Vägen från utredning till åtgärd

Transkript

1 Vägen från utredning till åtgärd En sammanställning av ett pågående projekt, Maj 2011 Verner Denvall Professor i socialt arbete verner.denvall@lnu.se Sofia Enell Doktorand i socialt arbete sofia.enell@lnu.se 1 (7)

2 Inledning Sedan hösten 2010 har projektet Vägen från utredning till åtgärd pågått och detta är en riktad sammanställning av projektet till de kommuner och socialsekreterare som deltar i studien. Vi vill på detta sätt dela med oss av vad som sker i projektet, vilka resultat vi har idag och vad som väntar framöver. Projektet är finansierat av Statens institutionsstyrelse (SiS) men utförs av oss på Linnéuniversitetet i Växjö som ett fristående forskningsprojekt. Utöver den avrapportering som kommer att ske till SiS kommer även empiri från projektet att ingå i Sofia Enells avhandlingsarbete. I texten nedan kommer vi kort att redogöra för projektets syfte och genomförande. Vi kommer att stämma av vad som har gjorts och vad som återstår i projektet. Därefter redovisas några av de resultat som vi hittills hunnit sammanställa. Studiens syfte Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse som utredningar, genomförda på SiS särskilda ungdomshem, har för fortsatta insatser som avser den placerade ungdomen. Vi saknar idag kunskap om samband mellan utredning och åtgärd för unga vilket gör vår studien angelägen. Att vi inte vet vilken betydelse som utredningarna har för den fortsatta vården gör deras relevans osäker. Därför följer vi ungdomar som placerades för utredning hos SiS under ett halvår genom enkäter till socialtjänst och utredninghem under och efter utredningen. Av intresse är även den unges delaktighet i utredningsförfarandet. Genomförande Forskningsprojektet genomförs i två delstudier. Den första delstudien påbörjades i september Det är inom ramen för den studien som vi kom i kontakt med er inom socialtjänsten. Delstudie 2 påbörjades under maj Delstudie 1 Samtliga ungdomar som placerades för utredning inom SiS under perioden 1 september 2010 till 28 februari 2011 ska ha tillfrågats om att delta i studien. Deras samtycke är en förutsättning för oss att inhämta information från er och SiS. För de ungdomar som var under 15 år har även vårdnadshavare tillfrågats. Totalt har 97 ungdomar tackat ja till att delta. Därefter har några ungdomar fallit bort från studien då deras utredning avbrutits eller då vi inte fått in enkätsvar från er. Idag är det 86 ungdomar som ingår i studien. 2

3 Efter att ungdomarna lämnade sitt samtycke till oss kontaktade vi ungdomens ansvarige socialsekreterare. En enkät skickades ut till er med frågor om den aktuella ungdomens situation, förväntningar hos socialsekreterare på utredningen och i vilken utsträckning som den unge har kunnat vara delaktig i placeringen. När utredningen var färdig för den unge skickades en enkät till utredningspersonalen med frågor om utredningens genomförande och resultat. På två av ungdomshemmen har de unga även tillfrågats om att delta i en intervju. Denna intervju har genomförts efter att utredningen avslutats men i de flesta fall på ungdomshemmet. Totalt har 20 ungdomar intervjuats. Delstudie 2 Inom ramen för den andra delstudien kommer vi att följa upp de ungdomar som ingår i den första delstudien. Vi kommer här ställa frågor, återigen i en enkät, till socialtjänsten om hur utredningens rekommendationer och resultat tillvaratagits av socialtjänsten. I de fall den unge placeras inom SiS kommer även frågor att ställas till behandlingspersonalen om hur de tillvaratagit den unges utredning. Enkäterna till socialsekreterare skickas ut ca 6 månader efter att utredningen blev klar inom SiS. Detta innebär att uppföljning av utredningar kommer att pågå fram till november Forskningsetiska överväganden i studien Studien har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping (dnr 2009/ och dnr 2010/233-32). Detta innebär att studien uppfyller de etiska krav som ställs på forskning som behandlar personuppgifter. Referensgrupp Till projektet har vi bildat en referensgrupp med representanter från socialtjänst, SiS och forskare som genomfört eller genomför liknande projekt. Genom referensgruppens bidrag hoppas vi att problem och möjligheter med studien kommer att kunna hanteras på bästa sätt. 1 1 De som ingår är:birgitta Vilén Johansson (avdelningschef individ och familjeomsorg, Malmö stad), Katarina Lindeberg (institutionschef för Råby ungdomshem), Nils Åkesson (utvecklingsdirektör, SiS), Titti Mattsson (lektor och docent i socialrätt, Lunds universitet och Linnéuniversitetet), Robert Holmberg (lektor och forskare, Lunds Universitet). 3

4 Resultat Här vill vi lämna några av de resultat som vi hunnit sammanställa utifrån den enkät som ni besvarade i delstudie 1. Vi inleder med att redogöra för vilka som besvarat enkäten inom socialtjänsten för att därefter presentera de ungdomar som placerades. Under vilka former som placeringarna skedde och vilka förväntningar som ni hade på dessa utredningar är centrala i vår studie då dessa troligen påverkar hur de sedan kommer att användas av er. Avslutningsvis kommer vi även att redovisa hur ni bedömt den unges delaktighet. Vilka är ni? Totalt deltar 57 kommuner vilket innebär att det är flera (14) kommuner som deltar med mer än en utredningsplacering. Enligt tabellen nedan framgår kön, ålder och utbildning för de som besvarat enkäten. Tabell 1. Socialsekreterares kön, ålder och utbildning. (n=86) Antal Andel i procent Kvinnor år år år år år 4 5 Socionomer Magister/master 4 5 Steg 1 utbildning i psykoterapi eller motsvarande 5 6 Som det framgår av tabellen är de allra flesta kvinnor och under 40 år. De allra flesta är socionomer och få har högre utbildning än sin socionomutbildning. En fjärdedel av de som besvarat enkäten har ingen tidigare erfarenhet av utredningsplaceringar på SiS. De som hade tidigare erfarenheter av utredningsplaceringar på SiS fick besvara frågor om detta. I tabellen redovisas resultatet om tidigare erfarenheter. 4

5 Tabell 2. Socialsekreterares tidigare erfarenheter av utredningar från SiS, andel i procent. (n=60) Utredningar av unga genomförda av SiS helt delvis dåligt inte alls ger ny kunskap om den unge.har välunderbyggda bedömningar av den unge ger adekvata förslag på insatser för den unge varierar kraftigt i kvalitet Tabellen visar att de som svarat har uppfattat att utredningarna framförallt givit välunderbyggda bedömningar och adekvata förslag på insatser. När det gäller de rekommendationer som lämnats i utredningarna har 96 procent uppgett att ni tidigare följt dem helt eller delvis. I enkäten fick efterfrågades i vilken utsträckning som 15 påståenden om förväntningar på utredningen stämde. Det alternativ som angetts stämma bäst med förväntningar var att utredningen skulle visa på vilka insatser den unge behöver direkt efter avslutad utredning (84 procent). Därefter har påståendet att utredningen ska visa hur den unges problem kan behandlas på lång sikt och att den unge får möjlighet att bryta en negativ utveckling (79 procent). 72 procent av er förväntar sig också att utredningen ska ge er kunskap om den unge på områden som ni saknade kunskap om. 67 procent har också uppgett att ni genom utredningen får möjlighet att förbereda och planera insatser för den unge. Vilka är ungdomarna? Totalt ingår 86 ungdomar varav två tredjedelar är pojkar. Ungdomarna är mellan 11 och 18 år med en medelålder på 15,8 år. Detta innebär att åldern för gruppen ungdomar är något yngre än den grupp som placeras på särskilda ungdomshem för behandling (16,7 år är medelåldern för ungdomar i behandling, ADAD årsrapport, 2009). För både pojkar och flickor har fritid och vänner skattats som största riskfaktor och därefter ungdomarnas skola/arbete. Psykisk hälsa är den tredje högst skattade riskfaktor för flickor och brottslighet för pojkar. 5

6 Utifrån de ungdomar som ingår i studien verkar de flesta ha fått kontakt med socialtjänsten under tonåren och under en tid haft stöd därifrån. Hälften av ungdomarna har varit placerade tidigare och en mindre andel av ungdomarna (ca 20 procent) har haft kontakt med socialtjänsten sedan före skolåldern. En slutsats man kan dra av detta är att ungdomarna som placeras för utredning är relativt heterogen vad gäller tidigare kontakt med socialtjänsten. De flesta har haft kontakt med er i 4-5 år men det finns ungdomar som haft mycket långvarig kontakt och de som knappt haft någon. De lagrum som placeringarna skett på presenteras i tabellen nedan. Tabell 3. Lagrum för placering utifrån kön, andel i procent. (n=86) Flickor Pojkar Totalt LVU LVU LVU SoL 4: Som tabellen visar finns det i lagrummen vissa könskillnader mellan flickor och pojkar. Det är 34 procent av flickorna som placerats enligt 2 paragrafen LVU vilket motsvaras med 17 procent av pojkarna. Den tredje paragrafen är klart dominerande bland pojkar. När det gäller placeringarna utmärks de av akuta förfaranden. Detta avspeglas i att de svarande angett att det fanns ett behov av akutplats för 62 procent av ungdomarna och enbart utredningsplats för 29 procent av ungdomarna. Ur vilken situation som behovet av utredningsplatsen uppstod redovisas i tabellen 4. Tabell 4. Ur vilken situation behovet av utredning har uppstått, fördelat på kön och andel i procent. (n=86) Flickor Pojkar Av synnerligen akut karaktär, något måste hända omedelbart Av akut karaktär Situationen allvarlig men ej akut 3 21 Situationen ej akut men ej plats bedömdes lämplig för att utreda den unges behov

7 I tabellen framgår att de som svarat bedömt att de allra flesta ungdomarna kommer från synnerligen akuta eller akuta situationer som föranlett utredningen inom SiS. Även här finns vissa skillnader mellan könen där den situation som flickorna kommer från har bedömts som mer akut än pojkarnas. Delaktighet När det gäller de ungas delaktighet kan vi konstatera att den för ungdomarna vid placeringen överlag varit låg. De flesta har fått information om placeringen men detta gäller inte alla. Flera av er förklarar detta med den akuta situationen kring placeringen samt att den unge motsatt sig vården. I svaren på hur man önskat att det skulle varit uppger flera att de önskat att den unges delaktighet varit högre. De flesta ansåg att ungdomarna ska få information och möjlighet att uttrycka sin åsikt men färre har svarat att man önskat att man diskuterat och fattat beslut tillsammans med den unge. Avlutande kommentarer Som alltid väcker ett resultat fler frågor än vad det ger svar. Det finns mycket kvar för oss att analysera i resultatet från den första enkäten. Sedan har vi även enkätsvar från utredningspersonalen samt den uppföljning vi kommer att genomföra framöver kvar att få ta del av. Dessa kommer ge oss kompletterande resultat och möjlighet att analysera en större helhet kring placeringarna. Vi hoppas att ni liksom vi ser nyttan och angelägenheten av studien. Om ni har kommentarer eller frågor till vad som redovisats ovan är ni välkomna att höra av er till oss. 7