Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Transkript

1 Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

2 EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död

3 VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket hög ålder

4 DEFINTION AV EUTANASI Aktiv åtgärd med syfte att förkorta en människas liv. Utförs på patientens eller närståendes begäran Utförs av altruistiska motiv

5 VARFÖR BEGÄRA EUTANASI? Önskan om kontroll Depression mycket vanligt förekommande inom palliativa vård. Vanligt som en begäran inför framtiden

6 DEPRESSION Vanlig hos patienter med avancerad cancersjukdom, % Suicid hos cancerpatienter är 1,5 2,9 gånger högre hos andra patienter

7 Vem skall bedöma? I Holland två oberoende läkare Vem skall utföra? När skall man ha rätt att begära eutanasi?

8 Autonomin men enligt den tolkning som finns innebär patientens autonomi rätt att säga nej till varje behandling, men inte rätt att begära behandling.

9

10 Kallas ibland terminal sedering Viktig att fundera över skillnaden Är det fråga om psykologisk eller långsam dödshjälp? Eller handlar det om att lindra, palliera?

11 77% av 61 palliatriker hade använt terminal sedering de senaste 12 månaderna Orsaker: refraktär smärta (20 %), dyspne (12 %), svåra kval (14 %), rädsla, ångest (10 %), psykologiskt/andligt lidande (10 %), rastlöshet (10 %), annat (12 %)

12 Behandlingsresistent smärta Förvirring (delirium/konfusion/agitation)

13 Har algolog konsulterats? Radioterapi? Hormonell behandling, cytostatika? Har man använt medel mot neuropatisk smärta? Spinal opioidtillförsel? Opioidrotation? Ketamin? Intraventrikulär administration av opioider? Nervblockader? Spinal kirurgi

14 Vanligt förekommande bland människor mellan 75 och 100 år Ofta fysisk orsak t.ex urinretention. förstoppning, feber, hjärtsvikt, smärta, läkemedel, metabolisk, intorkning mm Två former: Hypoaktiv ( Stillsam bild, glömsk, ofta sängliggande) Hyperaktiv (Rastlös, vänder på dygnet, glömmer äta och dricka, vanföreställningar )

15 Indikationer: Delirium Smärta Dyspne Fatigue Rastlöshet Illamående Psyko-existentiellt lidande

16 Midazolam mg/dygn - behoven kan variera tiofalt Haldol Morfin Fenobarbital

17 Oftast tillfrågas vakna/klara patienter 75 % av de närstående är nöjda med beslut och info Närstående var tveksamma om -pat var förvirrad -man inte kände till pat.s egen önskan -man misstänkte att man förkortat livet -om personalen uppfattades som kalla och tekniska

18 God symtomkontroll i > 80 % Oftast effekt inom 1 48 timmar Komplikationer sågs i 22 % -andningsdepression -aspiration -paradoxal reaktion

19 Definition: En medveten påverkan av vakenhetsgraden hos en patient i livets slutskede i syfte att uppnå lindring av outhärdliga symtom. Slutsats av etiska överväganden: en patient som har outhärdliga symtom, som inte kan lindras på annat sätt, ska erbjudas möjlighet till behandling som också påverkar vakenheten, trots att autonomin påverkas

20 Patientens värdering av sitt lidande och om symtomen upplevs som outhärdliga, ska tillmätas största betydelse. Detsamma gäller patientens värdering av tidigare givna behandlingar. Valet mellan olika behandlingsalternativ ska ske i samråd med pat. Om pat inte längre är beslutskapabel skall det ske i enlighet med tidigare uttalade önskemål eller närståendes kunskap om pat.s tidigare önskemål.

21 Vid plågsamma symtom som smärta, dyspne, delirium som ej kan behandlas på annat vis, skall pat erbjudas pall. sedering. Sederingen skall stå i proportion till patientens symtomnivå och effekten av behandlingen. Ytlig djup sedering, intermittent eller kontinuerlig. Förutsätter medicinsk indikation och patientens informerade samtycke. Samtal tidigt under sjukdomsförloppet hur pat önskar sin vård i livets slutskede.

22 Pall sedering bör genomföras tillsammans med kollega som har kompetens inom pall medicin. Om sederingen bedöms kontinuerlig gärna samråd med anestesiolog.

23 Är diagnosen ställd? Är patienten döende? Är indikationen för sedering korrekt med hänsyn till symtom och lidande? Har andra behandlingar prövats eller övervägts? Har mer erfaren kollega konsulterats? Syftar behandlingen till att minska ångest hos teamet eller närstående? Är beslutet förankrat i teamet? Har pat och närstående fått information och möjlighet till dialog?

24 Ges adekvata läkemedel? Finns planering för dostitrering? Hur bedöms medvetandegraden? Är sederingen intermittent eller kontinuerlig? Hur sker uppföljningen? Förs adekvat dokumentation?

25 LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD En människa tar livet av sig själv med hjälp av mediciner som ordinerats av läkare i detta syfte Medhjälp till självmord är inte förbjudet i svensk lag, men har aldrig prövats inför domstol vad gäller leg läkare eller sjuksköterskor

26 Etiska riktlinjer vid ställningstagande till att avstå från eller avbryta livsuppehållande behandling 2007

27 Respirator Dialys Sondmatning Vätsketerapi

28 Om patienten är beslutskapabel, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ ska läkaren respektera patientens önskan om att livsuppehållande behandling inte inleds och att redan inledd behandling avslutas. Detta gäller även om patienten inte är i livets slutskede och behandlingen skulle kunna gagna patienten medicinskt sett.

29 Om patienten inte längre är beslutskapabel och fortsatt behandling inte gagnar patienten bör man respektera patientens tidigare uttalade önskan om att avstå från eller avbryta behandling. Rådgöra med närstående. Läkaren har det slutgiltiga ansvaret för beslutet.

30 Om patienten är underårig är det speciellt angeläget att vårdnadshavarna och om möjligt även den underårige är informerade om tillståndet och konsekvenserna av olika behandlingsalternativ. Läkaren har det slutgiltiga ansvaret att avstå från eller avbryta behandlingen.