Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?"

Linda Nyberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Publicerat :00 Infgoff.com I den spanska filmen "Gråta med ett leende" vill den förlamande mannen, spelad av Javier Bardem, att hans advokat, spelad av Belen Rudea, att hon ska hjälpa honom att dö. Ska man ha rätt att dö när man drabbats av en smärtsam sjukdom och lider av outhärdliga plågor? Debatten om dödshjälp har tagit fart sedan Statens medcinsk-etiska råd i slutet av förra året presenterat sina tankar om vården i livets slutskede. För tre år sedan tog Joakim Alpgård från Stockholm sitt liv på en privat dödsklinik i Schweiz. Han var då 35 år och totalförlamad efter en bilolycka. Han hade varit kopplad till en respirator dygnet om, och behövde ständig hjälp och tillsyn för att överleva. Joakim Alpgård var, så vitt man vet, den första svensk att söka hjälp utomlands för att avsluta sitt liv. Sedan dess har frågor som rör livets slut väckt allt större uppmärksamhet i Sverige. En del vill att läkare ska ha rätt att ge aktiv dödshjälp, att det ska finnas en möjlighet att förkorta en svårt plågad patients liv. Filosofen Torbjörn Tennsjö har den inställningen. Vårdpersonal som möter döende berättar att många som tidigare varit fast övertygade om att de vill ha hjälp att dö om de drabbas av en mycket svår sjukdom ångrar sig när de insjuknat. Viljan att leva är så stark.

Ska man ha rätt att dö när man drabbats av en smärtsam sjukdom och lider av outhärdliga plågor?

2 Martin Engqvist, som i dag är drygt 40 år, vaknade upp helt förlamad efter en bilolycka. Han hade apparater överallt, började ta antidepressiva mediciner och ville dö. I dag, åtta år senare, arbetar han halvtid. Självklart har man rätt att bestämma över sitt liv, men staten ska inte gå in och hjälpa folk att ta sitt liv, menar Martin Engqvist. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skrev han och läkaren Claes Hultling, även han förlamad efter en olycka, att de är tacksamma för att inga klåfingriga doktorer förde samtal med anhöriga om ett läkarassisterat livsslut. Lotta, snart sjuttio år, lider av muskelsjukdomen ALS som leder till döden. Hon andas med respirator och kommunicerar endast med ögonrörelser. En anhörig säger att det känns som att det skulle vara skönast för alla om Lotta fick somna in. Men vad tycker hon själv? Vi pratade inte om det innan hon blev riktigt dålig och nu är det makabert att fråga. Frågan om dödshjälp har ställts på sin spets för mig och jag vet inte vad jag ska tycka. I november i fjol presenterade Statens medicinsk-etiska råd sina tankar om vården i livets slutskede. Riksdagsledamoten Barbro Westerholm är en av medlemmarna i rådet. Som tidigare chef för Socialstyrelsen och ordförande i Sveriges pensionärsförbund mötte hon ofta människor som var oroliga för om de verkligen kommer att få vård och och tillräcklig smärtlindring om de drabbas av en svår sjukdom. Jag trängde allt djupare in i frågeställningen. Ska vi i alla lägen göra allt för att förlänga livet om det ökar smärtan och plågorna? Måste vi inte väga in livskvaliteten också? De tankar som Barbro Westerholm var med om att ta fram överlämnades senare till regeringen. - Men socialminister Göran Hägglund klargjorde i en debatt i riksdagen att han inte tänkte vidta några åtgärder med anledning av vår skrivelse. Den politiska makten i Sverige verkar rädd för att befatta sig med frågor som rör döden. Under de senaste hundra åren har läkemedel som insulin, antibiotika och cellgifter samt medicinska behandlingar som blodtransfusioner, dialys och respirator räddat och förlängt många liv. Men samtidigt blir döendet hos patienter i livets slutskede utdraget, vilket kan leda till försämrad livskvalitet. I dag har patienter större möjligheter att vara med att påverka och fatta beslut som rör deras eget liv. Men hur ska vården hantera dem som är så svårt sjuka eller gamla att de inte orkar eller förmår uttrycka sina önskemål? Enligt Barbro Westerholm är så kallade livsslutstestamenen en väg att garantera att den sjukes vilja och önskemål respekteras. Ett sådant testamente kan innehålla allt från vilken musik man tycker om till om man sätter en högre livskvalitet före livsförlängande insatser som ger svåra plågor. Helt enkelt handlar det om hur en människa som inte längre kan uttrycka sin vilja vill ha det. Vem som helst kan i dag upprätta den här typen av kontrakt och testamenten, men de har ingen legal status. Danmark har infört ett system med legala kontrakt.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skrev han och läkaren Claes Hultling, även han förlamad efter en olycka, att de är tacksamma för att inga klåfingriga doktorer förde samtal med anhöriga om ett

3 Om en patient i dag har svåra smärtor och plågor kan vårdpersonalen hålla denne nedsövd i väntan på döden. Patienten får då inte någon mat eller vätska. Ibland kan patienten höjas till en högre medvetandegrad för att läkarna ska se om smärtorna är mindre. Detta kallas palliativ sedering och sker redan på flera håll. Men det skulle behövas tydligare nationella riktlinjer för när och hur metoden ska tillämpas liksom tillsyn av behandlingen, menar Barbro Westerholm. Det bästa vore om palliativ sedering blir tillgänglig över hela landet och att Socialstyrelsens ansvar för tillsynen tydliggörs. Det skulle minska risken för att patienter lider i onödan och att personalen gör fel. Barbro Westerholm anser att det bör vara två läkare, den ene speciliserad på vård i livets slutskede, som tar ställning till palliativ sedering. Samt att övrig personal är införstådd i varför behandlingen ges. En annan fråga som hon och ledamöterna i Statens medicinsk-etiska råd funderat över, är att en del läkare skriver ut läkemedel som patienten kan ta för att själv avsluta sitt liv. Detta är olagligt och läkaren riskerar att förlora sin legitimation. Den här frågan behöver utredas ytterligare, menar Barbro Westerholm. Hon är negativ till aktiv läkarhjälp om en patient vill avsluta sitt liv. Och den aktiva dödshjälp som erbjuds av privata kliniker som tjänar mer pengar på att avsluta livet än att skicka hem patienten är inte acceptabel. Hon förstår också den oro många känner för att svårt sjuka och gamla ska känna sig pressade att begära eller acceptera dödshjälp eftersom de upplever att de bara är till besvär för personal och anhöriga. Hur vill till sist Barbro Westerholm själv ha det om hon blir riktigt dålig? Om jag hamnar på äldrevården vill jag bli vårdad där till slutet. Inte bli skickad till akuten där personalen är inställd på att rädda liv till vilket pris som helst. Inom en fungerande äldrevård känner man till hur en svårt sjuk och döende tas om hand på bästa sätt. Så bevare mig för akuten! Thomas Lerner Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

Men det skulle behövas tydligare nationella riktlinjer för när och hur metoden ska tillämpas liksom tillsyn av behandlingen, menar Barbro Westerholm.

4 Det finns i dag fyra platser i världen som öppet och lagligt tillåter aktiv dödshjälp och hjälp till självmord. Nederländerna: Första land i världen att legalisera aktiv dödshjälp Hjälp till självmord också tillåtet. Personen måste vara bosatt i landet. Belgien: Aktiv dödshjälp och hjälp till självmord legaliserades i maj Personen måste vara bosatt i landet. Delstaten Oregon i USA: Aktiv dödshjälp legaliserades Personen måste vara bosatt i delstaten. Schweiz: Hjälp till självmord lagligt sedan Aktiv dödshjälp förbjuden. Fyra organisationer hjälper svårt sjuka människor att begå självmord. Bara Dignitas tar emot både schweiziska medborgare och utlänningar. Dignitas är inte är en vinstdrivande organisation, det skulle strida mot lagen. Medlemsavgiften är ungefär 150 kronor och läkarbesöket plus sömnmedlet kostar runt tusenlappen. Dignitas tar ingenting för själva assistansen. Organisationen bildades 1998 och har över 2000 medlemmar. I Sverige är det förbjudet att hjälpa hopplöst sjuka eller skadade att dö, inte ens om det sker på den sjukes begäran. Inga åtgärder får vidtas eller underlåtas för att förkorta en människas liv. Endast åtgärder för att åstadkomma en värdig död får vidtas, t ex att ge smärtstillande medel för att minska lidande, och att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling när det är betungande för patienten. Man förutser och accepterar döden som en trolig konsekvens, men eftersträvar den inte. SvD

Personen måste vara bosatt i delstaten. Schweiz: Hjälp till självmord lagligt sedan 1941. Aktiv dödshjälp förbjuden. Fyra organisationer hjälper svårt sjuka människor att begå självmord.

5 ETIK OCH MORAL De svenska lagarna sätter gränser för hur vi kan handla. Däremot kan de inte hindra oss från att svika en vän eller att ljuga. Men det klarar samvetet medkänslan, hänsynen, känslan för vad som är rätt och orätt. Våra tankar och åsikter om rätt och orätt kallas etik. Det vi sedan omsätter i praktiken det vi verkligen gör kallas moral. Ja, även det vi låter ske utan att ingripa räknas till vår moral. Religionerna sätter in de etiska frågorna i ett perspektiv som höjer det över vardagen och får människan att blicka upp mot himlen och det som är större än hon själv. Men människors handlande kan givetvis också värderas utifrån mer vetenskapliga indelningar. Man talar t ex om: plikt- eller regeletik när vissa handlingar som att stjäla eller ljuga i sig själva anses felaktiga och därför alltid och utan kompromisser ska efterlevas. sinnelagsetik när en handling bedöms som rätt eller fel på grundval av de motiv som låg bakom den. Att en person haft goda avsikter måste all tid ses som positivt. Robin Hood var trots allt ingen vanlig tjuv. konsekvensetik när bedömningen av en handling sker utifrån dess följder. Att döda kan vara rätt i de fall då de goda konsekvenserna väger tyngre än de dåliga. Det är rätt att skjuta en människa som står redo att avlossa sitt vapen mot en stor folkmassa. Det är fel att hjälpa en människa så att den fråntas sitt ansvar och passiviseras. Det spelar ingen roll om avsikten är god Källa: Religion B, s. 179, Interskol

Det vi sedan omsätter i praktiken det vi verkligen gör kallas moral. Ja, även det vi låter ske utan att ingripa räknas till vår moral.

Relevanta dokument

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?