Vårdplan för döende enligt LCP (Utbildning)
|
|
- Sven-Erik Larsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plats för egen logga Enhetens namn:... Patientens namn:... Avdelning:... Personnr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Utbildning) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear: Guidelines for managing the last Days of Life in Adults. London: The National Council for Palliative Care Ellershaw JE, Wilkinson S (2003) Care of the dying: A pathway to excellence. Oxford: Oxford University Press Instruktioner: 1. Alla mål är markerade med fet stil. Åtgärder som direkt leder till målen har normal stil. 2. Riktlinjer för palliativa åtgärder återfinns i slutet av vårdplanen. Använd dessa vid behov. Ansvarig/läkaren är fri att agera utifrån sin professionella bedömning men varje avsteg från vårdplanen måste kommenteras i multidisciplinära noteringar. Kriterier för att använda vårdplanen Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet skall ha övervägts Det multiprofessionella teamet har enats om att patienten är döende och två av följande kriterier kan vara uppfyllda: Patienten är sängbunden Medvetandesänkt Kan endast dricka små klunkar Kan inte längre svälja tabletter Ansvarig läkare:... Ansvarig sjuksköterska: Datum:... LCP Svenska, Utbildningsversion version / LCP Nov 2005-version 11 1
2 Signaturlista för all personal som dokumenterar i vårdplanen Namn (textat) Namnteckning Signatur Yrke Datum LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 2
3 Namn:... Personnr:... Startdatum:... Klockslag:... Del 1 Diagnos och patientdata Initial bedömning Primär:... Sekundär:... Inskrivningsdatum:... Personnr:... Kvinna Man Status Oförmögen att svälja Ja Nej Medvetenhet/insikt Ja Nej Illamående Ja Nej Vid medvetande/vaken Ja Nej Kräkningar Ja Nej Urinvägsbesvär Ja Nej Förstoppning Ja Nej KAD Ja Nej Förvirring Ja Nej Rosslig andning Ja Nej Agitation Ja Nej Dyspné/andnöd Ja Nej Motoriskt oro Ja Nej Smärta Ja Nej Ångest/oro Ja Nej Övrigt Ja Nej Symtomlindring Mål 1: Tagit ställning till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering är utsatt Ja Nej Nödvändiga perorala läkemedel omräknade till subkutan administrering och pump vid behov påbörjad. Ej nödvändig medicinering är utsatt. Mål 2: Mål 3: Subkutan vid behovsmedicinering är ordinerad i läkemedelsjournalen (se riktlinjer längst bak i vårdplanen) Smärta Analgetika Ja Nej Agitation/oro/ångest Anxiolytika/sedativa Ja Nej Rosslig andning Antikolinergika Ja Nej Illamående och kräkningar Antiemetika Ja Nej Andnöd Sedativa/opioid Ja Nej Icke nödvändiga åtgärder är avslutade Blodprovstagning Ja Nej ej tillämpl. Antibiotika Ja Nej ej tillämpl. Intravenös tillförsel (vätska/läkemedel) Ja Nej ej tillämpl. Dokumenterat att hjärt-lungräddning ej ska utföras Ja Nej Inplanterad defibrillator är inaktiverad Ja Nej ej tillämpl. Diagnos, status samt mål 1-3 är bedömda och dokumenterade: Läkarens signatur:... Datum:... Mål 3a: Beslut är fattat att avsluta icke nödvändiga omvårdnadsåtgärder Ja Nej Exempelvis vändschema lägesändringar endast för välbefinnandet överväg antidecubitusmadrass, avsluta blodtrycks-, puls- och tempregistrering, vätskelista och saturationsmätning. Mål 3b: Pump är kopplad inom 4 timmar efter läkarordination Ja Nej ej tillämpl. Sjuksköterskans signatur:... Datum:... Klockslag:... LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 3
4 Namn:... Personnr:... Datum:... Del 1 Psykologiskt/ insikt Initial bedömning fortsättning Mål 4: Förmåga att kommunicera på svenska är bedömd som adekvat a) Patient Ja Nej Ej kontaktbar b) Närstående Ja Nej Mål 5: Insikt om tillståndet är bedömd Insikt om diagnos a) Patient Ja Nej Ej kontaktbar b) Närstående Ja Nej Insikt om att han/hon a) Patient Ja Nej Ej kontaktbar är döende b) Närstående Ja Nej Religiöst/ andligt stöd Mål 6: Bedömning av religiösa och andliga samt existentiella behov är utförd a) med patienten Ja Nej Ej kontaktbar b) med närstående Ja Nej Patient/närstående känner oro för egen/andras del. Överväg stöd från andlig företrädare. Beakta speciella kulturella behov. Religiös tradition, om ja specificera:... Erbjudit stöd från själavårdare. Internt stöd Tel/sök nr:... Namn:... Datum/kl:... Externt stöd Tel/sök nr:... Namn:... Datum/kl:... Speciella behov i nuläget, inför döden, vid dödsfallet & efter dödsfallet är identifierade.... Kommunikation med närstående Mål 7: Tagit reda på hur närstående ska informeras om patientens förestående död Ja Nej Dygnet runt Ej nattetid Övernattar på enheten/avd. Kontakta i 1:a hand:... Relation till patient:... Tel. nr:... I 2:a hand:... Relation till patient:... Tel. nr:... Kommunikation med andra vårdgivare Mål 8: Närstående har fått enhetens information om Ja Nej Parkering; Logi; Mat och dryck; Telefon; Tvätt och toalettutrymmen på avdelningen; Besökstider; Övrig relevant information. Mål 9: Distriktsläkaren/vårdcentralen/inremitterande känner till patientens tillstånd Ja Nej Överväg att informera DL/VC/inremitterande att patienten är döende, avboka återbesökstider. Sammanfattning Mål 10: Planeringen av vården är förklarad och diskuterad med a) Patient Ja Nej Ej kontaktbar b) Närstående Ja Nej Mål 11: Närstående har förstått den planerade vården Ja Nej Närstående är medvetna om att vårdplan enl. LCP påbörjas och att även närståendes behov är identifierade och dokumenterade. Om du har kryssat nej vid något mål hittills kommentera i multidisciplinära anteckningar. Vårdpersonalens signatur:... Datum:... LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 4
5 Namn: Personnr: Datum: Del 2 Kontinuerlig bedömning Koder (markera i rutor) U = Uppnått P = Problem/kommentar Patient problem/fokus Ifylles var 4:e timme Smärta Mål: Patienten besväras ej av smärta Patienten anger smärtfrihet Smärtfri vid förflyttning/omvårdnad Förefaller lugn och fridfull 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 24:00 Oro/Agitation Mål: Patienten besväras ej av oro/agitation Patienten visar inga tecken på förvirring, dödsångest, oro (motoriskt orolig, plockig) Uteslut urinretention som orsak Sekretion i luftvägar Mål: Patienten besväras ej av kraftig sekretion Läkemedel finns att tillgå så snart symtom uppstår Symtomet diskuterat med närstående Illamående och kräkning Mål: Patienten mår ej illa eller kräks Patienten anger inget illamående, ingen kräkning Andnöd Mål: Patienten besväras ej av andnöd Patienten anger ingen andnöd Överväg lägesändring Övriga symtom (t ex ödem, klåda, hicka)... Behandling/Åtgärder Munvård Mål: Fuktig och ren mun Enligt munvårdsrutiner Munvård ska utföras minst var fjärde timme Närstående deltar i munvård Vattenkastningsproblem Mål: Besvärsfri patient Urinvägskateter vid retention Urinvägskateter eller inkontinensskydd vid läckage orsakat av allmän svaghet Medicinering (om läkemedel ej krävs ange ej tillämplig) Mål: All medicinering ges säkert och korrekt Om läkemedelspump används, kontrollera den minst var fjärde timme Vårdpersonalens signatur Om Du har markerat med P vid något mål komplettera under rubriken Problem/kommentar. Upprepa denna sida varje dygn. Spara kopia på avdelningen. LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 5
6 Namn: Personnr:.. Datum:. Del 2 Kontinuerlig bedömning Koder (markera i rutor) U = Uppnått P = problem/kommentar Ifylles var tolfte timme Rörlighet/Trycksårsprofylax Mål: Patienten ligger bekvämt med rätt och säker utrustning För patientens välbefinnande används tryckavlastande hjälpmedel såsom specialmadrasser. Huden inspekteras i förebyggande syfte. Personlig hygien/ tvättning i sängen, ögonvård Tarmfunktion Insikt /psykologiskt stöd Mål: Patienten besväras ej av förstoppning eller diarré Patient Mål: Patienten har på lämpligt sätt blivit medveten om sin situation Patienten är informerad om vidtagna åtgärder Kommunikation med patienten genom tal och beröring Närstående Mål: Närstående är förberedda på patientens förestående död med målet att acceptera och uppnå sinnesro. Kontrollera att av patient namngivna närstående/tonåringar/barn är införstådda med situationen Kontrollera att närstående som ej varit med vid tidigare kontakter är införstådda Bekräfta att patienten är döende och att alla åtgärder är vidtagna för patientens välbefinnande Förklara de fysiska symtomen som kan uppkomma hos närstående t ex trötthet (utmattning) Psykologiska symtom t ex oro/ depression Erbjud kontakt med präst/andlig företrädare Religiöst/ andligt stöd Mål: Erbjuda lämpligt religiöst/andligt stöd Patienten/omgivningen kan uppleva oro för sig själv/ andra Stöd av präst/ andlig företrädare kan vara av värde Omsorg om närstående Vårdpersonalens signatur Mål: Behoven hos de som besöker patienten tillgodoses Uppmärksamma hälsobehov och behov av socialt stöd Om Du har markerat med P vid något mål, komplettera under rubriken Problem/kommentar. Upprepa denna sida varje dygn. Spara kopia på avdelningen. Ansvarig sjuksköterskans signatur Natt:..Fm:.Em:. Natt... LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 6
7 Namn:... Personnr:... Sidnummer:... Multidisciplinära anteckningar Datum/tid Anteckning Signatur LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 7
8 Namn:... Personnr:... Del 3 Efter dödsfallet Dödsdatum:... Klockslag:... Närvarande vid dödsfallet:... Underskrift:... Tidpunkt för underskrift:... Omhändertagande efter dödsfall Mål 12: Primärvården/inremiterande är informerad om att pat avlidit. Datum.. Mål 13: Omhändertagande av den avlidne enligt gällande rutiner Finns speciella religiösa/etniska/kulturella behov Mål 14: Handläggningen efter dödsfallet är genomgången och utförd Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kontrollera följande: Förklara möjligheter till visning Ställningstagande till obduktion Rapportering vid risk för smittsam sjukdom Inplantat som kan explodera avlägsnas Dödsbevis/dödsorsaksintyg utfärdat Journalanteckning/epikris Registrering i Svenska Palliativregistret Mål 15: Information till närstående är given om enhetens rutiner vid dödsfall Informationsmaterial avseende dödsfall överlämnat Ja Nej Mål 16: Omhändertagande av den avlidnes personliga tillhörigheter enligt enhetens rutin Ja Nej Personliga tillhörigheter tas i förvar Värdeföremål bokförs och förvaras i säkerhet/inlåsta Mål 17: Övrig information och rådgivning är given till berörda personer Information om dödsbevis och dödsorsaksintyg Informationsbroschyr avseende begravning överlämnad (Finns utgivet av Sveriges Begravningsbyråers Förbund/Fonus/Ignis) Mål 18: Informationsbroschyr om sorg/sorgearbete är lämnad Informationsbroschyr avseende sorg överlämnad (ex Vägar genom sorg Sthlms Läns Landsting) Om du har kryssat Nej i någon ruta ovan, kommentera i multidisciplinära anteckningar. Ja Nej Ja Nej Underskrift av vårdpersonalen:... Datum:... Har du fyllt i senaste 4- och 12-timmars observationen? LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 8
9 Namn:... Personnr:... Sidnummer... Problem/kommentar Problem/orsak Åtgärd Resultat LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 9
10 Smärta Patienten har smärta Smärtan är under kontroll Patienten står på peroralt morfin Patienten står på peroralt morfin Ja Nej Ja Nej 1. Övergång till lämplig sc injektion enligt konverteringsguide. 1.Morfin 2.5mg - 5mg sc vb. 1. Vid övergång från peroralt morfin till sc pump under 24 tim divideras den totala perorala dygnsdosen morfin med 2-3. T ex T Dolcontin 30mgx2= Inj Morfin 20-30mg via pump. 1. Morfin 2.5mg - 5mg sc vb. 2. Utvärdera senast efter 24 tim. Om 3 eller flera injektioner givits vb, överväg att byta till sc pump. 2. Ordinera vid behovs-dos morfin med 1/6 av den totala dygnsdosen. T ex Vid inj Morfin 100mg dygn ges 20 mg vb. 2. Utvärdera senast efter 24 tim. Om 3 eller flera injektioner, överväg att byta till sc pump. För att byta mellan opioider se konverteringsguide LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 10
11 Motorisk oro och agitation Ja Nej 1. Midazolam 2.5-5mg sc vb. 1. Midazolam 2.5-5mg sc vb. 2. Utvärdera senast efter 24 tim. Om 3 eller flera injektioner, överväg att byta till sc pump. 3. Fortsätt att ge adekvata vid behovs-doser. LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 11
12 Rosslig andning Ja Nej 1. Robinul 0, 2 mg/ml, 1 ml sc Överväg sc pump, exempelvis 4 ml/24h. 1. Robinul 0, 2 mg/ml, 1 ml sc vb. 2. Forsätt att dosera vid behov. 2. Om två eller flera injektioner behövts, överväg att ge det via en pump. 3. Öka den totala dygnsdosen i pumpen till 6-8 ml om symtomen kvarstår efter ett dygn. LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 12
13 Andnöd Ja Nej Patienten står på peroralt morfin mot andnöd. Morfin 2,5 5 mg sc vb Ja Nej Övergång till inj sc intermittent var 4:e timma eller kontinuerligt via pump Morfin 2,5 5 mg sc vb Utvärdera senast efter 24 timmar. Om 3 eller fler inj vb överväg att byta till pump. Överväg tillägg av bensodiazepin, t.ex. midazolam 2,5mg sc vb LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 13
14 Illamående och kräkning Ja Nej Inj Haldol 5mg/ml, 1mg (0, 2ml) sc vb. Inj Haldol 5mg/ml, 1mg (0, 2ml) sc vb. Utvärdera efter högst ett dygn. Om 2 eller flera injektioner behövts, överväg pump. Inj Haldol 5mg/ml, 2,5 5mg (0, 5-1ml)/dygn sc i pump. LCP Svenska, Utbildningsversion / LCP Nov 2005-version 11 14
Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus)
FÖR UTBILDNING Enhetens namn:... Namn:... Enhet/avd:... Pers.nr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear: Guidelines for managing
Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning
Jukka Nopsanen Slutrapport Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 2007 2008 Carl Johan Fürst, överläkare/professor
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem Några
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Stockholms Sjukhem Svenska Palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS NRS ANNAT
Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA
Dok-nr 10654 Författare Version Samuel Kronevik, specialistsjuksköterska kirurgi, Kirurgiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Conny Wallon, verksamhetschef, Kirurgiska kliniken US 2017-08-20 Riktlinjer
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar vi
Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Slutskede
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13179 su/med 2018-01-09 4 Innehållsansvarig: Jennie Bobeck, Specialsjuksköt, Avdelning 115 reumatologi (jenbo4); Erika Olsson,, Allemanshälsans vårdcentral
RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Vak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Symtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården
Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.
VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE
EFTER DÖDSFALLET NVP DEL 3 MÅL MED NVP DEL 3 Att den avlidnes värdighet och integritet respekteras och att närstående känner sig väl omhändertagna. VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Omvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Omhändertagande vid dödsfall
Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning
- 1(5)- Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning Läkemedelskommittén i Dalarna fastställer att: - Läkemedlen
Omvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Vård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Döendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Vård i livets slutskede
Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok
Praktisk handledning VID ANVÄNDANDET AV NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Praktisk handledning VID ANVÄNDANDET AV NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Innehåll ALLMÄNT HUR MÅR PATIENTEN? 5 7 INNNEHÅLL SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 9 VAD ÄR VIKTIGT NU? 11 VAD VILL PATIENTEN VETA
och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Peter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Symtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1
Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Palliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 108 3(12) Innehållsförteckning
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid
Palliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Sundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg
Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas) Styrdokument Lag/föreskrift/råd: Hälso- och sjukvårdslag(2017:30)
Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter
2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut
Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Referensdokument Dokumentnamn
Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende
Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård
RIKTLINJE Sida: 1(5) Godkänt: Ver.nr: 0.2 Giltigt t.o.m: Dnr: Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för Gäller alla kommuner i Dalarnas län. Fastställt av Läkemedelskommittén i
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting : Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvården, Hälsa och habilitering Ordinärt boende i Uppsala län, samarbete mellan läkare och
Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer
Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01 POLICY Uttrycker
Standardvårdplan Sepsis journalhandling
Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling
Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Palliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Omhändertagande vid dödsfall.
1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande
RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Palliativ behandling bröstcancer
Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2019-03-18 POLICY Uttrycker
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Omvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Att vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg
Sjuksköterskeprogrammet HT 2016 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2016-04-21 Tid 8.15 12.00 Lärare: Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg INDIVIDUELL
Omhändertagande vid livets slut och av avlidna
1(10) Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (10) Utgåva Ersätter Godkänd och fastställd av 8 081001 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd Utvärderas 2010-06-09 2011-06 Omhändertagande
Oro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Sollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen
1(5) Riktlinje/rutin fastställda av: Marina Jones Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokument: i livets slut. Ersätter dokument: Omhändertagande av avliden 2010-01-01 Rutinerna träder ikraft: 2013-04-15
Dokumentation Palliativ vård
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: God vård i livets slut Version: 1 Giltig fr.o.m: 2016 05 01 Processägare: Processledare/ansvarig för revidering: MAS/MAR MAS/MAR/PVS Beslutad av: Beslutad
Riktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Vård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Riktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård
RIKTLINJE Sida: 1(5) Godkänt: Ver.nr: 4.0 Giltigt t.o.m: 2020-06-25 Dnr: Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för Gäller alla kommuner i Dalarnas län. Fastställt av Läkemedelskommittén
Ane%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r
Ane%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r Vad ska vi prata om? Vad är NVP? Hur gick arbetet Bll? Testerna hur föll de ut? Hur går vi vidare? Foto: Anna- Lena Harmsund 2 Yrke A/1 - Arbetsterapeuter B/2 - Chefer