbildning bör den riktas till särskilda patientgrupper. I föreliggande undersökning uppvisades signifikant effekt av en del kursmoment då deltagarna delades upp i grupper baserat på diagnoser. Det bör emellertid understrykas att symptomhanteringen förbättrades markant i hela deltagaregruppen. Dessutom visades en försiktig trend i förändring till det bättre i många av de undersökta parametrarna. I flera undersökningar (för referenser se har det visats att kön och ålder har betydelse i utfallet av denna typ av utbildning. I föreliggande undersökning fanns inte tillräckligt underlag för att göra en sådan utvärdering, men förslaget är att i framtiden även rikta utbildningen till patientgrupper där framför allt unga kvinnor är överrepresenterade. Dessutom kan det inte uteslutas att utbildningsnivå kan ha betydelse för lyckandefrekvensen. Vissa moment i utbildningen hade inte den önskade och/eller förväntade effekten, t ex hälsoekonomisk effekt i form av minskat antal besök i sjukvården och vård på sjukhus. Förslaget är, förutom att rikta utbildningen till särskilt mottagliga patientgrupper, att se över och förbättra de moment i utbildningen som inte har uppnått förväntad effekt, t ex kommunikation mellan patient, anhöriga och sjukvården.

25

26 Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvården i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner

27 Introduktion Människor med långvariga hälsoproblem upplever, oavsett diagnos, likartade symptom, problem och bekymmer i det dagliga livet. De kan ha behov av att utveckla färdigheter för att orka med att bemästra symptom, vardagslivets utmaningar och sjukdomens inverkar på deras liv. Att leva ett friskare liv är den svenska versionen av det amerikanska programmet Chronic Disease Self-Management Program som utvecklats vid Stanford University i USA. Metoden bygger på kognitiv inlärningspsykologi och är vetenskapligt beskriven i ett stort antal publikationer (för referenser se Programmet erbjuds patienter som har en eller flera långvariga sjukdomar. Utbildningen betonar självhjälp och ledarna har själva oftast en eller flera långvariga sjukdomar. Långvariga, kroniska sjukdomar medför en stor kostnad för sjukvården och samhället. Som en del i behandlingen kan ett kostnadseffektivt självhjälpsprogram utgöra ett verkningsfullt komplement. Föreliggande rapport beskriver Landstinget Blekinges satsning på patientutbildningen Att leva ett friskare liv. Metod Patienter med en eller flera sjukdomar erbjöds utbildningen Att leva ett friskare liv via annonsering resp enskilda erbjudande till patienter. Samtliga kursledare hade genomgått en ledarutbildning med detaljerad kursinstruktion för att säkra innehåll och kvalitet. Enkäter (bilaga) genomfördes före och 6 månader efter utbildning. Resultaten av hela deltagaregruppen presenteras i diagram. Ur deltagarematerialet valdes sjukdomsgrupper ut för att undersöka om olika diagnoser svarade olika på utbildningen. Grupperna var: enbart diagnos Rörelseapparat/smärta (n=7 före utbildning; n= efter utbildning), enbart diagnos Psykisk ohälsa (n=7; n=9) samt deltagare med - diagnoser (n=; n=8). I de fall någon/några av de grupperna uppvisade signifikant avvikande resultat jämfört med den totala gruppen av deltagare beskrivs det i separat diagram. För att beräkna statistisk signifikans användes Students t-test. Signifikansnivå valdes till.. Resultat Deltagarna 8 personer deltog i den första enkäten, dvs innan utbildning. Sex månader efter utbildning deltog 9 stycken av de ursprungliga, dvs ca 8%. av 8 var män (ca %), resp av 9 (ca %). Av de ursprungliga deltagarna uppgav ca 9% ålder. Medelåldern var ca 8 år (STDAV,6 år). Ca 6% av deltagarna var gifta/sambos.

28 Antal deltagare före och 6 månader efter utbildning Medelålder 8 år. 6% gifta/sambo. Antal personer Kvinnor Män % % Utbildningsnivå Utbildningsnivån bland deltagarna graderades i en fyrgradig skala: () grundskola/folkskola, () realskola, () gymnasium, () universitet/högskola. Medeltalet beräknades till,, dvs en utbildningsnivå mellan realskola och gymnasium. Långvariga sjukdomar Deltagarna fick uppge vilka långvariga sjukdomar de hade. Antalet sjukdomar bland deltagare beräknades till,9 före och,8 efter utbildning. Långvariga sjukdomar hos deltagarna 9 Procent av deltagarna p<. Rörelseapp/smärta Hjärta/kärl Diabetes Astma/allergi/lungsjukd Psykisk ohälsa Neurologisk sjukdom Cancer Stroke Annan sjukdom

29 Allmän hälsa Deltagarna fick gradera, i en femgradig skala, sin upplevelse av den allmänna hälsan: () utmärkt, () mycket god, () god, () någorlunda god, () dålig. Allmän hälsa, p<. "Utmärkt" till "dålig",,,, Hela gruppen Rörelseapparaten/smärta Psykisk ohälsa - diagnoser Symptom Man fick gradera, i en 6-gradig skala, hur mycket man känt symptom under de senaste veckorna: () inget, () lite då och då, () ibland, () en stor del av tiden, () mestadels av tiden, () hela tiden. Symptom under veckor Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan

30 Symptom - - diagnoser Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, p<. p<. Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan Trötthet, andfåddhet och smärta Man fick gradera, i en tio-gradig skala, hur mycket man kände trötthet, andfåddhet och/eller smärta under de senaste veckorna, där () motsvarade ingen, och () stor/svår. Trötthet, andfåddhet och smärta under veckor 9 8 Från "ingen" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta

31 Från "ingen" till "stor" Trötthet, andfåddhet och smärta - rörelseapparaten/smärta p<. Trötthet Andfåddhet Smärta Trötthet, andfåddhet och smärta - - diagnoser 9 8 p<. Från "inget" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta Fysiska aktiviteter Deltagarna fick uppge hur mycket tid man lagt ner på fysiska aktiviteter under de senaste veckor. Man fick gradera i en -gradig skala: () inget, () mindre än min/vecka, () -6 min/vecka, () - tim/vecka, () mer än tim/vecka.

32 Från "inget" till "> tim/vecka" Springa/styrketräna Fysiska aktiviteter under veckor Gång Simning/vattengymnastik Cykling Gymnastik/aerobics Symptomhantering Deltagarna fick frågan vad de gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom: få distans till obehaget, tänker inte på det som obehag utan något annat, leker mentala lekar eller sjunger, praktiserar progressiv muskelavslappning, praktiserar visualisering eller guidad fantasi eller talar till sig själv på ett positivt sätt. Dessa olika sätt graderades i en -gradig skala: () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid. Symptomhantering Från"aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv

33 Symptomhantering - rörelseapparaten/smärta Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Symptomhantering - - diagnoser Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Fysisk förmåga Den fysiska förmågan efterfrågades i en -gradig skala: () utan några svårigheter, () med viss svårighet, () med stor svårighet, () kan inte göra det.

34 Från"utan svårigheter" till "kan inte göra det",,, Fysisk förmåga Ansträngande aktiviteter Måttligt ansträngande aktiviteter Gå > km Gå i trappor Sjukdomens inverkan på livet Deltagarna fick frågor kring hur mycket sjukdomen/sjukdomarna och/eller dess behandling inverkade på deras liv i en 7-gradig skala där innebar inte mycket och 7 väldigt mycket. Hur inverkar sjukdom/behandling på livet? 7 Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 6 p<. Friskhetskänsla Mat och dryck Arbetet Tysta fritidsaktiviteter Ekonomiska situation Relation till partnern

35 Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 7 6 Sexliv Hur inverkar sjukdom/behandling på livet?, forts. Familjerelationer och aktiviteter Aktiviteter med vänner Samhällsengagemang Självutveckling Känsla av säkerhet i olika situationer Följande frågor ställdes till deltagarna: Hur säker är du på att du kan. Undvika att trötthet som är orsakad av din sjukdom stör dig i det du vill göra Påverka din livssituation till det bättre Undvika att dina känslomässiga obehag orsakad av din sjukdom stör det i det du vill göra Undvika att andra symptom eller hälsoproblem stör dig i det du vill göra Undvika att din livssituation försämras Undvika att fysiska obehag och smärta stör dig i det du vill göra Göra de olika saker och aktiviteter som är nödvändiga för att klara ditt hälsotillstånd och för att minska ditt behov av att gå till doktorn Att göra annat än bara ta medicin för att minska sjukdomens inverkan på ditt dagliga liv Frågorna skulle besvaras enl en -gradig skala från inte alls säker till helt säker.

36 Från "inte alls säker" till "helt säker" Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Känsla av säkerhet inför att göra saker Undvika andra symptom/problem Undvika försämrad livssituation Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Från "inte alls säker" till "helt säker" Känsla av säkerhet inför att göra saker - rörelseapparaten/smärta Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag

37 Från "inte alls säker" till "helt säker" Undvika trötthet Känsla av säkerhet inför att göra saker - - diagnoser p<. Påverka livssituation p<. Undvika känslomässiga obehag p<. Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Känslor Deltagarna skulle gradera känslor under den senaste veckan. Följande påstående skulle man ta ställning till: Under den senaste veckan Har jag blivit störd av saker som normalt inte stör mig Har jag haft problem med att koncentrera mig på det jag gjort Har jag känt mig deprimerad Har jag känt att allting som jag gjort varit arbetsamt Har jag känt mig hoppfull inför framtiden Har jag känt rädsla Har jag varit lycklig Har jag känt mig ensam Har jag inte kommit igång Har jag sovit orolig En -gradig skala användes: () sällan eller aldrig, () ibland eller lite då och då, () emellanåt eller måttligt, () hela tiden.

38 Känslor Från "sällan/aldrig" till "hela tiden",,, p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Känslor - psykisk ohälsa Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter

39 Känslor - - diagnoser Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Dagliga aktiviteter Följande frågor ställdes: Hur mycket under de senaste veckorna Har din hälsa hindrat dina normala gemensamma aktiviteter med familj, vänner etc? Har din hälsa hindrat hobby- och rekreationsaktiviteter? Har din hälsa hindrat ditt hushållsarbete? Har din hälsa hindrat dig från att gå ärenden och shoppa? En -gradig skala användes: () inte alls, () något, () då och då, () ganska mycket, () nästan helt. Hinder i dagliga aktiviteter Från "inte alls" till "nästan helt",,,, Hindrat umgänge Hindrat hobby/rekreation Hindrat hushållsarbete Hindrat shopping

40 Sjukvård Vilka förberedelser gör deltagarna innan ett läkarbesök? Förbereder en lista med frågor till läkaren Frågar om saker för att veta och förstå Diskuterar personliga problem som kan ha med sjukdomen att göra () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid., Inför läkarbesök Från "aldrig" till "alltid",,,, Frågelista Frågor kring behandling Diskussion kring personliga problem Deltagarna fick svara på hur många gånger under de senaste 6 månaderna de sökt Läkare på vårdcentral Läkare på sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning () ingen gång, () - gånger, () - gånger, () gånger eller mer.

41 Besök hos olika vårdenheter Från "ingen gång" till "> gånger",,, Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos olika vårdenheter - rörelseapparat/smärta p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet

42 Besök hos vårdenheter - psykisk ohälsa Från "ingen gång" till "> gånger",,, p<. p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos vårdenheter - - diagnoser Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Sista frågan gällde deltagarnas ev sjukhusvistelse under senaste 6 månaderna. Ca % av deltagarna hade vistats på sjukhus, både före och efter utbildning. Antal sjukdagar var i genomsnitt 6. före och 7. efter utbildning.

43 Diskussion Positiva effekter Positiva effekter av självhjälpskursen Att leva ett friskare liv kunde konstateras av en del av kursmomenten. Antalet långvariga sjukdomar bland deltagarna minskade från,9 till,8. Diagnosen Psykisk ohälsa minskade signifikant (p<.) och bidrog därmed till största del för minskningen i hela deltagaregruppen. Deltagarna fick gradera sin upplevelse av den allmänna hälsan. Samtliga grupperingar beskrev en förbättring efter utbildningen. Gruppen Rörelseapparaten/smärta uppvisade en signifikant förbättring (p<.). En förändring av symptom upplevdes enbart i gruppen - diagnoser. Man hade mer energi (p<.) och mindre rädsla (p<.) inför framtidens hälsa. Denna grupp kände också signifikant minskad trötthet (p<.). Gruppen Rörelseapparaten/smärta upplevde signifikant mindre smärta (p<.). På frågan vad deltagarna gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom konstaterades att samtliga undersökta parametrar signifikant förbättrade symtomhanteringen bland deltagarna, gruppen Rörelseapparaten/smärta lite mindre än deltagaregruppen som helhet. Man undersökte hur deltagarna upplevde känslan av säkerhet i olika vardagssituationer. Deltagaregruppen som helhet uppvisade ingen signifikant förändring efter kursen. Efter uppdelning i grupper kunde gruppen Rörelseapparaten/smärta i större grad undvika fysiska obehag (p<.) och gruppen - diagnoser undvika trötthet (p<.), påverka sin livssituation (p<.), undvika känslomässiga obehag (p<.) samt undvika andra symptom/problem (p<.). Deltagarna fick gradera sina känslor. Känslan av depression (p<.) och sömnsvårigheter (p<.) hade minskat. Vid uppdelning i grupper visade det sig att gruppen Psykisk ohälsa hade förbättrat sin koncentrationsförmåga (p<.) och - diagnoser mer sällan upplevde sin situation som arbetsam (p<.), kände sig mer hoppfull (p<.) och mer lycklig (p<.). Således kan det konstateras att självhjälpsutbildningen har haft positiva effekter på deltagarna, ffa gällande symptomhantering. Inga eller tveksamma effekter Ett förbättrat hälsobeteende i form av ökad motion visades inte. Deltagarna visade inte heller någon förbättring av den fysiska förmågan. Frågor om hur sjukdomen/behandlingen inverkar på livet visade inte några tydliga förändringar till det bättre, vilket kan tyda på att kommunikationen med närstående inte har förändrats. Livsstilsförändringar kan vara avgörande för vissa patientgrupper, för andra kan det medverka till att dagen blir lättare att hantera.

44 Tre frågor i enkäten behandlade hälsoekonomiska frågor: vilka förberedelser som görs inför läkarbesök, hur många gånger man sökt vård hos olika sjukvårdsinrättningar samt ev. sjukhusvistelse. Förberedelserna inför ett läkarbesök var i stort sett oförändrade vilket tyder på att kommunikation med vården inte har förändrats av utbildningen. Resultaten av frågorna kring besök hos olika vårdenheter visade hos hela deltagaregruppen på en försiktig trend där läkarbesök ersattes med sjuksköterskebesök. Vid uppdelning i diagnosgrupper ökade besök hos akutvården (p<.) och annan verksamhet (p<.) i gruppen Rörelseapparaten/smärtan. I gruppen Psykisk ohälsa minskade besök hos samtliga vårdenheter; signifikant hos läkare på vårdcentraler (p<.), privatläkare (p<.) och annan verksamhet (p<.). I gruppen - diagnoser ökade besöken hos hälften av de olika enheterna och minskade hos hälften. Resultaten visade ingen trend i att läkarbesöken minskade och annan vård ökade. Sjukhusvistelser ökade från 6. till 7. dagar under en 6-månaders period. Resultaten visade inte på tydliga hälsoekonomiska effekter genom de frågor som ställdes. Emellertid kan man inte utesluta att sådana effekter finns och i ett längre perspektiv kan dessa effekter bli uppenbara med tanke på de positiva effekter som utbildningen uppvisade. Förslag För att uppnå bästa effekt av självhjälpsutbildning bör den riktas till särskilda patientgrupper. I föreliggande undersökning uppvisades signifikant effekt av en del kursmoment då deltagarna delades upp i grupper baserat på diagnoser. Det bör emellertid understrykas att symptomhanteringen förbättrades markant i hela deltagaregruppen. Dessutom visades en försiktig trend i förändring till det bättre i många av de undersökta parametrarna. I flera undersökningar (för referenser se har det visats att kön och ålder har betydelse i utfallet av denna typ av utbildning. I föreliggande undersökning fanns inte tillräckligt underlag för att göra en sådan utvärdering, men förslaget är att i framtiden även rikta utbildningen till patientgrupper där framför allt unga kvinnor är överrepresenterade. Dessutom kan det inte uteslutas att utbildningsnivå kan ha betydelse för lyckandefrekvensen. Vissa moment i utbildningen hade inte den önskade och/eller förväntade effekten, t ex hälsoekonomisk effekt i form av minskat antal besök i sjukvården och vård på sjukhus. Förslaget är, förutom att rikta utbildningen till särskilt mottagliga patientgrupper, att se över och förbättra de moment i utbildningen som inte har uppnått förväntad effekt, t ex kommunikation mellan patient, anhöriga och sjukvården.

45

46 Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvården i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun

kompetenscentrum Blekinge Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4 En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten) 61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Seminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth

Seminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 20 mars Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Moderator: Lisa Österberg Värd: Elisabeth

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom enkät 2016

Sköldkörtelsjukdom enkät 2016 Sköldkörtelsjukdom enkät 2016 Slutförda:478 Fråga 1 Hur lyder din diagnos? Låg ämnesomsättning (hypotyreos) 54% 256 Låg ämnesomsättning till följd av kronisk inflammation i sköldkörteln, s k Hashimotos

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts

Läs mer

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm

Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm 27 vårdcentraler deltog 356 000 Listade personer Ca 448 000 läkarbesök utfördes 2006 2007-05-25 Pierre Bergensand Ek gruppen i Sydvästra Stockholm CeFam 1 Undersökningstid

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Johanna om magsmärtan: Det svartnar för ögonen

Johanna om magsmärtan: Det svartnar för ögonen 2015-06-28 Johanna om magsmärtan: Det svartnar för ögonen - Hälsa&Motion - www.vlt.se LÄGG IN ANNONS Publicerad 24 jun 2015 10:52 Uppdaterad 24 jun 2015 11:12 Välj&din ort KÖP SÄLJ JOBB Sök allt innehåll

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Hälsouppgift för elev

Hälsouppgift för elev Information För att kunna bedöma elevens hälsa behöver skolhälsovården få en bild av tidigare eller nuvarande sjukdomar med mera. Det är du som vårdnadshavare som fyller i hälsouppgiften och skickar in

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000

PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000 Landstinget i Värmland Centralsjukhuset i Karlstad Kliniken för kirurgi och urologi Går det att förbättra arbetsmiljön och vårdkvaliten och samtidigt öka patientflödet inom ramen för budgeten? PATIENTNÄRMRE

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer