PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget"

Transkript

1 vård eller vård av gammal PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen 3:e upplagan Vårdförlaget Peter Strang Vårdförl

2 Palliativ vård inom äldreomsorgen Peter Strang 3:e upplagan Vårdförlaget

3 2012 Peter Strang och Vårdförlaget ISBN Layout och formgivning: Britta Jeppsson Omslag: Britta Jeppsson Satt med Minion Pro och Frutiger Tryck: OZGraf S.A., Polen e-post:

4 Innehåll Förord 11 1 Palliativ vård tillbakablick och nuläge 15 Pallium en mantel av omsorger 15 Palliativ vård en tillbakablick 16 Den moderna palliativa vården 17 Fyra hörnstenar = arbets redskap 18 Teamarbete den tredje hörnstenen 18 Närståendestöd den fjärde hörnstenen 20 Etiska principer 22 Var bedrivs palliativ vård 23 Vilka behöver palliativ vård? 23 2 Vad är palliativ vård enligt WHO? 25 Den palliativa vården 26 Livskvalitet 27 Hälsorelaterad livskvalitet 27 Personlig (existentiell) livskvalitet 27 Döendet som en naturlig del av livet 28 Kroppen avslöjar 29 Ensam med sitt döende 29 Hur hanterar man situationen när en boende avlidit? 30 5

5 3 Den palliativa vårdens värdegrund 31 Värdegrund eller vård? 31 Närhet 32 Helhet 33 Kunskap 34 Empati och respekt 36 Hur får man värdegrunden att fungera i praktiken? 38 Den första palliativa hörn stenen: Symtomkontroll fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter 41 4 Smärtlindring i livets slutskede 42 Smärta 42 Ovanliga smärtuttryck hos äldre 44 Smärta vid förståndsmässig (kognitiv) nedsättning, demenssjukdom och stroke 45 Oro och förvirring som tecken på smärta eller fysiskt obehag 46 Kroppsspråket och smärta 47 Muntlig kommunikation och smärta vid demens 48 Skrikbeteende 49 Övriga beteenden med tänkbar koppling till smärta 49 Behandling av smärta 50 Varför behandla? 50 Vad kan personalen göra? 50 6

6 Läkemedelsbehandling av smärta 52 Paracetamol 52 Anti-inflammatoriska medel 53 Morfingruppens preparat (opioider) 54 Låga doser 54 Medel mot nervsmärtor 55 Regelbunden dosering eller vid behov? 56 5 Muskler och leder 58 6 Luftvägarna 60 Andnöd 60 7 Mag-tarm-kanalen och urinvägar 63 Munhålan 63 Magsäck och tarm 65 Urinvägar 69 8 Huden och slemhinnor 71 Torr hud 71 Sår och trycksår 71 Svampinfektioner från underlivet 72 9 Nervsystemet 73 Yrsel och fallrisk 74 Huvudvärk 75 Huvudvärk när ska personalen reagera snabbt? Symtomlindring av de psykiska lidandet 78 Oro och ångest 78 Behandling: vad kan undersköterskan göra? 78 7

7 Sömnproblem 80 Orsaker som undersköterskan kan påverka 80 Behandlingsförslag 80 Förvirringstillstånd (konfusionstillstånd) 82 Orsaker 83 Behandling av förvirringstillstånd undersköterskans roll 83 Nedstämdhet/depression 85 Depression hos äldre 86 Vad kan undersköterskan göra? 87 BPSD beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Symtomlindring i förhållande till den sociala aspekten 94 Förlust av funktioner skapar beroende Symtomlindring i förhållande till den existentiella andliga aspekten 97 Religiös, andlig eller existentiell? 97 Frågor som personalen kan möta 98 Att möta existentiell ångest 98 Att möta existentiell ångest vid demens 99 Existentiell oro eller psykisk ångest? 99 8

8 Den andra palliativa hörnstenen: kommunikation och relation Kommunikation att förstå varandra 102 Envägs- eller tvåvägskommunikation? 102 Verbal kommunikation 103 Icke-verbal kommunikation 103 Nyttan med kommunikationen och relationen? Etiska frågor i praktiken 105 Självbestämmande (autonomi)-principen 106 Göra gott-principen 107 Icke-skada principen 108 Rättviseprincipen 109 Etiska konflikter med patient och närstående Vad händer när man dör? 111 Vilka rättigheter borde den döende ha? 111 Den döendes rättigheter 111 Fysisk och psykisk förberedelse 112 Att avsluta: att krympa världen utifrån och inåt 113 Närvarokänsla och glömda minnen 113 Trötthet 114 Varken hungrig eller törstig 114 Urinproduktion och avföring 115 Terminal oro och förvirring 116 Medvetandesänkning men hörseln och känseln finns kvar! 118 Andning och rossel 118 Huden och kroppen 120 9

9 16 Checklistor vid vård av döende 122 LCP en standardvårdplan för att säkra kvalitet i döendet Personalens egen uppföljning av dödsfall: Sex S 125 Smärtlindring och adekvat vård 125 Självständighet 126 Socialt: Bevara viktiga relationer 127 Självbild: Dö med acceptabel självbild 127 Konfliktlösning ( samtycke ) 128 Acceptera situationen ( summering/ sammanhang ) 128 Till sist

10 Förord Den palliativa vården uppstod på 1960 talet som en mot reaktion mot dålig vård av döende, särskilt vid cancer. Grundaren av hospice vården, dame Sicely Saunders insåg att vården av svårt sjuka och döende inte enbart handlade om fysiska aspekter, utan om en helhetssyn, där den fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga dimensionen vävs samman. Människan är aldrig enbart en diagnos, hon är en odelbar människa. Varje delaspekt och varje dimension påverkar de andra dimensionerna. Redan på 1970-talet förstod man inom hospicerörelsen att om man ville nå stora grupper av lidande patienter, räckte det inte med hospiceenheter, man måste också jobba med hemsjukvård, dvs. vård i patientens eget hem. Tack vare det systematiska arbetet som pågått sedan start, kan cancerpatienter i dag få en mycket god vård och både patienten och närstående får ett tydligt stöd. I dag ser vi nya utmaningar. Cancer är inte den största dödsorsaken; de flesta som dör i Sverige är äldre, multisjuka patienter som många gånger även har en demenssjukdom. Också dessa patienter eller brukare behöver en omsorg och vård som arbetar ut ifrån en helhetssyn, där man både beaktar de fyra dimensionerna (fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt), men också arbetar med de fyra palliativa hörnstenarna: symtomkontroll, kommunikation och relation, teamarbete och närståendestöd. När vi läser larmrapporter om vanvård inom äldreomsorgen, handlar det om att man inte tillgodosett patientens behov av symtomkontroll: patienter har smärta, oro och depression i onödan. 11

11 förord Vidare har man inte respekterat människovärdet och glömt bort att kommunicera med närstående. Palliativ vård inom äldreomsorgen är inte något helt nytt det har alltid funnits goda exempel även om man inte kallat det för palliativ vård. Det finns ändå en fördel med tydliggörandet av den palliativa vården: det handlar om en väldefinierad vårdfilosofi och tydliga riktlinjer för hur man bäst når målet, det vill säga bästa möjliga livskvalitet, trots hög ålder och många samtidiga sjukdomar. Inom äldreomsorgen har undersköterskan en central roll. Boken har därför utgått från undersköterskans situation, men är även mycket användbart för sjukvårdsbiträden och hemtjänstpersonal. I boken används ofta ordet patient istället för brukare, eftersom situationen ser likartad ut för den äldre multisjuka, oavsett om hon eller han vårdas inom kommunens äldreomsorg eller på en geriatrisk enhet. Ordet patient har rötter i latinet och betyder den som lider (pati= lidande). Även i äldreomsorgen finns många källor till onödigt lidande som skulle kunna avhjälpas med ett palliativt förhållningssätt. Boken ger en bakgrund till de viktigaste aspekterna på palliativ vård oavsett diagnos. För varje större avsnitt sammanfattas texten med faktarutor och texten tydliggörs med fallbeskrivningar och reflektionsuppgifter. Av praktiska skäl använder jag ofta hon för att be teckna patienten eller brukaren, istället för att varje gång säga hon eller han. För att boken verkligen skall hamna rätt, har författaren diskuterat varje kapitel med undersköterskor från äldreomsorgen och den palliativa vården. Jag önskar därför rikta ett stort tack till undersköterskorna Barbro Bäckstam och Malin Clemborn på Stockholms Sjukhems demensavdelningar och till undersköter- 12

12 förord skan Ingela Närkander, Linköping, representant för UFPO, dvs under sköterskor för palliativ omvårdnad. Stort tack för era många och kloka synpunkter! Tack vare er har boken blivit mycket bättre. Jag vill också tacka sjuksköterska Marie-Louise Ekeström, Stockholms Sjukhem för hennes expertis angående LCP (Liverpool Care Pathway) för döende samt disputerade sjuksköterska Berit Seiger Cronfalk för allmänna synpunkter på texten. Till sist vill jag tacka enhetschef Gunilla Flodin och även ledningen för Stockholms Sjukhem för stöd och uppmuntran under arbetets gång. Sedan den första upplagan trycktes har vissa aspekter på LCP (standardvårdplanen för döende) kritiserats från vissa håll. I denna upplaga diskuteras de synpunkter som uppkommit på sidan Stockholm januari 2015 Peter Strang Professor 13

13 4 Smärtlindring i livets slutskede Människan är i grunden en odelbar enhet, som redan nämnts. När en aspekt i livet påverkas, så är det vanligt att det får konsekvenser på många plan, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Till de fysiska aspekterna av en sjukdom i ett palliativt skede brukar man ofta räkna symtom som smärta, men också symtom från olika delar av kroppen. Se tabell 2. I kapitel 4 9 beskrivs hur symtom från den fysiska dimensionen kan påverka patienten och hur man ger en god palliativ vård inom äldreomsorgen vid dessa problem. Smärta Smärta är en viktig fråga vid alla kroniska sjukdomar, oavsett om man är klar i huvudet eller om man har en kognitiv svikt eller demensutveckling. Smärtan är en subjektiv upplevelse. Ofta tror man att smärta är något objektivt och mätbart, men så är det inte enligt smärtexperterna. Definitionen av smärta lyder på följande sätt, enligt IASP (International Association for the Study of Pain): Smärta är en obehaglig sensorisk (= fysisk ) och emotionell (= känslomässig) upplevelse, förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv. 42

14 smärtlindring i livets slutskede 4 Tabell 2. Fysiska symtom hos den äldre patienten Smärta Från olika delar av kroppen Muskler, leder och skelett Stelhet och parkinsonism Kramper Kontrakturer Osteoporos (benskörhet) Luftvägarna Andfåddhet och andnöd Slem och rossel Hosta Aspiration (mat som sväljs fel) Mag-tarm-kanalen Smärta från munhålan Infektioner i munhålan Sväljningssvårigheter Illamående Förstoppning Smärta vid avföring Avföringsinkontinens Matfrågor: svårigheter att äta Urinvägarna Infektioner Urinstämma (urinstopp) Inkontinens Huden och slemhinnor Torr hud och klåda Sår och trycksår Svampinfektioner från underlivet Nervsystemet Bältros med blåsor och smärta Yrsel och falltendens Huvudvärk, stroke Definitionen innebär att smärta är det som patienten säger att det är! Man behöver inte ha en påvisad kroppsskada eller sjukdom, det räcker att smärtan beskrivs i termer av sådan skada. Den sista meningen i definitionen är också viktig att smärtan alltid är subjektiv. Det innebär att bara den som har ont själv kan bedöma hur smärtan känns. Tyvärr händer det fortfarande att sjukvårdspersonal kan säga till en patient: Inte har väl du ont du ser inte ut att ha ont! 43

15 den första palliativa hörnstenen Otrygghet ökar smärtupplevelsen. Eftersom smärtan alltid har en känslomässig del, innebär det att oro, otrygghet och ångest kan öka upplevelsen av smärta, medan lugn och trygghet minskar smärtan. Hur du som personal beter dig i mötet med patienten påverkar därför även patientens upplevelse av smärta. Om du och dina kollegor kan skapa en atmosfär av trygghet, vågar patienten slappna av och märker att hon eller han faktiskt inte har så ont. Smärta är vanligt hos äldre. Man kanske också tror att det bara är cancerpatienter som har ont i slutskedet, men så är inte fallet. Omfattande studier visar att det är mycket vanligt med smärta vid sjukdomar som KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), hjärtsvikt och osteoporos (benskörhet). Dessutom besväras många äldre av smärtor från muskler, leder och från ryggen. I studier ser man att % av alla som vårdas på sjukhem har smärtproblem, ofta från muskler och leder, men också på grund av bakomliggande kroniska sjukdomar som nämnts ovan. Om patienten har en cancerdiagnos, är det ganska troligt att man frågar om smärta och sätter in smärtstillande läkemedel, men sannolikheten är lägre om man har allmänt ont i kroppen, eller om man har ont på grund av en KOL eller en hjärtsjukdom. 44 Ovanliga smärtuttryck hos äldre Det är viktigt att förstå att smärtan inte alltid yttrar sig på samma sätt hos äldre som hos yngre. En väsentlig skillnad handlar om att personer i den äldsta åldersgruppen (över 80 år) många gånger har en förändrad (eller upphävd) upplevelse av primärt smärtsamma processer. Vid många smärtsamma tillstånd upplever personerna ibland ingen smärta alls. Vi vet att upp emot 30 % av alla hjärtinfarkter hos äldre-äldre är så kallade tysta infarkter. Patienten känner ingen smärta, trots att en smärtsam process pågår i bröstkorgen. I stället brukar äldre i sådana fall reagera med plötsligt på-

16 smärtlindring i livets slutskede 4 kommen oro, trötthet eller illamående. Som patientnära personal är det därför viktigt att tänka på att oro inte alltid är vanlig oro, utan det kan handla om smärta! Det samma gäller tillstånd som magsår eller blindtarmsinflammation. Fallbeskrivning: Illamåendet som berodde på smärta! En äldre man som hade cancer med dottersvulster skrevs in på ett sjukhem för palliativ vård. Han var ganska pigg och var väldigt noga med att påpeka att han inte hade ont, men däremot var han illamående och det hade han varit i flera veckor. Han fick därför prova flera olika mediciner mot illamående, men ingenting hjälpte. När han hade vårdats en vecka så slogs läkaren av att han såg ut att ha ont. Han rörde sig stelt och det såg ut som om smärta begränsade hans rörelser. Läkaren frågade om han hade ont, men han svarade: Jag har inte ont, men just nu mår jag riktigt illa! Eftersom allt redan hade provats mot illamående, föreslog läkaren att man skulle prova smärtstillande trots allt, mannen rörde sig så dåligt. Han fick två Alvedon. Efter 40 minuter sa patienten förvånat: NU släpper illamåendet! När läkaren frågade om han trots allt inte hade haft ont, vidhöll patienten sin version. Jag har inte haft ont, jag har varit illamående. Men de där tab letterna var bra. Patienten ställdes på regelbunden medicinering med smärtstillande och illamåendet upphörde. Smärta vid förståndsmässig (kognitiv) nedsättning, demenssjukdom och stroke Eftersom patienter med demenssjukdom inte alltid kan uttrycka smärta eller pratar fel, bör man som personal vara observant på andra tecken som kan tala för smärta. Det samma gäller t.ex. för strokepatienter med expressiv afasi (oförmåga att tala). 45

17 PALLIATIV VÅRD INOM ÄLDREOMSORGEN Palliativ vård är en helhetsvård för svårt sjuka och döende, väl tillämplig inom äldreomsorgen. Peter Strang är professor i palliativ medicin. Boken är skriven i samklang med Socialstyrelsens riktlinjer för palliativ medicin, som Peter Strang har varit med om att utarbeta. Som arbetsredskap använder man fyra palliativa hörnstenar : symtomkontroll i vid bemärkelse, kommunikation och relation, teamarbete och närståendestöd. Boken tar upp praktiska aspekter på vården av äldre, inte minst patienter med demens. Den ger konkreta råd om hur undersköterskan och den övriga vårdnära personalen kan hjälpa den svårt sjuka och döende patienten med: vård eller vård av gammal fysiska symtom och problem (smärta, mag-tarm problem, urinvägsproblem, muskel och ledbesvär m.m.) psykiska frågeställningar (oro, ångest, nedstämdhet, sömnproblem, förvirring, aggressivitet) sociala dimensioner (inskränkt vardag, förluster, boendet, närståendefrågor) och existentiella utmaningar (dödsångest, skuld, meningslöshet, ensamhet). För varje kapitel nns fallbeskrivningar, faktarutor och re ektionsuppgifter. ISBN Vårdförlaget Vårdförl

PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen

PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen Peter Strang Vårdförlaget 3 2012 Peter Strang och Vårdförlaget, Lund ISBN 978-91-978466-6-0 Layout och formgivning: Britta Jeppsson Omslag: Britta Jeppsson Satt med Minion

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet

Läs mer

ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR

ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Sara Nordenhielm 1 Innehåll Förord... 6 Ordlista... 8 Om boken... 10 Tema 1. Vad är palliativ vård och omsorg?...18 Tema

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare Är patienten i ett skede där sjukdomsinriktad behandling har goda förutsättningar att förbättra både livskvalitet och livslängd, är den naturliga utgångspunkten att "göra allt" också vid akut försämring.

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Konfusion/Förvirringstillstånd

Konfusion/Förvirringstillstånd Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga FRÅGOR OCH SVAR buckal fentanyltablett För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga 1 VIKTIGT Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta orsakad av cancer. Effentora

Läs mer

Peter Strangs palliativa nyhetsbrev

Peter Strangs palliativa nyhetsbrev Peter Strangs palliativa nyhetsbrev 22 okt 2014: Depression i palliativa skeden Av Peter Strang, ansvarig utgivare. (copyright: Får spridas men inte plagieras) Ledsen, nedstämd, deprimerad? Att man ibland

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Bältros kan bryta ut när som helst

Bältros kan bryta ut när som helst Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas

Läs mer

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem När döden utmanar livet Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem Lärobok med - Teori - Praktiska fall - Vårdreflektions frågor

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede

MAS Riktlinje Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede MAS Riktlinje Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Till grund för denna riktlinje ligger ett förarbete som genomförts i den palliativa gruppen inom egenregiverksamheterna för särskilt boende

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård Palliativguiden vägvisaren till lindrande vård 2010 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV är en ideell förening med uppgift och mål att verka för en samordnad god palliativ vård i hela landet. Rådet

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer