Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING"

Transkript

1 Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

2 EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död

3 VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket hög ålder

4 DEFINTION AV EUTANASI Aktiv åtgärd med syfte att förkorta en människas liv. Utförs på patientens eller närståendes begäran Utförs av altruistiska motiv

5 VARFÖR BEGÄRA EUTANASI? Önskan om kontroll Depression mycket vanligt förekommande inom palliativa vård. Vanligt som en begäran inför framtiden

6 DEPRESSION Vanlig hos patienter med avancerad cancersjukdom, % Suicid hos cancerpatienter är 1,5 2,9 gånger högre hos andra patienter

7 Vem skall bedöma? I Holland två oberoende läkare Vem skall utföra? När skall man ha rätt att begära eutanasi?

8 Autonomin men enligt den tolkning som finns innebär patientens autonomi rätt att säga nej till varje behandling, men inte rätt att begära behandling.

9

10 Kallas ibland terminal sedering Viktig att fundera över skillnaden Är det fråga om psykologisk eller långsam dödshjälp? Eller handlar det om att lindra, palliera?

11 77% av 61 palliatriker hade använt terminal sedering de senaste 12 månaderna Orsaker: refraktär smärta (20 %), dyspne (12 %), svåra kval (14 %), rädsla, ångest (10 %), psykologiskt/andligt lidande (10 %), rastlöshet (10 %), annat (12 %)

12 Behandlingsresistent smärta Förvirring (delirium/konfusion/agitation)

13 Har algolog konsulterats? Radioterapi? Hormonell behandling, cytostatika? Har man använt medel mot neuropatisk smärta? Spinal opioidtillförsel? Opioidrotation? Ketamin? Intraventrikulär administration av opioider? Nervblockader? Spinal kirurgi

14 Vanligt förekommande bland människor mellan 75 och 100 år Ofta fysisk orsak t.ex urinretention. förstoppning, feber, hjärtsvikt, smärta, läkemedel, metabolisk, intorkning mm Två former: Hypoaktiv ( Stillsam bild, glömsk, ofta sängliggande) Hyperaktiv (Rastlös, vänder på dygnet, glömmer äta och dricka, vanföreställningar )

15 Indikationer: Delirium Smärta Dyspne Fatigue Rastlöshet Illamående Psyko-existentiellt lidande

16 Midazolam mg/dygn - behoven kan variera tiofalt Haldol Morfin Fenobarbital

17 Oftast tillfrågas vakna/klara patienter 75 % av de närstående är nöjda med beslut och info Närstående var tveksamma om -pat var förvirrad -man inte kände till pat.s egen önskan -man misstänkte att man förkortat livet -om personalen uppfattades som kalla och tekniska

18 God symtomkontroll i > 80 % Oftast effekt inom 1 48 timmar Komplikationer sågs i 22 % -andningsdepression -aspiration -paradoxal reaktion

19 Definition: En medveten påverkan av vakenhetsgraden hos en patient i livets slutskede i syfte att uppnå lindring av outhärdliga symtom. Slutsats av etiska överväganden: en patient som har outhärdliga symtom, som inte kan lindras på annat sätt, ska erbjudas möjlighet till behandling som också påverkar vakenheten, trots att autonomin påverkas

20 Patientens värdering av sitt lidande och om symtomen upplevs som outhärdliga, ska tillmätas största betydelse. Detsamma gäller patientens värdering av tidigare givna behandlingar. Valet mellan olika behandlingsalternativ ska ske i samråd med pat. Om pat inte längre är beslutskapabel skall det ske i enlighet med tidigare uttalade önskemål eller närståendes kunskap om pat.s tidigare önskemål.

21 Vid plågsamma symtom som smärta, dyspne, delirium som ej kan behandlas på annat vis, skall pat erbjudas pall. sedering. Sederingen skall stå i proportion till patientens symtomnivå och effekten av behandlingen. Ytlig djup sedering, intermittent eller kontinuerlig. Förutsätter medicinsk indikation och patientens informerade samtycke. Samtal tidigt under sjukdomsförloppet hur pat önskar sin vård i livets slutskede.

22 Pall sedering bör genomföras tillsammans med kollega som har kompetens inom pall medicin. Om sederingen bedöms kontinuerlig gärna samråd med anestesiolog.

23 Är diagnosen ställd? Är patienten döende? Är indikationen för sedering korrekt med hänsyn till symtom och lidande? Har andra behandlingar prövats eller övervägts? Har mer erfaren kollega konsulterats? Syftar behandlingen till att minska ångest hos teamet eller närstående? Är beslutet förankrat i teamet? Har pat och närstående fått information och möjlighet till dialog?

24 Ges adekvata läkemedel? Finns planering för dostitrering? Hur bedöms medvetandegraden? Är sederingen intermittent eller kontinuerlig? Hur sker uppföljningen? Förs adekvat dokumentation?

25 LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD En människa tar livet av sig själv med hjälp av mediciner som ordinerats av läkare i detta syfte Medhjälp till självmord är inte förbjudet i svensk lag, men har aldrig prövats inför domstol vad gäller leg läkare eller sjuksköterskor

26 Etiska riktlinjer vid ställningstagande till att avstå från eller avbryta livsuppehållande behandling 2007

27 Respirator Dialys Sondmatning Vätsketerapi

28 Om patienten är beslutskapabel, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ ska läkaren respektera patientens önskan om att livsuppehållande behandling inte inleds och att redan inledd behandling avslutas. Detta gäller även om patienten inte är i livets slutskede och behandlingen skulle kunna gagna patienten medicinskt sett.

29 Om patienten inte längre är beslutskapabel och fortsatt behandling inte gagnar patienten bör man respektera patientens tidigare uttalade önskan om att avstå från eller avbryta behandling. Rådgöra med närstående. Läkaren har det slutgiltiga ansvaret för beslutet.

30 Om patienten är underårig är det speciellt angeläget att vårdnadshavarna och om möjligt även den underårige är informerade om tillståndet och konsekvenserna av olika behandlingsalternativ. Läkaren har det slutgiltiga ansvaret att avstå från eller avbryta behandlingen.

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.

Läs mer

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Palliativ sedering Professor Peter Strang Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?

Läs mer

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Patientens möjlighet att bestämma över sin död 1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering

Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid Palliativ sedering Definition och avgränsning Det finns inte någon allmänt accepterad definition av palliativ sedering I litteraturen ersätts begreppet

Läs mer

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN

Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN Recension Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN 978 91 87935 32 9 En del är rädda för döden. Andra är rädda för döendet, dvs. för de plågor och andra

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation

Läs mer

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Publicerat 2009-03-03 04:00 Infgoff.com I den spanska filmen "Gråta med ett leende" vill den förlamande mannen, spelad av Javier Bardem, att hans advokat, spelad av

Läs mer

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 DET SPECIFIKA MED PALLIATIV VÅRD Målet för vården är ett annat än vi är vana vid Vi möter en människa i en extremt utsatt situation DET är som när konungens son beger sig

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Rurik Löfmark Pensionerad hjärtläkare docent i medicinsk etik Tidigare ledamot av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010 Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling

Läs mer

Palliativ vård 2015. några av talarna

Palliativ vård 2015. några av talarna Palliativ vård 2015 kunskap utveckling inspiration Symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården förbättra dina kunskaper inom smärtlindring, illamående och andnöd i livets slutskede Brytpunkten

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

När är det rätt att avsluta (eller inte påbörja) läkemedelsbehandling?

När är det rätt att avsluta (eller inte påbörja) läkemedelsbehandling? När är det rätt att avsluta (eller inte påbörja) läkemedelsbehandling? Rurik Löfmark Kardiolog, docent i medicinsk etik Tid. ledamot av NLV/TLV, Nationella riktlinjer för hjärtsjukdomar, Sv. Läkaresällskapets

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

En sista titt på ett argument kring aborter

En sista titt på ett argument kring aborter Praktisk etik 5! En sista titt på ett argument kring aborter Ett försvar för abort (1971) Judith Jarvis Thomson Försvarar kvinnors rätt till abort utifrån deras rätt till självbestämmande rätten att bestämma

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

En sista möjlighet. En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Camilla Tengvall. Handledare: Elizabeth Crang Svalenius

En sista möjlighet. En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Camilla Tengvall. Handledare: Elizabeth Crang Svalenius En sista möjlighet En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering Författare: Åsa Nilsson Camilla Tengvall Handledare: Elizabeth Crang Svalenius Magisteruppsats Hösten 2011 Lunds

Läs mer

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Deltagare: Eva-Lena Andersson, Marie Billing, Tora Campbell-Chiru, (Maria Hellgren), Karin Johnsson, Marit Karlsson, Margret Skuladottir Bakgrund Arbetet

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad jag kommer att diskutera: Vad är evidensbaserad behandling Vad är värdebaserad

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation

Bilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation Bilaga III Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation Observera: Dessa ändringar till berörda avsnitt i produktresumé och bipacksedel är resultatet av hänskjutningsförfarandet. Produktinformationen

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot

Läs mer

Dyspné. Jönköping 20120426

Dyspné. Jönköping 20120426 Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Till: Läkarförbundet Stockholm 2011-04-18 Susann Asplund Johansson REMISS Begrepp för god palliativ vård Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Den övergripande frågan

Läs mer

Palliativ vård enligt svensk rätt

Palliativ vård enligt svensk rätt Juridiska institutionen Programmet för juris kandidatexamen Examensarbete 30 hp VT 2011 Palliativ vård enligt svensk rätt Ämne: Socialrätt Handledare: Lotta Vahlne Westerhäll Författare: Jonas Ganelind

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Palliativ vård 2014. talare

Palliativ vård 2014. talare Palliativ vård 2014 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dig inom symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården senaste rönen inom smärtlindring, illamående och andnöd! Det svåra samtalet

Läs mer

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Vad har brukaren rätt att kräva och vad har vi skyldighet att erbjuda? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet

Läs mer

Svensk läroplan i palliativ medicin

Svensk läroplan i palliativ medicin Svensk läroplan i palliativ medicin Svensk Förening för Palliativ Medicin 2001 Förord Palliativ medicin blev en medicinsk specialitet i Storbritannien 1987. Det var det första landet där myndigheterna

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts

Läs mer

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. Statens medicinsk-etiska råd. November Smer rapport 2017:2

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. Statens medicinsk-etiska råd. November Smer rapport 2017:2 Dödshjälp En kunskapssammanställning Statens medicinsk-etiska råd November 2017 Smer rapport 2017:2 Smer rapport 2017:2. Dödshjälp En kunskapssammanställning Rapporten finns att ladda ned gratis på www.smer.se

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra veckan i korthet Tillbakablick med fokus på distinktionen mellan aktiv och passiv Problematisering

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3

Läs mer

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer