Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden"

Lovisa Åkesson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska institutet och Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet

ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska institutet

2 Medarbetare Olav Lindqvist, sjuksköterska, med.dr. Karolinska institutet Carl Johan Fürst, läkare, Professor, Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem

3 Vad är LCP? Standardvårdplan för döende under de sista dygnen/veckan. Utarbetats i England,(1997) inom hospicevården med syftet att sprida kunskap från den palliativa vården till andra vårdformer. Kan användas av alla enheter som vårdar döende Ger en bas för utbildning

4 LCP ersätter all annan dokumentation, förutom läkemedelslistan, under döendefasen. Det innebär att övergående eller behandlingsbara orsaker övervägts och att vårdteamet enats om att patienten är döende.

5 LCP Patienten bedöms vara döende Sängbunden Dricker endast små klunkar Kan inte längre ta tabletter Medvetandesänkt/förvirrad Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet skall ha övervägts!!! Margareta Brännström

Medvetandesänkt/förvirrad Alla åtgärdbara orsaker

7 Fas 1: Initial bedömning, När patienten bedöms vara döende 1. Ställningstagande till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering utsatt 2. Subkutan vid behovs-medicinering ordinerad i läkemedelsjournal Smärta - inj. Morfin Motorisk oro - agitation inj. Midazolam Rosslig andning inj. Robinul Andnöd - Inj. Morfin, överväg inj. Midazolam Illamående, kräkning inj. Haldol 3. Icke nödvändiga åtgärder avslutade (vändschema?) Margareta Brännström

Subkutan vid behovs-medicinering ordinerad i läkemedelsjournal Smärta - inj.

8 4. Förmåga att kommunicera på svenska bedömd som adekvat (patient och närstående) 5. Insikt om tillståndet bedömd (patient och närstående) 6. Bedömning av andliga och religiösa samt existentiella behov gjord (patient och närstående) 7. Tagit reda på hur närstående ska informeras om patientens förestående död 8. Närstående får praktisk information om enheten 9. Distriktsläkare/inremitterande känner till patientens Tillstånd 10. Planering av vården är förklarad och diskuterad (patient och närstående) 11. Närstående har förstått den planerade vården Margareta Brännström

Tagit reda på hur närstående ska informeras om patientens förestående död 8. Närstående får praktisk information om enheten 9.

9 Fas 2: Kontinuerlig bedömning/ behandling/dialog Symtom som ska bedömas var 4:e timme: (vid vård inom slutenvård, kan anpassas tidsmässigt vid vård i hemmet) Smärta, andnöd, sekret i luftvägarna, illamående/kräkning, oro, agitation, miktionsproblem samt besvär från munhålan. Symtom som ska bedömas var 12:e timme: Rörlighet, trycksår, tarmfunktion, insikt, behöv av psykologiskt och religiöst/andligt stöd och behov av stöd för närstående. oftare vb., även andra symtom bedöms och vid behov behandlas! Margareta Brännström

10 Fas 3: Efter dödsfallet ska ytterligare 7 mål uppnås 1. Primärvård/inremitterande informerad om att patienten har dött 2. Omhändertagande av den avlidne enligt gällande rutiner 3. Handläggning efter dödsfallet genomgången och utförd, till exempel dödsbevis 4. Information till närstående om enhetens rutiner vid dödsfall 5. Omhändertagande av den dödes personliga tillhörigheter enligt enhetens rutin 6. Erforderlig skriftlig information och rådgivning given till berörda personer 7. Informationsbroschyr om sorg/sorgearbete lämnad Margareta Brännström

Information till närstående om enhetens rutiner vid dödsfall 5.

11 Används i ett 20-tal länder inom och utom Europa Ca 140 enheter i Sverige; palliativa enheter, hemsjukvård, äldreboenden, sjukhus

12 Här används LCP England Sverige Holland Italien Slovenien Schweiz Tyskland Spanien Irland Norge Island Argentina Nya Zeeland Australien Indien Kina Japan Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Island Argentina Nya Zeeland Australien Indien

13 Nationellt koordinationscenter: Stockholms sjukhem Kostnadsfritt, Skyddat varumärke

14 Vetenskapligt underlag för LCP? Studier i England (Gambles m.fl, 2006) och Nederländerna (Veerbeek, 2008) har visat att LCP bidrar till ökad kvalitet av vården av döende på sjukhus och sjukhem. Dessa resultat har baserats på data från icke-randomiserade studier. Inga RCT-studier som utvärderat effekter av LCP har genomförts (Cochrane review, 2010) Inga vetenskapliga studier har genomförts som utvärderat LCP på särskilda boenden för äldre eller inom andra vårdformer i Sverige.

och sjukhem. Dessa resultat har baserats på data från icke-randomiserade studier.

15 SBU- vetenskaplig kunskapslucka Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av LCP vid vård av patienter i livets slutskede Pågående studier: The Effectiveness of the LCP in Improving End of Life Care for Dying Cancer Patients in Hospital. Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) på äldreboenden.

studier: The Effectiveness of the LCP in Improving End of Life Care for Dying

16 Cochrane review Syfte: att se hur effektiva interventioner i palliativa vård på sjukhem/äldreboende är 3 studier inkluderades från USA Slutsats: STORT BEHOV AV FORSKNING AV HÖG KVALITET, SPECIELLT UTANFÖR USA Hall, Kolliakou, Petkova, Frogatti, Higginsson. Interventions for improving palliative care for older people living in nursing care homes (Review). The Cochrane Library 2011;3

HÖG KVALITET, SPECIELLT UTANFÖR USA Hall, Kolliakou, Petkova, Frogatti, Higginsson.

17 LCP-projektet- Målsättning och syften Målsättningen: att undersöka om implementering av LCP på äldreboenden kan ge ökad kvalitet på vård och omsorg för döende oavsett diagnos, och stöd till närstående under de sista dagarna i livet. Det primära syftet: att studera effekter på symtomlindring och kommunikation mellan patienter, närstående och vårdpersonal utifrån närståendes skattningar.

närstående under de sista dagarna i livet.

18 Det sekundära syftet är att studera effekter på läkemedelskonsumtion och boendekontinuitet relaterat till kön och grundsjukdom. Det tertiära syftet är att studera effekter på symtomlindring och kommunikation mellan patienter, närstående och vårdpersonal utifrån personalens skattningar (palliativa registret) och att belysa betydelsen av vårdplanering enligt LCP utifrån vårdpersonalens och närståendes erfarenheter.

Det tertiära syftet är att studera effekter på symtomlindring och kommunikation mellan patienter,

19 Metod Kluster-randomiserad kontrollerad studie Samtliga äldreboenden i Skellefteå kommun (n= 19) randomiseras till kontroll- / interventions-grupp LCP i interventionsgrupp/sedvanlig vård i kontrollgrupp

randomiseras till kontroll- / interventions-grupp

20 Datainsamling Enkäter till närstående: - Edmonton Symptom Assessment Scale (ESAS) - Views of Informal Carers-Evaluation of Services ( VOICES) Palliativa registret Dödsorsaksregistret Fokusgruppintervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare

of Services ( VOICES) Palliativa registret Dödsorsaksregistret

21 Nuläge 872 st avlidna under baseline- och interventionsperioden ( ) Kvantitativa data ej analyserade. Komplettering pågår. Analys påbörjas maj-juni. Intervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Preliminära resultat- positiva Skellefteå kommun beslutat införa LCP på alla äldreboenden, Margareta Brännström

Relevanta dokument

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,