Stressade studenter och extraarbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stressade studenter och extraarbete"

Transkript

1 Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

2 Abstract Ett aktuellt och uppmärksammat folkhälso- och samhällsproblem idag är stress. Frågor väcktes i den egna gruppen om huruvida studenter påverkas av just stress, och hur den upplevda stressnivån kan variera hos olika individer. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress hos universitetsstudenter och eventuellt betalt extraarbete, under terminen. För att även ta reda på om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, jämfördes de två grupperna. Studien utfördes på heltidsstuderande vid Linköpings universitet, inom institutionen för beteendevetenskap och lärande. Då studien var kvantitativ valdes surveyundersökning som metod. Stickprovet omfattade 97 personer, varav 70 var kvinnor och 27 var män. Studien kunde inte påvisa något samband mellan upplevd stress och arbetstimmar för respondenterna. Skillnad mellan manliga respektive kvinnliga studenters upplevda stressnivå upptäcktes. De kvinnliga studenterna var mer stressade. 2

3 Stressade studenter och extraarbete Ett aktuellt och uppmärksammat folkhälso- och samhällsproblem idag är stress (Lerner, 2002; Lerner & Bøe, 2008). Sax visade i sin studie att stress bland universitetsstudenter har ökat från 1985 till 2002 (Brougham, Zail, Mendoza & Miller, 2009). Abouserie, Pierceall och Keim rapporterade att 75-80% av universitetsstudenterna är måttligt stressade och 10-12% är mycket stressade (Brougham et. al., 2009). Frågor väcktes i den egna gruppen om huruvida studenter påverkas av just stress, och hur den upplevda stressnivån kan variera hos olika individer. I arbetsgruppen extraarbetar hälften av medlemmarna, vilket skapade frågor om eventuella kopplingar mellan extraarbete och stress. Den population som valdes för studien var heltidsstudenter vid Linköpings universitet. I Rydén och Stenström (2008) framkom det att stress är en mycket vanlig men svårdefinierad term inom psykologin. Begreppet förklarades genom yttre påverkan som ger psykologiska och fysiologiska förändringar hos individen. Agervold (2001) beskrev Lazarus teori om stress, som innebär att det är personens värderingar av de egna resurserna, i förhållande till ens egna och omgivningens krav, som är avgörande för om individen upplever sig stressad eller inte. Tidigare forskning har gjorts inom ämnet stress bland universitetsstuderande. I Smilos (2008) avhandling tillfrågades 700 studenter vid Capella University, USA, om deras upplevda stressnivå. Studiens avsikt var att se eventuella samband mellan studenters upplevda stressnivå och huruvida de hade en anställning eller inte. Smilo använde sig av stressfrågeformuläret Perceived Stress Scale-10 (Cohen, Kamarck & Mermelstein, 1983) för att mäta studenternas stressnivå. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan studenternas upplevda stressnivå och arbetstid. Brougham et. al. (2009) studerade stresskällor och copingstrategier hos 166 universitetsstudenter, 70 kvinnor respektive 96 män. Studien utfördes i USA och syftet var att få fram studenters stressfaktorer samt undersöka hanteringen av den. Metoden baserades på Zuckerman och Gagnes 5-faktor copingmodell från 2003 (Brougham et. al., 2009). Studien visade bland annat att kvinnor är mer stressade än män. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress hos universitetsstudenter och eventuellt betalt extraarbete, under terminen. För att även ta reda på om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, jämfördes de två grupperna. 3

4 Studien baserades på följande frågeställningar: Finns det något samband mellan betalda arbetstimmar per månad, under terminen, och upplevd stressnivå hos heltidsstuderande inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet? Förekommer det någon skillnad, gällande den upplevda stressnivån, hos kvinnliga respektive mannliga studenter inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet? 4

5 Metod Studien utfördes på heltidsstuderande vid Linköpings universitet, inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, för att få en så homogen grupp som möjligt. Ett stickprov gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval. Då studien var kvantitativ valdes surveyundersökning som metod. En ensidig enkät utformades (se bilaga 1), innehållande frågor om kön, ålder, förfrågan om betalt extraarbete, antalet arbetstimmar samt tio frågor om stress enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983). För att avgränsa och tydliggöra definitionen på extraarbete för respondenterna valdes endast betalt arbete. Då även andra faktorer, utöver extraarbete, kan bidra till studenters stressnivå avslutades enkäten med en fritextfråga om vilka stressorer som respondenterna upplevde var mest stressande. En pilotstudie, omfattande 13 personer, genomfördes för att utvärdera enkäten innan den stora undersökningen. Då pilotstudien fungerade tillfredställande, tillfrågades ett antal lärare, via mail, om möjligheten att få dela ut enkäter vid deras föreläsningar. De lärare som undervisade på heltidskurser och program inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, för oss passande dagar, blev de klasser som besöktes. Stressnivån mättes utifrån tio frågor för att intervallnivå skulle kunna uppnås på stressvariabeln. Svarsalternativen på stressfrågorna var aldrig, sällan, ibland, ganska ofta och väldigt ofta, där svarsalternativ aldrig gav 0 poäng och väldigt ofta 4 poäng. Fyra av frågorna var formulerade åt motsatt håll med poängen 0 för väldigt ofta och 4 poäng för aldrig. Syftet med detta var att upptäcka de individer som inte läste frågan ordentligt och svarade slentrianmässigt (Bryman, 2002). Fritextfrågans svar sammanställdes och grupperades för att få en uppfattning om de mest förekommande stressfaktorerna hos studenterna. Samband mellan stress och arbetstimmar Utifrån stressfrågorna summerades varje persons poäng per fråga för att få fram ett stressvärde per person. Då stressvariabeln var på intervallnivå beräknades korrelationen mellan stress och antalet arbetstimmar med hjälp av formeln Pearsons r. Först beräknades sambandet på samtliga respondenter. Då ett stort antal av respondenterna inte arbetar extra, vilket kan ge ett missvisande resultat, utfördes därefter ytterligare en korrelationsberäkning på endast de arbetande. Båda korrelationsberäkningarna utfördes i dataprogrammet för statistisk analys: Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). 5

6 Jämförelse mellan män och kvinnor Medelvärden och standardavvikelser för mäns respektive kvinnors stressnivå beräknades för hand. Med hjälp av t-test, för två oberoende stickprov, beräknades därefter medelvärdesskillnaden. 6

7 Resultat Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan stress och universitetsstudenters betalda arbete, under terminen. En jämförelse gjordes dessutom mellan män och kvinnor för att ta reda på eventuella skillnader mellan könen, gällande stress. Stickprovet omfattade 97 personer, varav 70 var kvinnor och 27 var män. Åldersfördelningen i gruppen var år. Av respondenterna var det 33 personer som uppgav att de hade betalt extraarbete och 64 som inte arbetade. Samband mellan stress och arbetstimmar för samtliga respondenter r(95) = -0.03, p >.05 Sambandet var inte signifikant. Samband mellan stress och arbetstimmar för arbetande respondenter r(31) = 0.10, p >.05 Sambandet var inte signifikant. Jämförelse mellan män och kvinnor gällande stress Deskriptiv statistik för stickprovsfördelning kan läsas i tabell 1. Tabell 1 Kön N m s Män Kvinnor Totalt 97 t(95) = 2.18, p <.05 Skillnaden mellan män och kvinnor var signifikant. 7

8 Diskussion Studiens syfte var att ta reda på om universitetsstudenter som extraarbetar under terminen är mer stressade än övriga studenter. En jämförelse gjordes därefter mellan könen för att urskilja eventuella skillnader gällande upplevd stressnivå. Resultatdiskussion Studiens resultat gällande samband mellan studenternas upplevda stressnivå och antal betalda arbetstimmar stämde väl överens med resultatet i Smilos (2008) studie. Båda undersökningarna visade att det inte finns någon korrelation. En begränsning var dock att Smilos (2008) doktorsavhandling inte fanns tillgänglig i helhet, vilket medförde att all nödvändig information inte kunde tillgås. Detaljer i beräkningarna kunde därmed inte fås fram vilket hindrade en komplett jämförelse med den egna studien och dess resultat. En faktor som kan ha påverkat studiens resultat är anledningen till att studenterna arbetar, då olika anledningar till arbete kan vara olika stressande. En student som måste arbeta för sin ekonomiska överlevnad kan ha mer press på sig och skulle därmed kunna uppleva sig mer stressad än en student som arbetar för att kunna få lite extrapengar eller för att få arbetslivserfarenhet. Medvetenhet fanns om att även ideellt arbete kan förekomma bland respondenterna och påverka den upplevda stressnivån. Dock valdes betalt arbete som avgränsning i studien för at inte bli alltför omfattande. Enligt Lazarus (Agervold, 2001) definition på stress finns det många bidragande yttre faktorer till dess uppkomst, vilket fångades upp av enkätens fritextfråga. De flesta av respondenterna (82%) svarade på frågan och uppgav andra skäl till att de var stressade. De mest förekommande svaren var stress på grund av skolarbetet, stress på grund av att inte hinna med allt man vill göra samt stress på grund av sociala relationer. Detta visade att många andra faktorer än extraarbete påverkar studenternas stressnivå. Motsvarande stressfaktorer kan även ses i Brougham et. al. (2009). Ytterligare en faktor som kan ha påverkat resultatet är den tidpunkt på året då studien utfördes. Enkätundersökningen utfördes i slutet av terminen då många studenter i regel har projektarbeten och tentamina, vilket kan ha medfört en högre stressnivå än vanligt. Studiens resultat gällande medelvärdesskillnad mellan män och kvinnors upplevda stressnivå stämde väl överens med slutsatsen i Brougham et. al. (2009) som även den visade att kvinnor är mer stressade än män. I Brougham et. al. (2009) förklaras detta resultat med att män har mindre kunskap om hälsa och sjukdom än kvinnor, vilket gör dem mindre benägna att identifiera stressymptom. En annan förklaring i Brougham et. al. (2009) var att män på grund 8

9 av sina maskulina normer inte vill erkänna att de är stressade. Den nuvarande studiens resultat tros inte kunna förklaras med föregående teorier då stressnivån mättes med hjälp utav tio indirekta frågor enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983). Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983) är utformad så att eventuella manipulationer ska kunna upptäckas och de slentrianmässigt ifyllda enkäterna sorteras bort. Metoddiskussion Alternativet att välja strukturerad intervju istället för enkät valdes bort då tidsplanen var begränsad. Dock fungerade enkätstudien tillfredställande då samtliga respondenter förstod och svarade på samtliga frågor. Ett undantag var dock den fritextfråga där respondenterna endast svarade om den var relevant för dem. På grund av utdelning av enkäter vid föreläsningar blev det inte något bortfall. En svårighet med studiens datainsamling var tidpunkten, då den för studenterna innehöll mycket individuellt arbete, som projektarbeten och tentamina. Därmed hade endast ett fåtal av de tillfrågade föreläsarna föreläsningar under den begränsade period som datainsamlingen utfördes och det var svårt att få ihop ett större antal respondenter. Studiens enkätfrågor (se bilaga 1) angående stress var utformade enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983). På grund av att slentrianmässigt ifyllda enkäter inte skall räknas med i resultatet, då de kan ge missvisande resultat, var fyra av frågorna ställda med motsatt svarsordning. Dock kunde inga sådana svar identifieras med säkerhet i denna studie, vilket innebar att det inte blev något bortfall. Frågor väcktes huruvida samtliga stressfrågor, enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983) verkligen är ett relevant mått på stress då personligheten kan spela en stor roll i hur man svarar på vissa frågor. Dock kan personligheten även inverka på en människas stresstålighet vilket skulle kunna tyda på att det ändå är en bra mätmetod för stress. Förslag på framtida forskning Ett eventuellt område för framtida forskning kan vara att undersöka huruvida studenternas ålder kan påverka deras upplevda stressnivå. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är en jämförande studie mellan olika institutioner vid Linköpings universitet, för att undersöka om studenters upplevda stressnivå skiljer sig mellan olika fakulteter. 9

10 Referenser Agervold, M. (2001). Arbete och stress. En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Brougham, R. R., Zail, C. M., Mendoza, C. M. & Miller, J. R. (2009). Stress, sex differences, and coping strategies among college students (Rapport). Orange: Chapman University, Department of Psychology. Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Cohen, S., Kamarck, T. & Mermelstein, R. (1983). A global measure of percieved stress. Journal of Health and Social Behaviour, 24, Lerner, T. ( ). Man måste få säga att man inte hinner allt. Hämtad den 14 maj, 2009 från Lerner, T. & Bøe, S. ( ). Vakna! Folk orkar inte mer. Hämtad den 15 maj, 2009 från Rydén, O. & Stenström, U. (2008). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. Smilo, P. P. (2008). Determining stress level differences among university students living on and off campus and their employment status (Avhandling). Minnesota: Capella University. 10

11 Bilaga 1 Enkätstudien ingår i ett projektarbete inom Psykologi 2 där vi vill undersöka studenters upplevda stressnivå i förhållande till eventuellt extraarbete. Enkäten vänder sig till studenter som heltidsstuderar inom IBL. 1. Ålder: 2. Kön: Kvinna Man 3. Arbetar du extra under terminerna (betalt arbete, ej feriearbete)? Ja Nej 4. I så fall, hur många timmar i genomsnitt per månad arbetar du? 5. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit upprörd över något som skett helt oväntat? 6. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte har haft kontroll över de viktiga faktorerna i ditt liv? 7. Hur ofta har du under den senaste månaden känt Dig nervös och stressad? 8. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig säker på din förmåga att hantera personliga problem? 9. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att saker och ting har utvecklat sig som du velat? 10. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunde hantera allt som måste göras? 11. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du haft kontroll över irriterande moment i ditt liv? 12. Hur ofta den senaste månaden har du känt att du haft kontroll över saker och ting? 13. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit arg över saker som hänt och som låg utanför din kontroll? 14. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att problemen blivit så många att du inte har kunnat bemästra dem? 15. Om du känner dig stressad, vad stressar dig mest?

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest 011-11-04 Inferensstatistik En uppsättning metoder för att dra slutsatser om populationers egenskaper (parametrar) med hjälp av stickprovs egenskaper (statistik) Hypostesprövning - Signifikanstest Ett

Läs mer

Är det möjligt att predicera stress? Sambandet mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredsställelse bland studenter

Är det möjligt att predicera stress? Sambandet mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredsställelse bland studenter INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Är det möjligt att predicera stress? Sambandet mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredsställelse bland studenter Sabina Eriksson Emelie Petersson Kandidatuppsats

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Låt inte stress hindra dig!

Låt inte stress hindra dig! Institutionen för psykologi Vårterminen 2014 Psykologi C Låt inte stress hindra dig! Hur övningar i perspektivtagande inspirerade av ACT kan öka psykologisk flexibilitet i arbetslivet samt minska stressresponsens

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits Kurskod: PS702G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Tekniska

Läs mer

Forskningsprojektet Motoriken i skolan

Forskningsprojektet Motoriken i skolan Forskningsprojektet Motoriken i skolan Idrottslärare och skolledare i svenska skolor inbjöds under hösten 1998 av Malmö högskola att medverka i forskningsprojektet Motoriken i skolan. Ett fyrtiotal skolor

Läs mer

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14 KA RKUNSKAP Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc Vad vet samhällsvetarna om sin kår? STAA31 HT14 Handledare: Peter Gustafsson Ekonomihögskolan, Statistiska institutionen Innehållsförteckning

Läs mer

Betydelsen av KASAM, coping och upplevelse av stress - en kvantitativ studie av studenters alkoholkonsumtion ur ett genusperspektiv

Betydelsen av KASAM, coping och upplevelse av stress - en kvantitativ studie av studenters alkoholkonsumtion ur ett genusperspektiv PSYKOLOGI 61-90 hp Betydelsen av KASAM, coping och upplevelse av stress - en kvantitativ studie av studenters alkoholkonsumtion ur ett genusperspektiv Anja Hoffmann Uppsats 15 hp Höstterminen 2010 Handledare:

Läs mer

Upplevd stress - en jämförande studie mellan hemmiljö och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv

Upplevd stress - en jämförande studie mellan hemmiljö och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 Linköping 013-281000 Upplevd stress - en jämförande studie mellan hemmiljö och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv Helena Gustafsson Helén Karlsson

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Lärarstudenters erfarenheter av stärkande utbildningsmoment och engagerande förebilder

Lärarstudenters erfarenheter av stärkande utbildningsmoment och engagerande förebilder SKRIFTSERIE B RAPPORT 2009:4 Lärarstudenters erfarenheter av stärkande utbildningsmoment och engagerande förebilder Ingrid Wännström Aleksandar Djordjevic Daniel Hultell Petter Gustavsson Innehållsförteckning

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Varför begär kvinnor lägre lön än män? Stereotyphot i löneförhandlingar

Varför begär kvinnor lägre lön än män? Stereotyphot i löneförhandlingar Varför begär kvinnor lägre lön än män? Stereotyphot i löneförhandlingar Una Tellhed, FD, univ. lektor, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet Una.Tellhed@psychology.lu.se Kön och lön Kvinnor begär

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen, 30 hp

Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen, 30 hp Psychology Ba (C), Bachelor thesis, 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU KURSENS INNEHÅLL Statistiken ger en empirisk grund för ekonomin. I denna kurs betonas statistikens idémässiga bakgrund och

Läs mer

Personal- och arbetslivsprogrammet

Personal- och arbetslivsprogrammet HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ Personal- och arbetslivsprogrammet Programkod: SGPAK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Reviderad av Utbildnings- och forskningsnämnden 2010-05-05 Utbildningsplan

Läs mer

Antalet böcker i hemmets betydelse för prestation i läsförståelse

Antalet böcker i hemmets betydelse för prestation i läsförståelse Linköpings universitet Mastersprogrammet inom utbildningsvetenskapligt område med examen i pedagogiskt arbete Antalet böcker i hemmets betydelse för prestation i läsförståelse 2014-06-20 Rapport utförd

Läs mer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) RAPPORT Diarienummer: Ö 2013/70 Datum: 2013-02-28 Författare: Eva Kraepelien-Strid Beslutat av: PKH Beslutsdatum: 2013-02-28 Giltighetstid: Fr o m HT 2013 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Hälsopedagogprogrammet

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt

Läs mer

Stockholms universitet Termin 3 HT 2007. Anvisningar till Kurs 12, delkurs 1. FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI, 7,5 hp

Stockholms universitet Termin 3 HT 2007. Anvisningar till Kurs 12, delkurs 1. FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI, 7,5 hp Psykologiska institutionen Psykologlinjen Stockholms universitet Termin 3 HT 2007 Anvisningar till Kurs 12, delkurs 1 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI, 7,5 hp Kursens innehåll...2 Kursens uppläggning...2

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30,0 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30.0

Läs mer

Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack?

Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack? Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack? - Hur påverkas deras psykiska och fysiska hälsa av fysisk aktivitet Martin Bergström Rebecca Björk Emil Kyndel Sara Pettersson 2009-05-07 Linköpings

Läs mer

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén tora.boren@slf.se Milla Järvelin

Läs mer

En skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola

En skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola En skola för alla, en skola

Läs mer

Hur kan vi använda TBL i vår undervisning?

Hur kan vi använda TBL i vår undervisning? Hur kan vi använda TBL i vår undervisning? L. M. Svensson, Medicinska fakulteten, Lunds universitet ABSTRAKT: Team based learning (TBL) är en undervisningsform där studenterna delas in i olika team som

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram Malmö 26-28 mars 2003 1 Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram Leif Svensson, Barbro Thurberg Högskolan i Gävle Abstract: I denna uppsats beskrivs kort Högskolans i Gävle kvalitetsutvecklingsprogram

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Praktisk retorik 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Praktisk retorik, 15 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning,

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Workshop F KVALITETSDRIVET 2016. Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier

Workshop F KVALITETSDRIVET 2016. Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier Workshop F KVALITETSDRIVET 2016 Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier Vilka är vi? Helene Elvstrand Programansvarig för Förskollärarprogrammet

Läs mer

C-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast

C-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast C-UPPSATS 2010:006 Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast Linnea Löfstedt Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik

Läs mer

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Barns hälsa och ohälsa med inriktning mot barnhälsovård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Health and illness of children

Läs mer

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Behavioral and Social Sciences, 180-210 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys Density Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys 1.,3 Uniform; Lower=1; Upper=6,3,2,2,1,, 1 2 3 X 4 6 7 Figuren ovan visar täthetsfunktionen för en likformig fördelning. Kurvan antar värdet.2 över

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Projektresultat DIG IN. DIGitaliserat VälbefINnande 2016-03-09 Sandra Mattsson, Jeton Partini och Åsa Fast-Berglund

Projektresultat DIG IN. DIGitaliserat VälbefINnande 2016-03-09 Sandra Mattsson, Jeton Partini och Åsa Fast-Berglund Projektresultat DIG IN DIGitaliserat VälbefINnande 2016-03-09 Sandra Mattsson, Jeton Partini och Åsa Fast-Berglund ett strategiskt innovationsprogram med stöd från VINNOVA Energimyndigheten och Formas.

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Upplevd arbetstillfredsställelse

Upplevd arbetstillfredsställelse Upplevd arbetstillfredsställelse En jämförelse mellan heltidsanställda och deltidsanställda gymnasielärare Petra Danielsson Mittuniversitetet, Östersund Institutionen för Samhällsvetenskap Psykologi C,

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete. ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs. HANDLEDARE: Anders Röjde

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete. ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs. HANDLEDARE: Anders Röjde MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs HANDLEDARE: Anders Röjde SAMMANFATTNING: Arbetslöshet är ett ständigt aktuellt fenomen i samhället och flertalet studier har

Läs mer

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014 Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet 2 Förord Sveriges Psykologförbund är en sammanslutning av utbildade psykologer och psykologstuderande.

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Södra Finlands Skriv- och Läsprojekt (SF-SOL) Ulla Lahtinen, Annette Renvaktar, Mikaela Asplund & Jenny Hjerpe Nästan all inlärning i skolan bygger på läsning

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Programme in Nursing 180 higher education credits

Programme in Nursing 180 higher education credits Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng. Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7. Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.5 credits Ladokkod: 61SÖ01

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering Samlad bedömning

Sammanställning av kursutvärdering Samlad bedömning Sammanställning av kursutvärdering Samlad bedömning Digital medieproduktion Kurs: Digital medieproduktion 2 Moment: 2. Digital ljudredigering, 7.5hp Termin: VT 2016 (2016-03-22 2016-04-28) Lärare: Joakim

Läs mer

Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet. Fredrik Andersson & Christian Roos

Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet. Fredrik Andersson & Christian Roos SAMBANDET MELLAN EI OCH AKADEMISK FRAMGÅNG 1 Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet Fredrik Andersson & Christian Roos Örebro universitet

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Upplevelser av det studiesociala rummet

Upplevelser av det studiesociala rummet Statistiska institutionen Upplevelser av det studiesociala rummet - en jämförelse mellan tre institutioner på Samhällsvetenskapliga fakulteten" Anna Berglund Anna Clara Örtendahl Angelica Kauntz Johanna

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Vattenträning och självupplevd hälsa

Vattenträning och självupplevd hälsa Vattenträning och självupplevd hälsa En studie om vattenträning på spa och badhus Water training and perceived health A study about water training at the spa and bathhouse Louise Schyman Sara Winberg Fakulteten

Läs mer

Fysisk aktivitet, ålder och självupplevd stress

Fysisk aktivitet, ålder och självupplevd stress Fysisk aktivitet, ålder och självupplevd stress Faktorer som kan ha ett samband med självupplevd stress Physical activity, age and perceived stress Factors that may be associated with self-perceived stress

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Drömmen om det goda är en ideell förening. Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Hälsa i arbetslivet, 30 högskolepoäng Public Health Sciences, Occupational Health, Intermediate Course, 30 Credits

Hälsa i arbetslivet, 30 högskolepoäng Public Health Sciences, Occupational Health, Intermediate Course, 30 Credits 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hälsa i arbetslivet, 30 högskolepoäng Public Health Sciences,

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer