Palliativ vård Professor Peter Strang

Transkript

1 Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem

2 Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka med tidig demens Cancer 1960: cirka nya fall/år 2004: cirka nya nya fall/år

3 Kumulativ(sammanlagd) risk för cancer Kvinnor Vid 25 år: 0,5% Vid 65 år: 15,9% Vid 85 år: 38,0% Män Vid 25 år: 0,5% Vid 65 år: 13,5% Vid 85 år: 50,1%

4 Hur går det? Idag botas (minst) hälften De som inte botas kan leva längre och med god livskvalitet

5 Palliativ vård Vården av patienter med en symptomgivande obotbar, progressiv sjukdom, (oavsett diagnos), där den förväntade överlevnaden är begränsad.

6 Den palliativa vårdens mål Ser döendet som en naturlig process Målet är att skapa livskvalitet Målet är varken att förlänga eller förkorta livet Gäller den sena fasen (döendefasen) Idag har den palliativa vården även fokus på den tidiga palliativa fasen, med tidvis andra mål

7 Palliativ onkologi/ palliativ vård Tidig fas (ibland flera år): Spridd cancer: kan betyda olika saker t ex. skelettmetastaser olika saker vid olika diagnoser Spridningsmönster spelar roll: till skelett, lungor, lever, CNS Mål: livsförlängning och livskvalitet aktiv tumörbehandling en viktig del handläggs ofta på sjukhus palliativ onkologi Sen fas (veckor-månader): aktiv tumörbehandling är avslutad Mål: livskvalitet Ofta på palliativ enhet: palliativ vård

8 Palliativ vård -diagnosgrupper cancer hjärt-kärlsjukdom lungsjukdom neurologiska sjukdomar AIDS Demens Övriga

9 Palliativa vårdens helhetssyn Fysiskt Psykiskt PALLIATIV VÅRD Socialt Existentiellt/andligt

10 Palliativ vård: målsättning Symptomkontroll- smärta, illamående, fatigue (orkeslöshet), dyspne, nattsvettningar, feber, klåda, cancersår, ileus, hicka osv psykologiskt stöd - kris, ångest, sömnproblem, depression.. socialt stöd- relationer, förluster, vårdform mm Stöd till närstående existentiellt stöd existentiell ångest, mening, skuld, existentiell ensamhet, döden... dvs skapa förutsättningar för livskvalitet

11 Likheter Cancer och andra diagnoser har många likheter i livets slutskede: Fysiska symptom Smärta, kväljningar, illamående, andfåddhet, aptitlöshet, viktminskning, orkeslöshet osv

12 Smärta det mest fruktade symtomet Vid cancer 70-90% i livets slutskede Ofta morfinkrävande Även andra metoder behövs Relativ smärtfrihet i > 90% av fallen vid rätt behandling! Vid icke-cancer diagnoser Mer än 50% har ont vid lungsjukdom, hjärtsjukdom, neurologisk sjukdom (Parkinson, ALS osv) Men frågar vi efter smärta vid KOL? Behandlar vi långvariga bröstsmärtor med smärtstillande?

13 Lungsjukdom och smärta Svår oklar lungsjukdom som började när kvinnan var 54 år. Småningom syrgas 24 timmar / dygn inte kunnat vara uppe ur sängen eller rullstol på 1,5 år pga smärta Medicinerat med kortison i 10 år Utvecklat benskörhet, kotkompressioner, kotfrakturer. Längden har minskat från 166cm till 150 cm!!! Ont!! Står på Panodil 1 g x4. Insättning av Durogesic smärtplåster gjorde God smärtlindring på 3 dagar!! För första gången på 1 1/2 år var hon uppe på benen!!

14 Hjärtsjukdom i sen palliativ fas Vid NYHA klass 4 hjärtsvikt dör 60% inom 6-12 mån symptom vid svår hjärtsjukdom: andfåddhet, som ger ångest matleda, viktnedgång, kakexi kväljningar/ illamående smärta depression, ångest, konfusion förstoppning inskränkt rörlighet.

15 Hjärtsvikt i livets slutskede 75 årig man svårt hjärt-kärlsjuk. Haft flera infarkter. Nu i livets slutskede. Vill inte mera till sjukhuset. Problem: ont i bröstet dygnet runt. Svårt att svälja. Smärtan är ångestskapande för patienten och makan. Vad göra? Initialt enstaka morfindoser sc. vid behov. Får en smärtpump med kontinuerlig tillförsel av morfin. Blir smärtfri och lugn. Lever 6 veckor, dör stillsamt i hemmet.

16 Får man ge smärtstillande vid bröstsmärtor? Tidigare kontroversiellt: får man behandla bröstsmärtor/ kärlkrampssmärtor med smärtstillande?? Läkemedelsverket 2006:1 (sid 15): Palliativ omvårdnad Samma synsätt som genomsyrar god palliativ cancervård bör också omfatta palliativa hjärtsviktsvården..// Detta kan innebära reducerad eller avslutad basbehandling och insättning av symtomlindrande läkemedel som morfin, bensodiazepiner, diuretika och oxygen

17 Princip för symtombehandling Dämpa symtomet eller behandla orsaken??? Kan man göra något åt orsaken, får man ofta bäst effekt på symtomen Att bara dämpa symtom är nästbäst Ex 1: hyperkalcemi plötslig orkeslöshet, förstoppning, förvirring, ont i magen, illamående. Dämpa varje enskilt symtom eller behandla en hyperkalcemin?? Exempel 2: dyspné.

18 Dyspné (andnöd) Gärna åtgärd riktad mot orsaken! Syrgas hjälper bara vid syrgasbrist Då är syre bra! Har pat pleuravätska? - gör tappning Rikligt med ascites, lungorna får inte plats Gör buktappning! Har pat en terminal hjärtsvikt? Prova Furix (furosemid) Allmän cancerutlöst dyspné? Prova kortison 2 dagar Klart obstruktiv? teofyllamin Akut andnöd? Ev prova nebuliserat morfin 5-20 mg (Aiolos)

19 Avstå från behandling hos döende? Målet: Att lindra onödigt lidande!! Skall döende få vätska? Oftast inte! Döende känner sällan törst och vätska kan leda till hjärtsvikt Rastlöshet/oro kan i några fall höra ihop med intorkning Ev prova ett dygn, men utvärdera! Skall man ta prover? Ja, om det kan leda till minskat lidande, inte annars Skall en terminal pneumoni behandlas? Ja, om den är smärtsam och ger andnöd

20 Depression vid cancer Kolla avledbarhet Kolla graden av psykisk och fysisk hämning Om ångest dominerar SSRI preparat (t ex Cipramil) Om hämning dominerar SNRI, gärna Efexor Om dessutom sömnproblem gärna Remeron

21 Bara symtomlindring räcker inte Bara samtal räcker inte Det handlar både om att vara och att göra!

22 Kontakt?