Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland"

Transkript

1 Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 2 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin Utarbetad/reviderad av: Per Gradin, verksamhetschef Legevisitten, AKO Christina Ledin, AKO Bengt Hansson Revisionsansvarig: AKO Reviderad Innehållsförteckning CHECKLISTA 2 1. Ansvarsfördelning och organisation 3 2. Konstatera dödsfall Förväntat dödsfall 3 Ansvarig läkare har också att ta ställning till om obduktion ska göras eller ej och måste inom två arbetsdagar informera patologavdelning per telefon om sitt beslut Ej förväntat dödsfall 4 3. Inspektion av omgivningen 5 4. Undersökning av kroppen Ta ställning till om polis skall kallas till platsen Klinisk obduktion/rättsmedicinsk undersökning eller inte 6 5. Identifiera den avlidne. Utländsk medborgare Underrättelsen till de efterlevande om dödsfallet 7 7. Besked om dödsorsaken till efterlevande 7 8. Den dödes egendom, barn i hemmet och avlägsnandet av värdeföremål 8 9. Explosiva implantat Bårhusmeddelande Dödsbevis/dödsorsaksintyg Transport av avliden till bårhus Klinisk obduktion Remisskrav 11 Bilaga I 13 Uttagande av explosiva inplantat på avlidna 13 Instruktion för uttagande av defibrillatorsystem (ICD) på avlidna 14

2 2 (15) CHECKLISTA Konstatera dödsfall Inspektion av omgivningen Yttre besiktning av den döde, pacemaker el. dyl. Ta ställning till om polis skall kallas till platsen Obduktion eller inte Klinisk obduktion. Telefonkontakt + remiss påföljande vardag. Rättsmedicinsk undersökning. Gärna remiss! Identifiera och sätta på identitetsband. Se till att anhöriga underrättas. Om det inte är känt vilka anhöriga som finns kontakta polisen som får efterforska anhöriga. Lämna dina kontaktuppgifter så de kan nå dig vid behov. Kontakt med behandlande läkare? Se till att värdeföremål avlägsnas och ta ställning till den avlidnes värdesaker/egendom. Bårhusmeddelande. Utfärdande av dödsbevis/dödsorsaksintyg Se till att begravningsentreprenör är kontaktad så att kroppen förs till bårhus. Länk till landstingets avtal om begravningsbyråer för transport /V%c3%a5rdprogram%20och%20v%c3%a5rdrutiner/AKO/AKO%20%c3%b6vere nskommelser/information%20nytt%20avtal%20transport%20av%20avliden% pdf Vid klinisk obduktion: Skriv remiss och ring patologen

3 3 (15) 1. Ansvarsfördelning och organisation För konstaterande av dödsfall inom Landstinget i Värmland ansvarar Division Allmänmedicin genom allmänläkare vid länets vårdcentraler. Under vardagar 8-17 ansvarar respektive vårdcentral för konstaterandet av dödsfall enligt definierat geografiskt upptagningsområde eller i andra hand vald vårdcentral enligt närområdesområdesplan. Vid oklarheter om vald vårdcentral och/eller geografisk tillhörighet skall den vårdcentral som kontaktas angående dödsfallet (av ambulans, polis eller annan), utan dröjsmål ombesörja att läkare åtar sig arbetsuppgiften enligt nedan. Det får inte förekomma att en diskussion om ansvaret för konstaterande fördröjer åtgärden. Under helger och kvällar gäller att Division Allmänmedicin har ansvaret för att jour och beredskap för allmänläkare arrangeras så att beredskap för konstaterande av dödsfall finns och att det är klart för kommunernas medicinska personal, sjukvårdsrådgivning, ambulans, polis samt SOS vem som ansvarar för uppgifterna. Om en person avlider på väg till sjukhus och sålunda är död vid ankomsten konstateras dödsfallet av jourhavande läkare på sjukhus. När en person hastigt avlider är ibland ambulanstransport till sjukhus av den döda kroppen nödvändig av psykologiska och humanitära skäl. Beslut om transport tas av ambulanstransport tas av ambulanspersonal och ska respekteras av mottagande sjukhus personal. När det gäller dödsfall orsakat av trauma konstaterar kirurgjouren dödsfallet, i andra fall medicinjour. Det är alltså aldrig aktuellt att i ett sådant fall tillkalla allmänläkare. 2. Konstatera dödsfall Konstaterande av dödsfall ska ske så snart det är praktiskt möjligt. När och på vilket sätt konstaterande av dödsfall skett ska antecknas i patientjournalen. Tidpunkt får fastställas med ledning av uppgifter från vårdpersonal, anhöriga eller andra med kännedom om förhållandena. Konstaterande av dödsfall - tidiga dödstecken: Upphörande av cirkulation - auskultation i minst två minuter i följd. Upphörande av andningen - auskultation i minst två minuter i följd. Ögonförändringar: - upphävd cornealreflex och pupillreaktion för ljus. - minskning av det intraoculäratrycket, som efter en halv timma sjunkit till en fjärdedel. Ögat blir då matt och mjukt. 2.1 Förväntat dödsfall Vid s.k. förväntade dödsfall då läkaren enligt 15 Begravningsförordningen får underlåta den där föreskrivna yttre undersökningen av den döda kroppen (se avsnitt 8) kan läkaren fastställa att döden

4 4 (15) har inträtt utan att själv se den döde. En förutsättning är då att läkaren kan basera fastställandet på en undersökning som har gjorts av en sjuksköterska (jfr prop. 1986/87:79 s.19). Det går alltså inte att delegera konstaterande av dödsfall till sjuksköterska, endast att överlåta undersökningen av kroppen där man i förväg kommit överens om att så ska ske. För att sjuksköterska ska kunna göra undersökning av kroppen bör hon eller han utbildas för denna uppgift. I journal noterar sjuksköterskan tidpunkten för dödsfallet samt hur dödsfallet konstaterats. Sjuksköterskan kontaktar anhöriga enligt vad man på förhand kommit överens om, eventuellt vid ett brytpunktsamtal. I journal dokumenteras detta och vem som ska kontaktas vid dödsfall och önskemål om kontakt nattetid. Sjuksköterska fyller i bårhusblankett enligt anvisning, sätter identitetsband på den döde. Speciellt viktigt är att notera om den döde bar någon typ av inplantat som pacemaker eftersom en icke-avlägsnad pacemaker kan innebära en explosionsrisk vid kremering. Blanketten Konstaterande av förväntat dödsfall med stöd av kommunens distriktssköterska fylls i och skickas skyndsamt till aktuell vårdcentral. Det är av yttersta vikt att säkra rutiner finns för denna informationsöverföring. Ansvarig läkare på vårdcentral utfärdar dödsbevis och dödsorsaksintyg som ska skickas senast första vardag efter att dödsfallet konstaterats. Dödsbeviset skickas till Skatteverkets inläsningscentral FE Malmö Dödsbevis kan också skickas elektroniskt, se Ansvarig läkare har också att ta ställning till om obduktion ska göras eller ej och måste inom två arbetsdagar informera patologavdelning per telefon om sitt beslut. 2.2 Ej förväntat dödsfall Den läkare som vid ett dödsfall har konstaterat att döden inträtt skall anteckna i journalen när och på vilket sätt konstaterandet skedde. Om den läkare som konstaterat dödsfallet inte är behandlingsansvarig åligger det honom eller henne att personligen, till exempel genom telefonsamtal påföljande vardag kontakta den läkare som ska skriva dödsorsaksintyget. Vid telefonsamtalet har dessa två läkare även att ta ställning till om obduktion ska utföras samt att komma överens om vem av dem som kontaktar patologavdelningen enligt ovan Den läkare som konstaterat ett dödsfall och därmed ansvarar för att även andra uppgifter utförs skall, om han eller hon inte själv fullgör en sådan uppgift,(se specifikation nedan) anteckna i patientjournalen vem som har åtagit sig att utföra uppgiften Den läkare som har utfärdat ett dödsbevis eller dödsorsaksintyg skall tillse att en kopia bifogas journalen. Kopian skall behandlas som en journalhandling.

5 5 (15) 3. Inspektion av omgivningen Den läkare som konstaterat dödsfall ska beakta samtliga förhållanden. Detta innebär t.ex. fynd av tablettburkar, spritflaskor eller oordning vid dödsplatsen. 4. Undersökning av kroppen Innan dödsbevis utfärdas skall en läkare göra noggrann yttre undersökning av den döda kroppen om det inte står klart att en rättsmedicinsk undersökning kommer att bli aktuell. Den yttre besiktningen skall inriktas på frågan om det finns skäl att anmäla dödsfallet till polismyndigheten för ställningstagande till rättsmedicinsk undersökning. Kroppens läge skall inspekteras, vidare skall hela hudytan, ögonens bindehinnor, öron och näsöppningar samt munhåla undersökas. Dessutom skall efterforskas om den avlidne bar något explosivt implantat. (Se vidare under punkt 10). En yttre undersökning får underlåtas om läkare undersökt den döde kort tid före dödsfallet. Ett beslut om klinisk obduktion innebär inte att den yttre undersökningen får underlåtas. I dödsbeviset skall läkaren ange om en yttre undersökning av kroppen har gjorts efter dödsfallet och, när detta inte skett, ange tidpunkten när den avlidne senast undersöktes före dödsfallet. Det senare gäller när undersökningen av den döda kroppen får underlåtas. En läkare får utfärda dödsbeviset utan en sådan undersökning även när en annan läkare har undersökt den avlidne kort tid före dödsfallet. En förutsättning är då att uppgifterna om sjukdomsbilden och förhållandena i övrigt innebär att det föreligger ett tillförlitligt underlag för att utesluta att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning(förväntat dödsfall). Vid ett förväntat dödsfall kan man i förväg komma överens om att undersökningen av kroppen överlåts på sjuksköterska med särskild utbildning, se ovan under punkt 2.1. Det krävs aldrig någon obduktion för att ett dödsbevis skall kunna utfärdas. Ett beslut om en klinisk obduktion innebär inte heller att den yttre undersökningen får underlåtas eller att dödsbeviset får försenas (se avsnitt 12). För intyget om dödsorsaken kan däremot en obduktion ge ett värdefullt underlag (se avsnitt 12). I patientjournalen skall antecknas vilken läkare som utfört undersökningen på platsen samt tidpunkten för detta. Där skall också antecknas om kroppen har flyttats innan undersökningen slutförts samt vilken läkare som då slutfört undersökningen och när detta skett. De fynd som görs skall också dokumenteras. När den avlidne t.ex. har förts till sjukhus med ambulans, kan läkaren inte inspektera kroppens läge. Om polisen inte redan har kopplats in, bör läkaren då i stället av ambulanspersonalen begära uppgift om detta kan vara motiverat med hänsyn till kroppens läge eller förhållandena där den döde hämtades. 4.1 Ta ställning till om polis skall kallas till platsen Polis kontaktas vid följande tillfällen När dödsfallet har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning gäller även alkohol) och alltså inte enbart av sjukdom, d.v.s. vid misstanke om att döden orsakats av någon annan person, olycksfall eller självmord. När det är svårt att avgöra om dödsfallet har orsakats av yttre påverkan. Detta gäller

6 6 (15) - När någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, alltså vid helt oväntat dödsfall hos både barn (plötslig spädbarnsdöd) och vuxna. - Om det finns tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker. - När missbrukare anträffas död, även alkoholister räknas hit. - Vid framskriden förruttnelse. När dödsfallet kan tänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården. När den döde inte kunnat identifieras. Läkaren skall alltid beakta samtliga förhållanden vid dödsfallet vad som framkommit vid den yttre besiktningen, vid inspektion av omgivningen samt information i journal eller av anhöriga. Om beslut tagits om rättsmedicinsk undersökning skall ifyllt dödsbevis utan dröjsmål lämnas till Polismyndigheten (alltså inte till skattemyndigheten). Iakttag försiktighet vid yttre inspektion. Pacemaker eller dylikt får ej avlägsnas. Anteckna polisanmälan i journal. Polisen skall alltså kontaktas snarast möjligt 11414, nationellt nummer.(4 kap. 4 första stycket begravningslagen). Läkaren bör göra detta personligen, t.ex. per telefon, och därvid redovisa de omständigheter som kan ha betydelse för polisens bedömning. Vid detta samtal bör polis och läkare komma överens om ifall det är nödvändigt att läkare stannar på platsen och hur man fortsättningsvis håller kontakt. Andra brådskande uppgifter kan göra det svårt eller omöjligt för läkaren att vänta. Någon annan kan t.ex. anförtros att stanna på platsen tills polisen kommer dit. Om den döde finns i en lägenhet som läkaren kan låsa, kan ett alternativ vara att läkaren lämnar nycklarna på polisstationen eller vidarebefordrar dessa till polisen på något annat sätt. Läkare och polis kommer överens om hur transport av kroppen till bårhus ska ske och om och i så fall vem som underrättar anhöriga. 4.2 Klinisk obduktion/rättsmedicinsk undersökning eller inte Vad säger obduktionslagen? Klinisk obduktion får utföras om det behövs för att: - fastställa dödsorsaken - vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom eller - undersöka förekomst av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp. Kontakt skall tas med den avlidnes närstående för att få deras samtycke. Obduktion kan dock utföras även mot deras vilja om utfallet av obduktionen har särskild betydelse såsom vid oförklarligt dödsfall när rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell eller om patienten misstänkts ha drabbats av en smittsam sjukdom och det är väsentligt att snarast möjligt få misstanke bekräftad eller utesluten. Observera att ingen toxikologisk undersökning utförs vid klinisk obduktion! Rättsmedicinsk undersökning. Polis kallas till platsen. Det finns skäl för rättsmedicinsk undersökning enligt punkt 5.1 vid: olycksfall, misstänkt suicid, brott, oväntat dödsfall, när

7 7 (15) missbrukare anträffas döda (även alkohol) samt vid framskriden förruttnelse. Enligt ovan skall rättsmedicinsk undersökning också ske när man misstänker samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården eller när det döde inte kan identifieras. Patologen lämnar inte upplysningar om utfall av obduktion direkt till anhöriga. Det är av många skäl betydligt lämpligare att den informationen går via behandlande läkare eller via den läkare som konstaterat dödsfallet. Vid rättsmedicinsk obduktion rekommenderas att den läkare som konstaterat dödsfallet alternativt behandlande läkare skriver en kompletterande remiss till rättsmedicin. Uppgifter om medicinsk sjukhistoria är oerhört viktiga för att kollegorna inom specialiteten rättsmedicin ska kunna göra en bra utredning och fastställa dödsorsaken med så stor noggrannhet som möjligt. Det är också viktigt att i remissen ange omständigheter kring dödsfallet som t.ex. när patienten senast var i kontakt med närstående, oordning i lägenheten, tömda medicinburkar etc. Den läkare som skrivit remissen får remissvar och kan informera anhöriga om dödsorsaken. I cosmic väljs lägg till under remissmottagare och adress skrivs in. Vår remissinstans är Rättsmedicinska avdelningen, Artillerigatan Linköping 5. Identifiera den avlidne. Utländsk medborgare. (SOSFS 1996:29) Samma typ av identitetsband som Landstinget använder för patienter i sluten vård används för avlidna både på och en. Identitetsbandet skall fästas runt hand- eller fotled. Detta åligger den läkare som konstaterar dödsfallet alternativt en sjuksköterska eller någon annan som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är säker på den avlidnes identitet. Om fullständig identifikation ej kan göras skall förstås polis kontaktas som tar över detta ansvar. I SOSFS 1996:29 skrivs följande under 9.2 Dödsbeviset: "Det är viktigt att den läkare som utfärdar dödsbeviset anstränger sig att ta reda på alla personuppgifter som ska anges i beviset. Om detta inte lyckas, räcker det dock med personnummer samt tilltals- och efternamn. För den som saknar personnummer anges födelsedatum. När en utlänning har avlidit under besök i Sverige, bör läkaren också försöka ta reda på hemortsadressen och passnumret. Passnumret skrivs in efter patientens namn : Passnummer: xxxxx" 6. Underrättelsen till de efterlevande om dödsfallet Läkare som fastställt döden ska, om denne inte själv underrättar anhöriga, förvissa sig om att någon lämplig person kontaktar närstående om dödsfallet. Om uppgifter om anhöriga saknas och inte enkelt kan fås fram kontaktar läkaren polis som får efterforska vilka anhöriga som finns. Om det efter sådan efterforskning visar sig att anhöriga saknas kontaktar polisen sociala myndigheter (ev. soc. jouren) för hantering av begravning m.m. 7. Besked om dödsorsaken till efterlevande Anhöriga bör få besked om dödsorsaken alternativt informeras om vem som kan upplysa om dödsorsaken, vanligen behandlingsansvarig läkare. Frågan om vem som skall lämna underrättelsen och hur detta skall ske måste avgöras i det enskilda fallet med utgångspunkt i att de efterlevande skall visas hänsyn och omtanke.

8 8 (15) Patologen lämnar inte upplysningar om utfall av obduktion direkt till anhöriga. Det är av många skäl betydligt lämpligare att den informationen går via behandlande läkare eller via den läkare som konstaterat dödsfallet. Vid rättsmedicinsk obduktion rekommenderas att den läkare som konstaterat dödsfallet alternativt behandlande läkare skriver en kompletterande remiss till rättsmedicin. Uppgifter om medicinsk sjukhistoria är oerhört viktiga för att kollegorna inom specialiteten rättsmedicin ska kunna göra en bra utredning och fastställa dödsorsaken med så stor noggrannhet som möjligt. Det är också viktigt att i remissen ange omständigheter kring dödsfallet som t.ex. när patienten senast var i kontakt med närstående, oordning i lägenheten, tömda medicinburkar etc. Den läkare som skrivit remissen får remissvar och kan informera anhöriga om dödsorsaken. 8. Den dödes egendom, barn i hemmet och avlägsnandet av värdeföremål Innan kroppen förs till ett bårhus bör värdeföremål tas av. Det kan dock inträffa t.ex. att en ring är svår att ta av eller att de efterlevande motsätter sig detta. Den som svarar för verksamheten vid bårhuset bör på bårhusmeddelandet under övrigt få besked om något sådant föremål följer med kroppen. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för den dödes egendom, men polisen kan tillfälligt ta hand om egendomen. Eventuellt överblivna läkemedel ägs av dödsboet. Dock är det olagligt för dödsboet att inneha narkotiska preparat som det alltså bör göra sig av med. Från hälso- och sjukvården blir det då en service om man erbjuder sig att ta hand om läkemedlen. Om den döde varit föremål för hemsjukvård ansvarar kommunens personal för detta. Socialnämnden skall kopplas in när t.ex djur eller värdeföremål måste tas om hand. Skulle minderåriga barn finnas i hemmet utan vuxen som kan ta hand om dem måste socialnämnden kontaktas och tar ansvaret för omhändertagande. 9. Explosiva implantat För att tillåta kremering kräver krematorierna regelmässigt att implantat som kan explodera har avlägsnats. Detta gäller dosor som innehåller ett batteri med ett innehåll som förångas vid höga temperaturer med följd att en kraftig explosion uppstår när dosan inte längre kan stå emot det tryck som bildas. Exempel på sådana implantat är hjärtstimulatorer (pacemakers), defibrillatorer och nervstimulatorer. Av dödsbeviset skall framgå om den döde bar något explosivt implantat och om detta har avlägsnats eller inte. I det intyg för gravsättning eller kremering som skattekontoret därefter utfärdar till begravningsbyrån anges om patienten bar ett explosivt implantat som inte har avlägsnats. Om läkaren i dödsbeviset felaktigt anger att den avlidne inte bar något sådant implantat eller att det har avlägsnats trots att detta ännu inte skett, uppstår en risk för att krematoriepersonalen skadas eller att utrustning förstörs. Läkaren skall därför alltid ange i dödsbeviset vad som gäller när det utfärdas, dvs. att implantatet inte har avlägsnats även när avsikten är att detta skall ske senare. Läkaren skall då underrätta skattekontoret så snart det har avlägsnats. Ett felaktigt dödsbevis kan få rättsliga konsekvenser för den som har utfärdat det.

9 9 (15) Den läkare som utfärdar dödsbeviset måste alltså förvissa sig om den avlidne bar något explosivt implantat eller inte. De som stod den avlidne nära känner i regel till detta. Annars bör läkaren, om han eller hon inte har tillgång till patientjournalen och inte heller känner till den dödes sjukdomshistoria, försöka få kontakt med en kollega eller någon annan som har bättre kännedom om den avlidne. Om detta inte lyckas, krävs att läkaren noga undersöker kroppen och utesluter att patienten bär ett explosivt implantat. Endast den dosa som innehåller batteriet behöver tas ut. Dosan ligger oftast strax under huden, vilket innebär att ingreppet i regel är enkelt. Läkare som konstaterar dödsfallet ansvarar för att åtgärd för att avlägsna implantatet utförs. Läkare som utför obduktion ansvarar för att eventuella explosiva implantat därvid avlägsnas. Bestämmelserna i obduktionslagen innebär att ett implantat som tas ut vid en obduktion inte behöver läggas tillbaka i kroppen. När ett explosivt implantat har avlägsnats vid en klinisk obduktion eller om man enligt 23 obduktionslagen (SFS 1995:832) enbart avlägsnar implantatet skall den läkare som har beslutat om åtgärden ansvara för att skattekontoret underrättas så snart implantatet har avlägsnats. Se bilaga I för pacemaker Se bilaga I för defibrillatorsystem (ICD) Krematoriet kräver att implantat avlägsnats före kremering. Enligt 23 första stycket obduktionslagen får ett ingrepp i syfte att från en avliden ta ut ett implantat göras även om åtgärden strider mot den avlidnes eller de närståendes inställning, om det behövs för att förebygga fara för människor eller annan väsentlig olägenhet. Av 23 tredje stycket följer att beslut om sådana ingrepp endast får fattas av läkare samt att, om det finns personer som stått den avlidne nära, någon av dessa skall underrättas innan ingreppet utförs och ges skälig tid att yttra sig. Om avsikten är att den avlidne skall kremeras, torde dennes närstående inte invända mot att ett explosivt implantat avlägsnas. Alternativet är ju att avstå från kremering. Läkaren bör därför många gånger kunna inhämta deras yttrande redan när de underrättas om dödsfallet. Implantatet kan t.ex. tas ut vid den undersökning av kroppen som läkaren i regel skall göra efter dödsfallet (se avsnitt 8). Även någon annan med tillräcklig kompetens kan, efter läkarens beslut, utföra ingreppet. När ett implantat tas ut vid ett ingrepp enligt 23 obduktionslagen gäller enligt Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:28) kliniska obduktioner m.m. att det i den avlidnes patientjournal skall antecknas 1. vilket ingrepp som har utförts och syftet med detta, 2. vem av den avlidnes närstående som med tillämpning av 7 obduktionslagen har underrättats om det tilltänkta ingreppet och den tidsfrist som då har meddelats denne samt vilket yttrande den underrättade eller någon annan närstående har lämnat, 3. när vid ingrepp med stöd av 23 första stycket obduktionslagen någon närstående enligt 7 andra meningen inte har underrättats och skälen för detta, 4. vilken läkare som har beslutat om ingreppet och datum för beslutet, samt 5. vem som utfört ingreppet och datum för detta.

10 10 (15) 10. Bårhusmeddelande Skall fyllas i för förvaring på bårhus även om obduktion inte ska utföras. Det viktigaste att ange är om smittfarligt tillstånd förelegat t.ex. hepatit, HIV eller tuberkulos och om explosivt implantat finns i kroppen och om detta ska avlägsnas. Vid smittfarligt tillstånd anges detta både på bårhusmeddelandet och eventuell obduktionsremiss. Ange även eventuella värdeföremål som medföljer. Om kroppen inskickas till obduktionsavdelning för borttagande av pacemaker erhåller den läkare som föranstaltat om detta ett meddelande att denna är borttagen och ansvarar sedan för att anmäla att pacemaker är borttagen till Skattemyndigheten. 11. Dödsbevis/dödsorsaksintyg När rättsmedicinsk obduktion inte skall utföras skickas dödsbevis senast första vardag efter dödsfall till Skatteverkets inläsningscentral FE Malmö. Det behöver inte vara samma läkare som utfärdar dödsbeviset och dödsorsaksintyget. Vanligast utfärdas dödsorsaksintyget av den läkare som har haft hand om patientens vård och denne skall snarast personligen, till exempel genom telefonsamtal kontaktas av den som skrivit dödsbeviset. Vid rättsmedicinsk undersökning lämnas ifyllt dödsbevis och icke ifyllt dödsorsaksintyg utan dröjsmål direkt till Polismyndigheten, alltså inte till Skatteverkets inläsningscentral. Oftast ger man dödsbeviset direkt i handen på polis eller skickar via fax, originalet skickas då snarast per post till Polismyndigheten. Enligt 4 kap. 2 BL är det förbjudet för en läkare som på något sätt är närstående till den avlidne att utfärda dödsbeviset och intyget om dödsorsaken. När en läkare t.ex. har vårdat en nära anhörig under dennes sista sjukdom, måste alltså en annan läkare tillkallas för att undersöka den döda kroppen (se avsnitt 8) och utfärda dessa handlingar. Läkaren bör alltid förfara på detta sätt när läkaren är tveksam i frågan om han eller hon kan betraktas som närstående till den avlidne. Kopia av dödsbevis och dödsorsaksintyg ska bifogas patientens journal. 12. Transport av avliden till bårhus Om anhöriga inte kontaktat begravningsentreprenör bör den läkare som konstaterar dödsfallet vara behjälplig med dylik kontakt så att kroppen blir förd till bårhus. Obs att särskilt avtal ogram%20och%20v%c3%a5rdrutiner/ako/ako%20%c3%b6verenskommelser/information%20n ytt%20avtal%20transport%20av%20avliden% pdf reglererar detta. Om annan begravningsbyrå än den av landstinget upphandlade kontaktas riskerar anhöriga att få en oväntad utgift. När en person som bor i kommunalt boende avlider ansvarar kommunen för att den avliden transporteras till och förvaras i bårhus till dess kroppen kan överlämnas till de anhöriga eller begrav-

11 11 (15) ningsentreprenör för bisättning och begravning. Kommunens ansvar upphör när kroppen lämnats ut för bisättning. som landstinget har tecknat avtal med. De anhöriga kan naturligtvis välja att ordna transporten på egen hand och då anlita annan entreprenör. I sådant fall skall entreprenören fakturera dödsboet. 13. Klinisk obduktion Remisskrav Vid klinisk obduktion ska den läkare som avser att skriva dödsorsaksintyget ansvara för att ta telefonkontakt med läkare patologavdelningen närmaste vardag efter dödsfallet. Skälet till telefonkontakt är att förvissa sig om att läkare på patologavdelningen delar intygsskrivande läkares uppfattning att klinisk obduktion och ej rättsmedicinsk obduktion ska göras. Telefonnumret till patologavdelningen är Tel / Den väsentligaste skillnaden på dessa undersökningar är att toxikologiska undersökningar inte görs vid klinisk obduktion. Vid klinisk obduktion skall remiss skrivas. Glöm inte eventuella uppgifter om smitta och implantat! Faxa gärna en remiss, så kan obduktion påbörjas snabbare, fax Föreskrifter och aktuell lagstiftning: Socialstyrelsens författningssamlingar SOSFS 1996:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kliniska obduktioner m.m. SOSFS 1996:29 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall SOSFS 2005:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död SOSFS 2009:30 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler SOSFS 2005:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fortsatta medicinska insatser efter en människas död samt om donationsansvarig läkare och kontaktansvarig sjuksköterska Lagar: Lag 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen Lag 1987:269 Om kriterier för bestämmande av människans död Lag 1990:1140 och 1990:1147 Begravningslag och Begravningsförordning Lag 1995:831 Transplantationslag Lag 1995:832 Om obduktioner m.m. Lag 1994:953 Om åliggande för personal inom hälso- och sjukvården Karlstad

12 12 (15) Bengt Hanson AKO Division Allmänmedicin Christina Ledin, medicinskt sakkunnig, division allmänmedicin

13 13 (15) Bilaga I Uttagande av explosiva inplantat på avlidna I de fall avliden varken ska obduceras eller bli föremål för rättsmedicinsk undersökning och det konstateras att den avlidne har explosivt implantat, ansvarar dödsfallskonstaterande läkare för avlägsnandet. Pacemaker I flertalet fall är pacemakern lokaliserad på vänster sida under nyckelbenet, någon gång i stället på höger sida. Det finns äldre inplanterade dosor där pacemakerdosan är implanterad i bukfettet. Lokalisera var pacemakern finns, gör ett snitt med en skalpell över dosan som oftast är fastsydd med en sutur som måste lossas för att pacemakern ska kunna tas ut. Till pacemakern finns ansluten en eller två kablar som kan avklippas med sax. Dosan skickas med till bårhuset tillsammans med kroppen. Om implantatet ej tagits ut av den läkare som konstaterat dödsfallet måste det framgå av bårhusmeddelandet. I så fall tas implantatet ut på bårhuset av vaktmästare eller obduktionstekniker. Efter uttagande av pacemaker tejpas såret igen.

14 14 (15) Instruktion för uttagande av defibrillatorsystem (ICD) på avlidna Följande utrustning behövs: Pacemakermagnet Skruvmejsel till kopplingsstycke (sexkant mejsel #2 Hex. för alla system) Gummihandskar (modell diskhandskar) Sprit (för desinfektion av ICD) Lokalisering: T.ex: I flertalet fall är pacemakern lokaliserad på vänster sida under nyckelbenet, någon gång i stället på höger sida. Det finns äldre inplanterade dosor där pacemakerdosan är implanterad i bukfettet. Lokalisera var pacemakern finns och gör ett snitt med en skalpell över densamma. Genom att anbringa en stark magnet mot dosan deaktiveras den så länge magneten har kontakt med dosan. Lossa elektroderna från defibrillatordosan med skruvmejsel. Avklippta, oisolerade elektrodändar i en aktiv dosa kan bli strömförande vid detektion av störsignaler. En aktiv dosa med helt borttagna elektroder kan ej avge en stöt. Som ytterligare en säkerhetsåtgärd är det bäst att utföra arbetet med grövre gummihandskar. Gör så här: 1. Frilägg och ta ut dosan utan att skada elektroderna. Så länge elektroderna är intakta och kopplade till dosan finns det ingen risk att den avger en stöt. Använd ej elektriska skärverktyg. 2. Lägg magneten i en plastpåse för att undvika kontaminering. Anbringa och fixera magneten mitt på dosans textsida (tex med gummiband, klämma etc.). 3. Börja med att skruva loss den eller de kontakter som enligt bildbeskrivningen (se nedan) på dosan heter HVA, HVX, SVC, RV eller HVB (den inbördes ordningen mellan dessa kontakter spelar ingen roll). För in skruvmejseln genom gummimembranet till fästskruven i kopplingsstycket och vrid moturs 2-3 varv, drag därefter ut elektroden. Avsluta med att skruva loss den eller de kontakter i dosan som är märkta PACE/SENS, P-/S, P+/S alternativt A och V (inbördes ordning spelar inte någon roll här heller). 4. Avlägsna magneten, rengör dosan i sprit. Dosan kan nu hanteras riskfritt och på enklaste vis transporteras vidare i polstrat kuvert eller dylikt till Hjärtmottagningen. Vid oklarheter kan hjärtjouren konsulteras (defibrillatorn kan deaktiveras med hjälp av en programmerare).

15 15 (15) Fästskruvar Kopplingsstycke Elektrod Bildbeskrivning av kontakten (sedd framifrån, in i kontakterna) HVA P-/S,P+/S HVX HVB Dosa A SVC (HVA) SVC (HVA) V RV (HVB) V RV (HVB) A V LV SVC (HVA) RV (HVB) = Avlägsna dessa kablar först

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 1 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin Utarbetad/reviderad av: Per Gradin, verksamhetschef

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Dödsfall och omhändertagande av avliden Sida 1 (8) 2016-04-26 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Medicinskt Ansvarig

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall

Omhändertagande vid dödsfall Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Riktlinjer vid dödsfall, utfärdande av dödsbevis och intyg om dödsorsak - polismyndigheten i Kronobergs län och Landstinget Kronoberg

Riktlinjer vid dödsfall, utfärdande av dödsbevis och intyg om dödsorsak - polismyndigheten i Kronobergs län och Landstinget Kronoberg Riktlinjer vid dödsfall, utfärdande av dödsbevis och intyg om dödsorsak - polismyndigheten i Kronobergs län och Landstinget Kronoberg Enhet: Landstingets kansli_old Visa huvudet Giltigt från: 2013-03-18

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

2 I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns bestämmelser om fastställande av en människas död.

2 I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns bestämmelser om fastställande av en människas död. 2 I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns bestämmelser om fastställande av en människas död. Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i begravningslagen

Läs mer

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Dödsfall och omhändertagande av avliden Dödsfall och omhändertagande av avliden Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS/MAS Skribent SAS/MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 252/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från

Läs mer

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus INNEHÅLL CHECKLISTA FÖR LÄKARE VID DÖDSFALL...1 CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD...2 JOUR - KVÄLLAR OCH HELGER...2 SÄKERHET...2 VEM KONSTATERAR DÖDSFALL?...2

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas) Styrdokument Lag/föreskrift/råd: Hälso- och sjukvårdslag(2017:30)

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare 1 Dokumenttyp Rutin vid dödsfall Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o m 2009-04-08

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande händelser. Därför är det naturligt

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2014 06 24 Sjuksköterskor REV 2014 08 28 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Sjuksköterskor

Läs mer

Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m.

Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m. Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m. Polisen PM 2016:14 Saknr 414 Publicerades den 010516 2 (8) Avser område/ämne Åtgärder vid dödsfall som kan

Läs mer

Direktiv. Direktiv dödsfall i ordinärt och särskilt boende

Direktiv. Direktiv dödsfall i ordinärt och särskilt boende Direktiv 2019-02-21 Gäller för verksamhetsområde: Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Ersätter: Dödsfall i ordinärt boende. Omhändertagande vid livets slut och av avlidna i särskilt boende.

Läs mer

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus INNEHÅLL CHECKLISTA FÖR LÄKARE... 1 CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD... 2 JOUR - KVÄLLAR OCH HELGER... 2 SÄKERHET... 2 VEM KONSTATERAR DÖDSFALL?...

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Lokala rutiner för handläggning av dödsfall

Lokala rutiner för handläggning av dödsfall Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm, Gurli Edlund SN 2018-00176-1 Rutin 1.1 1(11) Reviderad 2018-04-24 Författare Datum: Datum fastställande: Revideras av Anders Engelholm 2018-04-24

Läs mer

Dödsfall utanför sjukhusinrättning Uppsala län

Dödsfall utanför sjukhusinrättning Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-10-07 Ansvarig: Barbro Nordström Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Riktlinjer vid dödsfall inom vård- och omsorgsförvaltningens

Riktlinjer vid dödsfall inom vård- och omsorgsförvaltningens RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Riktlinjer vid dödsfall inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter Författningar Begravningslag (1990:1144) HSLF-FS 2016:52. Ändring i Socialstyreslens föreskrifter

Läs mer

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Dödsfall och omhändertagande av avliden Sida 1 (10) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (10) Innehåll... 1 Inledning... 3 1 Ansvar... 3 Medicinskt

Läs mer

Riktlinje vid dödsfall och omhändertagande av avliden

Riktlinje vid dödsfall och omhändertagande av avliden DIARIENR SIDA 1/8 OMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PROCESS DÖDSFALL OCH GILTIGT INOM DOKUMENTANSVARIG VID DÖDSFALL OCH, VALLENTUNA KOMMUN MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA GODKÄNT AV ERSÄTTER DNR NY GODKÄNT

Läs mer

Övergripande rutiner för omhändertagande av avlidna inom Landstinget Sörmland

Övergripande rutiner för omhändertagande av avlidna inom Landstinget Sörmland Dokumenttitel: Övergripande rutiner för omhändertagande av avlidna inom Landstinget Sörmland Ämnesområde: Vårdkedja (diagnos och behandling) Nivå: Instruktion Författare: Marie Portström, Peter Augustinsson,

Läs mer

Rutiner vid dödsfall

Rutiner vid dödsfall Vård- och omsorgskontoret 2009-12-09 Uppdaterad 2010-07-08, Vård- och omsorgskontoret 2011-01-01, 2011-03-11 2013-08-01 Ann-Mari Godeberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sida 1 av 7 08-579 214 20 Hälso-

Läs mer

Lokala rutiner för handläggning av dödsfall i särskilda boende och hemsjukvård samt inom stöd och omsorg

Lokala rutiner för handläggning av dödsfall i särskilda boende och hemsjukvård samt inom stöd och omsorg Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm, Gurli Edlund SN 2018-00176 Rutin 3.0 1(10) Reviderad 2019-06-04 Författare Datum: Datum fastställande: Revideras av Anders Engelholm 2018-04-24

Läs mer

Dödsfall i ordinärt boende

Dödsfall i ordinärt boende Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd av: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd år: 2014 Sökord i diariet: Dödsfall Målgrupp: Ordinärt boende Diarienummer: VON

Läs mer

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna 1(10) Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (10) Utgåva Ersätter Godkänd och fastställd av 8 081001 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd Utvärderas 2010-06-09 2011-06 Omhändertagande

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård 2012-08-29 Anna-Lill Karlsson Med. ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Hälso- och sjukvårdens ansvar...

Läs mer

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor

Läs mer

Rättsmedicin i praktisk yrkesutövning för läkare inom HSV

Rättsmedicin i praktisk yrkesutövning för läkare inom HSV Rättsmedicin i praktisk yrkesutövning för läkare inom HSV Gisela Pettersson Specialistläkare i rättsmedicin Karlstad 2016-05-19 Disposition - fm www.rmv.se Rättsmedicin i Sverige - organisation Handläggning

Läs mer

Reviderad rutin för dödsfall inom vård- och omsorgsboende

Reviderad rutin för dödsfall inom vård- och omsorgsboende TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Erlandsson 2017-06-01 ON 2017/0067 53592 Omsorgsnämnden Reviderad rutin för dödsfall inom vård- och omsorgsboende Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Dödsfall åtgärder. ViS - Vård i samverkan kommun - landsting

Dödsfall åtgärder. ViS - Vård i samverkan kommun - landsting ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-21 Ansvarig: Barbro Nordström Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

7 Omhändertagande av avlidna Gemensamt handlingsprogram för sjukhuset, primärvården och särskilda boendeformer i Hudiksvalls kommun.

7 Omhändertagande av avlidna Gemensamt handlingsprogram för sjukhuset, primärvården och särskilda boendeformer i Hudiksvalls kommun. 20 7 Omhändertagande av avlidna Gemensamt handlingsprogram för sjukhuset, primärvården och särskilda boendeformer i Hudiksvalls kommun. Allmänna och lokala riktlinjer Hälso- och sjukvården har enligt Hälso-

Läs mer

Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall

Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall / 2014-12-12 Dnr 32083/2014 1(2) Avdelningen för Regler och behörighet Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall 1 Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall * Ring jourhavande läkare, som ska inställa sig inom 30 minuter för att konstatera dödsfallet. Notera klockslaget då patienten avled. * Kontakta

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna i särskilt boende

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna i särskilt boende Direktiv 2017-02-03 Omhändertagande vid livets slut och av avlidna i särskilt boende Här skriver du diarienummer VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET 2 (13) 1 Syfte Syftet med detta dokument är att skapa enhetliga

Läs mer

Rutin för dödsfall på sjukhuset, i eget hem, särskilda boenden eller annan plats i sjukvårdsområdet

Rutin för dödsfall på sjukhuset, i eget hem, särskilda boenden eller annan plats i sjukvårdsområdet Rutin för dödsfall på sjukhuset, i eget hem, särskilda boenden eller annan plats i sjukvårdsområdet Innehåll Fastställande av dödsfall... 4 6.2.1. Indirekta kriterier... 4 6.2.2. Direkta kriterier... 4

Läs mer

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-

Läs mer

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 1 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 2 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 3 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 Innehåll 1. Inledning...6

Läs mer

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5) Sida 1 (5) 2017-06-16 Dagverksamhet MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Ansvar... 3 Samverkan mellan

Läs mer

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5) Sida 1 (5) 2016-11-15 Dagverksamhet MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Ansvar... 3 Samverkan mellan

Läs mer

Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län

Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 2010-xx-xx HSN-förvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11B Tfn. 08-123 132 00 1 2 Innehåll Inledning Verksamhetsanpassade

Läs mer

DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS

DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS 1 Dödsfall utanför sjukhus Utfärdande PE: Ledningsstaben Utfärdande enhet: Ledningsstaben Framtagen av: Kristina Söderlind Rutberg leg läk., Medicinskt ledningsansvarig SOS Alarm E-län Eva Bengtsson, leg

Läs mer

Sollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen

Sollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen 1(5) Riktlinje/rutin fastställda av: Marina Jones Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokument: i livets slut. Ersätter dokument: Omhändertagande av avliden 2010-01-01 Rutinerna träder ikraft: 2013-04-15

Läs mer

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket 2016-04-14 Dnr 6152/2016 1(1) Avdelningen för regler och behörighet jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Sändlista Remiss - Förslag till ändring av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2015:15)

Läs mer

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN Så brusar vi in i tiden den ena efter den andra evigheten tar över Så brusar vi in

Läs mer

Anhörigstöd och omhändertagande vid oväntat dödsfall i hemmet eller på allmän plats - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Anhörigstöd och omhändertagande vid oväntat dödsfall i hemmet eller på allmän plats - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-32768 Fastställandedatum: 2016-10-05 Giltigt t.o.m.: 2017-10-05 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Svante Lönnbark Anhörigstöd och omhändertagande

Läs mer

Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemsjukvård.

Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemsjukvård. Malmö stad Fastställd: 2001-10-15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2010-04-29 Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemsjukvård. Det finns ett antal regelverk som styr hur döden ska fastställas

Läs mer

Övergripande rutiner för omhändertagande av avlidna inom Landstinget Sörmland

Övergripande rutiner för omhändertagande av avlidna inom Landstinget Sörmland Dokumenttitel: Övergripande rutiner för omhändertagande av avlidna inom Landstinget Sörmland Ämnesområde: - Avlidna Dokumentkategori: Rutin Författare: Marie Portström, Peter Augustinsson, Görel Wachtmeister,

Läs mer

Åtgärder vid dödsfall

Åtgärder vid dödsfall Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsledningen 2 10 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barbro Eråker Ledningsstrateg Tobias Kjellberg Hälso-

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Rättsmedicin vs klinisk patologi vad är skillnaden..?

Rättsmedicin vs klinisk patologi vad är skillnaden..? Rättsmedicin vs klinisk patologi vad är skillnaden..? Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin Karlstad 2016-05-20 RMV Rättsvårdande statlig myndighet tillhör inte Hälsooch sjukvården 4 verksamhetsgrenar:

Läs mer

Inledning. 1. Ansvar. 2. Begrepp

Inledning. 1. Ansvar. 2. Begrepp Avsnitt Handlingsplan för omhändertagande av och ansvar för avliden person Framtagen av: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Kronobergs läns kommuner Godkänd och fastställd av: Respektive medicinskt

Läs mer

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE EFTER DÖDSFALLET NVP DEL 3 MÅL MED NVP DEL 3 Att den avlidnes värdighet och integritet respekteras och att närstående känner sig väl omhändertagna. VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 LK/152219 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Christina Ledin, med. sakkunnig Landstingsdirektör

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Revideringar i denna version. Revidering under hur ambulanspersonalen handhar avliden person, samt nya telefonnummer.

Revideringar i denna version. Revidering under hur ambulanspersonalen handhar avliden person, samt nya telefonnummer. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 19291 su/adm 2017-03-13 4 Innehållsansvarig: Madelene Andreasson, Sektionsledare, Akutmottagning Östra (madan7) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef,

Läs mer

VÅRDINTYG. Detta intyg avser. 4 lagen om psykiatrisk tvångsvård. 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård. 5 lagen om rättspsykiatrisk vård

VÅRDINTYG. Detta intyg avser. 4 lagen om psykiatrisk tvångsvård. 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård. 5 lagen om rättspsykiatrisk vård Bilaga 1 VÅRDINTYG enligt 4 och 11 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Detta intyg avser 4 lagen om psykiatrisk tvångsvård 11 lagen om psykiatrisk

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Dödsfall Regler gällande dödsfall i kommunernas verksamhet Region Kronoberg

Dödsfall Regler gällande dödsfall i kommunernas verksamhet Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Faktaägare: Karin Strand, Fastställd av: Håkan Ivarsson, Revisions nr: 1 Regler gällande dödsfall i kommunernas verksamhet

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemvård.

Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemvård. Malmö Stadsdelsförvaltningar Trelleborgs kommun Fastställd: 2001-10-15 Reviderad: 2007-09-12 Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemvård. Bakgrund: Det finns ett antal regelverk som styr hur döden ska fastställas

Läs mer

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Sekretess, lagar och datormiljö

Sekretess, lagar och datormiljö Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som

Läs mer

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne TILL DIG SOM I DIT T ARBETE KOMMER I KONTAKT MED DÖDSFALL UTANFÖR SJUKVÅRDSINRÄT TNING REVIDER AD MAJ, 2014 1 Handbok för omhändertagande

Läs mer

En liten bok om Begravning och särskilt om Borgerlig begravning

En liten bok om Begravning och särskilt om Borgerlig begravning En liten bok om Begravning och särskilt om Borgerlig begravning 1 Författare: Olle Vejde Förlag: Olle Vejde Förlag Milsbo 214, 781 94 Borlänge 0243-610 62 olle.vejde@swipnet.se ollevejde.se Teckensnitt:

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning - organdonation

Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning - organdonation Kontakt info@vavnad.se Nationell donationsdokumentation Dokumentnamn Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnad, celler och blod Datum 2014-09-04 1 (11) Nationell donationsdokumentation Arbetsuppgifter

Läs mer

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Till Dig som i Ditt arbete kommer i kontakt med dödsfall utanför sjukvårdsinrättning Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför

Läs mer

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Legitimation Undantag från grundlagsfästa principen om närings-och yrkesfrihet

Läs mer

Allmänna anvisningar för omhändertagande av avlidna och kliniska obduktioner

Allmänna anvisningar för omhändertagande av avlidna och kliniska obduktioner Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Arbetsinstruktioner för Obduktionsavdelning och Bårhus Framtagen av: Utgåva: Fastställt: KVAST-gruppen för 1.2 Obduktion och Bårhus

Läs mer

SOSFS 2013:4. Bilaga 1 LÄKARINTYG. för utredning i ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken (FB) 1 :

SOSFS 2013:4. Bilaga 1 LÄKARINTYG. för utredning i ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken (FB) 1 : SOSFS Bilaga 1 LÄKARINTYG för utredning i ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken (FB) 1 : Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Transporter vid omhändertagande av avlidna

FÖRBUNDSINFO. Transporter vid omhändertagande av avlidna Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 18 2005 Transporter vid omhändertagande av avlidna I detta FörbundsInfo klargörs ansvarsgränserna vid transporter av avlidna. Det kan finnas skäl till detta.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Häktesförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2011 Utkom från trycket den 30 december 2010 Regeringen föreskriver följande. Förordningens innehåll och tillämpningsområde

Läs mer

Dödsbevis och dödsorsaksintyg

Dödsbevis och dödsorsaksintyg 2015-07-08 14266 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen utgår från gällande regelverk och beskriver ansvar och handläggning av dödbevis och dödsorsaksintyg på SÄS. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 6. Vård i livets slutskede, dödsfall och omhändertagande av avliden.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 6. Vård i livets slutskede, dödsfall och omhändertagande av avliden. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 6 Vård i livets slutskede, dödsfall och omhändertagande av avliden. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 6. Vård i livets slutskede, dödsfall och omhändertagande av

Läs mer

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011 Dnr SN11/47 Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Antagen den 28 april 2011 Att gälla fr o m den 1 juni 2011 Dnr SN11/47 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Socialtjänstens ansvar...

Läs mer

DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS

DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS 1/24 Dokumenttyp: PM Samordnare Krisstöd RS 2017-42 DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS HANDLÄGGNING REGION ÖSTERGÖTLAND Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen:

Läs mer

Version Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län

Version Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 171201 Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län 1 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 180618 2 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 180618 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 5 Döden angår oss alla... 5

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer