Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?"

Cecilia Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

2 Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt? - ett doktorandarbete för ett effektivare säkerhetsarbete Lina Gyllencreutz, doktorand Umeå Universitet Handledare: Britt-Inger Saveman, professor Umeå universitet Ewa Rolfsman, fil.dr. Umeå universitet

Gyllencreutz, doktorand Umeå Universitet Handledare:

3 Doktorandarbete ( ) inom ramen för ESS programmet Del studier Bakgrund/ syfte Metod I. II. III. IV. Resultat Diskussion Samarbete Syfte : Beskriva och reflektera över de metoder som används i doktorandarbetets olika delstudier och hur kunskapen om skador, risker och säkerhet som genererats sedan kan ligga till grund för att skapa effektivare säkerhetsarbeten

Resultat Diskussion Samarbete Syfte : Beskriva och reflektera över de metoder som används i

4 Delstudier I. Beskriva skadepanorama utomhus; Översikt delstudier barn 0-12 år II. III. IV. Metod Registerstudie (IDB) med öppna svarsalternativ Samarbete Per-Olof Bylund, Akut - och katastrofmedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting Johanna Björnstig, Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet

Metod Registerstudie (IDB) med öppna svarsalternativ Samarbete Per-Olof

6 Studie I Non-minor injuries among children sustained in an outdoor environment -a retrospective register study Gyllencreutz, Rolfsman, Saveman (2013) International Journal of Injury Control and Safety Promotion Deltagare: Barn (0-12 år) skadade i utomhusmiljö inom Umeå kommun under åren Resultat: 795 icke-lindrigt skadade barn Skademekanism: Fall och kollisioner Aktivitet: Lek, sport eller transportaktiviteter Självredovisade produkter: studsmatta, cykel mfl. Omständigheter via öppna svar Slutsats: Kan behövas ytterligare kunskap om dessa typer av incidenter för att skapa relevanta och effektiva säkerhetsarbeten. Barnperspektivet är viktigt!

skadade barn Skademekanism: Fall och kollisioner Aktivitet: Lek, sport eller transportaktiviteter Självredovisade produkter: studsmatta, cykel mfl.

7 Delstudier Översikt delstudier II. Beskriva och analysera riskfyllda situationer på skolgårdar och uppfattningar om risker och säkerhet på skolgården III. IV. Metod Fältstudie på skolgård Fokusgrupp intervjuer (pedagoger, barn) Samarbete En grundskola i Umeå och en grundskola i Örnsköldsvik Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet

8 Studie II Risky outdoor play during school time - observations and interviews in a Swedish school context Gyllencreutz, Rolfsman, Frånberg, Saveman. Manus Deltagare: Barn och pedagoger tillhörande två grundskolor i två olika kommuner Sammanlagt ca 16 dagar observation a 6 timmar/dag Sammanlagt 10 fokusgrupper a 4-8 barn/pedagoger per grupp Prel. resultat: Vart går gränsen för riskfylld lek? Risker och säkerhet kan ses olika utifrån ett pedagogiskt eller medicinskt perspektiv

Manus Deltagare: Barn och pedagoger tillhörande två grundskolor i två olika kommuner Sammanlagt ca 16 dagar observation

9 Översikt delstudier Delstudier I II. III. Beskriva skadepanorama utomhus, samt självrapporterade orsaker och preventiva strategier IV. äldre 65+ Metod Registerstudie (IDB) med kompletterande enkäter Samarbete Per-Olof Bylund, Akut - och katastrofmedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting Johanna Björnstig, Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet Umeå kommun

äldre 65+ Metod Registerstudie (IDB) med kompletterande enkäter Samarbete Per-Olof Bylund,

10 Studie III Pedestrian injury incidents among Swedish senior citizens injury panorama and self-reported descriptions of incidents and preventive strategies Gyllencreutz, Björnstig, Rolfsman, Saveman. (2014) Scandinavian Journal of Caring Sciences Deltagare: 300 äldre (65 +) skadade som fotgängare i Umeå stad under januari 2009 till April 2011 Resultat: 70% svarade på enkäten (n = 216) 60% drabbats av icke lindriga skador Fler fall under vintertid Självredovisade faktorer och förebyggande strategier vi enkäten Slutsats: Beskrivningar från de skadade själva kan öka säkerhetsarbetens relevans

(2014) Scandinavian Journal of Caring Sciences Deltagare: 300 äldre (65 +) skadade som fotgängare i Umeå stad under januari 2009 till April 2011

11 Översikt delstudier Delstudier I. II. III. IV. Beskriva och analysera uppfattningar av risker och säkerhet i offentlig utomhusmiljö; äldre 65+ Metod Fokusgrupp intervjuer Samarbete Umeå kommun

12 Studie IV Older people's perceptions of risk and safety in outdoor environment; focus group interview study Gyllencreutz, Rolfsman, Saveman In prep. Deltagare: Äldre (65+) rekryterade från olika org. (ej IDB) Metod: 6 fokusgrupper genomförda med ca 4-8 personer/grupp Analys: Påbörjas hösten 2014 Uppfattningar om risker och säkerhet i utomhusmiljö är i fokus för diskussionerna Slutsats: Kunskap från allmänhet/icke-skadade

(ej IDB) Metod: 6 fokusgrupper genomförda med ca 4-8 personer/grupp Analys: Påbörjas hösten 2014

13 Är flermetodsansatsen använbar för att generera kunskap till ett mer effektivt säkerhetsarbete? Samverkan Se olika perspektiv

14 Tack för att ni lyssnat! Disputation våren 2015 i Umeå Välkomna! lina.gyllencreutz@umu.se

Relevanta dokument

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar

ewa.rolfsman@edusci.umu.se Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar Skador bland cyklister och fotgängare Britt-Inger Saveman, leg sjuksköt., professor Institutionen