PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL"

Transkript

1 Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt enligt Infomedica: Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Primärvårdens ansvar Primärvården ansvarar för handläggning av dödsfall utanför sjukhuset med undantag av vad som framgår av direktiv 37 från ambulansorganisationen KAMBER inom Region Skåne (http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=76301), se bilaga 1. Vid dödsfall på sjukhuset, eller om en avliden i samband med dödsfallet transporterats dit, handläggs dödsfallet av sjukhusläkare. Observera att enbart läkare i allmän tjänst (inkluderar privatpraktiserande familjeläkare) är skyldig att handlägga dödsfall. Konstaterande av dödsfall Enbart läkare kan fastställa att döden har inträtt. Dagtid kontaktas patientens familjeläkare, alternativt verksamhetschefen vid den vårdcentral/familjeläkarmottagning som har områdesansvar för den plats där den döde befinner sig. Jourtid konstateras dödsfall av familjeläkare i beredskap. För patient som inte är inskriven i hemsjukvård nås primärvårdens beredskap genom sjukhusets växel, Läkaren skall inställa sig, så snart det är praktiskt möjligt, se PM Rutiner i samband med konstaterande av dödsfall, Primärvården Skåne Nordväst maj 2005, bilaga 2. Vid dödsfall på allmän plats gäller Kamber direktiv 37, se ovan. Vid s.k. förväntat dödsfall inom särskilt boende eller hemsjukvård har behandlande läkare möjlighet att konstatera dödsfallet utifrån en undersökning gjord av sjuksköterska. Detta bör normalt avtalas och dokumenteras i förväg. Konstaterande av dödsfall inom särskilt boende kan normalt ske dagtid. Läkare skall dock infinna sig på begäran av anhöriga. Det är lämpligt att en sjuksköterska som är säker på avlidnes identitet ifyller identitetsbandet med uppgift om namn och personnummer och fäster det på den döda kroppen. Den läkare som konstaterat dödsfallet ansvarar för att den avlidne försetts med identitetsband om identiteten är fastställd. Om så inte är fallet kontaktas polisen som ansvarar för identifiering och att identitetsband anbringas. Läkaren skall också ifylla sjukvårdsdistriktets blankett för konstaterande av dödsfall (bilaga 3) i två ex, ett som följer den avlidne och ett till patientjournalen. Undersökning av den döda kroppen Undersökningen syftar till att fastställa dödsorsaken och skall särskilt inriktas på frågan om det finns skäl för polisanmälan. Undersökningen bör omfatta kroppens läge, hela kroppsytan, naturliga kroppsöppningar och konjunktivae. Kroppsundersökningen kan underlåtas om patient kort tid före dödsfallet undersökts av läkare (ev annan läkare än den som konstaterar dödsfallet).

2 Dödsbevis Dödsbevis utfärdas alltid och i omedelbar anslutning till konstaterandet av den läkare som fastställt att döden inträtt. Dödsbeviset skickas till skattemyndigheten i det område där den avlidna senast var folkbokförd. Normalt skall dödsbevis ifyllas i samband med att dödsfallet konstateras. Dödsbeviset skall lämnas/postas (A-post!) senast första vardagen efter dödsfallet. Har läkaren inte kunnat identifiera den avlidne, lämnas dödsbeviset till polisen med de uppgifter som läkaren känner till. När dödsbeviset lämnats till polisen (se nedan) svarar polisen för att skattemyndigheten underrättas om dödsfallet. Intyg om dödsorsak, dödsorsaksutredning Den läkare som konstaterat dödsfallet svarar också för att intyget om dödsorsaken utfärdas. Normalt utfärdas intyget av patientansvarig läkare (som är skyldig att göra detta), men ytterst är det konstaterande läkares ansvar att intyget utfärdas och skickas till Dödsorsaksstatistiken, Socialstyrelsen Stockholm, senast inom tre veckor. Beslutar polisen om rättsmedicinsk undersökning, utfärdas intyget av rättsmedicinare. Intyget utfärdas på grundval av uppgifter om omständigheterna kring dödsfallet, undersökningen av den döda kroppen, en genomgång av relevanta journalhandlingar och i förekommande fall utifrån resultatet av en klinisk obduktion. Patientjournal Uppgifter om när döden inträdde och på vilket sätt dödsfallet fastställts skall föras in i journalen tillsammans med uppgift om att dödsbevis utfärdats och om eventuell obduktion eller polisanmälan. Har intyg om dödsorsaken utfärdats skall även detta anges, alternativt anges vilken läkare som utfärdar detsamma. Vid klinisk obduktion och/eller avlägsnande av implantat gäller en omfattande skyldighet att dokumentera i patientjournalen: - vem av den avlidnes närstående som informerats om det tilltänkta ingreppet, vilken tidsfrist som meddelats och vilket besked som lämnats - om ingen närstående underrättats anges skälen för detta, - ändamålet för obduktionen, - vilken läkare som beslutat om obduktion och datum för beslutet - vilken läkare som utfört obduktionen och datum för denna, - om något implantat avlägsnats och av vem (behöver inte vara läkare), - vad som framkommit vid obduktionen. Underrättande av anhöriga Den läkare som fastställt dödsfallet ansvarar för att nära anhörig på ett lämpligt sätt underrättas om dödsfallet. Sjuksköterska kan vara behjälplig. Polisen bistår vid behov att finna anhöriga. Uppgifter till anhöriga om dödsorsaken skall lämnas av den läkare som utfärdar intyg om dödsorsaken, d v s patientens husläkare/motsvarande, på sjukhuset patientansvarig läkare. Konstaterande läkare bör informera anhöriga om detta. Patologavdelningen lämnar inte upplysningar direkt till anhöriga. Polisanmälan, rättsmedicinsk undersökning Följande dödsfall skall polisanmälas enligt PM från polisen , bilaga Misstanke om brott Misstanken behöver inte vara särskilt välgrundad. Enbart den enskilde polismannens misstanke om att det här står inte rätt till gör att polisen ska ta hand om dödsfallet 2. Alla självmord 3. Alla olyckor T ex arbetsplatsolyckor, drunkningsolyckor, trafikolyckor m fl. 4. Alla förgiftningar t ex alkoholförgiftning, överdos av narkotika, läkemedelsintag m fl. 5. Identiteten oklar Om den inte går att fastställa på annat sätt.

3 6. Vid framskriden förruttnelse bl. a därför att det inte går att göra en säker yttre besiktning av den döda kroppen 7. Misstanke om plötslig spädbarnsdöd 8. När dödsfallet kan tänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården. Är konstaterande läkare tveksam i frågan om polisanmälan, bör polisen alltid rådfrågas. Det är polisen som beslutar om rättsmedicinsk undersökning. Är det konstaterande läkares uppfattning att rättsmedicinsk undersökning är indicerad och vill inte tjänstgörande poliser besluta om detta kan läkaren nästa dag kontakta chefen för polisens utredningssektion på tfn I tillfälle av polisanmälan lämnar läkaren dödsbeviset till polisen med jakande svar på frågan om det finns skäl för polisanmälan. I dessa fall underrättar polisen skattemyndigheten om dödsfallet. Har ett dödsbevis på detta sätt överlämnats till polisen, och medför inte detta att polisen beslutar om rättsmedicinsk undersökning, skall polismyndigheten anteckna detta på dödsbeviset med nämnda anteckning till den läkare som utfärdat beviset. Denna läkare svarar sedan om nödvändigt efter klinisk obduktion för att intyg om dödsorsak utfärdas. Anmälan till Socialstyrelsen (lex Maria) Utöver anmälan till polisen skall följande dödsfall anmälas till chefläkare/motsvarande, som svarar för erforderlig utredning och i förekommande fall gör anmälan till SoS: - misstanke om medicinsk felbehandling - självmord under eller i nära anslutning till behandling i öppen eller i sluten vård i de fall där det funnits brister i tillsyn eller säkerhetsanordning. Klinisk obduktion Klinisk obduktion tillgrips, om det inte på annat sätt har gått att fastställa dödsorsaken. Den läkare, som svarar för intyg om dödsorsak (normalt familjeläkare/patientansvarig läkare), kan remittera till klinisk obduktion - om patienten är känd av sjukvården för en sjukdom som sannolikt har eller kan ha orsakat dödsfallet, - vid dödsfall i tillförlitligt vittnes närvaro utan känd sjukdom, där anmälningsskyldighet enligt ovan inte föreligger, - om ett dödsfall polisanmälts utan att polisen beslutat om rättsmedicinsk undersökning se ovan. Vid remiss till klinisk obduktion åligger det denna läkare att ta erforderliga kontakter med anhöriga/närstående. Observera att vid klinisk obduktion gäller obduktionslagens (SFS 1995:832) bestämmelser med tillhörande föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:28(M)): - klinisk obduktion får utföras om så behövs för att 1) fastställa dödsorsaken, 2) vinna viktig kunskap om sjukdom som den avliden haft och 3) undersöka förekomst av skador eller sjukliga förändringar i den avlidens kropp. - ett villkor är härvid att en obduktion kan antas vara i överensstämmelse med den avlidens inställning - om avlidnes inställning till obduktion inte kunnat klarläggas gäller de upplysningar som lämnas av närstående. Finns motstridiga uppgifter om den avlidnes inställning kan denna inte anses klarlagd och obduktion får därmed inte göras. - om det är av särskild betydelse att dödsorsaken fastställs kan obduktion i vissa fall ske mot avlidnes och anhörigas vilja, t ex vid till synes oförklarligt dödsfall, där rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell eller vid misstanke om smittsam sjukdom. Om klinisk obduktion önskas skall detta anges på sjukvårdsdistriktets blankett för konstaterande av dödsfall (bilaga), varav ett ex alltid följer den avlidne. Har rutan vet ej ifyllts, åvilar det den läkare som ska utfärda intyg om dödsorsak, att kontakta patologavdelningen och meddela om klinisk obduktion önskas. Observera att den döda kroppen inte kan utlämnas till begravningsbyrån, innan denna fråga har klarats av. Om frågan om anhörigas acceptans besvarats med vet ej, måste det av obduktionsremissen framgå att anhöriga accepterar obduktion.

4 Obduktionsremissen, som skall innehålla alla relevanta upplysningar om dödsfallet och föregående sjukdom, ifylls senast nästföljande vardag av den läkare som skall skriva intyg om dödsorsaken och faxas samma dag till patologavdelningen, fax nr Explosiva implantat (pacemaker, defibrillator, insulinpump, nervstimulator etc.) Implantat enligt ovan måste avlägsnas om patienten skall kremeras. I dödsbeviset skall anges om sådant implantat finns, och om det avlägsnats. Den läkare som utfärdar dödbeviset har att utgå ifrån vad som gäller när dödsbeviset skrivs oavsett vilka åtgärder som planeras. - Ska implantat avlägsnas, måste anhöriga informeras enligt obduktionslagen - Om den läkare som konstaterat dödsfallet inte själv kan ombesörja att pacemaker eller annat explosivt implantat avlägsnas så måste kroppen transporteras tillbårhuset i Helsingborg - För att implantat ska avlägsnas från avlidna som transporterats till bårhuset i Helsingborg krävs remiss till patologavdelningen. Remissvaret med uppgift om att implantatet avlägsnats skickas till avlidnes familjeläkare/patientansvarig läkare, om denna uppgift finns på remissen i annat fall till den läkare som undertecknat remissen. - På obduktionsfall avlägsnas alltid implantat. Förekomst av implantat ska anges på obduktionsremissen. - Det åligger den läkare som beslutat om avlägsnande av implantatet att utan dröjsmål meddela skattemyndigheten när så har skett. Värdeföremål, husdjur, vapen Behöver barn, djur eller oskyddade penningsummor och andra värdeföremål tas om hand, kontaktas socialtjänsten. Vapen och ammunition kan av säkerhetsskäl, då dödsboet är för hindrat, tas om hans av polisen. Värdeföremål bör avlägsnas från den döda kroppen innan transport till bårhus. Följer något värdeföremål med kroppen till bårhuset, måste detta dokumenteras på blankett för konstaterande av dödsfall. Transport av avliden Vanligen kontaktar anhöriga själva begravningsentrepenör. Primärvården har dock ett yttersta ansvar för att så sker. Flertalet begravningsbyråer har jour, se telefonkatalogen. I tjänsten Jan Dahlström Chefläkare Helsingborgs lasarett Referens Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall, SOSFS 1996:29 (M). Lag om obduktioner m.m. SFS1995:832 Kliniska obduktioner m.m. SOSFS 1996:28(M) Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. Sveriges kommuner och landsting cirkulär 2005:52.

5

6

7

8

9

10

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus INNEHÅLL CHECKLISTA FÖR LÄKARE VID DÖDSFALL...1 CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD...2 JOUR - KVÄLLAR OCH HELGER...2 SÄKERHET...2 VEM KONSTATERAR DÖDSFALL?...2

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2014 06 24 Sjuksköterskor REV 2014 08 28 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Sjuksköterskor

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård 2012-08-29 Anna-Lill Karlsson Med. ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Hälso- och sjukvårdens ansvar...

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 2 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin 20141121-20171120 Utarbetad/reviderad av: Per Gradin,

Läs mer

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 1 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin Utarbetad/reviderad av: Per Gradin, verksamhetschef

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 1 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 2 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 3 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 Innehåll 1. Inledning...6

Läs mer

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN Så brusar vi in i tiden den ena efter den andra evigheten tar över Så brusar vi in

Läs mer

Allmänna anvisningar för omhändertagande av avlidna och kliniska obduktioner

Allmänna anvisningar för omhändertagande av avlidna och kliniska obduktioner Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Arbetsinstruktioner för Obduktionsavdelning och Bårhus Framtagen av: Utgåva: Fastställt: KVAST-gruppen för 1.2 Obduktion och Bårhus

Läs mer

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Till Dig som i Ditt arbete kommer i kontakt med dödsfall utanför sjukvårdsinrättning Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför

Läs mer

BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS

BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS För långa handläggningstider för insändande av dödsbevis och dödsorsaksintyg; förbiseende att göra polisanmälan vid onaturliga dödsfall; bristande journalföring

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Hjärndödsbegreppet Dödstecken/likfenomen Dödstidsbedömning Naturlig eller onaturlig död Olika dödssätt Undersökning

Läs mer

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne TILL DIG SOM I DIT T ARBETE KOMMER I KONTAKT MED DÖDSFALL UTANFÖR SJUKVÅRDSINRÄT TNING REVIDER AD MAJ, 2014 1 Handbok för omhändertagande

Läs mer

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011 Dnr SN11/47 Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Antagen den 28 april 2011 Att gälla fr o m den 1 juni 2011 Dnr SN11/47 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Socialtjänstens ansvar...

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Rutin Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 1 2014-03-11 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Försämrat hälsotillstånd MAS, MAR, SAS, (VoU och

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.

Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun. Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun. Innehållsförteckning Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun... 1 Privata Medel... 1 Sekretess... 3 Nyckelhantering... 4 Fel och brister, anmälan om missförhållanden...

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett

dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett mångkulturellt samhälle 2 Praktiska frågor om dödsfall och begravning oavsett tradition och kultur Syftet med denna informationsfolder är att ge information

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de Bra att veta. Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de val man gör. T.ex. storlek på dödsannonsen,

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Mödradödligheträttsmedicinsk

Mödradödligheträttsmedicinsk Mödradödligheträttsmedicinsk utredning SFOG-veckan 2015 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare och doktorand rättsmedicin, Uppsala "jag har, vad jag känner till, inget jäv/intressekonflikter att deklarera Definition

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 I föräldrabalken 11 kap 4 framgår följande: Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Checklista om anställd eller student förolyckas eller avlider utanför Stockholms universitet Åtgärderna nedan ska om inte annat anges vidtagas av

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3 LEX SARAH Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS. Innehållsförteckning Riktlinje och rutiner för

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer