Vad är SOFIA-studien?

Transkript

1 Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1

2 Övergripande syften och mål Att bättre förstå utvecklingen av barns sociala, fysiska och psykiska hälsa, inklusive normbrytande beteende (såsom att bryta mot regler och vara trotsig). Att studera vilka insatser som ges och hur samverkan sker över tid kring barn med uppmärksammade svårigheter. Det långsiktiga målet med SOFIA-studien är: Att ge kunskap om barns utveckling som kan användas för att förbättra insatser och det praktiska arbetet med barn. Vilka barn följs? barn i Karlstads kommun födda år 2005, 2006 och

3 När/hur sker datainsamlingar? Mars Mars Mars Nu år Till föräldrar, pedagoger, rektorer Enkät Ca min. till föräldrar Ca min. till pedagoger Till föräldrar, pedagoger, rektorer Enkät Ca min. till föräldrar Ca min. till pedagoger Till föräldrar, pedagoger, rektorer Enkät Ca min. till föräldrar Ca min. till pedagoger Fortsatt plan år år år år år Ett nyhetsbrev som ges ut efter varje omgång/våg av SOFIA-studien Viktigt att informera om resultaten se 3

4 SOFIA-gruppen - forskare Henrik Andershed, professor vetenskapligt ansvarig för SOFIAstudien, Örebro universitet Anna-Karin Andershed, docent, Örebro universitet Staffan Janson, professor, Karlstads universitet, Örebro universitet Birgitta Svensson, fil.dr., Utvecklingsledare region Värmland, Örebro uiversitet Louise Frogner, doktorand, Örebro universitet Ida Klingzell, doktorand, Örebro universitet Matilda Hansson, projektsekreterare, Örebro universitet SOFIA-gruppen Styrgrupp för projektet Henrik Andershed, Örebro universitet Louise Frogner, Örebro universitet Birgitta Svensson, Region Värmland, Örebro universitet Maria Holm, Chef för utvecklingsstöd hos Barn- och Ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun Birgitta Vuorinen, rektor Karlstads kommun Svante Johansson, rektor Karlstads kommun Alf Holmberg, rektor Karlstads kommun 4

5 Några resultat av SOFIA-studien hittills: Utvecklingsvägar av normbrytande beteende Vad säger tidigare forskning? I en kull återfinns en mindre grupp barn med stabilt höga nivåer av beteendeproblem 4-10% Hög risk för långvariga problem ända upp i vuxen ålder! Därför viktigt att studera detta i förskoleålder 5

6 Normbrytande beteende Vi behöver mer kunskap om hur normbrytande beteende utvecklas och varför Detta undersöker vi i SOFIA-studien Normbrytande beteende Har retat andra Har varit osams/i konflikt med vuxna Har brutit mot viktiga regler på förskolan Har hotat någon Har slagit, rivit, puttat, sparkat eller kastat något på andra utan påtaglig anledning Har slagit, rivit, puttat, sparkat eller kastat något på andra när han/hon blivit provocerad/stressad Har tagit saker utan lov som tillhör någon annan Har medvetet tagit sönder eller förstört något Har varit väldigt arg Har avbrutit/förstört andra barns lekar och aktiviteter Utvecklingsvägar för normbrytande beteende 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Stabilt lågt normbrytande beteende 72.4% Ökande normbrytande beteende 9.6% Minskande normbrytande beteende 10.0% Stabilt högt normbrytande beteende 8.0% 6

7 Könsskillnader? Utvecklingsväg av normbrytande beteende Andel pojkar Andel flickor Stabilt högt normbrytande beteende 12,2% 3,3% Ökande normbrytande beteende 12,2% 6,5% Minskande normbrytande beteende 11,2% 8,7% Stabilt lågt normbrytande beteende 64,4% 81,5% Vad hos barnet har samband med de olika utvecklingsvägarna av normbrytande beteende? 7

8 Flera svårigheter/problem hos barnet har visat sig hänga samman med normbrytande beteende Empatisvårigheter, ADHD-symptom, impulsivitet och behov av omväxling samt internaliserade problem har samband med normbrytande beteende Från tidigare forskning vet vi dock mindre om: Hur dessa svårigheter /problem hänger samman med olika utvecklingsvägar av normbrytande beteende? Tittat närmare på följande svårigheter/problem hos barnet Empatisvårigheter 10 påståenden T.ex. Uttrycker sällan medkänsla för andra Verkar oftast inte dela andras glädje och sorg Verkar aldrig ha dåligt samvete för saker som han/hon gjort Impulsivitet, behov av omväxling 10 påståenden T. ex. Har ofta svårt att vänta på sin tur Gör ofta saker utan att tänka sig för innan Verkar snabbt bli uttråkad AD/HD symtom 18 påståenden T. ex. Har ofta svårt att hålla händer och fötter stilla eller att sitta still Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt Avbryter ofta andra eller tränger sig på (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller aktiviteter) Internaliserande problem 2 påståenden Är ofta ängslig, orolig eller nervös Är ofta nedstämd eller ledsen (t.ex. grubblar, gråter, är bekymrad, sitter själv och ser ledsen ut, etc.) 8

9 De olika utvecklingsvägarna för normbrytande beteende 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Stabilt lågt normbrytande beteende 72.4% Ökande normbrytande beteende 9.6% Minskande normbrytande beteende 10.0% Stabilt högt normbrytande beteende 8.0% Andelen barn med olika svårigheter/problem inom de fyra olika utvecklingsvägarna % Stabilt högt normbrytande beteende % Ökande normbrytande beteende % Minskande normbrytande beteende % Stabilt lågt normbrytande beteende 9

10 Slutsatser Tydligt att dessa svårigheter/problem hänger ihop med utvecklingen av normbrytande beteende över tid Dvs. barn med högt normbrytande beteende tenderar att också ha svårigheter inom dessa andra områden Särskilt tydligt : Empatisvårigheter och impulsivitet och behov av omväxling följer tydligt utvecklingen av normbrytande beteende Kan inte säga med säkerhet att dessa svårigheter/problem orsakar normbrytande beteende Kan dock vara så Slutsatser (forts.) Visar att det vi vanligen tänker på som relativt oföränderligt såsom t.ex. Empati Impulsivitet och behov av omväxling AD/HD symtom Faktiskt är föränderliga Tydligt från resultatet är att många av barnen faktiskt förändras över tid i dessa svårigheter/problem Visar att dessa saker går att påverka! 10

11 Kan man påverka Empatisvårigheter, Impulsivitet, behov av omväxling och Normbrytande beteende med förskolans arbete? Vad kan tänkas ha en påverkan? Samarbete inom arbetslaget? Hur kontakten mellan personal och föräldrar i stort fungerar på avdelningen? Att föräldrarna involveras i det pedagogiska arbetet/ tänket på förskolan? Hur kontakten föräldrarna emellan fungerar i stort? 11

12 T.ex: Samarbete i arbetslaget har samband med barnens empatiutveckling Medelvärde 3-5 år 5-7 år Empatisvårigheter Slutsatser och hur kunskapen kan användas Samarbete inom arbetslaget, kontakten mellan personal och föräldrar, att föräldrarna involveras i det pedagogiska arbetet/ tänket, samt kontakten föräldrarna emellan Har samband med förändringar i Empatisvårigheter, Impulsivitet, behov av omväxling och Normbrytande beteende Hur har dessa saker denna påverkan? Hur kan förskolor arbeta för att stärka dessa saker? 12

13 Framtiden Stor potential i SOFIA-studien Fortsätta studera beteendeutvecklingen under barndomen Följa barnen till vuxen ålder kan vi upptäcka riskgrupper redan i tidig barndom som är i behov av insatser? Vad ligger bakom negativ utveckling över tid? Vad ligger bakom positiv utveckling? Vilka samband förskolans och skolans arbete har på lång sikt med barnens välbefinnande TACK! SOFIA-studien är granskad av forskningsetisk nämnd 13