Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support"

Transkript

1 Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support heter Inger Benkels avhandling som hon försvarade i maj 2011 på institutionen för medicin, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för geriatrik, vid Göteborgs Universitet. Sammanfattning: När en patient får veta att han/hon har en obotlig sjukdom kan både patienten och han/hennes närstående behöva förbereda sig på patientens kommande död. Det dagliga livet kan präglas av sjukdomen med frågor av fysisk, psykisk, social och existentiell karaktär som de närstående kan ha behov av att samtala om för att finna vägar att hantera den nya livssituation som har uppkommit. Avhandlingens syfte var att öka kunskapen om hur det är att vara närstående till en patient i ett palliativt skede av sin sjukdom avseende förståelse för sjukdomen och dess progress, strategier för att hantera vardagen samt behov av stöd under sjukdomstiden och efter patentens död. Både kvantitativa och kvalitativa metoder användes i form av enkäter och djupintervjuer. Resultatet visade att de närstående fick information på olika sätt under hela patientens sjukdomstid, både i samtal med vårdpersonal, med patienten samt genom sjukdomens progress. Informationen kunde ges genom konkreta besked men också genom symboler för det som kändes ångestfullt att tala öppet om. Information var betydelsefull både som förberedelse på patientens död och under sorgeprocessen för att förstå vad det var som hände. De närstående använde sig av olika strategier för att kunna hantera den uppkomna situationen och kunna bemöta patienten som en levande person. Personalen skattade att de närståendes förståelse för patientens obotliga sjukdom relaterade till förmågan att hantera situationen och förbereda sig på dödsfallet. Personalen på sjukhuset ansåg att de kunde ge det stöd som de närstående behövde den tid patienten vistades på sjukhuset, men att det var sällsynt att de kunde ge stöd till de närstående efter att patienten hade dött. SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 1 (6)

2 Resultatet i studierna visade också att den relation de närstående hade haft till patienten och de olika sätt som de hanterade sorgeprocessen, påverkade vilket stöd de närstående kunde behöva i sorgen efter att patienten hade dött. Det egna nätverket var de som till största delen kunde ge det stöd som den närstående behövde i sorgen. Stöd från professionell personal behövdes främst när nätverket inte kunde ge tillräckligt med stöd, eller när sorgen blev komplicerad. För att kunna ge ett bra stöd till närstående, behöver hälso- och sjukvården utarbeta metoder för att identifiera de närstående som har behov av stöd från professionell personal, både under patientens sjukdomstid och i sorgen när patienten har dött. En längre sammanfattning på svenska finns att ladda ner på under på avhandlingar. Vill du ha kontakt med Inger eller en avhandling så skicka e-post till: Välkommen till Ida Carlanders disputation på sin avhandling: Me ness and We ness in a modified everyday life close to death at home Karolinska Institutet, Alfred Nobels Allé 23, I H2 Grön fredagen den 17 juni 2011 kl Sammanfattning: Det övergripande syftet i denna avhandling var att studera hur vardagen med livshotande sjukdom och nära förestående död upplevs av familjemedlemmar, med fokus på självbild och identitet. I avhandlingen ingår fyra delstudier, var och en med syfte att belysa olika aspekter av det studerade fenomenet. Studiernas population bestod av 29 deltagare, varav var 10 närstående, 5 var patienter med livshotande sjukdom och deras 14 familjemedlemmar. Data baserades på retrospektiva fristående intervjuer (delstudie I), prospektiva individuella, paroch gruppintervjuer med familjerna över sex till tolv månader (delstudie II-III). Tolkande beskrivning (I, II, IV), narrativ metod (III) och sekundär analys (IV) valdes för att analysera data. Resultaten visar att vardagen förändras på flera nivåer nära döden (I-IV). Utifrån den döende personens berättelser om sin vardag beskrevs det identitetsarbete som pågick (III). En förändrad kropp, smärta, trötthet, minskad fysisk ork, förändrat utseende, förändrade relationer inom familjen, tillsammans med döden som gränssituation, utgjorde drivkraft för sökande efter kunskap, mening, samhörighet och gemenskap (III). För familjemedlemmarna innebar vardagen att relationerna inom familjen förändrades i takt med att döende personens behov av andras stöd tilltog (II). Nya mönster av beroende och allt mer asymmetriska relationer inom familjen uppstod och vardagen kom successivt att modifieras (I-IV). Det dagliga livet nära döden innebar också att skapa utrymme att vara sig själv; me-ness, och SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 2 (6)

3 samtidigt skapa sätt att vara en familj; we-ness (II). Oavsett om man var den som var drabbad av livshotande sjukdom eller inte, behövde deltagarna hantera mötet med den annalkande döden, vilket utmanade deras tidigare sätt att leva tillsammans (I-IV). Närstående beskrev hur de i vården av den döende familjemedlemmen, befann sig i situationer av ömsesidigt beroende där deras ideal utmanades och personliga gränser tänjdes. Exempel på situationer som utmanade närståendes självbild förändrad intimitet, minskat personligt utrymme och upplevelser som förbjudna tankar (I). Utifrån den döende personens perspektiv pekade resultatet på att de kroppsliga förändringarna hade betydelse för självbilden; me-ness, liksom personens tidigare förhållningssätt till, sätt att tänka om och använda sin kropp (II-III). Den döende personen genomgick en transition till något nytt; att vara död i en nära framtid (II- III). Ett sätt för familjemedlemmarna att hantera svårigheterna var att söka efter samhörighet och gemenskap, en strävan att dela upplevelser och erfarenheter (II, IV). Samhörighet och gemenskap söktes bland annat inom familjen, genom hälso- och sjukvården och genom Internet (II-IV). För den döende tycktes tankar på redan döda familjemedlemmar bidra till en form av gemenskap och samhörighet (II-IV). Ett identitetsarbete nära döden kan ses som skapandet av ett avstamp till något nytt; en transition till det okända (III-IV). Från ett kliniskt perspektiv, understryker resultaten vikten av att erbjuda familjemedlemmar samtal med möjlighet att beskriva erfarenheter, strategier och föreställningar om sin situation; ett sätt att samtidigt ge stöd och stärka patientens; me-ness och familjemedlemmars; we-ness och men också öka inflytandet över sin vård i en livssituation då identiteten är i rörelse. Hela avhandlingen finns på: Ida Carlander e-post: Utbildningsmaterial om palliativ vård i SÄBO Inom ramen för statliga stimulansmedel och projekt Palliativ vård i SÄBO i Stockholms län har ett utbildningsmaterial om palliativ vård för äldre personer i särskilt boende tagits fram. Målet med utbildningsmaterialet är att stimulera medarbetarna till reflektion över hur vården av äldre personer under deras sista dagar i livet ser ut och hur vården och omsorgen kan utvecklas. Materialet är framtaget för att passa i alla SÄBO oavsett boendets tillgång till teknik. Materialet består av: En handbok för den som ansvarar för utbildning och reflektion. En pärm med bilder att samtala och reflektera runt. USB-minne och dvd innehållande presentationsmaterial samt två bildspel, Livet och Livet SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 3 (6)

4 förändrar sig. Är ni intresserade av att köpa materialet kontakta: Melbourne, Victoria, Australia Clinical Practice Guidelines for the Psychosocial and Bereavement Support of Family Caregivers of Palliative Care Patients har presenterats av Ministeriet för Hälsa och Äldre i staten Victoria i Australien. Pdf-filen med materialet finns på under Ladda ner filer. Inte bara språket som behöver översättas Inom svensk sjukvård behandlas i dag en betydande andel sjuka som fötts i länder med annorlunda traditioner, som de fört med sig in i den svenska kulturen. Kulturskillnaderna kan vara såväl lärorika som intressanta och spännande men ger ibland upphov till svårigheter att bemöta. - så börjar artikeln i Läkartidningen skriven av Truls Gråberg underläkare, och Åke Andrén- Sandberg överläkare, båda på Gastrocentrum kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Läs hela artikeln på: Palliativ vård 7,5 hp Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Vårterminen 2012 Anm.kod: ÖU Distanskurs - vårterminen vecka 13-22, halvfart, blandade tider. Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper i den palliativa vårdens värdegrund, den döendes situation och omvårdnadsplanering samt familjens behov av stöd och vårdteamets betydelse Behörighet: Yrkesexamen / generell examen om minst 180 högskolepoäng inom huvudområdet arbetsterapi, medicin eller omvårdnadsvetenskap, varav 15 SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 4 (6)

5 högskolepoäng skall avse vetenskaplig metod. Urval: Akademiska poäng (max 285) tagna senast sista anmälningsdag. Antal samlingar: 5 Distansinformation: Kursens genomförande kräver att du har tillgång till dator med Internetanslutning (ADSL eller mer). Du ska ha headset med mikrofon. Sista anmälningsdag 15 oktober Farmakologisk kommentar En substans som tidigare fanns mot illamående i tablettform Marzine kommer nu i injektionsform (cyclicin). Den finns som ett licensläkemedel på den svenska marknaden. Produkten finns på lager och kan beställas via apoteket efter godkänd licensansökan: Cyclizine lactate injektionsvätska 50 mg/ml, 10 x 1 ml. Varunummer Produkten har engelsk märkning. Peter Strang e-post: Hjärtsviktgruppens nationella utbildningsdagar 6 7 oktober 2011 i Göteborg VIC:s nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt arrangeras åter i Göteborg och temat för i år är: Att leva med hjärtsvikt hur finner man balans i tillvaron. Fokus blir främst på det dagliga livet med hjärtsvikt och att finna en hälsobefrämjande balans mellan aktivitet, återhämtning /vila och sömn. På programmet finns även senaste nytt inom det medicinska området, salt och vatten i balans vid hjärtsvikt, mm. Inom den palliativa vården finns också patienter med hjärtsvikt. Här har du chansen att lära dig mer om hur det är att leva med hjärtsvikt och hur vi på bästa sätt kan stötta och lindra. Vi möts i Arvid Karlssons hörsal på medicinareberget nära Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 5 (6)

6 Sista anmälningsdag är 12 september 2011 Kursavgift; 3500 kr för medlem i VIC, och 4000 kr för icke medlem i VIC Mer information och programmet kommer på hemsidan Välkomna! För arbetsgruppen för hjärtsvikt inom VIC Anna Forsell Boklotteriet Förra månadens böcker till utlottning var Att lämna svåra besked av Jakob Carlander och det var 121 som anmält intresse och ville vinna. Vann gjorde Kristina Lundberg, Ljungby och Susanna Venetvaara, Skövde Det här är sista nyhetsbrevet före sommaren, nästa nummer kommer i september. Sommarhälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 6 (6)

Svenska döda köar allt längre

Svenska döda köar allt längre Nyhetsbrev april 2011 nr 89 årgång 10 En dag om den nationella cancerstrategin Måndagen den 23 maj 2011 arrangerar Socialdepartementet en heldagskonferens i Stockholm om regeringens initiativ för att förverkliga

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nya nationellt överenskomna termer, begrepp och definitioner har publicerats i Socialstyrelsens termbank. De rör bland annat palliativ vård, nutrition och handläggning

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Välkommen till disputation! Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl. 13.00 i Stockholm i Radiumhemmets föreläsningssal på CCK på sin avhandling: End of life care and

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Tredje versionen av handboken FAS UT är helt omarbetad och innehåller 40 kapitel med mer än 200 av de vanligaste läkemedelssubstanserna som används i sjukvården.

Läs mer

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?

Läs mer

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV Nyhetsbrev maj 2013 nr 110 årgång 12 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV har startat en ny multiprofessionell tidskrift - Svensk Palliativ Tidskrift den riktar sig till samtliga professioner inom

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Me-ness och We-ness Individuell och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar

Me-ness och We-ness Individuell och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar Me-ness och We-ness Individuell och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar Ida Carlander Leg. sjuksköterska, Med dr. Forsknings- och utvecklingsledare, Hospicekliniken, Ersta sjukhus,

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag 7,5 hp vårterminen 2015 Kursens syfte och mål Kursens upplägg består av fysiska workshops och digitalt utbildningsmaterial som syftar till att ge kursdeltagare

Läs mer

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård Nyhetsbrev september 2010 nr 82 årgång 9 Hej nu är det snart höst och då är det bland annat dags för SPN:s nyhetsbrev igen. Det är 9:e året vi skickar ut nyhetsbrevet och nu har vi snart 2500 e postadresser

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 18/1 kl. 14.45

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN57, Socialt arbete: Socialt arbete inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work in Health Care and Welfare Services, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Dnr: G 2012/218 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01 Reviderad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24

Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24 Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24 Länkar till livet I trettio år bar Lisa Sand på en fråga som pockade på uppmärksamhet: Vad ger människor kraft att orka när de får besked om sin egen nära förestående

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER S PROGRAMME FOR ADVANCED SPECIALIST NURSING IN SURGICAL CARE 120 CREDITS

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag. 7,5 poäng HT 2013

Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag. 7,5 poäng HT 2013 Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag Innehållsförteckning 1. Kursens syfte och mål...1 2. Omfattning...1 3. Kursens innehåll...1 4. Behörighet och antagning...1 5. Examination...2 6. Inlämning...2

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care 120 ECTS credits 1 (8) Masterprogram i vårdvetenskap palliativ

Läs mer

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

PALLIATIV VÅRD I HEMMET inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Dnr: G213 2383/09 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master Programme in Public Health Science with Health Economics 120 higher education credits

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp

Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp Nursing Science BA (B), Palliativ Care, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 6 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 6 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(5) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Läs mer