Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Transkript

1 Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin, kristina.morin@soc.lulea.se Thea Ström, thea.strom@soc.lulea.se Ann-Charlotte Lindqvist, anncharlotte.lindqvist@soc.lulea.se Vivian Öqvist, vivian.oqvist@soc.lulea.se Marie Lindberg, marie.lindberg@soc.lulea.se Solweigh Norman, solweigh.norman@soc.lulea.se Bakgrund och problem: Slutfasen av den palliativa vården fungerar ganska bra, men variationen kan vara stor och lite slumpartad då det inte finns fastställda rutiner på alla områden. Det palliativa begreppet behöver utvidgas, så att de som är i tidigt palliativt skede kan få del av goda palliativa insatser. Mål: 1. 9% av de boende i palliativt skede ska visa god symtomlindring med ESAS som skattningsskala avseende smärta, illamående, välbefinnande, oro/ångest och andnöd < 3. 2a. 1% av de boende i palliativt skede ska ha en individuell vardagsplan med aktuella delmål. Planen uppdateras vid varje brytpunkt. 2b. 1% av delmålen ska vara uppfyllda vid uppföljning. 3. 1% av närmast närstående till vårdtagare i livets slutskede ska erbjudas efterlevandekontakt som ger möjlighet till feed back på vårdtiden och uppföljning av närståendes upplevelse av trygghet. 4. 9% av närmast närstående ska skatta sin egen trygghet i situationen som < 2 på lilla ESAS-skalan

2 Mått: Slutrapport Mål 1: Antal = antal mätningar enligt ESAS. ESAS tiogradiga skattningsskala har använts, och vi har mätt smärta, välbefinnande, illamående, oro/ångest och andnöd. Ju lägre värde, desto bättre symtomlindring. Andelen mätningar där målen för symtomkontroll har uppnåtts är redovisade. Mål 2a: Andel palliativa individer med upprättad individuell vardagsplan innehållande konkreta delmål relaterade till livskvalitet. Mål 2b: Andel palliativa individer där delmålen varje vecka under mätperioden varit uppfyllda. Mål 3: Andel närmast närstående som erbjudits efterlevandekontakt. Mål 4: Andel närmast närstående som skattar sin trygghet i situationen som < 2 enligt lilla ESAS. Lilla ESAS har den tiogradiga skattningsskalan som grund, men vi har endast frågat efter upplevelsen av trygghet. Hur gjordes mätningen? -Mål 1: I tidiga palliativa skedet har vi mätt 1 gång/v, efter nästa brytpunkt 3ggr/v och i slutskedet 3ggr/dygn. -Mål 2: Veckovis uppföljning av måluppfyllelsen. Dokumentationen har granskats och värderats av enhetschefen. -Mål 3 och 4: Antalet avlidna har jämförts med antalet närstående som erbjudits efterlevandekontakt. Närstående har skattat enligt lilla ESAS vid brytpunkter samt vid efterlevandekontakt.

3 Resultat: Mål 1: Diagram över ESAS-mätningar. Här kan vi tydligt se att det just för våra individer, varit mest problem med oro/ångest och bristande välbefinnande. En klar förbättring har skett under projektettiden. Mål 1 Illamående <= Procent Antal mättillfällen i procent där målet uppnåtts v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v1 v11 v12 v13 v14 v15 Mätvecka Mål 1 andnöd <= 3 Procent Antal mättillfällen i procent där målet uppnåtts v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v1 v11 v12 v13 v14 v15 Mätvecka

4 Mål 1 Oro/Ångest Procent Antal mättillfällen i procent där målet uppnåtts v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v1 v11 v12 v13 v14 v15 Mätvecka Mål 1 Välbefinnande <= 3 Procent Antal mättillfällen i procent där målet uppnåtts v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v1 v11 v12 v13 v14 v15 Mätvecka

5 Mål 1 Smärta <= 3 Procent Antal mättillfällen i procent där målet uppnåtts v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v1 v11 v12 v13 v14 v15 Mätvecka Mål 2: Diagram över mål 2, uppfyllda delmål enligt den individuella vardagsplanen. Boende i palliativt skede med individuell vardagsplan med aktuella delmål. Mätning av mål Antal personer v46 v47 v48 v49 v5 v51 v52 v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v1 v11 v12 v13 v14 v15 tot antal individuell VP delmål up Vecka

6 Mål 3: Under projektets gång har vid samtliga dödsfall på Västberga, närmast närstående erbjudits efterlevandekontakt. Alla har tackat ja till erbjudandet. Mål 4: Vid samtliga tillfällen har närmast närstående skattat sin egen trygghet i situationen till < 2 Förändringar som prövats och andra aktiviteter: Aktiviteter: Vi har informerat all personal om de olika faserna i den palliativa vården, och förankrat tanken att en uppmärksamhet på brytpunkter gör att man lättare kan identifiera vem som är i ett tidigt palliativt skede och bör få tillgång till goda palliativa insatser. Vi har arbetat med att ha bra individplaneringar, med delaktiga anhöriga, i samband med brytpunkterna. Planeringarna har fokuserat på små konkreta delmål relaterade till livskvalitet och välbefinnande. Den individuella vardagsplanen har uppdaterats kontinuerligt. Fyra personer ur det utvidgade teamet har deltagit i utbildningsdag om palliativ vård. En teammedlem, samt en ssk från Västberga, har deltagit i smärtutbildning. Information om begreppen brytpunkter och tidigt palliativt skede på arbetsplatsträff på annat äldreboende. Inspirationsdag där personal från äldreboendet Gläntan i Kiruna berättade om sitt genombrottsarbete om demensvård, har ordnats gemensamt för alla tre äldreboenden i Råneå. Svenska Kyrkan har på en arbetsplatsträff informerat om begravningsritualer och bestämmelserna runt begravningar. En teammedlem har besökt utställning om Dödens riter i ett mångkulturellt Sverige Tester som lett till varaktiga förändringar: Närstående har fått noggrann information om syftet med individplaneringarna. De har också fått informationsbroschyren Livets sista tid som ett komplement till den muntliga informationen om sin närståendes tillstånd. Dokumentationen i rapportbladet har förändrats så att det nu är möjligt att värdera måluppfyllelse och graden av upplevt välbefinnande. Efter-döden-samtalen med berörd personal har vidareutvecklats, med syfte att skapa ett system för kvalitetsuppföljning/-utveckling. Förslag till nytt samtalsunderlag har utarbetats. ESAS-mätningarna har skärpt uppmärksamheten på ångest/oro och bristande välbefinnande. Detta har gjort att vi sett på vilka områden behoven är störst, och det har även varit till hjälp för sjuksköterskan vid läkarkontakt/hembesök. Musik, och fridfulla ljud från naturen, har fungerat som fridskapare. En extra (bärbar) cd-

7 spelare har köpts in, och ett litet bibliotek av cd-skivor är under uppbyggnad. Bordsfontän som anskaffats har blivit populär. Den är vacker att se och lyssna på, och ger en kravlös stimulans. Skapar lugn. Elektrisk kamin för frusna och oroliga köptes in. Och har använts flitigt i verksamheten. Sköna bad i riktigt badkar har gjort att en boende som älskar vatten och bad har fått många njutningsfyllda stunder. Fantasirika mellanmål och bättre kännedom om de boendes älsklingsrätter har förbättrat näringsintaget. Massageolja har anskaffats för att möjlighet till lätt massage med väldoft ska finnas.

8 En lokal rutin för det palliativa omhändertagandet har utarbetats. Rutinen kan användas som mall för andra verksamheter. Lokal rutin för palliativt omhändertagande Västberga Brytpunkt : Personens tillstånd försämras, exempelvis pga stroke, benbrott, hjärtinfarkt, infektion Någon i teamet uppmärksammar brytpunkten och signalerar till övriga. Sjuksköterskan informerar den boende och närstående om den nya situationen. Gärna både skriftligt och muntligt (broschyren Livets sista tid kan ev lämnas ut till närmast närstående, men inte enbart skriftlig info). Åtgärden dokumenteras. Tid för ny individplanering bokas snarast. Enhetschefen sammankallar. ESAS mätningar genomförs avseende smärta, illamående, andnöd, ångest/oro och välbefinnande. Förslagsvis tre mätningar initialt för att få en tidig bild av situationen. Individplanering: Deltar gör närstående, PAS, kontaktperson, sjukgymnast, arbetsterapeut, enhetschef och när så är möjligt, den boende. Enhetschefen leder mötet; inleder, sammanfattar och avslutar. Levnadsberättelsen en viktig grund för mötet. Tidigare uppsatta delmål utvärderas. Nya delmål små, konkreta, relaterade till livskvalitet, sätts upp. Framtiden planeras vad kan komma att ske, hur kan vi på Västberga stötta med symtomlindring och extravak om det blir nödvändigt, finns en trygghet som gör det möjligt att avsluta livet i sin egen bostad här, osv. Vårdplan upprättas av sjuksköterskan. Där ska framgå vad man kommit överens om beträffande den fortsatta vården. Palliativ arbetsplan upprättas av enhetschefen. Där ska delmålen och planerade åtgärder dokumenteras. Individuella vardagsplanen uppdateras av kontaktpersonen. Dokumentationen i rapportbladet förändras så att uppföljning av måluppfyllelse kan göras kontinuerligt. Det ska framgå om och när delmålen har uppfyllts. Enhetschefen gör uppföljning veckovis. Närståendes frågor och funderingar lyfts fram. Målet är att dessa ska känna full trygghet i situationen. Terminalt skede: Täta ESAS mätningar (3 ggr / dygn) om misstanke på bristande symtomkontroll finns. Hur mår närstående? Kanske behövs extravak även om någon finns här hos den boende. Individuell bedömning. Om extravak rekryteras utifrån : Försök ordna så att egen personal sitter hos den döende, om det inte går att ordna måste den nya medarbetaren få täta avlösningar och

9 tips och råd om vad man kan göra för att lindra som är specifikt för just denna boende. Förslag: lätt massage med väldoftande olja, fridfulla ljud från naturen eller vilsam musik ur CD-spelaren, bordsfontän som porlar. Täta besök även när någon eller flera anhöriga finns på plats. Ta inte för givet att dom hör av sig om det är något problem visa konkret att du som personal finns i närheten och prioriterar den döende. Direkt efter dödsfallet: Gör i ordning den döde i enlighet med fastställd rutin och i samförstånd med närstående. Anhörig som inte vill vara delaktig i det direkta omhändertagandet, måste ändå ges möjlighet att lämna önskemål om kläder/svepning, blommor och utsmyckning på rummet mm. Vita lådan innehållande extra utrustning för omhändertagandet förvaras i Orrens förråd. Informera anhöriga att möjlighet till kistläggning på Västberga finns. De måste då själva kontakta begravningsbyrån om detta. Erbjud efterlevandekontakt. 2-4 veckor efter dödsfallet: Om närstående tackat ja till erbjuden efterlevandekontakt: sjuksköterska eller kontaktperson ringer upp en tid efter dödsfallet. Då finns möjlighet att svara på nytillkomna frågor, samt för oss att få en uppfattning om hur vårdtiden upplevts och hur vår information har tagits emot. Sjuksköterskan tar initiativ till Efter- döden-samtal med berörd personal. I samtalet, som leds av sjuksköterskan, deltar baspersonal (antal och vilka personer beror på de aktuella omständigheterna), enhetschef och rehabpersonal om dessa varit involverade i de palliativa insatserna. Samtalet följer blanketten Utvärdering av vård i livets slut i omarbetad form. Samtalet analyseras av sjuksköterska och enhetschef. Eventuella förbättringsområden identifieras. Vid behov upprättas handlingsplan. Avvikelserapporter upprättas när nödvändigt. Palliativa arbetsgruppen, Västberga 6426

10 Kommentarer: Teamet bestod ursprungligen av tre medlemmar. För att förankra arbetet var det helt nödvändigt att utvidga gruppen, tre undersköterskor från Västberga har därför varit med i det direkta arbetet All personal har gjort en fantastisk insats. Det vi trodde skulle bli det svåraste delmomentet; att förändra dokumentationsvanorna, gick över förväntan. Nu är också arbetssättet med individplanering vid brytpunkter helt inarbetat. Snabba reaktioner från baspersonal när brytpunkter inträffar gör att vårdplaner hinner upprättas innan det är för sent. Vi anser att vi har uppnått våra mål, men även sett var bristerna finns. Vi hoppas att vårt arbete ska ge förutsättningar att uppnå bästa möjliga resultat i framtiden. Att arbeta med Genombrott: - Fördelar:En tydlig och konkret metod. Verksamhetsnära det är människorna närmast de boende som driver utvecklingsarbetet framåt. - Nackdelar: Synd att inte hela arbetsgruppen kunde delta i lärandeseminarierna. Svårt att hitta tider för träffar ibland. - Mest givande: meningsfullt, vi har förändrat vår syn på aktiviteter och livskvalitet, givande etiska samtal inom gruppen, positivt gensvar från de flesta medarbetarna, mycket nöjda anhöriga, de boende i palliativt skede mår bättre. - Svårast: Att bli vän med begreppen, och att kunna motivera negativa medarbetare. - Lärdomar: Med delaktiga och välinformerade anhöriga når vi långt. Vore svårt att genomföra om inte enhetschef, baspersonal, sjuksköterska och rehabpersonal finns med i arbetet i ett sånt här sammanhang är alla i teamet nyckelpersoner!