RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Transkript

1 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens Kunskapsstöd RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL - Brytpunktsbedömning - Vidbehovsordinationer - Omhändertagande av den döda människan Brytpunkt för palliativ vård i livets slut handlar om en gräns där vården ändrar inriktning. Att fastställa brytpunkten är den enskilt viktigaste faktorn för att varje patient ska få optimal god palliativ vård i livets slutskede. Vårdinnehållet skall syfta till bästa möjliga livskvalitet och ett välbefinnande för patienten. Fastställande av brytpunkt skall göras av läkare. När läkaren bedömer att denna gräns har nåtts kallar sjuksköterskan till en vårdplanering/brytpunktsbedömning för den palliativa vården tillsammans med läkare, närstående, patient och vårdpersonal - Blankett Brytpunktsbedömning vid palliativ vård i livets slut fylls i tillsammans med närstående och patient (om denne kan medverka). - Läkaren ansvarar för brytpunktssamtalet och ordination av läkemedel - Palliativ vård/vårdplan dokumenteras i var sin patientjournal (primärvård; kommun) - Registrering i Palliativa registret görs av kommunen - Efterlevandessamtal planeras och genomförs av kommunen

2 2 Brytpunktsbedömning vid palliativ vård i livets slut Palliativ vård är en aktiv helhetsvård som bygger på en klar vårdfilosofi. Målet är att ge högsta möjliga livskvalitet och välbefinnande till patient/boende och dennes närstående. Fysiska, psykiska, sociala och andliga behov skall definieras tidigt och behandlas aktivt. Brytpunkt för palliativ vård i livets slut handlar om den gräns där vården ändrar inriktning och mål. Följande patient har bedömts vara i behov av palliativ vård i livets slut Namn Personnummer Datum Ansvarig läkare Brytpunktssamtal genomförd, närvarande: Information given till närstående av: Patient Närstående Läkare Ssk/usk/vårdbitr Läkare Sjuksköterska Individuell vid behovs ordination skriven Individuell bedömning utförd angående (behov dokumenteras i journal) Andliga/religiösa behov Etnisk bakgrund Information/anmälningsblankett angående närståendepenning lämnad Informationsmapp med broschyrer om råd vid dödsfall, utlånad till den boendes rum Närstående erbjudna efterlevandesamtal (ev. önskemål dokumenteras i journal)

3 3 Vidbehovsordinationer de sista dygnen efter att brytpunktsbedömning skett Utan att kontakta läkare får sjuksköterskan vid behov ge nedanstående läkemedel efter att kriterierna för brytpunkt är uppfyllt och brytpunkt identifierats av läkare. Ingen sjuksköterska skall känna sig tvingad att använda denna utan att ha konsulterat ansvarig läkare eller jourhavande läkare innan. Dessa generella behandlingsanvisningar är avsedda att användas den allra sista tiden som kan röra sig om några timmar eller något dygn när den boende slutat äta och dricka och inte längre kan ta mediciner peroralt. OBS att cirkulationen ofta är försämrad under detta skede. Subkutan injektion ges så centralt som möjligt på bröstkorg eller överarm. Namn Personnummer Symtom Insättnings datum Läkemedel Styrka Dosering Utsättnings datum Smärta Inj. Morfin obs* 10 mg/ml 0,25-0,5 ml x 4-6/dygn sc Oro, ångest Inj. Midazolam 5 mg/ml 0,5-1 ml x 1-3/dygn sc Slemsekretion Inj. Robinul 0,2 mg/ml 1 ml x 1-4 /dygn sc Andnöd Inj. Morfin obs* 10 mg/ml 0,25-0,5 ml x 4-6/dygn sc Hjärtsvikt Inj. Furosemid 10 mg/ml 2-4 ml x 1 sc Illamående Inj. Haldol 5 mg/ml 0,1-0,2 ml x 1-2/dygn sc alternativt Inj. Primperan 5 mg/ml 2 ml x 1-3/dygn sc * Om gravt nedsatt njurfunktion, kreatininclearence under 30mL/min ska morfin ej ges regelbundet pga nedsatt elimination. Kontakta då läkare. Om annan lämpligare opioid inte är tillgänglig kan dock någon enstaka dos morfin ges utan risk.

4 4 Omhändertagande av den döda människan Konstaterande av dödsfall En människa är enligt lagen död när hjärnas funktion totalt och oåterkalleligt har fallit bort i hjärnans alla delar. Läkare fastställer, i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, att döden har inträtt. När en läkare finner anledning att räkna med att en människa snart ska dö, bör läkaren alltid ge vårdpersonalen klara instruktioner om vilka åtgärder som skall vidtas och dokumentera detta i journalen. Läkaren behöver inte omedelbart inställa sig, för att fastställa döden. Tidpunkten för dödens inträde får fastställas med uppgift från vårdpersonal och närstående. Det är möjligt för ansvarig läkare, att fastställa att döden har inträtt utan att själv har sett den döda människan. Detta om dödsfallet är förväntat på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med förmodad begränsad överlevnad eller att kroppen uppvisar uppenbara dödstecken i form av förändringar som inte är förenligt med fortsatt liv. Förutsättning för detta är att en sjuksköterska gjort undersökning och meddelat läkaren resultatet och att läkaren har tillgång till relevant och tidsmässigt aktuella uppgifter om den dödes tidigare medicinska tillstånd. Kommunens sjuksköterska kan aldrig tvingas att ta på sig uppgiften att fastställa att någon är död. Om inte sjuksköterskan kan biträda läkaren är det läkarens ansvar att utföra uppgiften. Läkare är i så fall läkare från primärvården som har ansvar för enheten under kontorstid. Under övrig tid har jourhavande läkare ansvar för att föreskriften följs. Vid naturliga dödsfall ska polisen inte kontaktas, utan enbart vid dödsfall som orsakats av yttre påverkan eller misstänkts ha samband med fel och försummelse inom hälso- och sjukvård. Identifiering av den döda människan Sjuksköterskan gör ett namnkort med uppgift om namn, personnummer, namn på enheten samt datum och tid när döden inträffat, sätter in kortet i ett plastband, som sätts runt den döda människans fotled. Skriv också ett bårhusmeddelande och skicka med vid hämtning av den döda personen = Explosiva implantat Hit räknas pacemaker, defibrillator, insulin- och infusionspump samt nervstimulator. Det är läkaren som utfärdar dödsbevis som också har ansvar att dokumentera detta och avlägsna implantatet efter att närstående underrättats. När det gäller explosiva implantat ska detta även dokumenteras i kommunens omvårdnadsjournal på ett väl synligt ställe. Transplantation och donation Inom samtliga särskilda boendeformer ska ansvarig sjuksköterska i samband med inflyttningssamtalet efterhöra huruvida den enskilde har uttalat en önskan om donation av organ eller vävnader. Om så är fallet ska det dokumenteras i omvårdnadsjournalen och ansvarig läkare informeras om den enskildes önskan. Underrättelse om dödsfall Läkaren har ansvar för att närstående underrättas eller att lämplig person utses till detta. I samband med underrättelse om dödsfall bör varje boendeenhet ha en policy som är känd för vårdpersonalen. Närstående behöver möjlighet att ta farväl på ett värdigt sätt och bemötas med omtanke och respekt. Viktigt är att beakta den döda människans kultur och religion. Uppmana de närstående att höra av sig om de har mer frågor och funderingar. Dödsbevis Vid dödsfall (SOSFS 2003:12) ska läkare utan dröjsmål utfärda dödsbevis.

5 5 Val av begravningsbyrå Den som ordnar gravsättning ansvarar för val av eventuell begravningsbyrå. Anställda hos kommun får inte påverka val av begravningsbyrå. Om kommunen ordnar gravsättning finns ett avtal med den begravningsbyrå som ska anlitas. Rutiner kring transport av avlidna Närstående ansvarar för att den avlidnes kropp omhändertas och förvaras fram till begravningen. Närstående ansvarar för kontakt med begravningsbyrån. Vid remiss till patolog för obduktion eller borttagande av explosiva implantat ska transportören fakturera landstinget. Obduktion =65535 Efterlevande samtal erbjuds enligt Nationell vårdprogram för palliativ vård Bjurholm april 2015 VLL Medicinsk ansvarig läkare primärvård Bo Sundqvist MAS Bjurholm Fausta Marianovic