Vården vid palliativ smärta

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vården vid palliativ smärta"

Andreas Persson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Studiedagarna Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad livslängd. Detta innebär att många hinner utveckla en cancersjukdom. 1/3 av befolkningen kommer att få en cancerdiagnos, varav hälften kommer att botas. Fler väntas behöva vård i livets slutskede I Finland behöver uppskattningsvis personer vård i livets slutskede. Behovet är störst bland cancerpatienter. Enligt en bedömning ökar behovet av palliativ vård med kring 30 procent de kommande tio åren. Uppskattningsvis en tredjedel av cancerpatienterna behöver palliativ vård i hemmet i livets slutskede under de 2 3 sista månaderna i sitt liv. En tredjedel behöver specialiserad palliativ vård under de sista veckorna i livet. Tillvägagångssätt 1. Vad är smärta? Svår att beskriva Svår att mäta Egen unik upplevelse/ subjektiv Bara den drabbade vet hur det känns Komplicerat fenomen Vid diagnostillfället har 30-40% smärta Vid metastaserad cancersjukdom har 70% medelsvår eller svår smärta Hos döende patienter är siffran ca 90%

2 2. Upptäcka smärta Dålig matlust Sover inte Trött Argsint Innesluten i sig själv Klagar över andnöd pga ökad andningsfrekvens Mår allmänt illa, kräkningar Vill inte beröring River sönder huden Patienten rör sig oupphörligt, kan inte ligga/sitta stilla Patienten ligger i stereotyp ställning, rör sig inte, pratar inte I vårdsituationer är patienten irriterad eller orolig Patienten har djupa rynkor i pannan Andningen är snabbare, ytligare Palliativt förhållningssätt/total pain Fysisk dimension Psykisk dimension Social dimension Existentiell dimension 3. Orsak Även vid de svåraste fallen kan >90% göras smärtfria/nästan smärtfria o Alltid i vila o Många gånger även vid rörelser Bara cirka 50% får denna hjälp i vården Behandlingen misslyckas om man inte beaktar o Att 80% av patienterna har två eller flera olika smärttyper o Att Inte ens morfin fungerar alltid det behövs annat o Total pain

3 o Underbehandlad smärta Trots att det finns ett stort antal nationella och internationella rekommendationer förekommer omfattande underbehandling av cancerrelaterad smärta. Bristande kunskaper, bristande kommunikation och otillräcklig smärtanalys utgör de vanligaste orsakerna till otillfredsställande behandling av cancerrelaterad smärta. Genombrottssmärta Genombrottssmärta definieras som plötslig smärta som uppstår trots att individen annars har god smärtkontroll med stabil läkemedels- och annan behandling. Genombrottssmärta kan, men behöver inte, uppstå i samband med rörelse och belastning. Eftersom genombrottssmärta ofta uppstår snabbt utan föregående varningssymtom, krävs särskilda strategier och läkemedel för att denna typ av smärta ska kunna behandlas framgångsrikt. Vårdaren har en central roll Är den som är närvarande, ser förändringar, kan rapportera smärta Eliminera myter och barriärer, ex opiater är vanebildande, skall sparas till slutet Det är smärtan och inte klockan som skall styra smärtmedicineringen Det optimala är att vara steget före smärtan! Wind-UP Smärta föder smärta

4 Patienten börjar känna efter -> smärtan känns starkare Viktigt att bryta smärtan tidigt Inte låta smärtan vara obehandlad för länge. Wind-up bryt cirkeln! 4. Åtgärder 1.Smärtanalys 2. Möjliga smärtmekanismer 3. Behandlingsstrategi 4. Information 5. Uppföljning, justering av behandling 6. Smärta skall åtgärdas NU Annars finns det risk att den växer sig mycket stor. Liten smärta lite(n) medicin, stor smärta Stor/mycket medicin. Kontrollera att smärtmedicinen har haft önskad effekt på smärtan, så snart den farmakologiska effekten borde ha kommit. Annars var det antingen fel medicin eller för liten dos. Smärthämmande faktorer: Lugn, förtröstan, glädje, hypnos, suggestion, positiv förväntan Akupunktur, lågfrekvent TENS, muskelarbete, opioider, antidepressiva TNS, massage, värme, kyla opioider Prostaglandinsynteshämmare (NSAID), lokalbedövning, hämmare av fria syreradikaler (Paracetamol), opioider, Referenser: Heinoch, I Palliativ vård- vad är det? Vårddallsinstitutet. Palliativ vård

5 Fridegren,I. Strang, P Palliativ vård. Karolinska institutet och Stockholms sjukhem Pakarinen, C Kompendium Strang, P Cancerrelaterad smärta. Onkologiska och palliativa aspekter. Strang, P Total smärta. Svensk Palliativ Tidskrift 1 Thorberg, E Palliativ vård. Symtomlindringskompendium. Westerling, D Smärta-cancerrelaterad behandling.

Relevanta dokument

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?