Bilaga 1. Artikelmatris
|
|
- Ellinor Hermansson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet av livet har, behov hos obotligt sjuka äldre vuxna patienter i långtidsvården, deras familjer och vårdgivare (läkare och sjuksköterskor). Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnitt Datainsamling: Frågeformulär. Urval: Bekvämlighetsurval, 100 stycken terminalt sjuka, 70 anhöriga, 78 läkare och 260 Bortfall: 27 terminalt sjuka, 12 anhöriga, 9 läkare och 11 Några olika andliga behov har framkommit: Vara ett med Gud, bön, samtal med prästen om meningen med döden. Carroll, B. A phenomenological exploration of the nature of spirituality and spiritual care 2001 Syftet med denna studie var att sjuksköterskor skulle få en möjlighet att berätta deras historier och dela deras erfarenheter i deras egna andliga uppfattningar, och att ge andlig vård till patienter med avancerad cancer. Metod: Kvalitativ Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: Bekvämlighetsurval, 2 skötare, 2 sjuksköterske- assistenter och 11 legitimerade Sjuksköterskorna i studien berättade att det är viktigt att uppmärksamma och bedöma andliga behov, att vara empatisk och utveckla förtroliga relationer. Söka hjälp, känna igen när man ska låta patienten vara, främja sökandet efter mening.
2 Chao, C- S, C. Chen, C- H. & Yen, M. The Essence of Spirituality of terminally ill patients 2002 Undersöka kärnan i andlighet hos döende patienter. Metod: En kvalitativ hermeneutisk Datainsamling: Ostrukturerade intervjuer. Urval: Lämplighetsurval, 6 palliativa patienter. I resultatet framkommer att andliga behov finns i områdena: samhörighet med sig själv, med andra, med naturen och någon högre makt. 2/5 Hermann, C, P. The degree to Which Spiritual needs of patients near the end of life are met 2007 Att avgöra i vilken utsträckning de andliga behoven hos patienter nära livets slut är uppfyllda Metod: En deskriptiv kvantitativ Datainsamling: Genom ett instrument som är framtaget för att möta andliga behov. Urval: Lämplighetsurval, 100 hospicepatienter. Från 27 stycken förvalda kategorier om vad andlighet kan vara för dem fick deltagarna välja de som de tyckte passade in bäst. Resultatet visar de 17 vanligaste andliga behov som rankades av deltagarna i studien. Möjlighet fanns även för deltagarna att lägga till andliga behov som inte fanns i de föregående kategorierna. Kociszewski, C. A phenomenological Pilot Study of Nurses experience providing spiritual care 2003 Att beskriva erfarenhet som sjuksköterskor har av att ge andlig vård till deras patienter och/eller patienternas familjer Metod: En fenomenologisk kvalitativ pilot Datainsamling: Intervjuer. Urval: Ändamålsenligt urval. 3 legitimerade Viktiga saker i sjuksköterskans roll är: att lära känna patienten och att följa med på deras resa, att acceptera patienters andliga behov, tystnad och att vara är en del av andligt helande.
3 3/5 Kuuppelomäki, M. Spiritual support for terminally ill patients: nursing staff assessments Att beskriva hur terminalt sjuka patienter visar andliga behov och hur sjuksköterskor svarar till dessa. Vilka faktorer som spelar roll över hur sjuksköterskor ger andlig support. Metod: Mixad, både kvantitativ och kvalitativ. Datainsamling: Enkät med både öppna frågor och frågor med svarsalternativ. Urval: Bekvämlighetsurval. 456 Bortfall: 128 stycken. Beredskap och villighet att ge andlig stöttning, patienters uttryck av andliga behov, tillhandahållande av andlig vård. McGrath, P. Mok, E. Wong, F. & Wong, D. Affirming the connection: comparative findings on communication issues from hospice patients and hematology survivors. The meaning of spirituality and spiritual care among the Hong Kong Chinese terminally ill Belysa utmaningen om att prata om döden Att utforska fenomenet andlighet och andlig vård bland terminalt sjuka kinesiska patienter. Metod: Kvalitativ. Datainsamling: Iintervjuer med öppna frågor. Urval: Lämplighetsurval, 14 patienter palliativa patienter och 12 hematologpatienter som är botade. Metod: Fenomenologisk kvalitativ Datainsamling: Intervjuer. Urval: Bekvämlighetsurval, 15 terminalt sjuka patienter. Palliativa patienter har behov av att ha ett normalt liv till livets slut. Palliativa patienter har behov av att känna frid och att acceptera döden som en livsprocess, genom naturen, relationer, möte med Gud eller högre makt. Förväntningarna på sjuksköterskan relaterat till andlighet är låga.
4 4/5 Penman, J. Oliver, M. & Harrington, A. The relational model of spiritual engagement depicted by palliative care clients and caregivers Förklara kärnan i andligt engagemang utifrån palliativa patienters och vårdares perspektiv. Metod: K valitativ Datainsamling: Djupintervjuer. Urval: Lämplighetsurval, 4 palliativa patienter och 10 anhörigvårdare. - Personlig förändring - efter diagnos och under sjukdom och hur andlighet kan ge styrka att hantera sjukdomen. - Relationer till andra, till sig själv och till en högre makt eller religion. - Bön - Möta människor från samma kultur/ bakgrund och mötas emotionellet och andligt. Penrod Hermann, C. Spiritual Needs of Dying Patients: A qualitative study Att identifiera döende patienters definitioner av andlighet och deras andliga behov. Metod: Kvalitativ Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: lämplighetsurval. 19 hospicepatienter. 29 unika andliga behov identifierades och grupperade in i följande sex teman: - religion - kamratskap - vara involverad och ha kontroll - att avsluta affärer - uppleva naturen - behov av att ha positiva tankar.
5 Prince- Paul, M. Smyth, T. & Allen, S. Understanding the meaning of Social Well- Being at the End of Life. Nurses' experiences assessing the spirituality of terminally ill patients in acute clinical practice 2008 Syftet var att främja förståelsen av den sociala välfärdens område, en dimension av livskvalitet, ur döende individers perspektiv Ta reda på och beskriva sjuksköterskors definition av andlighet och hur andlig vård implementeras i deras kliniska verksamhet. Metod: Kvalitativ. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: 8 terminalt sjuka patienter. Metod: Mixad, både kvantitativ och kvalitativ. Datainsamling: Frågeformulär och intervjuer med fokusgrupper. Urval: Ändamålsenligt urval, 16 5/5 - Nära relationer är viktiga - Reparera trasiga relationer ger mening - meningsfullt att ha relation till Gud eller en högre makt - kärlek och tacksamhet till människor och det existentiella - se hela bilden Andlighet är en viktig del i sjuksköterskans yrke. - Sjuksköterskan kan bemöta andliga behov på olika sätt bland annat observera, lyssna, kommunicera. Vachon, M., Fillon, L. & Achille, M. Death confrontation, spiritual- existential experience and caring attitudes in palliative care nurses: an interpretive phenomenological analysis Syftar till att a) bättre förstå hur palliativa sjuksköterskor hanterar närheten till döden b) undersöka deras subjektiva andliga- existentiella erfarenheter och c) utforska potentiella länkar mellan konfrontation med döden och andliga/existentiella upplevelser som sjuksköterska. Metod: Fenomenologisk kvalitativ Datainsamling Intervjuer med 11 Urval: Bekvämlighetsurval. Sjuksköterskans roll är att finnas till, lyssna eller att ge små glädjeämnen i mötet. Några tyckte att det inte ingår i sjuksköterskans roll att ta hand om andliga behov.
6
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merArtikelmatris Bilaga 2
Artikelmatris Bilaga 2 Författare, årtal, artikelns titel, tidskrift & land Ablett, JR. & Jones, RSP. (2006). Resilience and Well-being Palliative Care Staff: A Qualitative Study of Hospice Nurses Experience
Läs merFörfattare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl
Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga III:1 2007 Storbrita nnien Ablett, J R. & Jones, R S P. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses experience of work Att
Läs merAndliga behov hos patienter i livets slutskede och sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner
Att leva nära döden Andliga behov hos patienter i livets slutskede och sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner - en litteraturstudie Living close to death Spiritual needs of patients in palliative care
Läs merBilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merAndlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand
Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.
Läs merNär patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merSyskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem
Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Jenny Kjellberg Fanny Öberg Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng/ OM5250
Läs merDe är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö.
De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö. Ida-Linnea Böregård VO Anestesi Södertälje sjukhus AB ida-linnea.boregard@sll.se Bakgrund
Läs merTabell 4 Artikelöversikt
Tabell 4 Artikelöversikt Publikationsår 2007 2005 Anderson, M., & Standen, P.J. Anderson, M., Standen, P.J., & Noon, J.P. Attitudes towards suicide among nurses and doctors working with children and young
Läs merFörslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.
Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm. Andershed B (1998) Att vara nära anhörig i livets slut. Uppsala. Uppsala Universitet Akad. Avh. Andrae M (1994) Facing death: physicians difficulties
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merAtt som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie
Självständigt arbete 15 hp Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Manfred & Sara Almqvist Handledare: Lise-Lotte
Läs merAndliga och Existentiella behov vid palliativ vård
Institutionen för hälsovetenskaper 291 88 Kristianstad 044-20 30 00 Sjuksköterskeprogrammet 120 p SJC810 Fördjupningsarbete i omvårdnad (41-60), 10 poäng Andliga och Existentiella behov vid palliativ vård
Läs merEN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE. 46-55 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle SISTA RESAN EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE LINDA MALLIN EMMY NORDSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Malmö
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merKVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N
KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer
Läs merAvancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Läs merChristèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merChristèl Åberg - Högskolan Väst 1
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Läs merEfterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Läs merPalliativ vård i hemmet
Palliativ vård i hemmet Närståendes upplevelser FÖRFATTARE KURS Ann-Sofie Uppman Examensarbete i omvårdnad OM5250 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15 högskolepoäng Elisabeth Kenne Sarenmalm Ingela Henoch
Läs merDen bortglömda vårddimensionen?
Den bortglömda vårddimensionen? Om andliga behov i livets slut FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Hannah Lax och Sabina Zupanc Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Examensarbete på grundnivå VT 2010 OMFATTNING
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merDen palliativa vården ur ett anhörigperspektiv
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Den palliativa vården ur ett anhörigperspektiv En litteraturstudie Karin Sandkvist & Linda Nilsson 2015 Examensarbete, Grundnivå
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merVad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?
Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi? - Erfarenheter från brukare 65+ och personal Madeleine Blusi Leg ssk, Fil Dr Omvårdnadsvetenskap Forskare e-hälsa & rural health Vetenskaplig ledare,
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merC-uppsats. Andliga Behov Hos patienter inom palliativ omvårdnad
C-uppsats Andliga Behov Hos patienter inom palliativ omvårdnad Författare: Viktor Hilgemann & Terese Lindahl Program:Sjuksköterskeprogrammet Ämne: Examensarbete omvårdnad 15 hp Kurskod: 2OM340 Termin:
Läs merNRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merSTÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.
STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J. Öhlén Ingrid Hellström, leg sjuksköterska, biträdande professor,
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merAndlighet inom palliativ vård
Andlighet inom palliativ vård Erika Ölund Lina Olofsson Vårterminen 2013 Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare: Elisabeth Jonsén, universitetslektor, institutionen för omvårdnad
Läs merVAD ÄR KVALITATIV METOD?
VAD ÄR KVALITATIV METOD? Paraplybegrepp Lång bakgrund, runt 1920-talet mer tydliga metoder Rötter i filosofi, antropologi, sociologi Syftar till att utforska och beskriva Vill hitta resultat som grundar
Läs merAtt uppleva hälsa vid livets slut En litteraturstudie
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD K2016:19 Att uppleva hälsa vid livets slut En litteraturstudie Linn Hansson Lena Lorensson
Läs merIKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående
IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående Webbinarie 28/12 2017 Stefan Andersson, PhD Specialistsjuksköterska inom vård av äldre Lektor Linnéuniversitetet Projektmedarbetare
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merD-UPPSATS. Att vara närstående till en svårt sjuk person som fått ambulanssjukvård
D-UPPSATS 2010:051 Att vara närstående till en svårt sjuk person som fått ambulanssjukvård Erika Larsson Johan Nyberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merStora Demens Dagen, Stockholm, 2013. Christen Erlingsson Docent i vårdvetenskap Linnéuniversitet
Stora Demens Dagen, Stockholm, 2013 Christen Erlingsson Docent i vårdvetenskap Linnéuniversitet Översikt av området Våld mot äldre- Våld mot kvinnor: Två skilde paradigm Olika perspektiv i samhället på
Läs merLivskvalitet hos patienter med bensår
Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalitet hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren Ej avsett för publikation Datum Handledare:
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merSJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018
SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merGod vård i livets slutskede i Simrishamns kommun
Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merC-UPPSATS. Patienters upplevelser av livskvalitet i livets slutskede. En litteraturstudie. Djene Sidibe Stina Öberg. Luleå tekniska universitet
C-UPPSATS 2009:048 Patienters upplevelser av livskvalitet i livets slutskede En litteraturstudie Djene Sidibe Stina Öberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merNYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT
NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 61,2 60,8 Procent Totalt utskickade Returnerade
Läs merFöräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merLivskvalitet hos personer som vårdas i palliativ vård
Olivia Radojkovic och Åsa Eriksson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete, 15 hp, Ht 2012 Grundnivå Handledare: Jane Österlind Examinator: Vera Dahlqvist Livskvalitet
Läs merSocial challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merFör äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor
Att navigera i en arkipelag av vårdgivare om att skapa säker hemsjukvård Mirjam Ekstedt, sk, Docent i systemsäkerhet i vårdorganisationer Mirjam.ekstedt@sth.kth.se 070-31 85 691 Kostnader för vården beräknas
Läs merSmärta och rädsla vid röntgenundersökningar
Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad
Läs merpartners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.
Bilaga II:1 Publikationsår Land 2002 2005 1996a Författare Titel Syfte Metod Urval Bohachick, Psychosocial Att undersöka den Kvalitativ studie där P., Reeder, S., impact of heart psykosociala inverkan
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs merPrimärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg
Primärvård 2015 läkarbesök Region Gävleborg 7 290 st. 2 731 st. 37.5 % Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsfrekvens Landsting Utskickade enkäter: 7 290 st. Inkomna svar: 2 731 st. Svarsfrekvens: 37.5
Läs merBehovet av andlighet i livets slutskede
Kandidatarbete i vårdvetenskap, 15 hp Behovet av andlighet i livets slutskede En litteraturstudie Sebastian Trulsson Handledare: Christel Borg Sjuksköterskeprogrammet, kurs: VO1409 Blekinge Tekniska Högskola,
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merSjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en akutvårdsavdelning
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en akutvårdsavdelning FÖRFATTARE Suzanne Daintith Karin Lidman Marie Lindell PROGRAM/KURS Fristående kurs, 15 högskolepoäng, OM
Läs merAntal lästa artiklar S1 (MH "Cervix Neoplasms") 6, S2 Patients attitudes and. Antal lästa titlar. Antal lästa abstrakt
Bilagor Bilaga A Sökstrategi 2016-03-24 till 2016-04-12 Fritext =... Ämnesord = (MH/Mesh/DE) Sökstrategi Cinahl Söknummer Sökord Antal träffar titlar abstrakt artiklar S1 (MH "Cervix Neoplasms") 6,961
Läs merKOMMUNIKATION I LIVETS SLUT
Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION I LIVETS SLUT EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS KOMMUNIKATION MED DÖENDE PATIENTER SARA JOHANSSON MALIN SKARLAND Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet
Läs merSjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad
Läs merBilaga V Artikelmatris
Bilaga V Artikelmatris 1. Van Loenen, T., Van den Muijsenbergh, M., Hofmeester, M., Dowrick, C., Van Ginneken, N., Aggelos Mechili, E... Lionis, C. (2017). The European Journal of Public Health, 28(1)
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merHandledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
Läs merFaktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life
Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life Åsa Andersson Gunilla Voeler Sjuksköterskeprogrammet
Läs merSpecialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng
Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merSjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad (OM 3480) uppsats 15 hp Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården Eva Jernhag & Madeleine Sjöholm
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merPatienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Läs merSökmatris Bilaga nr 1 (1:1)
Sökmatris Bilaga nr (:) Datum: Tid: Databas Avgränsning: Sökord: Antal träffar: Urval : 2 Urval 3: 282 : Cinahl Year 2-28 Research article English 282 :45 Medline Year 2-28 Human English 282 3:9 Pubmed
Läs merBilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.
Bilaga 2.1 Bath, J m fl (1999) Patient perceptions of rheumatoid arthritis. Nursing Standard 14, 3, 35-38 Land: Storbritannien Bedöma psykologiska behov hos patienter med RA för att planera och utveckla
Läs merKvalitativ design Carita Håkansson
Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva
Läs mer