Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog"

Transkript

1 Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

2 Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för din granne om henne/honom lyssna på grannens rapport

3 Du patient med hjärtsvikt (2 min) Tänk att du är i patientens skor Tänk hur det känns Fyll i ESAS-formuläret utifrån hur du har det i din fantasi

4 ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) Ingen smärta Bästa möjliga välbefinnande Inget illamående Ingen nedstämdhet Ingen oro/ångest Inte sömnig/dåsig Bästa möjliga aptit Ingen orkeslöshet Ingen andnöd Andra problem Värsta tänkbara smärta Sämsta tänkbara välbefinnan de Värsta tänkbara illamående Värsta tänkbara nedstämdh et Värsta tänkbara oro/ångest Värsta tänkbara sömighet/d åsighet Ingen aptit Värsta tänkbara orkeslöshet Västa tänkbara andnöd

5 Brukar du fråga de här sakerna? Är det meningsfullt att fråga?

6 Har hjärtsviktspatienterna andra symptom än andfåddhet, bensvullnad och bröstsmärta?? Smärta 41-78% Fatigue/trötthet/matthet 69-82% Depression 9-56% Svaghet Sömnproblem Aptitlöshet Förstoppning Inkontinens Yrsel/ortostatism Ångest

7 Definition av palliativ vård enligt WHO Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom.

8 # LINDRA smärta och andra plågsamma SYMPTOM # bekräfta LIVET och betrakta DÖDEN som en NORMAL PROCESS # inte påskynda eller fördröja döden # integrera de PSYKOSOCIALA och ANDLIGA aspekterna i patientvården # stödja patienten i att leva så AKTIVT som möjligt fram till döden

9 # stödja de NÄRSTÅENDE under patientens sjukdom och i deras sorgearbete # genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov # främja LIVSKVALITET - kan påverka sjukdomsförloppet positivt # vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer Se bl a Nationella vårdprogrammet för Palliativ vård 2016

10 VET DU NOG OM DIN PATIENT - FÖR ATT KUNNA GÖRA DET HÄR?

11 Gå utanför lådan i det kardiologiska flödesschemat Utforska patientens situation (symptom, men även önskningar, preferenser, rädslor, känslor, övertygelser, värderingar, religiös/andlig tro/tillhörighet) Palliativ vård är personcentrerad vård Vi behöver planera för det som kommer

12 Gör palliativ vård nytta vid hjärtsvikt? Förbättrad symptomkontroll Förbättrad livskvalitet patient och anhöriga Förbättrat psykiskt mående Hög andel planering för framtiden/försämring Minskat antal inläggningar på sjukhus Pengabesparing (?) K. Wiskar et al. Trends in Cardiovasc Med 2018 in press AC Sidebottom et al. J Palliat Med 2015 JG Rogers et al. J AmColl Cardiol 2017

13 hög Funktion Död låg Tid FÖRLOPP TILL DÖD

14 Först skall vi diagnostisera sjukdomen Konsekvenser Kommunicera Sen behöver vi diagnostisera försämring Konsekvenser Kommunicera I slutänden blir det ofta bättre om vi diagnostiserar döendet Konsekvenser Kommunicera

15 Karaktäristika progressiva hjärtsviktens tre faser NYHA I-III Kronisk underhållsbehandling Genom att följa patienten aktivt förlänger vi liv och kontrollerar symptom/minskar sjuklighet. Patienten får en tydlig förklaring av tillståndet inkluderande namn, orsak, behandling och PROGNOS. Diskutera inaktivering av ICD inför implantation Vi följer patienten regelbundet och noga och ser över att hen behandlas efter nationella och regionala riktlinjer Jaarsma T et al Palliative care in heart failure: a position statement from the palliative care workshop of the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology 2009 Wiskar et al.

16 Karaktäristika hjärtsviktens tre faser NYHA III-IV sviktförbättrande OCH palliativ vård Inläggningar på sjukhus kan visa att fasen inletts Målet för behandling ändras till att uppnå optimal symptomkontroll och livskvalitet Holistisk, multidiciplinär Möjlighet att diskutera PROGNOS och sannolikt förlopp skall erbjudas göra en handlingsplan för försämring (advanced care plan) (ICD??) OBS! andra åtgärder möjliga? Transplantation?

17 Karaktäristika hjärtsviktens tre faser Livets slutskede Trots maximal behandling ses njursvikt, lågt blodtryck, permanenta ödem, fatigue (trötthet/orkeslöshet), anorexi, elektrolytrubbningar, arytmier The Surprise Question Behandling för symptomkontroll fortsätts! dosjusteringar behövs ofta Tillgång till generalister och specialister vid behov Hur man gör vid ev försämring/hjärtstopp etc diskuteras, dokumenteras och sprids till alla inblandade stänga av ICD? Ökat praktiskt och psykosocialt stöd till patient och anhöriga

18 Diagnostisera övergång till varje ny fas

19 Var står din patient nu? Ta 2 min med grannarna önskningar, preferenser, rädslor, känslor, övertygelser, värderingar, religiositet, andlighet (Vad skulle du själv svara om du var i hens skor?)

20 Jag önskar Jag föredrar Jag är rädd för Jag vill absolut inte att ni skall

21 Jag önskar att jag fick dö i stugan att jag hann prata med min dotter, som jag inte sett på 9 år. Jag föredrar att ha det svalt i rummet Jag är rädd för att jag skall kvävas till döds Jag vill absolut inte att ni skall sätta slang i halsen på mig och jag vill aldrig mer ligga på Intensiven

22 Jag känner Jag tror på Jag värderar. Jag hämtar styrka från

23 Jag känner mig trygg när min fru är här Jag tror på Gud och ett liv efter detta Jag värderar jag vill att ni fortsätter skämta med mig, då känner jag mig inte som en stackare bara Jag hämtar styrka från min familj. Tidigare var det från att vara ute i naturen och jaga med hunden, men det har ju inte gått de senaste åren.

24 Läkemedel Sviktmedicinering ACE/AIIbl + betablock+ aldosteronhämmare+vätskedrivande (metolazon 1-2 ggr per vecka kan ge tilläggseffekt) Analysera symtom på vanligt sätt Andfåddhet - pga svikt? Pleuravätska? Ascites? Låg saturation? Utred och behandla det som ger mer livskvalitet än det skadar och det patienten vill. Trötthet - optimera sviktbehandling, åtgärda anemi, ge ej steroider pga vätskeretentionsrisk Smärta analysera, utred, ge ej NSAID och TCA pga biverkningar etc

25 Läkemedel som alla skall ha tillgång till i slutet av livet Morfin/opiat mot andfåddhet och smärta Midazolam mot ångest, andfåddhet, oro, sömnlöshet Haldol mot illamående, eller konfusion Robinul mot rosslighet om plågsamt Furix i tillämpliga fall (kan ges sc i palliativ vård, även som infusion)

26 Frivillig läxa Gör ESAS/IPOS på din patient Fråga din patient om önskningar, preferenser, rädslor etc

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD

LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD ATT HANTERA VARDAGEN NYA BEHANDLINGAR, NYA BEHOV... CHRISTIAN PEDERSEN BLODCANCERFÖRBUNDET VEM ÄR JAG? BLODCANCERFÖRBUNDET TROGEN I TVÅ ÅR Ø MYCKET ARBETE MEN VAN SEDAN STUDIERNA

Läs mer

Utmaningar vid palliativ vård

Utmaningar vid palliativ vård Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt 2018-03-22 Gunnar Carlgren Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i

Läs mer

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag

Läs mer

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 DET SPECIFIKA MED PALLIATIV VÅRD Målet för vården är ett annat än vi är vana vid Vi möter en människa i en extremt utsatt situation DET är som när konungens son beger sig

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Vård i livets slutskede 190328 Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Döendet Det skede när individens livsviktiga funktioner sviktar och symtom visar att

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras

Läs mer

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Den dåliga döden erfarenheter i hemmiljö, hospice, sjukhus och kommunal

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 45 min 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15 Välkänt

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd Helena Ekegren Hällgren Specialistsjuksköterska inom onkologi Diplomerad palliativ sjuksköterska Axlagården Umeå Hospice AB Palliativ vård Axlagården

Läs mer

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2019-03-18 POLICY Uttrycker

Läs mer

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ]

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ] SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska [2009-04-27, Rev. version 2011-08-05] 1 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Symtom... 3 Symtomlindring... 3 Tidig upptäckt...3 Kunskap

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter

Läs mer

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt Pernilla Ahnsberg, Filippa Frie, Caroline Löfvenmark Christina Norman, Hans Persson Bakgrund Svårt sjuka patienter på olika avdelningar

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer