Redovisning av uppdrag ang. effekterna av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL).

Transkript

1 GR Utbildning Barn i behov av särskilt stöd Redovisning av uppdrag ang. effekterna av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL). Bakgrund: Fr.o.m. den 1 april 2006 gäller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL). De tidigare handlingsprogrammen mot kränkande behandling ska ersättas av likabehandlingsplaner. Utbildningschefsgruppen har gett nätverket Barn i behov av särskilt stöd i uppdrag att utreda hur effekterna blivit av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL). En arbetsgrupp har därför tillsatts bestående av Annika Lovén, Öckerö; Margareta Boman, Partille; Marie Andersson, Härryda samt Margrethe Kristensson, GR Utbildning. Arbetsgruppen har träffats vid tre tillfällen och har däremellan avrapporterat arbetet till nätverksgruppen. För att få svar på det aktuella läget i kommunerna har en enkätundersökning genomförts där följande frågor skulle besvaras: 1. Har din kommun haft någon anmälan till Barn- och elevombudsmannen (BeO) ang. den nya lagen? Vad har i så fall hänt därefter? 2. Har ni några kommungemensamma rutiner vid en ev. anmälan? 3. Vilka effekter av lagen om kränkande särbehandling har det blivit i er kommun/skola? Resultat: Enkätundersökningen visar att enstaka fall har anmälts till BeO, ibland först efter att ha passerat Skolverket. En del ärenden är avgjorda medan andra är under utredning. Inget ärende har lett till skadestånd ännu. De flesta kommuner har inarbetat frågorna i Likabehandlingsplanen. Kommungemensamma rutiner finns i en del kommuner, medan andra har ett pågående arbete med denna inriktning. Effekter som märks i verksamheterna är att ämnet aktualiserats och diskuterats mycket. Frågor om kränkande behandling och diskriminering har därmed kommit att få ett stort utrymme i skolorna. Man har sett över rutiner och handlingsplaner och hur man dokumenterar händelser. Vikten av ett bra förebyggande arbete har tydliggjorts och många uppger att de har ett långsiktigt arbete framför sig. Exempel från övriga Sverige: Eftersom ingen fällande dom ännu avgetts bland GRs medlemskommuner har några andra exempel från övriga Sverige belysts. Följande kommuner redovisas nedan: Gotland, Malmö, Härjedalen och Tyresö. Den enda av dessa som avgjorts med en fällande dom är Tyresö, medan övriga fall är pågående: Gotlands kommun: Barn och elevombudet har beslutat att Gotlands kommun i egenskap av huvudman för Stenkyrka skola inte levt upp till kravet i 6 och 8 i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1

2 Med stöd av 15 samma lag begär Barn och elevombudet för berörd elevs räkning att Gotlands kommun betalar skadestånd med kr. 6 Likabehandlingsplan Planen motsvarar inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan i BeL. Det framgår inte om elever och vårdnadshavare varit med att ta fram planen. Planerade åtgärder, rutiner för dokumentation och ansvarsfördelning finns inte med i planen. Vidare redovisas inte åtgärder vid personals eventuella kränkningar av elever. 8 Förebyggande arbete och handlingsplikt Av skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling framgår att de åtgärder som görs bör grundas på utredning av det enskilda fallet och som regel riktas till såväl den eller de som utfört kränkningen som till de barn eller den elev som blivit utsatt. Beslut om och genomförande av insatser måste ske genast. De åtgärder som vidtas måste leda till att kränkningarna upphör. För att förvissa sig om detta måste åtgärderna följas upp och utvärderas. Huvudmannen har inte vidtagit några åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Skolan har istället ställt krav på att A skulle agera när han blev utsatt för kränkande behandling. Malmö kommun: Barn- och elevombudet har i ett ärende kring en elev vid Sundsbroskolan i Malmö bedömt att huvudmannen inte levt upp till kraven i 6,7 och 8 i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Barn- och elevombudet begär för berörds elev del skadestånd för kränkning på kronor från Malmö kommun. Mycket kort sammanfattning av ärendet I en anmälan till Barn- och elevombudet, uppger en förälder att hennes barn (A) blivit utsatt för kränkande behandling sedan höstterminen En annan elev i klassen (B) har kränkt A verbalt och A har blivit utfryst i klassen. A har vid två tillfällen under vårterminen 2007 blivit fasttejpad vid ett träd och filmad. Skolan uppger att de inte känt till att A upplevt sig kränkt förrän i början av vårterminen Bland annat har A i en trivsel enkät hösten 2006 uppgett att han trivdes i klassen. A hade vid flera tillfällen avtalade tider med kurator men uteblivit från dem. Barn- och elevombudets utredning Barn och elevombudets utredning har visat att A blivit utsatt för verbala kränkningar av B och att A varit utfryst i klassen. Barn- och elevombudet skriver att en konflikt eller ett bråk mellan elever kan ge intryck av att vara på lika villkor mellan de inblandade, men i verkligenheten innebära att någon blir mer utsatt än övriga och därmed kränkt i sin värdighet. Om en elev i en sådan situation ger klart uttryck för att han eller hon känner sig kränkt och illa behandlad av de bråk som pågår måste elevernas uppträdande gentemot denne anses som kränkande. Även psykiska kränkningar såsom utfrysning anses var kränkande behandling. Utredningen har visat att personal vid skolan kände till att det funnits konflikter och att A upplevt sig blivit kränkt. När personal i verksamheten konstaterat att kränkningar förekommit måste arbetet inriktas på att förhindra en fortsättning. Att genomgående använda sig av samtal mellan berörda elever kan inte anses vara tillräckligt om den kränkande behandlingen fortsätter. 2

3 Barn- och elevombudets bedömning Barn- och elevombudet bedömer att skolan inte så långt det varit möjligt utrett omständigheterna kring de aktuella kränkningarna. Skolan har vidtagit vissa åtgärder men de har inte varit tillräckliga för att kränkningarna skulle upphöra. Skolan har uppgett att A i olika sammanhang vacklat i hur A velat hantera situationen och ibland sagt att situationen blivit bättre fråntar inte skolan från ansvar att hitta lämpliga åtgärder. Barn- och elevombudet bedömer att skolan inte har arbetat tillräckligt systematiskt och skyndsamt för att kränkningarna skulle upphöra. Skolan har inte satt in nya åtgärder när de föreslagna åtgärderna inte fungerat. Barn- och elevombudet finner att eleven blivit utsatt för kränkande behandling. Likabehandlingsplan Skolans likabehandlingsplan motsvarar enligt barn- och elevombudets bedömning inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan. Det saknas kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för planerade åtgärder under det kommande året som syftar till att förebygga och förhindra kränkande behandling. Den ger inte stöd för hur elever och skolpersonal skall agera när kränkande behandling förekommer eftersom planen endast innehåller översiktliga rutiner och kommunikationsvägar. Av likabehandlingsplanen framgår vidare att skolan endast använder sig av samtal för att förhindra nya kränkningar mellan eleverna. Planen beskriver inte heller om den har tagits fram tillsammans med eleverna på skolan. Skolverket Skolverket har fattat beslut i samma ärende och riktar kritik mot Malmö kommun för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för elevs rätt till utbildning. Härjedalens kommun: Barn- och elevombudet har i beslut med dnr :1816 bedömt att Härjedalens kommun, i egenskap av huvudman för Funäsdalens skola, inte levt upp till kraven i 6, 7 och 8 i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Med stöd av 15 i lagen yrkar Barn- och elevombudet för berörd elevs räkning att Härjedalens kommun utger skadestånd för kränkning inklusive sveda och värk med kronor. För genomgång av kravet och er inställning till detta kallar Barn- och elevombudet huvudmannen till ett möte. Representanter för huvudmannen är välkomna till Barn- och elevombudet den 5 juni 2007 kl Adressen är Alströmergatan 12, Stockholm. Barn- och elevombudet önskar bekräftelse på att huvudmannen kommer att delta samt uppgift om vem eller vilka som kommer att företräda huvudmannen. Lars Arrhenius Barn- och elevombudet för likabehandling vid Skolverket Utdrag ur protokoll från Nämnden för barn, utbildning och fritid i Härjedalens kommun: Barn- och elevombudet har i beslut bedömt att Härjedalens kommun, i egenskap av huvudman för Funäsdalens skola, inte levt upp till kraven i 6, 7 och 8 i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I anmälan som kom in till barn- och elevombudet i juni 2006 uppger anmälaren att elev vid Funäsdalens skola utsatts för kränkande behandling och att skolan inte lyckats reda ut situationen. Därefter har 3

4 kommunen beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. En juridisk bedömning om huruvida förutsättningar för skadeståndsskyldighet enligt lagtexten föreligger samt förslag till kommunens inställning beträffande yrkandet redovisades. Den juridiska bedömningen är att nämnden för barn, utbildning och fritid i Härjedalens kommun inte skall acceptera barn- och elevombudets krav. Tyresö kommun: Barn- och elevombudet har i beslut i ärende :2340 bedömt att Tyresö kommun i egenskap av huvudman för Dalskolan inte levt upp till kraven i 6, 7 och 8 i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Med stöd av 15 samma lag begär Barn- och elevombudet för berörd elevs räkning att Tyresö kommun betalar skadestånd med kr. Vänligen ange er inställning till kravet senast den 13 november Lars Arrhenius Barn- och elevombudet för likabehandling vid Skolverket Kort sammanfattning av ärendet: Enligt anmälan till BEO har eleven under flera års tid varit kränkt och utfrusen av andra elever på skolan. Det ledde till att pojken stannat hemma långa perioder. Skolans bedömning är att pojken inte utsatts för kränkningar, även om han själv upplevt det så. BEO håller dock inte med och skriver i sitt beslut att skolan borde ha gjort mer för att pojken inte skulle känna sig utanför. Skolans passivitet bryter mot barn- och elevskyddslagen och därför bör kommunen betala ett skadestånd. Skolverket kritiserar i ett annat beslut kommunen för att pojken inte fått den undervisning han har rätt till. Pojken stannade hemma dels på grund av att han vantrivdes, dels på grund av magproblem. Pojken fick en assistent och undervisades hemma. Men enligt Skolverket finns inga uppgifter som visar att Dalskolan försökt utreda orsakerna till att pojken inte ville gå i skolan, och därför får skolan kritik. Tyresö kommun betalar skadestånd till elev Tyresö kommun accepterar Barn- och elevombudets skadeståndskrav på kronor. Med anledning av Barn- och elevombudets framställande kommer kommunen nu att arbeta vidare för att förhindra eventuella kränkningar i framtiden. Kommunen uppger även att de från den 1 januari 2008 kommer att ha en ny organisation som tydliggör ansvar och rutiner. Bakgrunden är den anmälan som kom till Skolverket samt Barn- och elevombudet den 8 maj Anmälarna uppgav då bland annat att deras son X utsatts för kränkande behandling samt att skolan inte tillgodosett X:s behov av särskilt stöd. BeO krävde att Tyresö kommun ska betala kronor i skadestånd. Skolverket riktade samtidigt kritik mot kommunen för att skolan inte tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Brister i Likabehandlingsplaner: Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius har konstaterat att många kommuner och enskilda skolhuvudmän inte når upp till de krav som lagen ställer. Från andra halvåret 2006 till mitten på november i år har 40 kommuner inspekterats. 70 procent (28 kommuner) har bedömts ha bristande likabehandlingsplaner. Av 94 inspekterade fristående skolor har 63 procent (59 skolor) omfattande brister. 4

5 Saxat ur Skolverkets utbildningsinspektion - en sammanfattning av resultat och erfarenheter av inspektionen under tre år: Under hela inspektionsperioden har mellan var fjärde och var femte skola blivit uppmanad att förbättra sitt system och sina rutiner för hur man lägger upp arbetet mot kränkande behandling. En av bristerna i ett systematiskt arbete mot kränkande behandling är att fullgoda handlingsprogram mot kränkande behandling mycket ofta saknas. Detta är ett bristområde där de återkommande förbättringsbehoven legat på en mycket hög nivå. Personalen vid dessa skolor har uppmanats att arbeta mera medvetet och förebyggande samt vidta omedelbara åtgärder om någon utsätts för kränkande behandling. Exempel på brister från några kommuners utbildningsinspektion: inga förslag på hur man följer upp planen och utvärderar den i verksamheten ingen uppmärksamhet i likabehandlingsplanen på kränkning från vuxen till barn. följer inte lagkraven på att man ska definiera vad likabehandling är planen är för generellt formulerad analysverktyg saknas delaktighet från elever och föräldrar saknas i förankringsarbetet KVALITETSREDOVISNING Ett nytt uppdrag uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen blir aktuell att redovisa första gången för läsåret 2006/2007. Det är ju inte planen som ska bifogas utan en redovisning av hur man arbetat med den. Några förslag på vad som bör vara med; en beskrivning av det förebyggande arbetet på skolan, av hur eleverna och vårdnadshavarna varit delaktiga i processen att formulera likabehandlingsplanen samt en sammanställning av incidentrapporter och analys av innehållet i dessa. Rutiner för det uppföljande arbetet under året och en plan för arbetet i förbättring/utvecklingsområden. Litteratur: Kvalitetsarbete i förskola och skola, handbok i kvalitetsredovisning av Myndigheten för skolutveckling,