Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10"

Transkript

1 Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Välkommen till disputation! Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl i Stockholm i Radiumhemmets föreläsningssal på CCK på sin avhandling: End of life care and euthanasia : Attitudes of medical students and dying cancer patients Sammanfattning Inledning: En god död är ett mål vid vård i livets slutskede. Värdighet, autonomi och lindrande av lidande uppfattas som centrala faktorer som stöttas i vården. Dessa begrepp används dock samtidigt som argument för dödshjälp, vilket traditionellt anses oförenligt med palliativ vård. I denna avhandling har attityder till och perspektiv på vård i livets slutskede och dödshjälp undersökts bland läkarstudenter och döende cancerpatienter. Material och metod: Avhandlingen bygger på material insamlat vid två separata underökningar. I den första undersökningen har data samlats in genom en enkätundersökning bland 165 läkarstudenter (resultaten presenteras i artikel I och II), och i den andra undersökningen har 66 döende cancerpatienter intervjuats (resultaten presenteras i artikel III och IV). Materialet har analyserats med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I undersökningarna framkom varierande attityder till dödshjälp hos både läkarstudenter och döende cancerpatienter. Ingen av de döende cancerpatienterna önskade dödshjälp för egen del vid tiden för intervjun. Läkarstudenterna beskrev att en värdig död innefattar en död med god symtomlindring, med respekt för patientens autonomi, med god omvårdnad given av professionell personal i en trygg miljö, med en personlig acceptans av den förestående döden samt en död med begränsade livsuppehållande medicintekniska insatser. Studenterna kritiserade en medikalisering av döendet och vissa föredrog en naturlig död. När läkarstudenterna resonerade kring dödshjälp använde de välkända argument; en positiv attityd till dödshjälp motiverades med respekt för autonomi och lindrande av lidande, medan en negativ attityd till dödshjälp motiverades med livets okränkbarhet, en rädsla för gradvisa oönskade förändringar i samhällets normer (det lutande planets argument), med tvekan kring den sanna innebörden i dödshjälpsönskemål samt med hänsyn till belastningar på sjukvårdspersonal som genomför dödshjälp. När de döende cancerpatienterna resonerade kring dödshjälp, var deras argument mer komplexa och involverade i större utsträckning hänsyn till egna praktiska problem. Cancerpatienternas perspektiv på autonomi i relation till dödshjälp fokuserade på medicinskt beslutsfattande, där faktorer som makt och tillit var viktiga. Dödshjälp uppfattades inte endast som ett medel att öka patientens inflytande, utan kunde också uppfattas som ett medel SPN Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 1 (5)

2 att minska patientens makt. Patienterna uttryckte varierande grader av tilltro till vården, varierande mellan full tilltro och full misstro, vilket påverkade deras attityd till dödshjälp. De döende cancerpatienterna drog också olika slutsatser kring lidande; lidande kan, men behöver inte, leda till förespråkande av dödshjälp. Patienter som upplevde mening i livet samt känslor av tillit, och som hittat strategier att hantera lidande, motsatte sig dödshjälp. Och tvärtom, patienter som upplevde rädslor för framtida flerdimensionellt lidande och som saknade tilltro till möjlighet att på hjälp, förespråkade dödshjälp. Slutsats: Dessa resultat kan användas vid planering av undervisning av läkarstudenter, samt bidra som en bakgrund i debatten kring dödshjälp och vård i livets slutskede. Resultaten kan påverka förståelsen av patienters situation i livets slutskede, och kan visa på ett behov av uppmärksamhet från sjukvårdspersonal på faktorer som tillit, mening och rädslor inför framtida lidande hos patienter. Om du vill ha ett exemplar av avhandlingen så kontakta Marit Karlsson på e-post: Rapport från utbildningsdagen om nutrition för patienter med cancer i ett palliativt skede av sin sjukdom. Bland de frågor som belystes under dagen var kakexi, smak- och luktförändringar och det nya vårdprogrammet om nutrition för patienter med cancer i ett palliativt sjukdomsskede. Rapporten från utbildningsdagen finns att ladda ner från Ersta Sköndal Högskola söker en professor i palliativ vård Vi söker en professor som vill vara med och utveckla den palliativa forskningen som är ett av våra prioriterade forskningsområden. Professuren finansieras genom en särskild satsning från vår delägare Ersta diakoni. Den kommer att heta Ersta diakonis professur i palliativ vård vid Ersta Sköndal högskola. Högskolans intention är att genom denna satsning ytterligare stärka profilområdet palliativ vård med särskilt fokus på forskning som gagnar personcentrerad vård. Idag bedrivs hospicevård för både barn och vuxna inom Ersta diakonis verksamhetsområden vilket främjar möjligheterna att med de kliniska verksamheterna som utgångspunkt bidra till ny och relevant kunskap ur ett livscykelperspektiv. Sista ansökningsdag 9 maj Läs hela annonsen samt kontaktinformation på under Ladda ner filer SPN Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 2 (5)

3 Till er som deltar i EAPC:s konferens i Lissabon Det vore kul att ses där! Det är cirka 140 anmälda deltagare från Sverige och vi inbjuder alla som vill till en informell träff över ett glas på torsdag kväll den 19 maj efter konferensen som slutar var och en betalar för sig. Vi har bett de lokala arrangörerna om förslag på plats att mötas och de föreslår Urban Beach som ligger på Av de Brasilia - vid floden och det ska vara ett område som ligger nära konferensanläggningen. Säg till de som åker och de ni träffar att vi ses där. Väl mött! Stora luckor i journaler vid vård i livets slutskede Journaluppgifter saknas för data inrapporterade till Palliativregistret. så lyder rubriken på artikeln i Läkartingen nr 16 april 2011 av Alex Gholiha, läkarstuderande, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Greger Fransson, överläkare, registerhållare, Svenska palliativregistret, Kalmar, Carl Johan Fürst, adjungerad professor i palliativ medicin, institutionen för onkologi patologi, Karolinska institutet, Stockholm; Stockholms sjukhem, Per-Anders Heedman, överläkare, Palliativt kompetenscentrum i Östergötland, Linköpings universitetssjukhus, Staffan Lundström, med dr, överläkare, Stockholms sjukhem och Bertil Axelsson, med dr, överläkare, adjungerad lektor i palliativ medicin, institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet; kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Sammanfattning: Dokumentation av vårdåtgärder och bedömningar är väsentlig för en optimal palliativ vård. I denna studie har vi jämfört åtgärder som inrapporterats till Svenska palliativregistret i samband med dödsfall med den befintliga journaldokumentationen. Genom slumpmässigt urval deltog totalt 14 registeraktiva vårdenheter representerande de fem vanligaste enhetstyperna. De tio senaste dödsfallen på varje enhet granskades med fokus på vårdinnehållet sista veckan i livet. Bristfällig journaldokumentation noterades i stor utsträckning (8 76 procent). Behovet av tydliga sökord är stort för att såväl läkares som sjuksköterskors journaldokumentation ska kunna leva upp till modern standard vad gäller palliativa vårdinsatser i livets slutskede. Hela artikeln finns att läsa på: SPN Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 3 (5)

4 En medicinsk kommentar till artikeln lämnas av Eva Thoren Todoulos, ordförande, Svensk förening för palliativ medicin; verksamhetschef, Stockholms sjukhem och Peter Strang, vetenskaplig sekreterare, Svensk förening för palliativ medicin; professor i palliativ medicin, Karolinska institutet, Stockholm Svenska palliativregistret har vetenskapliga brister. Men för eget kvalitetsarbete lämpar det sig bra Sammanfattning: Brister i dokumentationen av palliativ vård innebär inte nödvändigtvis brister i den palliativa vården. Oklar terminologi försvårar tillförlitlig registrering. Svenska palliativregistrets vetenskapliga tillkortakommande gör att det lämpar sig bättre för utvecklingsarbete och självreflexion än för vetenskapligt arbete och rankning. Hela kommentaren finns på: Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2010 finns på under Ladda ner filer Forskare vid Vårdalinstitutet har i samarbete med Malmö stad sammanställt och utvecklat ett studiematerial på temat palliativ vårdfilosofi vid särskilt boende. Studiematerialet riktar sig i första hand till omsorgspersonal på särskilt boende, men kan (efter viss anpassning) även användas i cirklar för andra yrkesgrupper på boendet, eller i vården och omsorgen i ordinärt boende. I studieplanen finns 6 avsnitt: 1. Palliativ vårdfilosofi inom äldrevården 2. Vem är den äldre personen? 3. Självbestämmande under sista perioden av livet 4. Sociala sammanhang och livet före döden 5. Närståendes situation och behov 6. Stöd till närstående För ytterligare information om materialet se: SPN Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 4 (5)

5 Påminnelse: Det går att anmäla sig till den Nordiska Hospicekonferensen september direkt på Ersta diakonis hemsida: t.o.m. den 10 juni Boklotteri Det var 125 som ville vinna en bok i förra månadens boklotteri: Att möta vuxna närstående i sorgens tid av Lars Sundberg. Vann gjorde Ingbritt Borstrand, Västra Frölunda och Ann Guding, Västervik. I maj har vi 2 böcker till utlottning från Gothia förlag: Att lämna svåra besked av Jakob Carlander. Om boken står det: Att lämna ett svårt eller ovälkommet besked känns ofta obehagligt. I boken Att lämna svåra besked av Jakob Carlander finns strategier och konkreta råd för att få mottagaren att ta in vad du säger, acceptera beskedet och gå vidare. Här finns även konkreta exempel från olika yrkeskategorier. Vill du vara med på utlottningen så skicka e-post till senast den 26 maj 2011 och glöm inte uppge namn och adress dit boken ska skickas om du vinner. I CEE & FSU Palliative Care Monthly E mail newsletter för Central o Östeuropa och de fd Sovjetiska republikerna har vi hittat en provocerande film om behov av och brister på smärtlindring och palliativ vård i Ukraina. From Cherkassy i Ukraina sommaren Vänliga hälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till SPN Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 5 (5)

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nya nationellt överenskomna termer, begrepp och definitioner har publicerats i Socialstyrelsens termbank. De rör bland annat palliativ vård, nutrition och handläggning

Läs mer

Svenska döda köar allt längre

Svenska döda köar allt längre Nyhetsbrev april 2011 nr 89 årgång 10 En dag om den nationella cancerstrategin Måndagen den 23 maj 2011 arrangerar Socialdepartementet en heldagskonferens i Stockholm om regeringens initiativ för att förverkliga

Läs mer

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV Nyhetsbrev maj 2013 nr 110 årgång 12 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV har startat en ny multiprofessionell tidskrift - Svensk Palliativ Tidskrift den riktar sig till samtliga professioner inom

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård Nyhetsbrev september 2010 nr 82 årgång 9 Hej nu är det snart höst och då är det bland annat dags för SPN:s nyhetsbrev igen. Det är 9:e året vi skickar ut nyhetsbrevet och nu har vi snart 2500 e postadresser

Läs mer

Palliativ vård 2014. talare

Palliativ vård 2014. talare Palliativ vård 2014 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dig inom symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården senaste rönen inom smärtlindring, illamående och andnöd! Det svåra samtalet

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support

Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support heter Inger Benkels avhandling som hon försvarade i maj 2011 på institutionen för medicin,

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Svenskt Palliativt Nätverk informerar Om nyhetsbrevet ser konstigt ut klicka här för en webbversion»

Svenskt Palliativt Nätverk informerar Om nyhetsbrevet ser konstigt ut klicka här för en webbversion» 1 of 5 2016-02-11 09:56 Svenskt Palliativt Nätverk informerar Om nyhetsbrevet ser konstigt ut klicka här för en webbversion» PDF Version» Utskriftsversion» Skicka till en vän» Avprenumerera» Nyhetsbrev

Läs mer

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården? Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården? Staffan Lundström MD PhD Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Denna presentation

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Bertil Axelsson Docent, överläkare Inst f strål vetenskaper, Umeå universitet Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Hög täckningsgrad = gott underlag för

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Projektorganisation. Projektledningsgrupp. Medicinska fakulteten, Lunds Universitet

Projektorganisation. Projektledningsgrupp. Medicinska fakulteten, Lunds Universitet Projektledningsgrupp Carl-Magnus Edenbrandt Grethe Fochsen Carina Gustafsson Birgitta Lindelius Britta Mellfors Lars Sandman Hans Starkhammar Per Wahlstedt Arvid Widenlou Nordmark ordförande i faktagruppen,

Läs mer

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm 1 Ordföranden Maria Jakobsson hälsar välkommen 2 Mötet befinner kallelsen och dagordningen

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Palliativ vård 2015. några av talarna

Palliativ vård 2015. några av talarna Palliativ vård 2015 kunskap utveckling inspiration Symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården förbättra dina kunskaper inom smärtlindring, illamående och andnöd i livets slutskede Brytpunkten

Läs mer

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010 Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de

Läs mer

Palliativ spaning. Länsdagen 2011-10-11. Gunilla Lundquist MOH/palliativa teamet Västerbergslagen

Palliativ spaning. Länsdagen 2011-10-11. Gunilla Lundquist MOH/palliativa teamet Västerbergslagen Palliativ spaning Länsdagen 2011-10-11 Gunilla Lundquist MOH/palliativa teamet Västerbergslagen Utan spaning sämre aning Regionalt Nationellt Internationellt Hur påverkar det oss i Dalarna? Regionalt RCC

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Seminarium i Palliativ vård

Seminarium i Palliativ vård Seminarium i Palliativ vård Länets palliativa rådgivningsteam arrangerade ett stort seminarium i Palliativ vård 28 september 2010 på Nordkalotten Konferens & Hotell i Luleå. Seminariet vände sig till chefer

Läs mer

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

PALLIATIV VÅRD I HEMMET inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Program, 1:a Nationella Konferensen i Palliativ vård, Dag 1. 12 april 2010

Program, 1:a Nationella Konferensen i Palliativ vård, Dag 1. 12 april 2010 1 programöversikt Program, 1:a Nationella Konferensen i Palliativ vård, Dag 1. 12 april 2010 10.00 10.30 Invigning Carl Johan Fürst, Överläkare Stockholms Sjukhem, Professor, Karolinska Institutet, Ordförande

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Bättre vård i livets slutskede

Bättre vård i livets slutskede INBJUDAN till en konferens om Palliativ vård Bättre vård i livets slutskede 17-18 oktober 2006 Nordkalottens konferenscenter i Luleå KONFERENSINFORMATION Konferens: Bättre vård i livets slutskede Plats:

Läs mer

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation

Läs mer

Svenskt Palliativt Nätverk SPN Med hjälp av ett nyhetsbrev och en hemsida sprids information om palliativ vård över yrkes- och organisationsgränserna

Svenskt Palliativt Nätverk SPN Med hjälp av ett nyhetsbrev och en hemsida sprids information om palliativ vård över yrkes- och organisationsgränserna Svenskt Palliativt Nätverk SPN Med hjälp av ett nyhetsbrev och en hemsida sprids information om palliativ vård över yrkes- och organisationsgränserna tema Sylvia Sauter 1 Carl Johan Fürst 2 1 Redaktör,

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

Referat från hjärtsviktsgruppens nationella utbildningsdagar oktober 2010

Referat från hjärtsviktsgruppens nationella utbildningsdagar oktober 2010 Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 Tack till er som svarat på enkäten om nyhetsbrevet. De flesta som svarat var nöjda och många spred informationen vidare det är vi glada för. Här några av önskemålen:

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Tredje versionen av handboken FAS UT är helt omarbetad och innehåller 40 kapitel med mer än 200 av de vanligaste läkemedelssubstanserna som används i sjukvården.

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

God fortsättning på det nya året! Årets första nyhetsbrev är innehållsrikt och det är en bra början för ett innehållsrikt palliativt år.

God fortsättning på det nya året! Årets första nyhetsbrev är innehållsrikt och det är en bra början för ett innehållsrikt palliativt år. Nyhetsbrev januari 2011 nr 86 årgång 10 God fortsättning på det nya året! Årets första nyhetsbrev är innehållsrikt och det är en bra början för ett innehållsrikt palliativt år. Att leva med mycket svår

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

http://www.anpdm.com/newsletterprint/15884705/41455c4472434b...

http://www.anpdm.com/newsletterprint/15884705/41455c4472434b... 1 of 7 2015-12-14 16:46 Svenskt Palliativt Nätverk informerar Om nyhetsbrevet ser konstigt ut klicka här för en webbversion» PDF Version» Utskriftsversion» Skicka till en vän» Avprenumerera» Nyhetsbrev

Läs mer

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010 Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-02-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-02-24

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Innehållsföreteckning

Innehållsföreteckning 1 2 Innehållsföreteckning Välkommen 2 Programkommitté 3 Programöversikt 4-5 Program detaljerat per dag 6-13 Förteckning Abstracts 14-19 Abstract Föredrag 20 Abstract Poster 43 Register Abstracts nummerordning

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Läs mer

Hur ska vi mäta vårdtyngden?

Hur ska vi mäta vårdtyngden? Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 Med detta nyhetsbrev - som ska räcka hela sommaren - ber vi att få önska trevlig sommar. Nästa nyhetsbrev kommer i slutet av augusti början på september. Hur ska vi

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

LCP Liverpool Care Pathway. Palliativregistret kvalitetsregistret för döende. Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9

LCP Liverpool Care Pathway. Palliativregistret kvalitetsregistret för döende. Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9 Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9 I förra månadens nyhetsbrev fanns en enkät med några frågor om nyhetsbrevet och SPN. Det är få som har svarat på enkäten och vi behöver få mer information om vilka

Läs mer

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Deltagare: Eva-Lena Andersson, Marie Billing, Tora Campbell-Chiru, (Maria Hellgren), Karin Johnsson, Marit Karlsson, Margret Skuladottir Bakgrund Arbetet

Läs mer

Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru

Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru Tack för ert intresse för projektet som vi hjälper till att driva i Lima, Peru. Vi hoppas att ni

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Att bilda ett etiskt råd. Egen erfarenhet.

Att bilda ett etiskt råd. Egen erfarenhet. Att bilda ett etiskt råd. Egen erfarenhet. Krystyna Dybkowska - överläkare Anestesikliniken Kristianstad Samordnare i Vårdetiska Rådet Skånevård Kryh Ingrid Maechel - legitimerad sjuksköterska och etikombud

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid

Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid Tisdag 15 mars Runt 800 personer från olika yrkeskategorier och olika delar av landet hade tagit sig till Malmö för att delta i den 4 nationella

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer