Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland"

Transkript

1 Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe

2 Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > individer dör d r varje år r i Sverige Drygt 50% i särskilda s boendeformer Strax under 30% påp sjukhus LAH 10 % Palliativa slutenvårdsavdelningar 5 % (%-talen generellt i landet, år r 2007)

3 Stöd d till efterlevande ingår r i palliativ vårdv Palliative care is an approach that improves the quality of life of patients and their families offers a support system to help the family cope during the patient s illness and in their own bereavement. (WHO 2002) Närstående bör b även erbjudas minst ett samtal en tid efter det att patienten har avlidit. (SOU 2001:6) Svenska Palliativregistret - efterlevandesamtal registreras

4 Hur är r det att vara närstn rstående? Man står r bredvid och ser hur ens anhörig blir sämre och sämre. s Man kan inte göra g någonting. n Man slår r knut påp sig själv för f r att vara till hands varje minut. Skräcken håller h påp att spränga en. (65-årig kvinna, make dött d i myelom)

5 Hur är r det att vara närstn rstående? Kände en orättvisa mot min make som var sås snäll och hjälpsam mot oss alla i familjen. Han hade svåra smärtor, vi kände k oss hjälpl lplösa. Han tappade samtalsförm rmåga, handlingsförm rmåga, synförm rmåga m m flera veckor innan han avled. Det har etsat sig kvar hos mig för r tid och evighet. (64-årig kvinna, make med levercancer)

6 Efterlevandesamtal vad är r det? 6-88 veckor efter dödsfalletd dsfallet Ofta sjuksköterska, men även andra professioner Telefonkontakt/ personligt möte m Plats ej definierad, kan vara i hemmet

7 Finns det behov?? Vad vill man prata om? Milberg et al 2008 Vem skall utföra samtalet? Någon som lyssnar Någon som känner k patient och familj Vad har samtalet för f r betydelse? En tröst i ensamheten Att sätta s ord påp skuld Att bli sedd Vad skall samtalet innehålla? Då Nu - Framtiden

8 Att sätta s ord påp skuld Jag skulle behöva prata om saker som jag såg s innan sjukdomen men inte dåd tolkade som symtom påp en sjukdom, skuldkänslor som jag har, att jag inte såg s g att min man var sjuk. (Kvinna 52 år, make avliden i mag-tarm cancer)

9 Att bli sedd Den ansvariga sjuksköterskan som ringde var empatisk och skicklig att lyssna och fåf mig att bearbeta vissa saker. Jag kände k verkligen att det fanns någon n som brydde sig om hur jag och sönerna s hade det. (Kvinna 52 år, make avliden i spridd magcancer )

10 Då Nu Framtid Hur livet varit tillsammans med den sjuke/avlidne maken. Många M minnen och om begravningen och hur det kan bli i framtiden. (Kvinna 61år, make avliden i coloncancer)

11 Öppenhet för f r sorgehantering/coping Respekt för f r den sörjandes s personliga uttryck i sin sorg - familj - samhälle - religion - kultur Förhållningssätt som är r icke-diskriminerande och utan fördomar f (Grimby & Johansson, 2009)

12 Coping Olika sätt s att förhf rhålla sig till, hantera och bemästra svårigheter och krav som livssituationen innebär Utnyttjande av olika strategier för f r att övervinna inre sårbarhet s och yttre påfrestningarp Strategierna kan vara känslok nslo- eller problemfokuserade

13 Hur hanterar människor sorg? Dual process model of coping with bereavement Stroebe, M., & Schut, H. (1999). Death Studies, 23(3),

14 Hur upptäcker jag sårbarheten? s Barn eller syskon under 30 år Påtagliga kommunikationsproblem eller konflikter inom familjen Omedvetenhet insikt saknas Framkommer att det inte finns någon n att dela känslor och tankar med Upplevelse hos närstn rstående att den sjuke har lidit utan att fåf lindring (Fürst, Bylund Grenklo & Valdimarsdottír,, 2009)

15 Hur upptäcker jag sårbarheten? s Sjukdomsförlopp eller livets slutskede var oväntat påp något sätts Slutskedet varit utdraget Dödsögonblicket traumatiskt Annan känslomk nslomässig ssig belastning samtidigt livshändelse (Fürst, Bylund Grenklo & Valdimarsdottír,, 2009)

16 Efterlevandesamtalets genomförande Förberedelsetid Skapa avskildhet och lugn Skapa närhet n och trygghet Inleda - syfte och tid Struktur dåtid d nutid framtid - öppna frågor - följdfrågor - följsamhet i samtalet men mjukt ledande

17 Efterlevandesamtalets genomförande Lyssna aktivt - här r och nu - ge tid inom ramarna - använda nda tystnad som redskap - kroppsspråksmedvetenhet ksmedvetenhet Tillåtenhet utrymme för f r känslork Avsluta - knyta ihop samtalet - samla känslornak - alldagligt

18 Vad sker efter samtalet? Dokumentation i journal Reflektionsmöjligheter? Återkoppling till medarbetare/enheten - hur gör g r vi i vardagen? - finns rutiner för f r detta? Verksamhetens fortsatta arbete

19 Tack för f r uppmärksamheten! Lycka till!

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Närstående i palliativ vård

Närstående i palliativ vård Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Kvalitet i specialiserad palliativ vård Kvalitet i vård Bakgrund: Tillgång till vård är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vård som försvarar jämförelse av olika enheter och dess resultat. Palliativ

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Rehab våren v -11 Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Vad är r förflyttning? f I Bonniers synonym-ordbok ordbok står r att förflytta sig det är; att färdas, f transporteras, flytta påp

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED15-0761-5 35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus Diarienummer:

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Syskons sorg. den tysta sorgen

Syskons sorg. den tysta sorgen Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet

Läs mer

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från: Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat

Läs mer

Att mötas i det som förenar

Att mötas i det som förenar Att mötas i det som förenar Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Läs mer

Behov av efterlevandesamtal inom palliativ vård: anhörigas perspektiv

Behov av efterlevandesamtal inom palliativ vård: anhörigas perspektiv Behov av efterlevandesamtal inom palliativ vård: anhörigas perspektiv Eva-Carin Olsson-Doherty Examensarbete 10 p, D-nivå Vårterminen 2006 Handledare: Lektor Maria Fredrichsen, forskarassistent Anna Milberg

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede

Palliativ vård i livets slutskede RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 3 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 3 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Minnesanteckningssammanställning från Lokalt blandade lärande nätverk: Anhöriga och SÄBO Tema 4: Anhöriga och vägen till en ny vardag

Minnesanteckningssammanställning från Lokalt blandade lärande nätverk: Anhöriga och SÄBO Tema 4: Anhöriga och vägen till en ny vardag 1 Minnesanteckningssammanställning från Lokalt blandade lärande nätverk: Anhöriga och SÄBO Tema 4: Anhöriga och vägen till en ny vardag Bakgrund Under hösten 2011 inleddes arbetet i Lokalt Blandade Lärande

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Kvalitet i specialiserad palliativ vård Kvalitet i Bakgrund: Tillgång till är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vilket försvårar jämförelse av olika enheter och deras resultat. Palliativ medicin

Läs mer

Närstående i palliativ vård

Närstående i palliativ vård Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess

Läs mer

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden YTTERSTA ENSAMHET Självvald isolering: Ivar ÄNGSLANS SYMPTOM Oro, gnyende Ångest som

Läs mer

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE EFTER DÖDSFALLET NVP DEL 3 MÅL MED NVP DEL 3 Att den avlidnes värdighet och integritet respekteras och att närstående känner sig väl omhändertagna. VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg Cirkulärnr: 1994:227 Diarienr: 1994:3208 Handläggare: Avdsek: Alwa Nilsson Lena Sandström Vård Komrätt Datum: 1994-12-21 Mottagare: Rubrik: Äldreomsorg Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Det påverkar dig och andra

Det påverkar dig och andra Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer