Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Save this PDF as:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search."

Transkript

1 Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James /smash/search.jsf

2 Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper

3 Huvudsyftet är att studera hur familj, närstående, vårdpersonal skapar och använder kunskap i mänskliga gränssituationer

4 En familjs föreställningar om cancersjukdom, döende och död. Ann Dotter Sara Martin Son Son

5 Metod och datainsamling En fallstudie Intervjuer, informella samtal, dagboksanteckningar, observationer.

6 Resultat Cancersjukdomen är ett dödligt hot - Döden är en befriare Döden Kan Hållas På Avstånd Döden Är Möjlig Att Leva Nära Döendet är ensamt Döendet ska inte ske ensamt Livet är ändligt Livet är oändligt

7 Döden hålls på avstånd Leva som vanligt Ann levde längre tack vare Saras Omsorg Sara balanserade

8 Döendet är ensamt Döendet ska inte ske ensamt Personer som är döende förändras Personer som är döende vill dö ensamma Personer som är döende behöver stöd för att dö Personer som är döende behöver någon vid sin sida

9 Livet är ändligt Livet är oändligt Livet är för kort Döden är slutet på livet Livet fortsätter i annan form Det dagliga livet går vidare

10 Hur ska vi bemöta familjemedlemmarnas föreställningar? Kreativ illusion Hjälte och grindvakt Normativ diskurs God död och god sjuksköterska

11 Mötet mellan den informella och professionella omsorgen

12

13 Mötet Syftet var att beskriva och fördjupa kunskapen om närståendes erfarenheter av mötet mellan den informella och professionella omsorgen på sjukhus vid livets slut Intervjuer med 27 närstående, 6-8 månader efter döden. Hermeneutik

14 Resultat I mötet med den professionella omsorgen vidtog närstående omsorgshandlingar Kämpade för behandling, blev partners, hade distans till sjukdomen, väntade på döden, vaktande experter

15 Närstående kämpade för behandling Jag är sådan jag kämpar till det bittra slutet. De som inga anhöriga har får de bara ligga där och inte bli vända lika ofta som mamma.

16 Närstående var partners med vårdpersonalen På ett sätt försvann de också (vårdpersonalen). Det kändes nästan som de hade varit som en familj under den sista tiden. Det blev dubbelt så tomt och jag tycker att de måste ha gjort något bra när det känns så.

17 Närstående hade distans till sjukdomen Sen sa jag jämt så här åt honom och det vet jag att det hjälpte honom Vi ska inte lyssna på så mycket vad läkarna säger vi lyssnar på din kropp i stället. Om du mår bra då kan vi ju inte gräva ner oss för att proverna säger att cellgifterna inte har tagit. Vad konstigt att du kan vara så dålig när du inte är det sa jag jämt. Vi tog det så. Därför hade vi alltid sjukdomen på lite distans kan man säga.

18 Närstående väntade på döden Vi är i samma båt på sätt och vis.jag kan inte förvänta mig att de ska veta mer än mig. I och för sig har de utbildning och mer erfarenhet inom området.

19 Närstående var vaktande experter Jag kände att jag kunde läsa av henne och jag talade om för vårdpersonalen direkt. Jag såg i hennes kroppsspråk när de började göra ont.

20 Diskussion Närståendes behov av stöd Närståendes kunskap Familjefokuserad omvårdnad

21 Kunskapsformer Teoretisk vetenskaplig kunskap Episteme Praktisk produktiv kunskap Techne Kunskap som praktisk klokhet - Fronesis

22 Vårdpersonalens kunskapsbyggande (III) Etnografi och hermeneutik Sjuksköterskor och undersköterskor Deltagande observationer (285 timmar) Intervjuer (25), Informella samtal (190)

23 Vårdpersonalens kunskapsbyggande (III) Att bekanta sig med det obekanta läsande rapport Samstämmighet muntlig rapport Frågandet - hälsandet Öppenhet läsandet

24 Forts kunskapsbyggande Takten - inkännandet Leken vardagligt småprat och humor Förståelse för patientens livsvärld ett känslomässigt engagemang

25 Forts kunskapsbyggande Misstanken samspelet Tidsdimensionernas sammanhang steget före

26 Utfärd Öppenhet - Läsandet av patienten Frågandet - Hälsandet Konsensus - rapporten Bekanta sig med det obekanta - Läsandet av patientens journal Kunskapen ökade Vårdpersonalens kunskapsbyggande III Tillhörighet och återkomst Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Kunskapen övervägdes och ökade Utfärd Tidsdimensionerna - Steget före Förståelse för patientens livsvärld - Känslomässigt engagemang Leken - Vardagligt småprat och humor Takt - Inkännandet Kunskapen fördjupades

27 Vårdpersonalens känslomässiga kunnande IV Normativa rummet Trygghetsrummet Kritiska rummet Vardags rummet Närhetens rum

28 Normativa rummet Då finns det väl någon lag som säger att man inte ska behöva dö själv.

29 Trygghetsrummet Dom har det svårare än vad patienten har själv.

30 Kritikerrummet Personalen kanske inte behöver påminna om döden

31 Vardagsrummet Det är som en slags personalvård, man lär känna varandra.

32 Närhetensrum Jag ger ju av mig själv hela tiden.

33 Pedagogiskt verktyg Utfärd Öppenhet - Läsandet av patienten Frågandet - Hälsandet Konsensus - Snabbrapporten Delstudie I Familj Delstudie II Närstående Bekanta sig med det obekanta - Läsandet av patientens journal Tillhörighet och återkomst Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Utfärd Tidsdimensionerna - Steget före Delstudie IV Känslomässigt kunnande Förståelse för patientens livsvärld - Känslomässigt engagemang Leken - Vardagligt småprat och humor Takt - Inkännandet Sakaspekt Omvårdnad Omvårdnad och omsorg flätas samman Relations aspekt Omvårdnad och omsorg

34 Delarbeten I. James, I., Andershed, B., & Ternestedt, B-M. (2007). A Family s Beliefs About Cancer, Dying and Death in the End of Life. Journal of Family Nursing, 13, II. James, I., Andershed, B., & Ternestedt, B-M. (2009). The Encounter Between Informal and Professional Care at the End of Life. Qualitative Health Research, 19,

35 Delarbeten III. James, I., Andershed, B., Gustavsson, B., & Ternestedt, B-M. Knowledge Constructions in Nursing Practice: Understanding and Integrating Different Forms of Knowledge. Accepterad IV. James, I., Andershed, B., Gustavsson, B., & Ternestedt, B-M. Emotional Knowing in Nursing Practice: In the Encounter Between Life and Death. Inskickad till tidskrift

36 TACK

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus

Läs mer

Örebro Studies in Care Sciences 27. Inger James. Bakom rutinerna. Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer

Örebro Studies in Care Sciences 27. Inger James. Bakom rutinerna. Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Bakom rutinerna Örebro Studies in Care Sciences 27 Inger James Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James, 2010 Titel: Bakom rutinerna. Kunskap och omvårdnadspraxis

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Nationell valideringskonferens

Nationell valideringskonferens Nationell valideringskonferens - avslutande reflektioner Karlshamn 10 maj 2017 Mikael Stigendal Malmö Högskola Hur har jag forskat och varför? Med praktiker och även ungdomar lokalt, nationellt & internationellt

Läs mer

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Jane Österlind Leg.ssk, med.dr Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Institutionen för vårdvetenskap/ Palliativt forskningscentrum, Stockholm Jane.osterlind@esh.se

Läs mer

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården

Läs mer

När patienten känner meningslöshet om hoppets

När patienten känner meningslöshet om hoppets När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan

Läs mer

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Åldrandets villkor; i dödens närhet Åldrandets villkor; i dödens närhet Inledning Döden är något som i alla tider fascinerat och skrämt människan. Det finns lika många tankar och idéer om vad som händer efter att man lämnat det jordeliv

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på Medicinska fakulteten OPSR14, Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård V, 7,5 högskolepoäng Perioperative Room Nursing V, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28

Läs mer

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialist Nursing Education Program - Psychiatric Care 60 Higher Education Credits *) Fastställd

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

Till dig har en närstående på NIVA

Till dig har en närstående på NIVA Informa on ll närstående ll pa ent som vårdas på NIVA Till dig har en närstående på NIVA Det kan vara svårt att ha en sjuk närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Med den här broschyren vill

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Att underlätta lärande

Att underlätta lärande Att underlätta lärande Lena Engqvist Boman Leg ssk, processledare för lärande RCC Stockholm Gotland Pedagogisk utvecklare, med dr Inst LIME, Karolinska institutet Kontaktsjuksköterskedag Syfte Att stimulera

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?

Läs mer

De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö.

De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö. De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö. Ida-Linnea Böregård VO Anestesi Södertälje sjukhus AB ida-linnea.boregard@sll.se Bakgrund

Läs mer

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3

Slide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3 Slide 1 Att understödja välbefinnande samt förebygga och lindra symtom Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Slide 2 Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende

Läs mer

Artikelmatris Bilaga 2

Artikelmatris Bilaga 2 Artikelmatris Bilaga 2 Författare, årtal, artikelns titel, tidskrift & land Ablett, JR. & Jones, RSP. (2006). Resilience and Well-being Palliative Care Staff: A Qualitative Study of Hospice Nurses Experience

Läs mer

Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24

Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24 Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24 Länkar till livet I trettio år bar Lisa Sand på en fråga som pockade på uppmärksamhet: Vad ger människor kraft att orka när de får besked om sin egen nära förestående

Läs mer

Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support

Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support heter Inger Benkels avhandling som hon försvarade i maj 2011 på institutionen för medicin,

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga

Läs mer

Anhörigstöd på akutmottagningen

Anhörigstöd på akutmottagningen Anhörigstöd på akutmottagningen sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstöd på akutmottagningen Sedan hösten 2011 finns ett fungerande anhörigstöd på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Stödet har

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) Graduate Diploma in Elderly Care Specialist Nursing II, 60 ECTS Dnr 4540/01-395

Läs mer

VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge

VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge FÖRELÄSNINGENS STRUKTUR VÅRDVETENSKAPEN FÖR PATIENTEN OCH I TIDEN

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Tabuering och tystnad Det är två sorger i en. Ingen frågar

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOP Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är

Läs mer

Vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Vpg Arlebrink, Jan Existentiella frågor : inom vård och omsorg. 2012, 221 s. Boken

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Närstående i palliativ vård

Närstående i palliativ vård Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,

Läs mer

Palliativ vård i hemmet

Palliativ vård i hemmet Palliativ vård i hemmet Närståendes upplevelser FÖRFATTARE KURS Ann-Sofie Uppman Examensarbete i omvårdnad OM5250 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15 högskolepoäng Elisabeth Kenne Sarenmalm Ingela Henoch

Läs mer

Meningen med avvikelser?

Meningen med avvikelser? Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera

Läs mer

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Palliativt kunskapscentrum 181210 Vad kan vara hinder? Den goda döden Familjens

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga III:1 2007 Storbrita nnien Ablett, J R. & Jones, R S P. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses experience of work Att

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Intensive Care, 60 credits

VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Intensive Care, 60 credits Medicinska fakulteten VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second

Läs mer

www.nusjukvarden.se/nubiblioteket facebook.se/nubiblioteket @nubiblioteket Mitsumoto H. Amyotrophic Lateral Sclerosis : A Guide for Patients and Families [monograph on the Internet]. New York: Demos Health;

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer