När är det rätt att avsluta (eller inte påbörja) läkemedelsbehandling?
|
|
- Mattias Sven Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 När är det rätt att avsluta (eller inte påbörja) läkemedelsbehandling? Rurik Löfmark Kardiolog, docent i medicinsk etik Tid. ledamot av NLV/TLV, Nationella riktlinjer för hjärtsjukdomar, Sv. Läkaresällskapets Etikdelegation och Vårdprogrammet för palliativ vård rurik.lofmark@ki.se 1
2 Population Patienterna i livets slutskede Fråga 1: Hur stor andel av dem som dör har en känd, kronisk, potentiellt dödlig sjukdom? 60, 70, 80 eller 90% rurik.lofmark@ki.se 2
3 Population Rätt svar är 80%, Hos 4 av 5 patienter har ansvariga läkare alltså haft gott om tid (> 6 månader) att lära känna patienten och hans/hennes önskemål rurik.lofmark@ki.se 3
4 Population Fråga 2: Hur stor andel av dem som dör har gjort så efter ett beslut om att avstå från livsuppehållande behandling? 30, 40, 50 eller 60% 4
5 Population Rätt svar är 50% Hos varannan patient har ansvariga läkare alltså fattat beslut att avstå från någon potentiellt livsuppehållande behandling 5
6 Population Fråga 3: Hur stor andel av kompetenta patienter som dör har haft ett samtal om att avstå från livsuppehållande behandling med sin läkare? 20, 40, 60 eller 80% 6
7 Population Fråga 3: Rätt svar är 40%, Lika många har talat med anhöriga 7
8 8
9 Den sköra patienten 1/3 Frailty (enligt Canadian Frailty Scale) är en stark oberoende faktor för sjukhusmortalitet, 1-månadsmortalitet och förlängd sjukhusvård för hjärtpatienter över 75 år. Skalan kan inte användas för att döma ut patienter, men väl för starta en dialog med patienten och för prioriteringar. Circulation 2011;124:2397 9
10 Den sköra patienten 2/3 Beslut om palliativ vård och behandlingsbegränsning blir inte sällan aktuellt då patienten har haft en märkbar funktionsnedsättning (ADL) under den senaste tiden kommer från särskilt boende till akutsjukhuset har en avancerad kognitiv funktionsnedsättning är sängbunden, sovande större delen av dygnet, kan inte ta mediciner peroralt, kan endast dricka små klunkar vatten, eller då närstående önskar att livsförlängande behandling inte inleds eller avbryts Nationella vårdprogrammet för palliativ vård 10
11 Den sköra patienten 3/3 BMJ 2010;341:644 QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. 11
12 Vilka läkemedel? Högt blodtryck Astma och hosta Depression Höga blodfetter Antiinflammatoriska Diabetes Urologiska TNF- alfa Benskörhet Hemostatika Neuroleptika Antibakteriella MS-medel KOL-läkemedel Smärtstillande Demensmedel Blodförtunnande Antiepileptika Sömnmedel Medel mot illamående Allergener Struma Kortisoner Sömnmedel Lugnande medel Vitaminer Cytostatika Parkinson-medel 12
13 Målsättning med läkemedlet? Primär prevention Sekundär prevention Livsförlängning Symtomlindrande / palliativ 13
14 Etiska principer och regler Godhetsprincipen Icke-skada principen Autonomiprincipen Rättviseprincipen Ta ansvar Visa medkänsla Ha aktuell kunskap 14
15 Lagar, föreskrifter och råd 1. Hälso- och sjukvårdslagen SLS råd om livsuppehållande behandling 2007 (ersätter 1991 års version) 3. Patientsäkerhetslagen 2011 (ersätter lagen om yrkesverksamhet 1998) 4. SoS föreskrifter om livsuppehållande behandling 2011 (ersätter Allmänna råd från 1992) 5. Nationella vårdprogrammet för palliativ vård SoS verktyg för säker läkemedelsanvändning FAS-UT 15
16 Viktigaste punkterna 1/9 Samråd Kontinuitet Säkerhet Snar medicinsk bedömning Information om sitt hälsotillstånd, metoderna för undersökning, vård och behandling sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare vårdgarantin. 16
17 Patientens rätt Viktigaste punkterna 2/9 att avstå från potentiellt livsförlängande behandling att i osäkra fall få livsuppehållande behandling tills det är uppenbart att den inte kan gagna patienten att i alla situationer få adekvat symtomlindring 17
18 Viktigaste punkterna 3/9 Läkaren ska alltid respektera patientens önskemål om att avstå från att inleda och att avsluta redan inledd livsuppehållande behandling, när de än blivit framförda. Detta gäller även i situationer då patienten inte befinner sig i livets slutskede och där behandling medicinsk sett skulle kunna gagna patienten. Läkaren bör om möjligt samråda med närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft möjlighet. 18
19 Viktigaste punkterna 4/9 Om man är osäker på att en livsuppehållande behandling kan vara till gagn för en patient är det angeläget att man så tidigt som möjligt samråder med närstående om att prognosen är oviss och att man kan vara beredd på att den livsuppehållande behandlingen kan komma att avbrytas om det visar sig att den inte gagnar patienten. Generellt sett är det viktigare att inleda livsuppehållande behandling och sedan avbryta denna om den visar sig inte gagna patienten, än att avstå från att inleda livsuppehållande behandling en kronisk när prognosen är oviss. 19
20 Viktigaste punkterna 5/9 I samband med avslutande av en livsuppehållande behandling måste man se till att patienten får adekvat omvårdnad, symtomlindring och psykosocialt stöd, oavsett om patienten befinner sig i livets slutskede eller önskar avsluta livsuppehållande behandling av sjukdom. 20
21 Viktigaste punkterna 6/9 Verksamhetschefen ska tillse att det utses en fast vårdkontakt för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet eller om patienten begär det. Den fasta vårdkontakten ska vara leg läk och Fastställa målen för vården Fastställa delmålen för olika behandlingar och åtgärder Ta ställning till hur patientens behov av hälsooch sjukvård ska tillgodoses Fortlöpande uppdatera, ompröva och följa upp planeringen av patientens vård 21
22 Viktigaste punkterna 7/9 Om en patient inte vill ha livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten även göra en bedömning av patientens psykiska status och förvissa sig om att patienten förstår informationen kan inse och överblicka konsekvenserna har haft tillräckligt med tid att för sina överväganden, och står fast vid sin inställning 22
23 Viktigaste punkterna 8/9 Den fasta vårdkontakten ska inför ett ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare och dokumentera 1. sitt ställningstagande 2. när och på vilka grunder det tillkommit 3. när och med vilka yrkesutövare samråd skett 4. vid vilka tidpunkter samråd skett med patienten 5. om samråd med patienten inte varit möjligt 6. när och hur patienten fått information 7. vilken inställning patienten och närstående har givit uttryck för 23
24 Viktigaste punkterna 9/9 Brytpunktssamtal till palliativ vård i livets slutskede Dialog under längre tid innan livets slutskede Behandlingsoptimering Symtomlindring Fråga dig: Vad kan vi göra? (maximal insats) Vad bör vi göra av det vi kan göra? (optimal insats). 24
25 SoS verktyg för säker läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgång Läkemedelsavstämning Läkemedelsberättelse 25
26 FAS-UT Andra upplagan
27 Lokala vårdprogram?? 27
28 Dödshjälp Fråga 4: Anser du att avslutad (eller inte påbörjad) läkemedelsbehandling är en form av dödshjälp? Ja Nej Vet ej 28
29 Sammanfattning Alla principer och dokument pekar i samma riktning Tidigt ansvarstagande Tillräckliga kunskaper Kontinuitet (fast vårdkontakt) Inbjudan till dialog om livets slutskede Kontinuerlig kommunikation och planering Uppföljning KONTROLLFRÅGA Skulle du acceptera att din nära släkting fick samma omhändertagande? 29
30 Lagar, föreskrifter och råd 1. Hälso- och sjukvårdslagen 1982 ( regelverk/lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl) 2. SLS råd om livsuppehållande behandling 2007 ( 3. Patientsäkerhetslagen 2011 ( regelverk/lagarochforordningar/patientsakerhetslag) 4. SoS föreskrifter om livsuppehållande behandling 2011 ( 5. Nationella vårdprogrammet för palliativ vård (endast remissversion) 6. SoS verktyg för säker läkemedelsanvändning 2012 ( akemedel) 7. FAS-UT 8. Rockwood et al. Clinical frailty scale. CMAJ 2005;173:489 30
31 Canadian Clinical Frailty Scale 1. Very fit - robust, active, well motivated and fit: these people commonly exercise regularly and are in the most fit group for their age. 2. Well - without active disease, but less fit than people in category Well, with treated comorbid disease - disease symptoms are wll controlled compared with those in category Apparantly vulnerable - although not frankly dependent, these people commonly complain of being slowed up or have disease symptoms. 5. Mildly frail - with limited dependence on others for instrumental activities of daily living. 6. Moderately frail - help is needed with both instrumental and non-instrumental activities of daily living. 7. Severely frail - completely dependent on others for the activities of daily living, or terminally ill. 31
32 Hälso- och sjukvårdslagen 1/3 Målet är vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. 32
33 Hälso- och sjukvårdslagen 2/3 Vården skall utformas och genomföras i samråd med patienten samordnas på ett ändamålsenligt sätt. om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ge varje patient en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. 33
34 Hälso- och sjukvårdslagen 3/3 Patienten ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt 4. vårdgarantin. 34
35 SLS råd om livsuppehållande behandling 2007 Delegationen för medicinsk etik framhåller patientens rätt att avstå från potentiellt livsförlängande behandling att i osäkra fall få livsuppehållande behandling tills det är uppenbart att den inte kan gagna patienten att i alla situationer få adekvat symtomlindring Det är speciellt angeläget att i dessa situationer dokumentera beslut och beslutsunderlag i patientens journal. 35
36 SLS råd om livsuppehållande behandling När patienten är kapabel att välja mellan olika behandlingsalternativ och inse deras konsekvenser ska läkaren alltid respektera patientens önskemål om att avstå från att inleda och att avsluta redan inledd livsuppehållande behandling. Detta gäller även i situationer då patienten inte befinner sig i livets slutskede och där behandling medicinsk sett skulle kunna gagna patienten. 36
37 SLS råd om livsuppehållande behandling När patienten inte längre är beslutskapabel men där det finns skriftliga eller muntliga direktiv om patientens vilja att avstå från eller avbryta livsuppehållande behandling (t ex näringstillförsel) bör även dessa önskemål respekteras. Det är angeläget att läkaren försäkrar sig om att patienten var beslutskapabel då önskemålen framställdes och att närstående är välinformerade om olika handlingsalternativ och dess konsekvenser. Man bör också betona att beslutet och ansvaret är läkarens. 37
38 SLS råd om livsuppehållande behandling När patienten inte är beslutskapabel och det inte finns muntliga eller skriftliga direktiv om patientens vilja eller önskemål, bör läkaren om möjligt samråda med närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft möjlighet. Man bör ta detta med i bedömningen av om man ska avstå från att inleda eller avbryta livsuppehållande behandling. Läkaren bör även i dessa fall försäkra sig om att de närstående är välinformerade om olika handlingsalternativ och dess konsekvenser och ta det medicinska ansvaret för beslutet. 38
39 SLS råd om livsuppehållande behandling I fall där patienter lider av psykisk sjukdom eller får intensivvård som följd av självmordsförsök, är det angeläget att man ser till att patienten får adekvat psykiatriskt behandling och att man i sådana fall tvingas avstå från att respektera patientens eventuella önskemål om 39
40 SLS råd om livsuppehållande behandling När det gäller begränsning av behandling till barn är det speciellt angeläget att föräldrarna är informerade om tillståndet, konsekvenserna av olika handlingsalternativ och att man samråder vid avslutandet av behandlingen. Läkaren bör alltid ta hänsyn till barnets växande autonomi. Även i dessa fall är det läkaren som har ansvaret för beslutet. 40
41 SLS råd om livsuppehållande behandling Om man är osäker på att en livsuppehållande behandling kan vara till gagn för en patient är det angeläget att man så tidigt som möjligt samråder med närstående om att prognosen är oviss och att man kan vara beredd på att den livsuppehållande behandlingen kan komma att avbrytas om det visar sig att den inte gagnar patienten 41
42 SLS råd om livsuppehållande behandling Generellt sett är det viktigare att inleda livsuppehållande behandling och sedan avbryta denna om den visar sig inte gagna patienten, än att avstå från att inleda livsuppehållande behandling en kronisk när prognosen är oviss. 42
43 SLS råd om livsuppehållande behandling I samband med avslutande av en livsuppehållande behandling måste man se till att patienten får adekvat omvårdnad, symtomlindring och psykosocialt stöd, oavsett om patienten befinner sig i livets slutskede eller önskar avsluta livsuppehållande behandling av sjukdom. 43
44 Patientsäkerhetslagen 1/2 1 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälsooch sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. 44
45 Patientsäkerhetslagen 2/2 6 Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i offentlighets- och sekretesslagen. 45
46 SoS föreskrifter om livsuppehållande behandling 1/4 Med livsuppehållande behandling avses behandling som ges vid livshotande tillstånd för att upprätthålla patientens liv Verksamhetschefen ska tillse att det utses en fast vårdkontakt för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet eller om patienten begär det 46
47 SoS föreskrifter om livsuppehållande behandling 2/4 Den fasta vårdkontakten ska vara leg läk och svara för planeringen av vården genom att 1. Fastställa målen för vården 2. Fastställa delmålen för olika behandlingar och åtgärder 3. Ta ställning till hur patientens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses Den fasta vårdkontakten ska fortlöpande uppdatera, ompröva och följa upp planeringen av patientens vård 47
48 SoS föreskrifter om livsuppehållande behandling 3/4 Inför ett ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare och dokumentera 1. sitt ställningstagande 2. när och på vilka grunder det tillkommit 3. när och med vilka yrkesutövare samråd skett 4. vid vilka tidpunkter samråd skett med patienten 5. om samråd med patienten inte varit möjligt 6. när och hur patienten fått information 7. vilken inställning patienten och närstående har givit uttryck för 48
49 SoS föreskrifter om livsuppehållande behandling 4/4 Om en patient inte vill ha livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten även göra en bedömning av patientens psykiska status och förvissa sig om att patienten 1. förstår informationen 2. kan inse och överblicka konsekvenserna 3. har haft tillräckligt med tid att för sina överväganden, och 4. står fast vid sin inställning 49
50 Nationella vårdprogrammet för palliativ vård 1/4 Syftet med palliativ vård och behandling i livets slutskede är inte att förlänga livet, utan framför allt att hjälpa personen att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att lindra symtom och att existentiellt stödja personen. Det är svårt att exakt förutsäga hur lång tid en människa har kvar att leva. 50
51 Nationella vårdprogrammet för palliativ vård 2/4 Den svårt sjuka patienten har haft en märkbar funktionsnedsättning (ADL) under den senaste tiden kommer från särskilt boende till akutsjukhuset har en avancerad kognitiv funktionsnedsättning är sängbunden, sovande större delen av dygnet, kan inte ta mediciner peroralt, kan endast dricka små klunkar vatten, eller då närstående önskar att livsförlängande behandling inte inleds eller avbryts då närstående eller personal önskar palliativ vård i livets slutskede. 51
52 Nationella vårdprogrammet för palliativ vård 3/4 godhetsprincipen icke skada-principen rättviseprincipen autonomiprincipen Två frågor: Vad kan vi göra? (maximal insats) Vad bör vi göra av det vi kan göra? (optimal insats). 52
53 Nationella vårdprogrammet för palliativ vård 4/4 Brytpunktssamtal till palliativ vård i livets slutskede Dialog under längre tid innan livets slutskede Behandlingsoptimering Symtomlindring 53
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merSamtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer
Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Rurik Löfmark Pensionerad hjärtläkare docent i medicinsk etik Tidigare ledamot av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merBegränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
Läs merVårdbegränsningar regler, etik och dokumentation
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation
Läs merEtiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Läs merVÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merPalliativ vård vid hjärtsjukdom
Palliativ vård vid hjärtsjukdom Rurik Löfmark Kardiolog, docent i medicinsk etik Tid. ledamot av NLV/TLV, Kardiologföreningens etikgrupp, SoS Nationella riktlinjer för hjärtsjukdomar, Sv. Läkaresällskapets
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merBrytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation
Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merPatientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman
Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar
Läs merPatientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merPalliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
Läs merDIVISION Landstingsdirektörens stab
Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner
Läs merVarför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läs merDÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON
DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merEgenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.
Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad
Läs merBehandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Joar Björk, ST-läkare, medicinkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 2 Behandlingsstrategi
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merVad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige
Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merRiktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
Läs merEtik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merPATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merGe överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation
Motion Landstinget Dalarna Landstingsfullmäktige Landstinget Dalarna måste följa lagen. Ge överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation Dalarnas sjukvårdsparti har under 2011 funnit
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merHälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och
Läs merDirektiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4
Läs merKonferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011
Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011 Pål Resare Socialstyrelsen 1 3 TL Krav på tandvården 3 Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merDödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?
Läs merMAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten
1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade
Läs merOm att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal
Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merRutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Läs merDelegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merFÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND
FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND RIKTLINJE FÖR KONTAKT MED LÄKARE OCH LEGITIMERAD PERSONAL VID FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND HOS PATIENTER INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merLandstinget Västernorrland bryter mot hälso- och sjukvårdslagstiftningen och patientsäkerhetslagen.
Michael Zazzio, leg ssk och forskare inom audiologi/otologi Flygeln Parkgatan 2 360 51 Hovmantorp Tfn: 0478-417 37 Mobil: 070-274 80 80 Justitieombudsmannen Anmälan riktad mot Landstinget Västernorrland
Läs merJuridiken kring hjälpmedel
Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter utifrån patientsäkerhetslagen
Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter utifrån patientsäkerhetslagen Kavot Zillén, doktorand i medicinsk rätt Personalens skyldigheter - centrala lagar Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Patientsäkerhetslagen
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN
Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merVarför införs en patientlag?
1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med
Läs merHerman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Läs merUTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merPatientens möjlighet att bestämma över sin död
1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merNamn:... Datum och tid för del:... Plats:...
Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merSIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård
Dokumentversion: 6.0 Protokollversion: 3.0 Fastställd: 2016-05-04 Gäller från: 2014-01-01 SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård
Läs merOm att ge eller inte ge livsuppehållande behandling
Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Extern remissversion Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merPatientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015
Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation Januari 2015 I patientlagen samlas den lagstiftning som direkt berör patienten. Där ska det viktigaste som rör patienten finnas även om annan
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merBostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8
Uppdrag och kvalitetskrav Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2018-03-21 Ärendenr SON 2018/69 Version [1.0] Bostad
Läs mer10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires
10 APPENDIX STUDY I Covering letters and questionnaires STUDY II Covering letter and questionnaires STUDY III Covering letter and questionnaires 65 STUDY I 1. Covering letter and questionnaire with pro
Läs mer