Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson"

Transkript

1 Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator: Birgitta Sandström med Annika Notér Hooshidar

2 Inledning I denna uppsats kommer jag ta upp min förståelse om pedagogik som vetenskaplig ämne och vad som definiera det. Vidare kommer jag gå in på en pedagogisk inriktning, Reggio Emilia pedagogik, dess uppkomst och centrala idéer. Detta kommer jag sedan att sätta i relation till dansundervisning, vad som kan genereras av Reggio Emilia pedagogiskt tänk på dansklass. Till sist kommer en avslutande kommentar till uppsatsen. Pedagogik som vetenskapligt ämne och dess definition Pedagogiken har ett flertal olika definitioner, som så många andra ämnen, och kan där med vara svår att förstå. Det blir heller inte lättare av att det finns en del ämnen som är nära besläktade med pedagogiken. (Nilsson. P, 2005). Många ämnen är sprungna ur varandra och kan ibland vara svåra att särskilja. Pedagogiken blev en egen disciplin som växt fram från psykologin men den kommer från början ur filosofin. Dess släktskap har dock med tiden distanseras. Förutom psykologin är även sociologin nära besläktad med pedagogiken. Här är distansen inte stor mellan de tre ämnena och de samverkar istället många gånger och präglar varandra i sin fortsatta framväxt. (Englund. T, 2004). Didaktiken är också ett exempel, men som har sitt ursprung från pedagogiken. Dessa två ämnen är mycket när besläktade och kan vara svåra att hålla isär speciellt i vardagligt tal där de två ämnena ofta flyter samman. Den föreställning många har, till viss del jag också måste nämnas, är att inom pedagogik studeras utlärningsteknik och dess verktyg. Något som mer hamnar under didaktik och metodik men till viss del går att återfinna i pedagogiken naturligtvis. Denna vardagssyn återspeglar inte ämnet som sin helhet utan det reduceras närmst till en färdighet eller talang som någon har mer eller mindre av eller är född med. Pedagogik handlar om en lär och förändringsprocess. En ständig påverkan på vår individ genom hela livet, en kunskapsprocess i olika sammanhang och som studeras ur olika aspekter. Denna ständiga påverkningsprocess är central inom pedagogiken och den studeras på olika nivåer så som att se till den enskilda individen, gruppen eller på organisations och samhällsnivå. (Nilsson, 2005) För att ett ämne ska kunna sägas vara ett vetenskapligt ämne ställs vissa krav. Det är inte bara definitionen av ett ämne som är viktigt. Ämnet i sig behöver har en grund att vila på, denna kan antigen vara vetenskaplig eller konstnärlig. Det ska finnas professorer inom ämnet och de ansvarar för utvecklingen tillsammans med en eller flera forskningsgrupper. Där med ska även en forskarutbildning finnas och lärosätet ska inneha examinationsrätt för doktorsexamen inom disciplinen. Ett annat krav som också är av yttersta vikt är den kritiska 2

3 granskningen av en disciplin som säkerhetsställer dess kvalitet. (Sandström. B, föreläsning september 2015). Från att den första professuren inrättades i Sverige 1910 så har många olika definitioner av pedagogik förekommit. De har vägt olika tungt beroende på tid men det har, och finns inte, endast en klar definition av ämnet. De definitioner vi finner idag kommer också säkerligen att ändras med tiden och med samhället då pedagogik och dess processer är under ständig utveckling och påverkan för vad samhället och dess kultur anser är av vikt och norm hos en individ samt dess relation till samhället. (Nilsson, 2005). Reggio Emilia en pedagogisk inriktning Denna pedagogiska inriktning har fått sitt namn efter staden Reggio Emilia i Italien och har arbetats fram av Loris Malaguzzi efter andra världskrigets slut, Kriget ändrade synen på lärandet, kunskap och uppfostran. (Dahlberg. G & Åsén. G, 2011, s ). Malaguzzi strävade efter att skapa en holistisk syn på skolan, pedagogiken och samhället i kontrast till den dualistiska som han ansåg rådde i skolan. Malaguzzi beskriver det som att skolan skiljde på kropp och huvud: att tänka utan kropp och att handla utan huvud. ( Dahlberg & Åsén, 2011, s239). Malaguzzi beskriver vidare hur han anser att barnet har hundra språk men att de under skolgången berövas nittionio. (Dahlberg & Åsén, 2011, s239) Reggio Emilia pedagogiken sätter därför barnet i fokus för att de ska få utveckla alla språken och inte formas efter ett och samma. Barnen ska få vara självständiga och personliga i sin skolgång och mångfald uppmuntras, alla förvärva kunskap på olika sätt. Den praktiska pedagogiken utgår från en viss kunskapssyn där kunskap ses som en aktiv handling och tidskrävande. Kunskap är därmed inte en färdig produkt man ges utan sker i under aktiv process. (Dahlberg & Åsén, 2011, s ). Bernt Gustavsson skriver om tre huvudformer av kunskap, episteme det teoretiska, techne det praktiska och fronesis klokhet. (Gustavsson. B, 2000) Inom Reggio Emilia pedagogiken läggs lika stor vikt på alla dessa kunskapsformer och att skapa en miljö och pedagogik som främja alla sinnen till upplevelse och fördjupad kunskap. Pedagogiken kretsar kring reflektion, dialog, lärande och delaktighet, allt där barnen är centrala och ska känna sig självständiga samt delaktiga i ett större sammanhang. Detta större sammanhang syftar inte bara till klassrummet, kamrater eller skolan utan även till samhället. Skolan ska ses som en del av samhället och som ett offentligt rum som Malaguzzi beskriver det. En väg till denna brygga mellan samhälle och skola är pedagogisk dokumentation. Där man genom ljud, bild, video och skrift dokumenterar den praktiska pedagogiken samt att detta material är offentligt. 3

4 Detta är också för att vidare utveckla pedagogiken då den ständigt behöver förändras i samspel med samhällets förändring. (Dahlberg & Åsén, 2011). Reggio Emilia i dansundervisning Att applicera Reggio Emilia pedagogik och dess tänk på dansundervisning skulle utan tvekan få en del konsekvenser. Jag talar då om dansundervisning i praktisk mening, det vill säga en dansklass t.ex. modernt eller balett. I dagens undervisning är det kunskapsformen techne, den praktiska kunskapen, som väger tyngst samt är mest central. Inte så konstigt kanske då kroppen är det verktyg man jobbar med. De andra kunskapsformerna är svåra att hitta i dansundervisning, speciellt episteme, den teoretiska kunskapen. I Reggio Emilia är alla kunskaps former lika viktiga och anses gynna varandra till en djupare förståelse. Man sätter individen och dess tankar och erfarenheter i fokus samt att det är viktigt att ha en samhällsrelation med undervisningen. Ett offentligt rum enligt Malaguzzi. (Dahlberg & Åsén, 2011). Att anamma dessa tre hållpunkter skulle kunna generera att mer litteratur, bild och video få utrymme på dansklass. Där man kan använda sig av dessa på olika sett som t.ex. läsa om olika kvaliteter i dans, olika positioner och utförande, att se videoklipp eller filma sig själv m.m. En samhällsrelation/ offentlighet och utgångs punkt hos individ kan betyda att olika samhällsfrågor och intressen få påverka undervisningen samt att man inbjuder samhället till betraktande och/ eller medverkan under klass på olika sätt. Allt detta för att vinna en djupare förståelse och kunskap i relation till det praktiska. Vidare kommer det praktiska arbetet att få mindre utrymme som en konsekvens vilket kan i sin tur generera att färre individer söker sig till dans, men det kan också bli att individer som tidigare inte haft en relation till dans känner en nyfikenhet. En konsekvens av att ta in denna pedagogik kommer bli att danspedagogerna få en annan roll. En roll som kan upplevas som mer passiv med mindre utrymme men behöver inte alls vara så. De få mer en handledande roll där de tillsammans med elev skapar kunskap snarare än att det besitter färdig kunskaps som ges som en produkt till en elev. Eleverna själva kommer också få en annan roll i relation till det traditionella. En roll där de få mer ansvar tillsammans med pedagogen. Avslutande kommentar Det är svårt att veta vad för slags konsekvenser Reggio Emilia pedagogik skulle få i dansundervisning men det vore väldigt intressant att studera vad det kan generera. Även vad andra pedagogiska inriktningar kan ge för konsekvenser i dansundervisning, den praktiska klassen, men även på olika dansrelaterade utbildningar. Det jag har tagit upp ovan är endast 4

5 exempel och det finns otaliga mer att gå på djupet med och studera ur olika aspekter och kontexter. Det jag upplever som en väldigt central punkt i alla pedagogik är synen på kunskap och hur den förvärvas. Denna syn kommer vara en utgångspunkt i ens pedagogiska arbete enlig mig. Det finns mycket för och nackdelar med varje pedagogiskt synsätt och jag tycker att det viktigaste är en relation med samhället, en dialog och öppenhet. Pedagogiken bör, enligt mig, förändras i samspel med samhället. 5

6 Referenser Nilsson, P. (2005) Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande perspektiv. Umeå universitetet, Pedagogiska institutionen Englund, T. (2004) Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Örebro universitet, Pedagogiska institutionen Dahlberg, G & Åsén, G. (2011) Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Forsell, A (Red.) Boken om Pedagogerna (s ) Graphycems, Spanien: Liber. Gustavsson. B (2000) Kunskapsfilosofi Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 6

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Göteborg 15 januari 2008

Göteborg 15 januari 2008 Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera. För oss är alla barnen en resurs och vi är glada att få ha dem hos oss. Vi ser att barnen är delaktiga och får uttycka sig på flera olika sätt bland annat genom musik, dans, teater och färg och form. Vi

Läs mer

Vägen till Reggio Emilias förhållningssätt

Vägen till Reggio Emilias förhållningssätt Vägen till Reggio Emilias förhållningssätt Kritiska konsekvenser vid byte av arbetssätt Sandra Karlsson LAU390 Handledare: Kerstin Signert Examinator: Pia Williams Rapportnummer: HT10-2611-242 Abstract

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden Verksamhets- presentation Ängsulls Förskola För barnet i tiden 2009-2010 Välkommen till Ängsulls Förskola Ängsulls Förskola verksamhet bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), FN:s barnkonvention,

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Regattans normer och värden Vi pedagoger på förskolan Regattan arbetar utifrån fyra ledord som speglar vår syn på normer och värden. Den här synen ska alltid

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Välkommen till Väjerns förskola

Välkommen till Väjerns förskola Välkommen till Väjerns förskola Inskolning En inskolning i förskolan tar cirka två veckor. När barn börjar i förskolan är det viktigt att starten sker i lugn takt. Barnet börjar inskolningen tillsammans

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Förskolan Regattans pedagogiska grund Barn visar vägen Förskolan vilar på demokratins grund. (Lpfö -98) På Regattan innebär det att barnen ska vara delaktiga

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Mellegårdens förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Mellegårdens förskola Verksamhetsplan för förskolan Mellegårdens förskola 2016-2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad 2014-09-07

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad 2014-09-07 Verksamhetsplan för Förskolan Kluringen Reviderad 2014-09-07 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Vår vision...3 Vår verksamhetsidé...3 Förskolan Kluringens prioriterade målområden... 4 Barnen...

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Välkommen till Smögens förskola

Välkommen till Smögens förskola Välkommen till Smögens förskola sik, bild och form och lust att utforska och prova på nya utmaningar. Genom att vi försöker att vara bra förebilder lär sig barnen att vara rädda om varandra och vår miljö.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola Kanehalls förskola är en plats för lek, lärande och utforskande där barnens behov och intressen styr verksamheten. En förskola som är mer bortalik än

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Utbildningskontoret Ulla Castenvik Barnkonventionen som lag i praktiken Tveta förskolor De fyra grundprinciperna Södertälje kommun Barnkonventionen

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor, www.sotenas.

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor, www.sotenas. Solhagens förskola Vi arbetar i åldersindelade grupper för att tillgodose varje barns utveckling och lärandet grundat i leken. Vi arbetar med språket genom sagan och matematiken i vardagen, som följer

Läs mer

Lokal förskoleplan. För förskolorna Hans och Greta, Lönneberga och Rida Ranka 2009

Lokal förskoleplan. För förskolorna Hans och Greta, Lönneberga och Rida Ranka 2009 Lokal förskoleplan För förskolorna Hans och Greta, Lönneberga och Rida Ranka 2009 Bild copyright Carina Berkhuizen 2009 Vi utgår från att alla barn är kompetenta varelser som känner en egen drivkraft att

Läs mer

Hammarby Förskolor Skolor Väster

Hammarby Förskolor Skolor Väster 2010-09-30 1 (8) Dnr: Kvalitetsredovisning Avseende hösten 2009 våren 2010 Hammarby Förskolor Skolor Väster Ingående förskolor: Hammarby Trollflöjten Hammarbyängen Knattekompaniet Ansvarig: Gunilla Karlsten

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation LÄRARPROGRAMMET Pedagogisk dokumentation En studie om reflektionsarbetet i förskolan Malin Jakobsson & Lina Lundé Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare: Karina Adbo Examinator: Henrik

Läs mer

VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016

VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016 Västanby förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Åsa Wijk 15-08-20 VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016 TEMA UNDER 2014-2017 ÄR VÅR PROFILERING NATUR OCH TEKNIK Utveckling och lärande,

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska

Läs mer

Egenkontroll och kvalitetsredovisning. ht 2010 vt Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Sinikka Sjöstedt

Egenkontroll och kvalitetsredovisning. ht 2010 vt Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Sinikka Sjöstedt Egenkontroll och kvalitetsredovisning ht 2010 vt 2011 Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Sinikka Sjöstedt 2011-09-29 1 (7) Innehåll 1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2

Läs mer

Pedagogik GR (A), Elevinflytande som didaktiskt/pedagogiskt instrument, 7,5 hp

Pedagogik GR (A), Elevinflytande som didaktiskt/pedagogiskt instrument, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Elevinflytande som didaktiskt/pedagogiskt instrument, 7,5 hp Pupil influence as a didactic/pedagogical issue Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Akribi frågor vetenskaplig noggrannhet. Metod i historisk forskning, och pedagogikens historia Rötter till pedagogiken som vetenskap

Akribi frågor vetenskaplig noggrannhet. Metod i historisk forskning, och pedagogikens historia Rötter till pedagogiken som vetenskap 1(4) 2015-06-12 Studiehandledning Kursens innehåll/upplägg Examination Förväntade studieresultat (som också finns i kursplanen) Betygskriterier Den moderna pedagogikens idéhistoria I, 7,5 hp; The Modern

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i filosofi (Philosophy)

Allmän studieplan för forskarutbildning i filosofi (Philosophy) LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Dnr LiU-2010-01756 Allmän studieplan för forskarutbildning i filosofi (Philosophy) Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för

Läs mer

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 8 december 2011

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 8 december 2011 Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 8 december 2011 Kl. 08.15-10.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor

Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor ÄPPELVIKENS FÖRSKOLOR Sid 1 (5) Giltig från och med 2014-03-20 Giltig till och med 2014-12-31 - erer Äppelviken/Ålstens förskolor Äppelviken/Ålstens kommunala förskoleenhet, ligger i stadsdelen Bromma,

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Arbetsplan Träningsskolan

Arbetsplan Träningsskolan Arbetsplan Träningsskolan 2015-2016 Allas lika värde, olika och lika bra! MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv,

Läs mer

Vasaparkens förskolor

Vasaparkens förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) 1.2.1.-54/2011 Vasaparkens förskolor Lekfullt lärande och omsorg om barnen. Barn, vårdnadshavare och besökare ska känna sig välkomna till våra förskolor. Vår verksamhet

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Informationsträff 4 nov 2015

Informationsträff 4 nov 2015 Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Teamplan Ht-10 - Vt 11 Teamplan Ht-10 - Vt 11 Fridåsens förskola Avd. Skogsstjärnan Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 1 Ämnesområde I ämnet Musikalisk gestaltning studeras och gestaltas konstnärliga problemställningar

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Äppelvikens förskolor

Äppelvikens förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Äppelvikens förskolor Ing re ss Äppelvikens kommunala förskoleenhet med fem förskolor, ligger i stadsdelen Bromma, med geografiskt relativt litet avstånd mellan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013 Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013 Vår verksamhet bygger på värdeorden gemenskap, delaktighet, demokrati, utforskande, nyfikenhet, tillit, lustfyllt lärande, normkritik, sinnlighet. På

Läs mer

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet Inriktning: Utepedagogik och Språk Rev 161024 Organisation Älta skola F-6 Kolarängens

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer