Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger"

Transkript

1 Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE

2 Innehåll Varför använda PROM? Krav på instrument för att mäta PROM Syfte med användning av PROM Exempel från kataraktkirurgi Orsaker till dåligt PROM utfall Åtgärder för att förbättra kvalitén baserat på PROM resultat

3 Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning

4 Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning Kliniska data inhämtas under en mycket kort tidsperiod, patienten upplever sin hälsa alla dagar Kliniska data säger ganska lite om hur en sjukdom eller behandling påverkar patientens vardag Diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall kan ge oss ny kunskap Kliniskt utfall bra men patient-rapporterat utfall dåligt Kliniskt utfall dåligt men patient-rapporterat utfall bra

5 My hospital contact My life

6 Krav på PROM-instrument för kliniska analyser -1 Väl definierat mätområde Symptom skala Funktion till exempel: WHO: Activity limitations in daily life Hälsorelaterad livskvalitet Livskvalitet i ett bredare perspektiv (mentala, kroppsliga och sociala funktioner) En score som är meningsfull och vetenskapligt förankrad En totalscore som speglar en och samma dimension Ej rankingpoäng utan intervalldata

7 Krav på PROM-instrument för kliniska analyser -2 Optimala psykometriska egenskaper: Instrument utvecklat med Item-Respons teknik, t.ex. Rasch analys Patientens förmåga att skilja på svarsalternativen Tydliga gränser mellan svaren Frågeformulärets förmåga att diskriminera mellan olika patientnivåer - precision Inga frågor som är för lika eller ovidkommande fit statistics En dimension Frågornas svårighetsgrad passar till populationens förmåga

8 Likert scoring Har Du svårt med följande aktiviteter på grund av Din syn? 4. KÄNNA IGEN ANSIKTET PÅ DEM DU MÖTER? Nej, ingen svårighet 1 7. SE ATT HANDARBETA, SLÖJDA ELLER LIKNANDE ARBETE? Nej, ingen svårighet 1 Ja, viss svårighet 2 Ja, viss svårighet 2 Ja, stor svårighet 3 Ja, stor svårighet 3 Ja, mycket stor svårighet 4 Ja, mycket stor svårighet 4

9 Item response theory Rasch analys Inga fasta vikter för frågor och svarsalternativ Respondenternas förmåga analyseras i relation till svårigheten i frågorna Båda storheter sorteras längs samma skala Enheten är logits (log av odds ratio)

10 Rasch analysis values items and persons Bilden lånad av Konrad Pesudovs

11 Patienternas förmåga Svårighetsgraden hos frågorna

12 Rasch scoring Har Du svårt med följande aktiviteter på grund av Din syn? 4. KÄNNA IGEN ANSIKTET PÅ DEM DU MÖTER? 7. SE ATT HANDARBETA, SLÖJDA ELLER LIKNANDE ARBETE? Nej, ingen svårighet 1-3,52 Ja, viss svårighet 2 Ja, stor svårighet 3 Ja, mycket stor svårighet 4-0,51 1,14 3,13 Nej, ingen svårighet 1-4,89 Ja, viss svårighet 2-1,70 Ja, stor svårighet 3 0,35 Ja, mycket stor svårighet 4 Bredd max-min: 6,65 Bredd max-min: 7,28 Inga - vissa : 3,01 Inga - vissa: 3,19 Vissa - Stora : 1,65 Vissa - Stora: 2,05 2,39

13 Syfte Utvärdera behandlingar från ett patient-perspektiv Analysera olika typer av behandling (läkemedelsbiverkningar, alternativa kirurgiska tekniker, alternativa implantat) Utvärdera indikationer för behandling Tidpunkt för insättande av medicinsk behandling Tidpunkt för elektiv kirurgi (t.ex. knäprotes, katarakt) Analysera utfall för subgrupper Inverkan av ålder, kön, ko-morbiditet, kroppslig lokalisation (pariga organ, över- eller underkäke etc.) Hälsoekonomifrågor Forskning

14 Sambandet mellan tillstånd man vill studera, val av instrument och typ av analys Studieobjekt Vad vill man studera? Effekt på daglig livsföring? Effekt på allmän livskvalitet (mental, fysisk och social hälsa)? Val av instrument Instrumentet måste vara relevant för studieobjektet. Sjukdomsspecifikt PROM för activity limitations, generiskt PROM för allmän livskvalitet Analys En meningsfull score för patientrapporterat utfall som kan relateras till kliniska data

15 Catquest-9SF Measure of vision-related activity limitation Can show the improvement in patient ability to do things after cataract surgery 9 questions Excellent psychometric properties Rasch estimates can be easily calculated Validated in Swedish, English, German, Italian, Dutch and Mandarin. Further, translated to Spanish and Slovakian.

16 PROM-studier för kvalitetsutveckling: typfall Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patientrapporterat utfall Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall

17 Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Preoperativa faktorer: Ålder, funktion (base line), ko-morbiditet Postoperativa faktorer: Uppnådd funktion (både synskärpa och brytkraft = glasögonbehov) Störst förändring: Operation av kvinnor och operation av första ögat. Störst uppnådd självskattad funktion: Operation på män och operation av andra ögat. Rönbeck M, Lundström M, Kugelberg M. Study of Possible Predictors Associated with Self-Assessed Visual Function after Cataract Surgery: A Swedish National Cataract Register Study. Ophthalmology Sep;118(9):

18 Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patient-rapporterat utfall Analysera inverkan av riskfaktorer, t.ex. komorbiditet (kan innefatta annan sjukdom och eller svårigheter att genomföra behandling) Ingen ko-morbiditet ger bäst resultat En ko-morbiditet lite sämre resultat Multipel ko-morbiditet ger sämst resultat

19 Tänkbart utfall för Clinical Reported Outcome Measures CROM och Patient Reported Outcome Measures PROM CROM+ PROM+ CROM- PROM+ CROM+ PROM- CROM- PROM-

20 Utfall för CROM (synskärpa) och PROM (Catquest-9SF) Data från ca 40 kliniker N=9707 CROM+ PROM+ N=8780 (90,5%) CROM- PROM+ N=163 (1,7%) CROM+ PROM- N=717 (7,4%) CROM- PROM- N=47 (0,5%)

21 Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall Stor variation mellan kliniker när det gäller vilka faktorer som är relaterade till dåligt patientrapporterat utfall Diskrepans mellan gott kliniskt utfall och dåligt patientrapporterat utfall berodde på dålig uppföljning och råd om läsglasögon

22 Resultat på kliniknivå Operationens effekt på activity limitation Fyra typer av resultat är intressanta Genomsnittlig besvärsgrad före operation Genomsnittlig besvärsgrad efter operation Storleken på förändringen orsakad av operation Andelen som uppvisar förbättring

23 Klinikjämförelser, nationell nivå. Besvärsgrad före operation och efter. Triangel visar medelvärde, strecken 95 % konfidensintervall.

24 Data för enskild klinik Klinik: Sankt Eriks ögonsjukhus ( riket inom parentes) Resultat alla patienter (%) Förbättrade 86,0 (89,6) St. quo 3,6 (2,7) Försämrade 10,4 (7,7) Mått: logits Medelbesvärsscore före -0,04 (-0,26) Medelbesvärsscore efter -2,78 (-3,48) Medelförbättring 2,74 (3,23) Resultat för patienter utan Förbättrade 88,3 (92,0) komorbiditet (%) St. quo 2,7 (1,8) Försämrade 9,0 (6,2) Mått: logits Medelbesvärsscore före -0,33 (-0,38) Medelbesvärsscore efter -3,52 (-3,84) Medelförbättring 3,19 (3,47)

25 Analys av orsaker relaterade till dåligt utfall, enskilda kliniker Tillstånd före operation 1. Annan ögonsjukdom = ko-morbiditet 2. inga besvär = indikation 3. Dålig syn bästa ögat = ko-morbiditet Kirurgiska händelser 4. Kapselkomplikation = operationskomplikation 5. Stor skillnad i refraktion = operationsstrategi 6. Stor avvikelse från planerad refraktion = förundersökning Tillstånd efter operation 7. Dåligt närseende = ofullständig uppföljning

26 Orsaker till dåligt utfall Exempel från en ögonklinik Projektarbete av en utbildningsläkare (ST) 29 (8,2 %) patienter uppgav mer besvär efter operationen än före 20/29 har en annan ögonsjukdom utöver katarakt Av dessa 20 hade 5 <0,4 i bästa ögat, 8 hade få besvärspoäng före, 4 fick en anisometropi och 1 fick en kapselkomplikation Av övriga 9 5/9 hade få besvär före (tillhörde lägsta 10-percentilen) 2/9 hade mycket stora besvär före, oklart varför ej bättre 1/9 fick en anisometropi (>3,0 D)

27 Vad gör vi med analysen? Om patienten inte har några mätbara subjektiva besvär före operation: överväg att avstå från operation! Indikation Om patienten har dubbelsidig katarakt eller stort brytningsfel på båda ögon och som man vill rätta till med operation: operera båda ögon med kort mellanrum! Operationsstrategi Om patienten har en annan ögonsjukdom som kan förvärras vid operation eller kanske förhindra en förbättring: ge noggrann information för realistiska förväntningar! Förväntningar Undvik komplikationer! Svåra operationsfall till vana operatörer! Se till att det kirurgiska resultatet följs upp. Planera Uppföljning

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Nationella Kataraktregistret och PROM

Nationella Kataraktregistret och PROM Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Svensk Barnkataraktkirurgi

Svensk Barnkataraktkirurgi Svensk Barnkataraktkirurgi Årsrapport 2013 baserad på data från Barnkataraktregistret PECARE Kristina Tornqvist Gunilla Magnusson Alf Nyström Annika Rosensvärd Birgitte Haargaard Innehåll... 1 Svensk Barnkataraktkirurgi...

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual 2013 Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual Vad skall frågorna till patienten mäta? Vilka respondenter är det avsett för? Vilka krav på validitet

Läs mer

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet 1 Bakgrund-I Refraktion efter kataraktkirurgi Data från NCR 1. Aiming for emmetropia after cataract surgery: Swedish National

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

PsoReg (Register för Systembehandling av

PsoReg (Register för Systembehandling av PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av

Läs mer

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden

Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden Förändringar av basresurser under 2004 Personal Den 1/5 anställdes en forskningssekreterare, Kristin Svensson, på 50 %. Under året har två forskningssköterskor,

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

December 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015

December 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 December 2015 1 Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 RAPPORT december 2015 December 2015 2 Ledningsstaben/BjH Tillgänglighet till cancerbehandlingar i

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01 Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-12-01 Allmän information Adress till hemsidan: www.kataraktreg.se Länk till inloggning https://www.eyenetreg.se/plp Manual E-tjänstekort SITHS http://rcsyd.se/kataraktreg/registrering/e-tjanstekort-siths

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

Resultat Ortopedkliniken

Resultat Ortopedkliniken Resultat 15-03-18-15:22 115 Nedre sektionen 2014 rikshöft Höftfraktur Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 100 % Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik

Läs mer

Indikationer för ortopedisk behandling

Indikationer för ortopedisk behandling Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2008 Registeransvarig: Roland Flink Styrgruppen: Kristina Malmgren Gerd Viggedal Kristina Källén Per

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader

20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader 20 första patienterna 1st line Minst 6 mån sedan start av behandling 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader Våra lokala behandlingsresultat är lika bra eller bättre än

Läs mer

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International

Läs mer

Implementering av nationella itembanker i Sverige RCO i samverkan Projektteam: Evalill Nilsson, QRC Stockholm (projektledare) John Chaplin, GU

Implementering av nationella itembanker i Sverige RCO i samverkan Projektteam: Evalill Nilsson, QRC Stockholm (projektledare) John Chaplin, GU Implementering av nationella itembanker i Sverige RCO i samverkan Projektteam: Evalill Nilsson, QRC Stockholm (projektledare) John Chaplin, GU Tre samverkansprojekt om patientrapporterade mått EQ-5D Nu

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Hans Ekholm Jesper Stenberg Vårdbarometern 1 Agenda idag Basfakta Nuläge Några nedslag i materialet och analyssätt Diskussionsfrågor 2 Basfakta 1 Vad är Vårdbarometern? Rullande befolknings mätning som

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Resultatrapport RMPG-urologi

Resultatrapport RMPG-urologi Resultatrapport RMPG-urologi 2015-03-25 Incidens prostatcancer Regional medicinsk programgrupp urologi 2015-03-16 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Hot Topics in Perioperative Medicine Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Risk Stratifiering Är INTE en NY klassifierings system! Bra mortalitetsprediktion trots begränsningar Risk Stratifiering

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda

Läs mer

Svensk Kataraktkirurgi

Svensk Kataraktkirurgi Svensk Kataraktkirurgi Årsrapport 2007 baserad på data från Nationella Kataraktregistret 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 Antalet

Läs mer

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet.

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet. Informerat samtycke - Öronplastik Instruktioner Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om öronplastik, dess risker såväl som alternativa

Läs mer

1(6) Nödvändig tandvård

1(6) Nödvändig tandvård 1(6) Nödvändig tandvård Den som har rätt till uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård. Att en person blivit föremål för uppsökande verksamhet och munhälsobedömning är inte en förutsättning

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden

Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden 1 Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden Förändringar av basresurser under 2005 Personal Forskningssekreterare Kristin Svensson har under året arbetat växelvis mellan 80 och 100 %. Två forskningssköterskor,

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

C6 Measures for microsystem management

C6 Measures for microsystem management C6 Measures for microsystem management Mari Bergeling-Thorell Peter Kammerlind Qulturum Measures, microsystem and management Collaborative Access Balanced Scorecard Value Compass Statistical Process Control

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Två viktiga generiska (generella) HRQoL-instrument som ofta används i Sverige idag är SF-36 (Short Form-36) och EQ-5D (fd EuroQoL).

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

2 bilagor Rapport gällande medicinsk revision av kataraktoperation inom vårdvalet i Region Skåne

2 bilagor Rapport gällande medicinsk revision av kataraktoperation inom vårdvalet i Region Skåne 2 bilagor Rapport gällande medicinsk revision av kataraktoperation inom vårdvalet i Region Skåne Bakgrund till revisionen Region Skåne införde vårdval för kataraktkirurgi (gråstarrsoperation) den 1 mars

Läs mer

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit

Läs mer

Sväljningsbedömning Kalmar

Sväljningsbedömning Kalmar Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Kvalitetskontroll av data. Caroline Mårdh & Lena Andersson

Kvalitetskontroll av data. Caroline Mårdh & Lena Andersson Kvalitetskontroll av data Caroline Mårdh & Lena Andersson Kvalitetskontroll Validera = bekräfta (SAOL) Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande

Läs mer

Tar vi hand om våra patienter efter operation?

Tar vi hand om våra patienter efter operation? Tar vi hand om våra patienter efter operation? SFOG Varberg 2014-08-25 Mats Löfgren registerhållare, Umeå Jan-Henrik Stjerndahl, SUS Mathias Påhlsson SUS Maud Ankardal Halland Eva Uustal, Linköping Emil

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 28 August 2014, 08:00-12:00. English Version

Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 28 August 2014, 08:00-12:00. English Version Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 28 August 2014, 08:00-12:00 Examinator/Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 2234765) a. You are permitted to bring: a calculator; formel -och tabellsamling i matematisk statistik

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion, NIKE

Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion, NIKE Priquest Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Syftet med Priquest är att fastställa indikationerna inför en kataraktoperation. Det är därför önskvärt att den

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer