Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 2014/2015 Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15 4 Utvärdering av arbetet under läsåret 13/14 4 Våra mål i arbetet 5 Vårt främjande arbete 6 Planerade insatser för 2014/15 7 Vårt förebyggande arbete 8 Vårt åtgärdande arbete 9 Barn kränker barn 9 Vuxen kränker barn 10 Ansvarsfördelning 10 Kompetensutveckling 11 Medverkan delaktighet 12 Årlig uppföljning 12 Begrepp och förklaringar 12 2

3 Bakgrund Alla barn vid vår skola ska känna sig trygga, omtyckta och respekterade. Det är nödvändigt för barnens självkänsla, lärande och trivsel. För att vårt arbete ska vara framgångsrikt krävs att vi vuxna strävar efter att vara goda förebilder som aktivt tränar barnen i hur man samspelar med andra. Alla vuxna ingriper genast om något barn blir illa behandlat av något barn eller någon vuxen. På Mariebergsskolan har vi ett tydligt arbetssätt gällande det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet som framgår av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utvärderas, diskuteras och förankras i personalgruppen och i det lokala elevhälsoteamet (LEH). Eleverna är delaktiga i klassråd, elevråd och genom de enkäter och kartläggningar som genomförs. Planen går vi genom igenom vid föräldramöten och i skolrådet. Vårt lokala elevhälsoteam består av rektor, skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska och speciallärare träffas regelbundet och arbetslagen bjuds in till teamet för att diskutera bl a förekomst av kränkningar, klassammanhållning, enskilda elever och åtgärder/framgångsfaktorer i arbetet. I våra styrdokument (skollagen, läroplanen, skolplanen, arbetsmiljölagen och FN:s barnkonvention) lyfts värdegrunden fram och allas lika värde poängteras liksom avståndstagande mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi ska skydda barnen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I skollagen samt i de delar i diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet finns bestämmelser om detta. Dessa bestämmelser innebär: Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Förbud mot repressalier Krav på ett målinriktat arbete för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Skyldighet att agera och utreda om trakasserier eller kränkningar ägt rum. Bestämmelserna förtydligar och förstärker verksamheternas ansvar och ställer krav på ett aktivt och målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Likabehandling handlar om att värna om elevernas mänskliga rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i skolan. Elever har ett rättskydd som är likvärdigt det som finns för skolans anställda. 3

4 I skolverkets allmänna råd 2012 för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns rekommendationer för hur arbetet ska bedrivas. Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska skolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att elever utsätts för diskriminering Skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi valt att göra. Planen utvärderas och upprättas årligen. Mariebergsskolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15 vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola. Planens giltighetstid: Utvärdering av arbetet under läsåret 13/14 En kartläggning av platser som eleverna tyckte var trygga/resp. otrygga gjordes under läsåret i alla klasser. Kartläggningen sammaställdes i elevrådet. De platser som eleverna identifierade som otrygga var: Bakom Alpha och Gammahuset och vid stenmuren är otrygga platser d.v.s. där inte rastvärdarna har så lätt att ha uppsikt. Förskoleklassen upplever inte stenmuren som otrygg eftersom den ligger nära Betahuset och personalen i Betahuset kan ha uppsikt. Därför kan förskoleklassens elever fortsätta att leka bakom Betahuset och vid stenmuren. Omklädningsrummen är också en otrygg plats. Därför ökar personalen sin närvaro i omklädningsrummen. Fotbollplanen en otrygg plats då det lätt uppstår konflikter där. Regler och plan för yuxennärvaro utarbetas. Arbetet med rastaktiviteter påbörjades men det var svårt att skapa kontinuitet i tider och dagar för fritidspedagogerna. De har dock varit med och lett lekar efter elevernas önskemål som fotboll, landbandy, King och Kung Knekt. Arbetet med att delge varandra/lämna information har utvecklats genom: 4

5 Information som delges vid avbyten under rast Lokala elevhälsan Erfarenhetsutbyte och information om förhållningssätt vid personalkonferenser. Berättarrummet med Teater Mila (Skapande Skola projekt) genomfördes hösten Första delen i berättarrummet som byggts upp i idrottssalen var mycket bra. De fyra hörnstenarna av en berättelse har varit användbart. Eleverna fick träna att berätta och att lyssna på varandra. Värderingsövningar har använts i klasserna för att öka elevernas tolerans och förståelse för varandra. Vid de tillfällen då vi uppmärksammat alt blivit uppmärksammade på att någon blivit illa behandlad har vi omgående tagit itu med händelsen enligt vår plan. Kurator har vid några tillfällen handlett arbetslagen kring kränkningar mellan barn. Vår kurator har informerat om metoden Problemlösning i Samförstånd Information och dokumentation av kränkande behandling lämnats till rektor. Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan publiceras på vår hemsida. Våra mål i arbetet är: Alla barn och vuxna vid skolan har så god kännedom om diskriminering och kränkningar att vi kan förebygga, ingripa och förhindra detta i ett så tidigt skede möjligt. Vårt förebyggande arbete är så effektivt att risken minimeras. Alla barn och vuxna vid skolan känner trygghet, respekt och ansvar. Det är av största vikt att alla signaler om att någon behandlas illa tas på allvar och att all personal är medvetna om hur svårt det kan vara att upptäcka att någon blir utsatt för kränkande behandling Elevernas delaktighet Planen gås igenom i början av läsåret med eleverna och samtal kring värdegrunden sker fortlöpande i klasserna. Eleverna görs delaktiga i klassråd och elevråd där det främjande arbetet diskuteras. I klasserna görs en kartläggning av trygga/otrygga platser som sedan sammanställs i elevrådet och utgör grund för åtgärder. 5

6 Föräldrarnas delaktighet Föräldrarna informeras om planen och värdegrundsarbetet vid höstens föräldramöte. Planen tas också upp i skolrådet och publiceras på vår hemsida. Föräldrarna får information om värdegrundsarbetet från pedagogerna genom informationsbrev och vid utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Personalen utvärderar planen vid läsårets slut. Planen revideras och nya åtgärder tas fram vid höstens k-dagar och planen fastställs sedan vid ett personalmöte under hösten. Vårt främjande arbete: Det främjande arbetet: handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever (Diskrimineringsombudsmannen) I grupperna: Samtliga diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. och barnkonventionens tas upp i alla klasser t ex genom litteratur, filmer, i anslutning till högtider i andra kulturer, och samtal. Vi anstränger oss också för att ta vara på de tillfällen då någon/några av diskrimineringsgrunderna kommer upp naturligt t ex elevers frågor, nyheter och andra aktuella händelser. I parenteserna nedan anges vilken/vilka diskrimineringsgrund/er som kan komma att ingå. Vi tränar barnen i samarbete (kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning) Vi tränar barnen i konfliktlösning (ålder). Vi för etiska samtal med barnen (t ex etnisk tillhörighet, sexuell läggning). Vi har skolgemensamma utedagar (ålder, funktionsnedsättning) och skolavlutningar (religion eller annan trosuppfattning) för att alla elever ska lära känna kamrater i andra klasser och i olika åldrar (ålder). Vi stöttar barn att våga säga ifrån och berätta. 6

7 Vi uppmärksammar och lyfter fram gott bemötande. Alla barn ska ha en handlingsberedskap när de ser att någon blir illa behandlad (säga ifrån eller hämta någon vuxen) Ordningsreglerna görs kända för alla och utarbetas med jämna mellanrum så att alla elever varit delaktiga vid något/några tillfällen. Alla klasser deltar i Skapande Skola projektet Berättargillet, år 1-3 i fördjupning. I elevrådet: Raster och arbetsmiljö är stående punkter på dagordningen Kränkande behandling och utanförskap samt åtgärder diskuteras Efter förslag från klasserna på skolövergripande regler beslutar elevrådet om vilka som ska gälla efter remissförfarande i klasserna. Nya regler utformas vart tredje år. (Nu gällande regler upprättades lå 12/13). I personalgruppen: Vi bedriver ett värdegrundsarbete. Vi informerar oss fortlöpande om nya rön och åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, och delger varandra. Alla barn är allas barn vi hjälps åt med att arbeta för ett bra klimat på skolan Vi anstränger oss för att vara goda exempel. Vi har ett fungerande rastvärdsystem som vid behov förstärks. Rastvärdarna är aktiva, leder lekar, tränar eleverna i fair play, dömer i lagsporter och lär eleverna regler. Vi identifierar de barn som kan riskera utanförskap och har extra uppsikt/ansvar för dem. Vi kartlägger trygga resp. otrygga (där konflikter lätt uppstår) platser på skolgården. Vi arbetar för en ömsesidig, förtroendefull kontakt mellan hem och skola för att upptäcka och förhindra kränkningar och diskriminering. 7

8 I samråd och efter samtycke från föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan information om barnets funktionsnedsättning lämnas till barn och ev. andra föräldrar, om det är till nytta för barnet. Vi säkerställer delaktigheten för barn med funktionsnedsättning vid schemabrytande aktiviteter som t ex friluftsdagar. Vi samråder vid behov med barnets föräldrar. Vårt förebyggande arbete: Kartläggning: Kartläggning av trygga och otrygga platser har gjorts med eleverna i klasserna och sammanställts i elevrådetpersonalgruppen gemensamt samt i elevrådet. Fotbollsplanen, området vid stenmuren, bakom husen där de vuxna ej har uppsikt samt omklädningsrummen ansåg många vara otrygga platser. (Se ovan planerade insatser) Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med en enkel enkät i förskoleklassen rörande trivsel och trygghet. Där är eleverna överlag positiva och samtliga uppger att de tycker att det är roligt att gå till skolan. Samtliga elever i år 3 har besvarat en kommungemensam elevenkät. Medelvärdet på fem av de åtta frågorna var högre för Mariebergsskolans elever, medan de på övriga frågor har ung samma medelvärde som kommunen i stort. Särskilt positiva är de till frågan Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Utifrån vad som kommit fram har vi kommit fram planerar vi följande åtgärder för kommande läsår: Planerade insatser för 2014/15 Tydliga och enkla regler upprättas för fotboll och vi säkerställer att det alltid finns en vuxne med där (som dömer). Vi har eleverna mer samlade på skolgården så att de är synliga för rastvärdarna för att undvika de bråk och kränkningar som uppstått på undanskymda platser. Vi fortsätter att ha vuxennärvaro i omklädningsrummen. Vi förstärker vårt rastvärdssystem och försöker finna bra rutiner för rastaktiviteter. Vi utvecklar arbetet med att arbetslagen delger övriga pedagoger på skolan information om förhållningssätt och råd ang. de identifierat barn som kan riskera utanförskap eller att utsättas för kränkande behandling i syfte att alla ska kunna förhindra att detta sker, samt lämnar information om de elever som har behov av ett speciellt bemötande. 8

9 Pedagogerna utbyter erfarenheter kring framgångsrika arbetssätt i klasserna och på fritids. Berättargillet, en fortsättning på Skapande skola projektet Berättarrummet, med Teater Mila äger rum under höstterminen. Ett av syftena med projektet är att barnen får utveckla sin förmåga att formulera sig och sin förmåga att lyssna på andra vilket leder till ökad respekt för andra människor och en ökad förmåga att leva sig in i andra människors situation. Vi fortsätter med värderingsövningar och provar på kompissamtal för att öka toleransens för att tycka och tänka olika. Alla lärare och rektor deltar vid föreläsning om Problemlösning i Samförstånd med Ross Greene i augusti. Den lokala elevhälsan som har kompletterats med en skolpsykolog och vi fortsätter att bjuda in pedagogerna kring de olika klasserna där bl. a utanförskap och beteendeproblematik samt förhållningssätt och problemlösning lyfts. Information och dokumentation av kränkande behandling lämnas till rektor när något inträffat. Vår likabehandlingsplan publiceras på vår hemsida. Gällande ordningsregler (som upprättas med några års mellanrum) tas vid höstterminens början upp i alla klasser. I förskoleklassen har gruppstärkande aktiviteter och arbete kring barnkonventionen utförts. I klasserna har eleverna sett, diskuterat filmer ( Bästa vänner m fl) och läst böcker som uppmuntrat till diskussion om hur man ska vara mot varandra. Vårt åtgärdande arbete: Vi accepterar inga kränkningar. Det är all personals ansvar att genast ingripa och sätta stopp om barn eller någon vuxen genom ord eller i handling gör något barn illa. Vi tar alla signaler på allvar. Den som visar eller säger att hon/han blivit kränkt, måste alltid tas på allvar. Vi utreder och åtgärdar. Vi uppmanar barnens vårdnadshavare att tala om för personalen om de har anledning att tro att deras barn blivit illa behandlad. När ett barn beter sig illa mot ett annat barn kan det handla om ett barn som ännu inte lärt sig hur man ska bete sig i den aktuella situationen. Det är vi vuxna som har ansvaret för att göra detta lärande möjligt. 9

10 Förekomst av våld/hot/kränkande behandling dokumenteras och dokumentationen lämnas till rektor för vidare handläggning. Rutin vid kränkande behandling Barn kränker barn 1. Berörd personal diskuterar situationen och bestämmer hur vi ska handla och vem som ska göra vad. Vem/vilka som ska leda samtalen, i vilken form samtalen ska föras (t ex först samtala med den som blivit utsatt och sedan med övriga en och en i följd utan att de ges möjlighet att samtala med varandra), och vilka vuxna som skall informeras, vilka föräldrakontakter som skall tas etc). 2. Samtal med de inblandade. 3. Förstärkt rastvärdssystem 4. Uppföljningssamtal och täta avstämningar i några veckor eller så länge det behövs efter händelsen. 5. Vårt lokala elevhälsoteam (skolsköterska, kurator, speciallärare, skolpsykolog och rektor) och/eller den Centrala Elevhälsan kontaktas för hjälp och rådgivning/handledning om diskrimineringen eller den kränkande behandlingen ej upphör. 6. Alla åtgärder dokumenteras och dokumentationen lämnas till rektor. Speciell blankett finns tillgänglig. Uppföljande insatser Personalen följer upp händelsen för att förvissa sig om att kränkningarna upphört. Efter samråd med barnets vårdnadshavare förs information om det inträffade vidare till mottagande pedagoger om byte av skola (år 3 till år 4 på Stadsöskolan) är nära förestående. Vuxen kränker barn Förebyggande: I arbetslaget diskuterar vi vårt förhållningssätt dels generellt med också i förhållande till enskilda barn för att ge varandra råd och stöd i arbetet med ett bra förhållningssätt till alla barn. Vid diskriminering eller annan kränkande behandling arbetar vi enligt följande: All personal har skyldighet att ingripa om någon vuxen kränker något barn. 10

11 Vi talar om för varandra då vi märker/upplever att ett barn blir kränkt. Vi uppmuntrar/uppmanar/stärker barnen att själva (eller med stöd av vuxen) våga tala om för den vuxne, som kränkte barnet, att den känner sig kränkt. Den vuxne uppmanas att prata med barnet om det som inträffat. Vid grova kränkningar meddelas rektor. Ansvarsfördelning All personal som uppmärksammar eller får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling har skyldighet att reagera på dessa. All personal har skyldighet att ingripa om något barn blir kränkt av ett barn eller en vuxen. Arbetslaget arbetar aktivt för att förebygga och förhindra kränkningar mellan barnen, samt ansvarar för att barnen görs delaktiga i arbetet. Vi vuxna är observanta på vad som sker i gruppen. Ansvarig pedagog arbetar för ett förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare för att få information om de uppmärksammat att något barn farit illa. Ansvarig pedagog informerar omgående arbetslaget. Arbetslaget utreder de kränkningar som förekommer inom barngruppen. De informerar berörda vårdnadshavare. De beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas för att kränkningen ska upphöra. De ansvarar för att dokumentation sker och att rektor underrättas och får del av dokumentationen. Rektor har det övergripande ansvaret för att ett aktivt värdegrundsarbete äger rum och att kompetensutveckling ges till personalen för att säkerställa ett gott förhållningssätt. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen årligen revideras samt att kompetensutvecklingsbehov identifieras och att den genomförs. Rektor gör utredning och vidtar åtgärder om personal kränkt något barn. Kompetensutveckling: Kompetensutveckling under tidigare år ( ): Barnkonventionen våren 06, Rädda Barnen 11

12 Genuspedagogiskt förhållningssätt Genusföreläsning aug 06 Gertrud Åström Konflikthantering feb 07 Gunilla O Wahlström Olika-lika/Kommunhälsan Kommunikation/Kommunhälsan Arbetslagsutveckling/Bertil Lundgren Barn som märks Britt-Inger Ohlsson, Aktualitetskonferens N-SFSP-föreningen Att lyckas som lärare Birgitta Kimber för all personal. De sju diskrimineringsgrunderna Föreläsning av Jan-Olov Madeleine Ågren från Rödakorset, för all personal Vi har genomfört det kommunövergripande värdegrundsarbetet Engagemang- Ansvarstagande-Kompetens i personalgruppen. Pedagoger har deltagit vid olika föreläsningar kring mobbning och bemötande. Kommunikation och konfliktlösning föreläsning/workshop med Helena Mattsson Kommunhälsan Att hantera problemskapande beteenden Föreläsning för all personal av Ulla Andersson och Kajsa Lindroos Centrala elevhälsan Det händer på rasten Föreläsning och inspiration till rastaktiviteter där två av fritidspedagogerna deltog. Kompetensutveckling 13/14 Problemlösning i samförstånd utifrån Ross Greens metod. Kurator Anna Kandelin föreläser för alla personal Medverkan delaktighet Personalmöten, kompetensutveckling Föräldramöten, Skolrådet, Elevrådet 12

13 Årlig uppföljning 2014/2015 Del i vårt systematiska kvalitetsarbete samt del i utvärdering av läsåret. Årlig revidering av likabehandlingsplanen, under höstterminen. Begrepp och förklaringar Likabehandling Alla barn och elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling Med kränkning menar vi att någon t ex utsätts för förolämpning, nedvärdering, utfrysning, hot eller våld. Mobbning Mobbning är en form av kränkning eller trakasserier där en eller flera individer upprepande gånger och under en viss tid tillfogar en annan individ fysisk eller psykisk skada eller obehag. Repressalier Med repressalier menar vi straff, hämnd eller vedergällning. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskriminering Med diskriminering menar vi att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan drabba såväl hela grupper som enskilda individer. 13