Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland"

Transkript

1 Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 1 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin Utarbetad/reviderad av: Per Gradin, verksamhetschef Legevisitten, AKO Christina Ledin, AKO Bengt Hansson Revisionsansvarig: AKO Reviderad Checklista Konstatera dödsfall Inspektion av omgivningen Yttre besiktning av den döde, pacemaker el. dyl. Ta ställning till om polis skall kallas till platsen Obduktion eller inte a. Klinisk obduktion. Telefonkontakt + remiss påföljande vardag. b. Rättsmedicinsk undersökning. Gärna remiss! Identifiera och sätta på identitetsband. Se till att anhöriga underrättas. Lämna dina kontaktuppgifter så de kan nå dig vid behov. Kontakt med behandlande läkare? Se till att värdeföremål avlägsnas och ta ställning till den avlidnes värdesaker/egendom. Bårhusmeddelande. Utfärdande av dödsbevis/dödsorsaksintyg Se till att begravningsentreprenör är kontaktad så att kroppen förs till bårhus. Obs att Widéns begravningsbyrå är den som i första hand ska kontaktas när det gäller Karlstad och Grums. Vid klinisk obduktion: Skriv remiss och ring patologen.

2 2 (15) 1. Ansvarsfördelning och organisation För konstaterande av dödsfall inom Landstinget i Värmland ansvarar Division Allmänmedicin genom allmänläkare vid länets vårdcentraler. Under vardagar 8-17 ansvarar respektive vårdcentral för konstaterandet av dödsfall enligt definierat geografiskt upptagningsområde eller i andra hand vald vårdcentral enligt närområdesområdesplan. Vid oklarheter om vald vårdcentral och/eller geografisk tillhörighet skall den vårdcentral som kontaktas angående dödsfallet (av ambulans, polis eller annan), utan dröjsmål ombesörja att läkare åtar sig arbetsuppgiften enligt nedan. Det får inte förekomma att en diskussion om ansvaret för konstaterande fördröjer åtgärden. Under helger och kvällar gäller att Division Allmänmedicin har ansvaret för att jour och beredskap för allmänläkare arrangeras så att beredskap för konstaterande av dödsfall finns och att det är klart för kommunernas medicinska personal, sjukvårdsrådgivning, ambulans, polis samt SOS vem som ansvarar för uppgifterna. Om en person avlider på väg till sjukhus och sålunda är död vid ankomsten konstateras dödsfallet av jourhavande läkare på sjukhus. När en person hastigt avlider är ibland ambulanstransport till sjukhus av den döda kroppen nödvändig av psykologiska och humanitära skäl. Beslut om transport tas av ambulanstransport tas av ambulanspersonal och ska respekteras av mottagande sjukhus personal. När det gäller dödsfall orsakat av trauma konstaterar kirurgjouren dödsfallet, i andra fall medicinjour. Det är alltså aldrig aktuellt att i ett sådant fall tillkalla allmänläkare. 2. Konstatera dödsfall Konstaterande av dödsfall ska ske så snart det är praktiskt möjligt. När och på vilket sätt konstaterande av dödsfall skett ska antecknas i patientjournalen. Tidpunkt får fastställas med ledning av uppgifter från vårdpersonal, anhöriga eller andra med kännedom om förhållandena. Konstaterande av dödsfall - tidiga dödstecken: Upphörande av cirkulation - auskultation i minst två minuter i följd. Upphörande av andningen - auskultation i minst två minuter i följd. Ögonförändringar: - upphävd cornealreflex och pupillreaktion för ljus. - minskning av det intraoculäratrycket, som efter en halv timma sjunkit till en fjärdedel. Ögat blir då matt och mjukt. 2.1 Förväntat dödsfall Vid s.k. förväntade dödsfall då läkaren enligt 15 Begravningsförordningen får underlåta den där föreskrivna yttre undersökningen av den döda kroppen (se avsnitt 8) kan läkaren fastställa att döden har inträtt utan att själv se den döde. En förutsättning är då att läkaren kan basera fastställandet på en undersökning som har gjorts av en sjuksköterska (jfr prop. 1986/87:79 s.19). Det går alltså inte att delegera konstaterande av dödsfall till sjuksköterska, endast att överlåta undersökningen av kroppen där man i förväg kommit överens om att så ska ske. För att sjuksköterska ska kunna göra undersökning av kroppen krävs att hon eller han utbildas för denna uppgift och får ett skriftligt intyg om att så har skett. I journal noterar sjuksköterskan tidpunkten för döds-

3 3 (15) fallet samt hur dödsfallet konstaterats. Sjuksköterskan kontaktar anhöriga enligt vad man på förhand kommit överens om, eventuellt vid ett brytpunktsamtal. I journal dokumenteras detta och vem som ska kontaktas vid dödsfall och önskemål om kontakt nattetid. Sjuksköterska fyller i bårhusblankett enligt anvisning, sätter identitetsband på den dödes kropps: Speciellt viktigt är att notera om den döde bar någon typ av inplantat som pacemaker eftersom en icke-avlägsnad pacemaker kan innebära en explosionsrisk vid kremering. Blanketten Konstaterande av förväntat dödsfall med stöd av kommunens distriktssköterska fylls i och skickas skyndsamt till aktuell vårdcentral. Det är av yttersta vikt att säkra rutiner finns för denna informationsöverföring. Ansvarig läkare på vårdcentral utfärdar dödsbevis och dödsorsaksintyg som ska skickas senast första vardag efter att dödsfallet konstaterats. Dödsbeviset skickas till Skatteverkets inläsningscentral FE Malmö Dödsbevis kan också skickas elektroniskt, se Ansvarig läkare har också att ta ställning till om obduktion ska göras eller ej och måste inom två arbetsdagar informera patologavdelning per telefon om sitt beslut. 2.2 Ej förväntat dödsfall Den läkare som vid ett dödsfall har konstaterat att döden inträtt skall anteckna i journalen när och på vilket sätt konstaterandet skedde. Om den läkare som konstaterat dödsfallet inte är behandlingsansvarig åligger det honom eller henne att personligen, till exempel genom telefonsamtal påföljande vardag kontakta den läkare som ska skriva dödsorsaksintyget. Vid telefonsamtalet har dessa två läkare även att ta ställning till om obduktion ska utföras samt att komma överens om vem av dem som kontaktar patologavdelningen enligt ovan Den läkare som konstaterat ett dödsfall och därmed ansvarar för att även andra uppgifter utförs skall, om han eller hon inte själv fullgör en sådan uppgift,(se specifikation nedan) anteckna i patientjournalen vem som har åtagit sig att utföra uppgiften Den läkare som har utfärdat ett dödsbevis eller dödsorsaksintyg skall tillse att en kopia bifogas journalen. Kopian skall behandlas som en journalhandling. 3. Inspektion av omgivningen Den läkare som konstaterat dödsfall ska beakta samtliga förhållanden. Detta innebär t.ex. fynd av tablettburkar, spritflaskor eller oordning vid dödsplatsen. 4. Undersökning av kroppen Innan dödsbevis utfärdas skall en läkare göra noggrann yttre undersökning av den döda kroppen om det inte står klart att en rättsmedicinsk undersökning kommer att bli aktuell.

4 4 (15) Den yttre besiktningen skall inriktas på frågan om det finns skäl att anmäla dödsfallet till polismyndigheten för ställningstagande till rättsmedicinsk undersökning. Kroppens läge skall inspekteras, vidare skall hela hudytan, ögonens bindehinnor, öron och näsöppningar samt munhåla undersökas. Dessutom skall efterforskas om den avlidne bar något explosivt implantat. (Se vidare under punkt 10). En yttre undersökning får underlåtas om läkare undersökt den döde kort tid före dödsfallet. Ett beslut om klinisk obduktion innebär inte att den yttre undersökningen får underlåtas. I dödsbeviset skall läkaren ange om en yttre undersökning av kroppen har gjorts efter dödsfallet och, när detta inte skett, ange tidpunkten när den avlidne senast undersöktes före dödsfallet. Det senare gäller när undersökningen av den döda kroppen får underlåtas. En läkare får utfärda dödsbeviset utan en sådan undersökning även när en annan läkare har undersökt den avlidne kort tid före dödsfallet. En förutsättning är då att uppgifterna om sjukdomsbilden och förhållandena i övrigt innebär att det föreligger ett tillförlitligt underlag för att utesluta att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning(förväntat dödsfall). Vid ett förväntat dödsfall kan man i förväg komma överens om att undersökningen av kroppen överlåts på sjuksköterska med särskild utbildning, se ovan under punkt 2.1. Det krävs aldrig någon obduktion för att ett dödsbevis skall kunna utfärdas. Ett beslut om en klinisk obduktion innebär inte heller att den yttre undersökningen får underlåtas eller att dödsbeviset får försenas (se avsnitt 12). För intyget om dödsorsaken kan däremot en obduktion ge ett värdefullt underlag (se avsnitt 12). I patientjournalen skall antecknas vilken läkare som utfört undersökningen på platsen samt tidpunkten för detta. Där skall också antecknas om kroppen har flyttats innan undersökningen slutförts samt vilken läkare som då slutfört undersökningen och när detta skett. De fynd som görs skall också dokumenteras. När den avlidne t.ex. har förts till sjukhus med ambulans, kan läkaren inte inspektera kroppens läge. Om polisen inte redan har kopplats in, bör läkaren då i stället av ambulanspersonalen begära uppgift om detta kan vara motiverat med hänsyn till kroppens läge eller förhållandena där den döde hämtades. 4.1 Ta ställning till om polis skall kallas till platsen Polis kontaktas vid följande tillfällen När dödsfallet har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning gäller även alkohol) och alltså inte enbart av sjukdom, d.v.s. vid misstanke om att döden orsakats av någon annan person, olycksfall eller självmord. När det är svårt att avgöra om dödsfallet har orsakats av yttre påverkan. Detta gäller - När någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, alltså vid helt oväntat dödsfall hos både barn (plötslig spädbarnsdöd) och vuxna. - Om det finns tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker. - När missbrukare anträffas död, även alkoholister räknas hit. - Vid framskriden förruttnelse. När dödsfallet kan tänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården.

5 5 (15) När den döde inte kunnat identifieras. Läkaren skall alltid beakta samtliga förhållanden vid dödsfallet vad som framkommit vid den yttre besiktningen, vid inspektion av omgivningen samt information i journal eller av anhöriga. Om beslut tagits om rättsmedicinsk undersökning skall ifyllt dödsbevis utan dröjsmål lämnas till Polismyndigheten (alltså inte till skattemyndigheten). Iakttag försiktighet vid yttre inspektion. Pacemaker eller dylikt får ej avlägsnas. Anteckna polisanmälan i journal. Polisen skall alltså kontaktas snarast möjligt 11414, nationellt nummer.(4 kap. 4 första stycket begravningslagen). Läkaren bör göra detta personligen, t.ex. per telefon, och därvid redovisa de omständigheter som kan ha betydelse för polisens bedömning. Vid detta samtal bör polis och läkare komma överens om ifall det är nödvändigt att läkare stannar på platsen och hur man fortsättningsvis håller kontakt. Andra brådskande uppgifter kan göra det svårt eller omöjligt för läkaren att vänta. Någon annan kan t.ex. anförtros att stanna på platsen tills polisen kommer dit. Om den döde finns i en lägenhet som läkaren kan låsa, kan ett alternativ vara att läkaren lämnar nycklarna på polisstationen eller vidarebefordrar dessa till polisen på något annat sätt. Läkare och polis kommer överens om hur transport av kroppen till bårhus ska ske och om och i så fall vem som underrättar anhöriga. 4.2 Klinisk obduktion/rättsmedicinsk undersökning eller inte Vad säger obduktionslagen? Klinisk obduktion får utföras om det behövs för att: - fastställa dödsorsaken - vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom eller - undersöka förekomst av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp. Kontakt skall tas med den avlidnes närstående för att få deras samtycke. Obduktion kan dock utföras även mot deras vilja om utfallet av obduktionen har särskild betydelse såsom vid oförklarligt dödsfall när rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell eller om patienten misstänkts ha drabbats av en smittsam sjukdom och det är väsentligt att snarast möjligt få misstanke bekräftad eller utesluten. Observera att ingen toxikologisk undersökning utförs vid klinisk obduktion! Rättsmedicinsk undersökning. Polis kallas till platsen. Det finns skäl för rättsmedicinsk undersökning enligt punkt 5.1 vid: olycksfall, misstänkt suicid, brott, oväntat dödsfall, när missbrukare anträffas döda (även alkohol) samt vid framskriden förruttnelse. Enligt ovan skall rättsmedicinsk undersökning också ske när man misstänker samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården eller när det döde inte kan identifieras. Patologen lämnar inte upplysningar om utfall av obduktion direkt till anhöriga. Det är av många skäl betydligt lämpligare att den informationen går via behandlande läkare eller via den läkare som konstaterat dödsfallet. Vid rättsmedicinsk obduktion rekommenderas att den läkare som konstaterat dödsfallet alternativt behandlande läkare skriver en kompletterande remiss till rättsmedicin. Uppgifter om

6 6 (15) medicinsk sjukhistoria är oerhört viktiga för att kollegorna inom specialiteten rättsmedicin ska kunna göra en bra utredning och fastställa dödsorsaken med så stor noggrannhet som möjligt. Det är också viktigt att i remissen ange omständigheter kring dödsfallet som t.ex. när patienten senast var i kontakt med närstående, oordning i lägenheten, tömda medicinburkar etc. Den läkare som skrivit remissen får remissvar och kan informera anhöriga om dödsorsaken. I cosmic väljs lägg till under remissmottagare och adress skrivs in. Vår remissinstans är Rättsmedicinska avdelningen, Artillerigatan Linköping 5. Identifiera den avlidne. Utländsk medborgare. (SOSFS 1996:29) Samma typ av identitetsband som Landstinget använder för patienter i sluten vård används för avlidna både på och en. Identitetsbandet skall fästas runt hand- eller fotled. Detta åligger den läkare som konstaterar dödsfallet alternativt en sjuksköterska eller någon annan som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är säker på den avlidnes identitet. Om fullständig identifikation ej kan göras skall förstås polis kontaktas som tar över detta ansvar. I SOSFS 1996:29 skrivs följande under 9.2 Dödsbeviset: "Det är viktigt att den läkare som utfärdar dödsbeviset anstränger sig att ta reda på alla personuppgifter som ska anges i beviset. Om detta inte lyckas, räcker det dock med personnummer samt tilltals- och efternamn. För den som saknar personnummer anges födelsedatum. När en utlänning har avlidit under besök i Sverige, bör läkaren också försöka ta reda på hemortsadressen och passnumret. Passnumret skrivs in efter patientens namn : Passnummer: xxxxx" 6. Underrättelsen till de efterlevande om dödsfallet Läkare som fastställt döden ska, om denne inte själv underrättar anhöriga, förvissa sig om att någon lämplig person kontaktar närstående om dödsfallet. Om läkaren inte lyckas nå anhöriga för besked, skall detta meddelas konstaterande läkares verksamhetschef som i sådant fall ansvarar för att besked så snart som möjligt lämnas till anhöriga. 7. Besked om dödsorsaken till efterlevande Anhöriga bör få besked om dödsorsaken alternativt informeras om vem som kan upplysa om dödsorsaken, vanligen behandlingsansvarig läkare. Frågan om vem som skall lämna underrättelsen och hur detta skall ske måste avgöras i det enskilda fallet med utgångspunkt i att de efterlevande skall visas hänsyn och omtanke. Patologen lämnar inte upplysningar om utfall av obduktion direkt till anhöriga. Det är av många skäl betydligt lämpligare att den informationen går via behandlande läkare eller via den läkare som konstaterat dödsfallet. Vid rättsmedicinsk obduktion rekommenderas att den läkare som konstaterat dödsfallet alternativt behandlande läkare skriver en kompletterande remiss till rättsmedicin. Uppgifter om medicinsk sjukhistoria är oerhört viktiga för att kollegorna inom specialiteten rättsmedicin ska kunna göra en bra utredning och fastställa dödsorsaken med så stor noggrannhet som möjligt. Det är också viktigt att i remissen ange omständigheter kring dödsfallet som t.ex. när patienten senast var i kontakt med

7 7 (15) närstående, oordning i lägenheten, tömda medicinburkar etc. Den läkare som skrivit remissen får remissvar och kan informera anhöriga om dödsorsaken. 8. Den dödes egendom, barn i hemmet och avlägsnandet av värdeföremål Innan kroppen förs till ett bårhus bör värdeföremål tas av. Det kan dock inträffa t.ex. att en ring är svår att ta av eller att de efterlevande motsätter sig detta. Den som svarar för verksamheten vid bårhuset bör på bårhusmeddelandet under övrigt få besked om något sådant föremål följer med kroppen. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för den dödes egendom, men polisen kan tillfälligt ta hand om egendomen. Eventuellt överblivna läkemedel ägs av dödsboet. Dock är det olagligt för dödsboet att inneha narkotiska preparat som det alltså bör göra sig av med. Från hälso- och sjukvården blir det då en service om man erbjuder sig att ta hand om läkemedlen. Om den döde varit föremål för hemsjukvård ansvarar kommunens personal för detta. Socialnämnden skall kopplas in när t.ex djur eller värdeföremål måste tas om hand. Skulle minderåriga barn finnas i hemmet utan vuxen som kan ta hand om dem måste socialnämnden kontaktas och tar ansvaret för omhändertagande. 9. Explosiva implantat För att tillåta kremering kräver krematorierna regelmässigt att implantat som kan explodera har avlägsnats. Detta gäller dosor som innehåller ett batteri med ett innehåll som förångas vid höga temperaturer med följd att en kraftig explosion uppstår när dosan inte längre kan stå emot det tryck som bildas. Exempel på sådana implantat är hjärtstimulatorer (pacemakers), defibrillatorer och nervstimulatorer. Av dödsbeviset skall framgå om den döde bar något explosivt implantat och om detta har avlägsnats eller inte. I det intyg för gravsättning eller kremering som skattekontoret därefter utfärdar till begravningsbyrån anges om patienten bar ett explosivt implantat som inte har avlägsnats. Om läkaren i dödsbeviset felaktigt anger att den avlidne inte bar något sådant implantat eller att det har avlägsnats trots att detta ännu inte skett, uppstår en risk för att krematoriepersonalen skadas eller att utrustning förstörs. Läkaren skall därför alltid ange i dödsbeviset vad som gäller när det utfärdas, dvs. att implantatet inte har avlägsnats även när avsikten är att detta skall ske senare. Läkaren skall då underrätta skattekontoret så snart det har avlägsnats. Ett felaktigt dödsbevis kan få rättsliga konsekvenser för den som har utfärdat det. Den läkare som utfärdar dödsbeviset måste alltså förvissa sig om den avlidne bar något explosivt implantat eller inte. De som stod den avlidne nära känner i regel till detta. Annars bör läkaren, om han eller hon inte har tillgång till patientjournalen och inte heller känner till den dödes sjukdomshistoria, försöka få kontakt med en kollega eller någon annan som har bättre kännedom om den avlidne. Om detta inte lyckas, krävs att läkaren noga undersöker kroppen och utesluter att patienten bär ett explosivt implantat. Endast den dosa som innehåller batteriet behöver tas ut. Dosan ligger oftast strax under huden, vilket innebär att ingreppet i regel är enkelt. Läkare som konstaterar dödsfallet ansvarar för att åtgärd för att avlägsna implantatet utförs.

8 8 (15) Läkare som utför obduktion ansvarar för att eventuella explosiva implantat därvid avlägsnas. Bestämmelserna i obduktionslagen innebär att ett implantat som tas ut vid en obduktion inte behöver läggas tillbaka i kroppen. När ett explosivt implantat har avlägsnats vid en klinisk obduktion eller om man enligt 23 obduktionslagen (SFS 1995:832) enbart avlägsnar implantatet skall den läkare som har beslutat om åtgärden ansvara för att skattekontoret underrättas så snart implantatet har avlägsnats. Se bilaga I för pacemaker Se bilaga I för defibrillatorsystem (ICD) Krematoriet kräver att implantat avlägsnats före kremering. Enligt 23 första stycket obduktionslagen får ett ingrepp i syfte att från en avliden ta ut ett implantat göras även om åtgärden strider mot den avlidnes eller de närståendes inställning, om det behövs för att förebygga fara för människor eller annan väsentlig olägenhet. Av 23 tredje stycket följer att beslut om sådana ingrepp endast får fattas av läkare samt att, om det finns personer som stått den avlidne nära, någon av dessa skall underrättas innan ingreppet utförs och ges skälig tid att yttra sig. Om avsikten är att den avlidne skall kremeras, torde dennes närstående inte invända mot att ett explosivt implantat avlägsnas. Alternativet är ju att avstå från kremering. Läkaren bör därför många gånger kunna inhämta deras yttrande redan när de underrättas om dödsfallet. Implantatet kan t.ex. tas ut vid den undersökning av kroppen som läkaren i regel skall göra efter dödsfallet (se avsnitt 8). Även någon annan med tillräcklig kompetens kan, efter läkarens beslut, utföra ingreppet. När ett implantat tas ut vid ett ingrepp enligt 23 obduktionslagen gäller enligt Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:28) kliniska obduktioner m.m. att det i den avlidnes patientjournal skall antecknas 1. vilket ingrepp som har utförts och syftet med detta, 2. vem av den avlidnes närstående som med tillämpning av 7 obduktionslagen har underrättats om det tilltänkta ingreppet och den tidsfrist som då har meddelats denne samt vilket yttrande den underrättade eller någon annan närstående har lämnat, 3. när vid ingrepp med stöd av 23 första stycket obduktionslagen någon närstående enligt 7 andra meningen inte har underrättats och skälen för detta, 4. vilken läkare som har beslutat om ingreppet och datum för beslutet, samt 5. vem som utfört ingreppet och datum för detta. 10. Bårhusmeddelande Skall fyllas i för förvaring på bårhus även om obduktion inte ska utföras. Det viktigaste att ange är om smittfarligt tillstånd förelegat t.ex. hepatit, HIV eller tuberkulos och om explosivt implantat finns i kroppen och om detta ska avlägsnas. Vid smittfarligt tillstånd anges detta både på bårhusmeddelandet och eventuell obduktionsremiss. Ange även eventuella värdeföremål som medföljer. Om kroppen inskickas till obduktionsavdelning för borttagande av pacemaker erhåller den läkare som föranstaltat om detta ett meddelande att denna är borttagen och ansvarar sedan för att anmäla att pacemaker är borttagen till Skattemyndigheten.

9 9 (15) 11. Dödsbevis/dödsorsaksintyg När rättsmedicinsk obduktion inte skall utföras skickas dödsbevis senast första vardag efter dödsfall till Skatteverkets inläsningscentral FE Malmö. Det behöver inte vara samma läkare som utfärdar dödsbeviset och dödsorsaksintyget. Vanligast utfärdas dödsorsaksintyget av den läkare som har haft hand om patientens vård och denne skall snarast personligen, till exempel genom telefonsamtal kontaktas av den som skrivit dödsbeviset. Vid rättsmedicinsk undersökning lämnas ifyllt dödsbevis och icke ifyllt dödsorsaksintyg utan dröjsmål direkt till Polismyndigheten, alltså inte till Skatteverkets inläsningscentral. Oftast ger man dödsbeviset direkt i handen på polis eller skickar via fax, originalet skickas då snarast per post till Polismyndigheten. Enligt 4 kap. 2 BL är det förbjudet för en läkare som på något sätt är närstående till den avlidne att utfärda dödsbeviset och intyget om dödsorsaken. När en läkare t.ex. har vårdat en nära anhörig under dennes sista sjukdom, måste alltså en annan läkare tillkallas för att undersöka den döda kroppen (se avsnitt 8) och utfärda dessa handlingar. Läkaren bör alltid förfara på detta sätt när läkaren är tveksam i frågan om han eller hon kan betraktas som närstående till den avlidne. Kopia av dödsbevis och dödsorsaksintyg ska bifogas patientens journal. 12. Transport av avliden till bårhus Om anhöriga inte kontaktat begravningsentreprenör bör den läkare som konstaterar dödsfallet vara behjälplig med dylik kontakt så att kroppen blir förd till bårhus. När en person avlider i ordinärt boende, eller på allmän plats ansvarar landstinget för att kroppen transporteras till och förvaras i bårhus till dess kistläggning kan äga rum. Landstinget utför inte dessa transporter i egen regi, utan har tecknat avtal med ett antal begravningsentreprenörer som utför tjänsten på landstingets uppdrag (se bifogad lista Bilaga II). När en person som bor i kommunalt boende avlider ansvarar kommunen för att den avliden transporteras till och förvaras i bårhus till dess kroppen kan överlämnas till de anhöriga eller begravningsentreprenör för bisättning och begravning. Kommunens ansvar upphör när kroppen lämnats ut för bisättning. Den 11 december 2007 beslutade landstingsstyrelsen, efter bemyndigande av landstingsfullmäktige, att införa en avgift för ifrågavarande transporter. Beslutet avser transporter som sker från och med och avgiften skall faktureras dödsboet. Landstingets transporter skall utföras av de entreprenörer som landstinget har tecknat avtal med. De anhöriga kan naturligtvis välja att ordna transporten på egen hand och då anlita annan entreprenör. I sådant fall skall entreprenören fakturera dödsboet.

10 10 (15) 13. Klinisk obduktion Remisskrav Vid klinisk obduktion ska den läkare som avser att skriva dödsorsaksintyget ansvara för att ta telefonkontakt med läkare patologavdelningen närmaste vardag efter dödsfallet. Skälet till telefonkontakt är att förvissa sig om att läkare på patologavdelningen delar intygsskrivande läkares uppfattning att klinisk obduktion och ej rättsmedicinsk obduktion ska göras. Telefonnumret till patologavdelningen är Tel / Den väsentligaste skillnaden på dessa undersökningar är att toxikologiska undersökningar inte görs vid klinisk obduktion. Vid klinisk obduktion skall remiss skrivas. Glöm inte eventuella uppgifter om smitta och implantat! Faxa gärna en remiss, så kan obduktion påbörjas snabbare, fax Föreskrifter och aktuell lagstiftning: Socialstyrelsens författningssamlingar SOSFS 1996:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kliniska obduktioner m.m. SOSFS 1996:29 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall SOSFS 2005:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död SOSFS 2009:30 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler SOSFS 2005:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fortsatta medicinska insatser efter en människas död samt om donationsansvarig läkare och kontaktansvarig sjuksköterska Lagar: Lag 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen Lag 1987:269 Om kriterier för bestämmande av människans död Lag 1990:1140 och 1990:1147 Begravningslag och Begravningsförordning Lag 1995:831 Transplantationslag Lag 1995:832 Om obduktioner m.m. Lag 1994:953 Om åliggande för personal inom hälso- och sjukvården Karlstad Bengt Hanson AKO Division Allmänmedicin Christina Ledin AKO Division Allmänmedicin

11 11 (15)

12 12 (15) Bilaga I Uttagande av explosiva inplantat på avlidna I de fall avliden varken ska obduceras eller bli föremål för rättsmedicinsk undersökning och det konstateras att den avlidne har explosivt implantat, ansvarar dödsfallskonstaterande läkare för avlägsnandet. Pacemaker I flertalet fall är pacemakern lokaliserad på vänster sida under nyckelbenet, någon gång i stället på höger sida. Det finns äldre inplanterade dosor där pacemakerdosan är implanterad i bukfettet. Lokalisera var pacemakern finns, gör ett snitt med en skalpell över dosan som oftast är fastsydd med en sutur som måste lossas för att pacemakern ska kunna tas ut. Till pacemakern finns ansluten en eller två kablar som kan avklippas med sax. Dosan skickas med till bårhuset tillsammans med kroppen. Om implantatet ej tagits ut av den läkare som konstaterat dödsfallet måste det framgå av bårhusmeddelandet. I så fall tas implantatet ut på bårhuset av vaktmästare eller obduktionstekniker. Efter uttagande av pacemaker tejpas såret igen.

13 13 (15) Instruktion för uttagande av defibrillatorsystem (ICD) på avlidna Följande utrustning behövs: Pacemakermagnet Skruvmejsel till kopplingsstycke (sexkant mejsel #2 Hex. för alla system) Gummihandskar (modell diskhandskar) Sprit (för desinfektion av ICD) Lokalisering: T.ex: I flertalet fall är pacemakern lokaliserad på vänster sida under nyckelbenet, någon gång i stället på höger sida. Det finns äldre inplanterade dosor där pacemakerdosan är implanterad i bukfettet. Lokalisera var pacemakern finns och gör ett snitt med en skalpell över densamma. Genom att anbringa en stark magnet mot dosan deaktiveras den så länge magneten har kontakt med dosan. Lossa elektroderna från defibrillatordosan med skruvmejsel. Avklippta, oisolerade elektrodändar i en aktiv dosa kan bli strömförande vid detektion av störsignaler. En aktiv dosa med helt borttagna elektroder kan ej avge en stöt. Som ytterligare en säkerhetsåtgärd är det bäst att utföra arbetet med grövre gummihandskar. Gör så här: 1. Frilägg och ta ut dosan utan att skada elektroderna. Så länge elektroderna är intakta och kopplade till dosan finns det ingen risk att den avger en stöt. Använd ej elektriska skärverktyg. 2. Lägg magneten i en plastpåse för att undvika kontaminering. Anbringa och fixera magneten mitt på dosans textsida (tex med gummiband, klämma etc.). 3. Börja med att skruva loss den eller de kontakter som enligt bildbeskrivningen (se nedan) på dosan heter HVA, HVX, SVC, RV eller HVB (den inbördes ordningen mellan dessa kontakter spelar ingen roll). För in skruvmejseln genom gummimembranet till fästskruven i kopplingsstycket och vrid moturs 2-3 varv, drag därefter ut elektroden. Avsluta med att skruva loss den eller de kontakter i dosan som är märkta PACE/SENS, P-/S, P+/S alternativt A och V (inbördes ordning spelar inte någon roll här heller). 4. Avlägsna magneten, rengör dosan i sprit. Dosan kan nu hanteras riskfritt och på enklaste vis transporteras vidare i polstrat kuvert eller dylikt till Hjärtmottagningen. Vid oklarheter kan hjärtjouren konsulteras (defibrillatorn kan deaktiveras med hjälp av en programmerare).

14 14 (15) Fästskruvar Kopplingsstycke Elektrod Bildbeskrivning av kontakten (sedd framifrån, in i kontakterna) HVA P-/S,P+/S HVX HVB Dosa A SVC (HVA) SVC (HVA) V RV (HVB) V RV (HVB) A V LV SVC (HVA) RV (HVB) = Avlägsna dessa kablar först

15 15 (15) Bilaga II Transport av avlidna När en person avlider i exempelvis det egna hemmet, sommarstugan, anhörigs hem eller på allmän plats, ansvarar landstinget för att kroppen transporteras till i bårhus. Där förvaras den avlidne till dess kistläggning kan äga rum. Landstinget utför inte dessa transporter i egen regi, utan har tecknat avtal med ett antal begravningsentreprenörer som utför tjänsten på landstingets uppdrag. En avgift på mellan 477 och kronor faktureras dödsboet för transporten. Avgiftens storlek beror på område och tid på dygnet. I Grums och Karlstad finns ett avtal med Widéns begravningsbyrå om att de i första hand ska kontaktas för transporter. I prislistan nedan finns det uttryckt som rangordning 1. Egen transportör Dödsboet äger rätt att anlita egen transportör om de önskar. Om sådant önskemål finns skall dödsboet anlita egen transportör och ingen ersättning kommer att betalas till den av landstinget kontrakterade transportören. Faktura skickas från anlitad transportör till dödsboet. Till prislista>> Begravningsbyråer som landstinget har avtal med: Transport till bårhus i Avtalsparter Telefon Karlstad o Grums 1. Widéns begravningsbyrå, Karlstad OBS ATT WIDÉNS BEGRAVNINGSBYRÅ ENLIGT AVTAL SKA KONTAKTAS I FÖRSTA HAND NÄR DET GÄLLER DÖDSFALL I KARLSTAD-GRUMS-OMRÅDET! 2. FONUS K-d Grums Kristinehamn och Filipstad Bolins begravningsbyrå i Kristinehamn Årjäng och Säffle Säffle/Åmåls begravningsbyrå, Säffle Hagfors och Munkfors FONUS Sunne och Torsby FONUS Likenäs Likenäs begravningsbyrå Charlottenberg, Åmotsfors och Arvika FONUS

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 2 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin 20141121-20171120 Utarbetad/reviderad av: Per Gradin,

Läs mer

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2014 06 24 Sjuksköterskor REV 2014 08 28 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Sjuksköterskor

Läs mer

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus INNEHÅLL CHECKLISTA FÖR LÄKARE VID DÖDSFALL...1 CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD...2 JOUR - KVÄLLAR OCH HELGER...2 SÄKERHET...2 VEM KONSTATERAR DÖDSFALL?...2

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård 2012-08-29 Anna-Lill Karlsson Med. ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Hälso- och sjukvårdens ansvar...

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN Så brusar vi in i tiden den ena efter den andra evigheten tar över Så brusar vi in

Läs mer

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 1 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 2 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 3 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 Innehåll 1. Inledning...6

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne TILL DIG SOM I DIT T ARBETE KOMMER I KONTAKT MED DÖDSFALL UTANFÖR SJUKVÅRDSINRÄT TNING REVIDER AD MAJ, 2014 1 Handbok för omhändertagande

Läs mer

Allmänna anvisningar för omhändertagande av avlidna och kliniska obduktioner

Allmänna anvisningar för omhändertagande av avlidna och kliniska obduktioner Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Arbetsinstruktioner för Obduktionsavdelning och Bårhus Framtagen av: Utgåva: Fastställt: KVAST-gruppen för 1.2 Obduktion och Bårhus

Läs mer

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Till Dig som i Ditt arbete kommer i kontakt med dödsfall utanför sjukvårdsinrättning Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför

Läs mer

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011 Dnr SN11/47 Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Antagen den 28 april 2011 Att gälla fr o m den 1 juni 2011 Dnr SN11/47 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Socialtjänstens ansvar...

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Rutin Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 1 2014-03-11 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Försämrat hälsotillstånd MAS, MAR, SAS, (VoU och

Läs mer

BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS

BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS För långa handläggningstider för insändande av dödsbevis och dödsorsaksintyg; förbiseende att göra polisanmälan vid onaturliga dödsfall; bristande journalföring

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

F3:10 AVTALSMALL LÅN AV PATIENTJOURNALER MM NÄRSJUKVÅRD I KRISTINEHAMN

F3:10 AVTALSMALL LÅN AV PATIENTJOURNALER MM NÄRSJUKVÅRD I KRISTINEHAMN 1(7) AVTALSMALL LÅN AV PATIENTJOURNALER MM NÄRSJUKVÅRD I KRISTINEHAMN 2(7) AVTALSMALL, LÅN AV PATIENTJOURNALER 3 3.10.1 Bakgrund och syfte 3 3.10.2 Tillträde 4 3.10.3 Kontaktpersoner 4 3.10.4 Utlånade

Läs mer

dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett

dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett dödsfall i ett mångkulturellt samhälle Dödsfall i ett mångkulturellt samhälle 2 Praktiska frågor om dödsfall och begravning oavsett tradition och kultur Syftet med denna informationsfolder är att ge information

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING 1. Jag, vill att Axelssons Begravningsbyrå AB ombesörjer min begravning och den arrangeras i så när överenskommelse med de önskemål som jag ger uttryck för i detta dokument.

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Diarienummer 11-124-000 Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Beslutad i skolnämnden den 24 augusti 2011, 101 Hantering av skolhälsovårdsjournaler för skolhälsovården i Skövde

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Hjärndödsbegreppet Dödstecken/likfenomen Dödstidsbedömning Naturlig eller onaturlig död Olika dödssätt Undersökning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01.

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01. Ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, diarienummer HSNG 2015-00365 Ni inbjuds att inkomma med ansökan om att få ingå

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

www.novabegravning.se 08-570 344 27 info@novabegravning.se 1 Nova Begravningsbyrå AB

www.novabegravning.se 08-570 344 27 info@novabegravning.se 1 Nova Begravningsbyrå AB Bra att veta Bra att veta Det är många frågor du behöver ta ställning till i samband med ett dödsfall. Nova Begravningsbyrå vill i denna folder ta fram det som bör och måste göras samt våra rekommendationer

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de Bra att veta. Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de val man gör. T.ex. storlek på dödsannonsen,

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Min sista vilja inför min begravning

Min sista vilja inför min begravning Min sista vilja inför min begravning Någonting brister stilla En röst en sång dör ut Och plötsligt förnimmer man tydligt Att ingenting är som förut. Okänd Jag heter... Och mitt personnummer är... -...

Läs mer

Min sista vilja inför min begravning

Min sista vilja inför min begravning Min sista vilja inför min begravning Någonting brister stilla En röst en sång dör ut Och plötsligt förnimmer man tydligt Att ingenting är som förut. Okänd Jag heter... Och mitt personnummer är... -...

Läs mer

Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.

Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun. Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun. Innehållsförteckning Rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun... 1 Privata Medel... 1 Sekretess... 3 Nyckelhantering... 4 Fel och brister, anmälan om missförhållanden...

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Råd vid dödsfall Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Då man mister en anhörig eller nära vän ställs man inför både sin egen sorg och en rad praktiska frågor. Frågor som man kanske inte tänkt på

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr).

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr). November 2012 AVTAL med förslag till uppdateringar (uppdateringar angivna med understruken text, tidigare gällande text är angivna med kursiv stil) Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Önskemål Inför livets slut

Önskemål Inför livets slut Önskemål Inför livets slut Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers Förbund för att underlätta för dig som vill planera inför din

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Mödradödligheträttsmedicinsk

Mödradödligheträttsmedicinsk Mödradödligheträttsmedicinsk utredning SFOG-veckan 2015 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare och doktorand rättsmedicin, Uppsala "jag har, vad jag känner till, inget jäv/intressekonflikter att deklarera Definition

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV I. Underlag för beslut om tillvaratagande BAKGRUND Den avlidnes identitet är styrkt av polisen. Polisdistrikt Kontaktad polis Bevittnad död Sågs senast i

Läs mer