Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne"

Transkript

1 Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Till Dig som i Ditt arbete kommer i kontakt med dödsfall utanför sjukvårdsinrättning

2 Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Fastställdes Grafisk formgivning: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Omslagsfoto: Cecilia Hörstedt

3 Innehåll Inledning 5 1. Allmänt om dödsfall Fastställande av död Indirekta dödskriterier Direkta dödskriterier Säkra dödstecken Dödsbevis Dödsorsaksintyg Anmälningsplikt vid dödsfall Fastställande av identitet Undersökning av avliden Omhändertagande av avliden Obduktion Rättsmedicinsk undersökning eller obduktion Transportsedel med bårhusmeddelande samt vävnadsdonation och obduktionsremiss Vävnadsdonation från avlidna givare Efterlevande Den avlidnes egendom, bostad, husdjur, vapen och ammunition Transporter av avlidna Specifikt om dödsfall Naturligt dödsfall Förväntat dödsfall Misstanke om onaturligt dödsfall Offentlig plats eller dödsfall utomhus Dödsfall i bostad eller annan plats som inte är offentlig Avancerad sjukvård i hemmet (asih) Barn Flyg eller båtresa Annat län Allvarlig händelse med stort antal avlidna Etik 21

4 4. Rutiner Region Skånes entreprenör för alarmerings- och dirigeringstjänst Ambulanssjukvård Polis Läkare som kallas till platsen för dödsfallet Räddningstjänst Sjukvårdsrådgivningen Akutmottagning eller vårdenhet inom primärvården, mottagande av avliden Primärvården Socialtjänsten Kommunens vård och omsorg eller motsvarande Rättsmedicin Bårhusrutiner Risk och säkerhet Ordförklaring Lagrum Handbokens uppföljning samt revidering Bilagor Bilaga 1 Riktlinjer för stöd till drabbade 37 Bilaga 2 Närståendeinformation Skriften Hur gör jag nu? samt telefonlista till kontaktorganisationer 39 Bilaga 3 Exempel: underlag för konstaterande av förväntat dödsfall 40 Bilaga 4 Remissinstanser 41 Bilaga 5 Projektgruppens medlemmar 41 Bilaga 6 Revisionsgruppens medlemmar 42

5 Inledning Omhändertagandet av patienter som avlidit ska kännetecknas av Hälso- och sjukvårdslagens innebörd om att alla människor ska erbjudas vård på lika villkor och att vården ska genomföras med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. När någon avlidit är ett professionellt och etiskt förhållningssätt mycket viktigt, hälsooch sjukvårdens uppgifter ska fullgöras med respekt för den avlidne och de närstående ska visas hänsyn och omtanke. Enligt Hälso- och sjukvårdslagens 1 hör det till hälso- och sjukvården att ta hand om avlidna. Hälso- och sjukvårdens ansvar upphör när kroppen lämnats ut för att bisättas och begravas. Kommunerna ansvarar för att ta hand om dem som avlider i särskilda boendeformer eller som bor i ordinärt boende med kommunal hemsjukvård. Landstingen ansvarar för motsvarande omhändertagande i övriga fall. Uppdrag I Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall SOSFS 1996:29 är det en uppgift för landstingen och kommunerna att i samarbete lokalt skapa en klar arbets- och ansvarsfördelning när det gäller de olika åtgärder som behöver vidtas vid ett dödsfall. Med utgångspunkt i gällande lagar och föreskrifter och med hänsyn till skiftande lokala förhållanden bör dessa huvudmän utarbeta kompletterande regler (arbetsinstruktioner, direktiv) för dessa åtgärder. På uppdrag av hälso - och sjukvårdsdirektören i Region Skåne har regionala rutiner utarbetats i samarbete med de instanser som kan bli inkopplade vid ett dödsfall som inträffar utanför sjukvårdsinrättning. Handboken har tagits fram i samarbete med representanter för ambulanssjukvård, SOS Alarm, hembesöksbilar, polis, kommuner, kommunförbundet i Skåne samt primärvård. Synpunkter från övriga verksamheter har också inhämtats. Syfte och målgrupp Det finns idag olika rutiner för hantering av dödsfall inom de organisationer som kan involveras vid dödsfall utanför sjukvårdinrättning i Skåne. Dessa rutiner har nu samordnats, vidareutvecklats och sammanställts i denna handbok. Syftet med handboken är att den ska vara en konkret hjälp vid praktiska situationer och vara en kunskapsbank. Den syftar också till att tydliggöra gränsdragning kring ansvarsområden mellan olika verksamheter/myndigheter i samband med dödsfall. Handboken är ett övergripande dokument i Skåne och ska ligga till grund för verksamhetsanpassade rutiner/checklistor som har sin utgångspunkt från denna handbok.

6 Respektive verksamhetschef/medicinskt ansvarig ansvarar för att sådan lokal rutin utformas där så är nödvändigt. Målgruppen är personal som involveras i omhändertagandet vid dödsfall utanför sjukvårdsinrättning i Skåne. Med sjukvårdsinrättning avses i första hand sjukhus/lasarett för sluten vård av inneliggande patienter, avancerad sjukvård i hemmet samt öppenvårdsmottagningar. Rutiner vid dödsfall som inträffar inom dessa enheter omnämns inte i denna handbok. Handboken ska vara ett levande dokument som regelbundet revideras/uppdateras. Synpunkter på innehållet i handboken har inhämtas från berörda. Se remissinstanser i bilaga 3.

7 kapitel 1 allmänt om dödsfall 1. Allmänt om dödsfall Den oväntade döden medför ofta svårare sorgeprocess än den väntade döden. Plötslig död är svår att inse och ta till sig och innebär ibland att närstående person ofta behöver hjälp med att organisera sitt liv. 1.1 Fastställande av död Fastställande av död innebär att konstatera dödsfallet eller dödförklara en person. En människa kan konstateras död sedan hjärtat slutat slå, när sekundära dödstecken har uppträtt, när kroppen har förstörts eller när andningen och blodcirkulationen har upphört. En människa är död när samtliga hjärnfunktioner oåterkalleligt har upphört. Källhänvisning: Kriterier för bestämmande av människans död SOSFS 2005:10. Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall SOSFS 1996:29. Dödförklaring Enligt lagen SFS 1987:269 om kriterier för bestämmande av människans död ankommer det på läkare att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet fastställa att döden har inträtt. Fastställande av att döden har inträtt Uppgiften att fastställa att döden inträtt får inte överlåtas till någon som inte är läkare. Dödförklaringen ska ske så snart det är praktiskt möjligt. Läkaren behöver dock inte omedelbart inställa sig utan kan till exempel ta hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter. Tidpunkten för dödens inträde får fastställas med ledning av uppgifter från vårdpersonalen, närstående eller andra som har kännedom om förhållandena. En människas död ska fastställas med hjälp av indirekta eller direkta kriterier. En läkare får fastställa att döden har inträtt utan att personligen ha gjort den kliniska undersökningen (se 1.2) om: 1. dödsfallet är förväntat (se 2.2) på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med förmodad begränsad överlevnad, eller 2. att kroppen uppvisar uppenbara dödstecken i form av förändringar som inte är förenliga med fortsatt liv. Förutsättningarna för att läkaren inte ska behöva göra undersökningen är att: en legitimerad sjuksköterska har gjort denna undersökning och meddelat läkaren resultatet, och att läkaren har tillgång till relevanta och tidsmässigt aktuella uppgifter om den dödes tidigare medicinska tillstånd. 1.2 Indirekta dödskriterier Fastställande av en människas död med hjälp av indirekta kriterier ska göras genom en klinisk undersökning. Kriterierna är kännetecken som visar på varaktigt hjärt- och andningsstillestånd som har lett till total hjärninfarkt.

8 kapitel 1 allmänt om dödsfall Vid den kliniska undersökningen ska samtliga dessa indirekta kriterier vara uppfyllda: 1. ingen palpabel puls 2. inga hörbara hjärtljud vid auskultation 3. ingen spontanandning, och 4. ljusstela, oftast vida pupiller Vid den kliniska undersökningen av en människa med konstaterad eller misstänkt förgiftning eller ett nyfött barn ska observationstiden efter avslutad livsuppehållande behandling vara minst 20 minuter för att dödsfallet ska kunna fastställas. Undersökningen ska vid dessa situationer kompletteras med EKG-registrering. Vid fastställande av dödsfall på en nedkyld människa ska den centrala kroppstemperaturen vara minst 33 grader Celsius. Dödsfallet får dock fastställas om kroppstemperaturen är under 33 grader Celsius, om det trots uppvärmningsförsök inte går att uppnå en central kroppstemperatur på minst 33 grader Celsius, eller det finns andra uppenbara dödstecken. Undersökningen ska vid dessa situationer kompletteras med EKG-registrering. 1.3 Direkta dödskriterier En människa kan konstateras vara död när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt har upphört (hjärndöd). En förutsättning för konstaterande av att döden inträtt medan hjärtat ännu slår är att hjärnreflexer saknas, att verksamheten i andningscentrum har upphört samt att anledningen till att hjärnfunktionerna upphört eller den patofysiologiska mekanismen har utretts. I syfte att konstatera att hjärnreflexer saknas och att verksamheten i andningscentrum har upphört måste nödvändiga undersökningar göras på sjukhus av smärtreaktioner och muskeltonus samt av verksamheten i hjärnnerver och i de hjärnstrukturer som reglerar andningen. Vid behov ska de grundläggande undersökningarna kompletteras med ytterligare undersökningar. 1.4 Säkra dödstecken Dödstecken är de förändringar på en kropp som indikerar att döden har inträtt. Sådana förändringar har gemensamt att de alla är direkt orsakade av att blodcirkulationen upphört, att syre- och energibrist uppstått samt att ämnesomsättningen i celler oåterkalleligt avstannat. De så kallade säkra dödstecknen är de som bevisar att döden inträtt, dessa tecken kallas även likfenomen. Säkra dödstecken är likfläckar, likstelhet, förruttnelse samt uppenbart dödliga skador. Likfläckar Kan iakttas efter ca 30 minuter Fullt utvecklade inom ca 6 timmar Blåröda i normalfallet Uppträder på lägst liggande kroppsdelar Fixerade efter ca 12 timmar Likstelhet Likstelheten är en kemisk förändring i muskulaturen. Likstelheten kan variera hos olika individer. Hos personer med atrofisk (förtvinad) muskulatur, kan likstelheten vara mycket svag eller helt saknas, hos muskulösa personer kan den tvärtom vara mycket kraftig.

9 kapitel 1 allmänt om dödsfall Uppträder vanligen inom en timme Uppträder först på käke och fingrar Fullt utvecklad efter ca 6-12 timmar Försvinner i samband med att förruttnelseprocessen inleds Förruttnelse Grön missfärgning, initialt på bukens högra nedre del (vid blindtarmen) och som sprider sig över buken och resten av kroppen Marmorering (missfärgning i huden) Hudblåsor Uppenbart dödliga skador Kroppen har slitits sönder eller krossats på ett sådant sätt att det uppenbart inte är förenligt med liv. Till uppenbart död räknas förruttnelse samt uppenbart dödliga skador. 1.5 Dödsbevis Ett dödsbevis är en handling som utfärdas av den läkare som fastställer dödsfallet som bevis på att döden inträtt. Läkaren får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt närstående till den avlidne. Dödsbeviset ska innehålla den avlidnes namn och personnummer samt uppgift om tid och plats för dödsfallet. Dödsbeviset ska dessutom innehålla läkarens uttalande i frågan om det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning av den döda kroppen. Beviset ska skickas senast första vardagen efter det att dödsfallet fastställdes till Skatteverkets inläsningscentral, FE 2004, Malmö. När en läkare har anmält misstanke om onaturligt dödsfall (se 2.3) till polismyndigheten, ska dödsbeviset utan dröjsmål lämnas dit. Ofta kan läkaren överlämna det på platsen samt behålla en kopia av beviset. Polismyndigheten ansvarar i dessa fall för att skatteverket underrättas om dödsfallet. Vid förruttnelse och uppenbart dödliga skador (se 1.4) bör kroppen transporterats till Rättsmedicinska avdelningen och dödsbevis utfärdas då av rättsläkare. När ett dödsbevis har lämnats till polismyndigheten, ska denna underrätta skattemyndigheten om dödsfallet och efter den utredning som kan behövas utföras, lämna beviset dit tillsammans med ett tillstånd till gravsättning eller kremering. Dödsbeviset som finns att tillgå på Socialstyrelsens hemsida, kan fyllas i elektroniskt, skrivas ut och hanteras enligt ovan. 1.6 Dödsorsaksintyg Dödsorsaksintyg är ett intyg som beskriver orsaken till dödsfallet. Det är den läkare som fastställer dödsfallet som ansvarar för att dödsorsaksintyget skrivs. Om den läkare som skrivit dödsbeviset begär det, är den läkare som vårdat den avlidne, eller dennes ersättare, för det tillstånd som kan ha lett till dödsfallet, enligt lag skyldig att utfärda dödsorsaksintyg. Läkare som utfärdar dödsbeviset ska försäkra sig om att behandlande läkare får reda på att dödsfallet inträffat. Dödsorsaksintyget ska sändas till Socialstyrelsen; Dödsorsaksstatistiken Socialstyrelsen, Stockholm, senast 3 veckor efter dödsbevisets utfärdande. Denna tidsgräns får överskridas endast om det finns särskilda skäl. Socialstyrelsen ska i sådant fall skriftligen underrättas om förseningen och om skälen för denna. Dödsbevis Skickas senast första vardagen efter det att dödsfallet fastställs till: Skatteverkets inläsningscentral FE Malmö Dödsbevis finns att ladda ner elektroniskt på Dödsorsaksintyg Skickas senast tre veckor efter dödsbevisets utfärdande till: Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistiken Stockholm Dödsorsaksintyg finns att ladda ner elektroniskt på

10 kapitel 1 allmänt om dödsfall Finns inte någon behandlande läkare utfärdas både dödsbevis och dödsorsaksintyg av den läkare som fastställt dödsfallet. Dödsorsaksintyget som finns att tillgå på Socialstyrelsens hemsida, kan fyllas i elektroniskt, skrivas ut och hanteras enligt ovan. 1.7 Anmälningsplikt vid dödsfall Anmälan till polismyndigheten Vid misstanke om onaturligt dödsfall (se 2.3) ska alltid polis kontaktas för att rapportera fynd och misstankar. Polisanmälan ska göras av den läkare som fastställt att döden har inträtt eller som annars ska utfärda dödsbeviset. Läkaren bör göra anmälan personligen, till exempel per telefon, och därvid redovisa de omständigheter som kan ha betydelse för polisens bedömning. Vidare undersökning av den döda kroppen ska då avbrytas tills polisen anländer till platsen. Vid tveksamhet ska alltid polismyndighet kontaktas för samråd kring handläggningen. Polisanmälan ska dessutom alltid göras när den döde inte har kunnat identifieras. Polisen övertar ansvar för vidare utredning och transport till rättsmedicinsk avdelning. Polismyndigheten underrättar den läkare som har utfärdat dödsbeviset om det beslutas att någon rättsmedicinsk undersökning inte ska göras. Läkaren ansvarar då för att intyget om dödsorsaken utfärdas. Anmälan till Socialstyrelsen Händelser där en patient drabbats av en allvarlig skada eller utsatts för allvarliga risker i hälso- och sjukvården ska anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Följande dödsfall ska anmälas: Dödsfall som misstänks ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården. Anmälan ska även ske till polisen då dessa dödsfall räknas som onaturlig död. Om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta har kommit till vårdgivarens kännedom. 1.8 Fastställande av identitet Den läkare som konstaterar dödsfallet ansvarar för att den avlidnes identitet är klarlagd. Om den avlidnes identitet är osäker eller okänd ska polisanmälan göras direkt (se 2.3) och då ansvarar polisen för att identiteten säkras. ID-handling på den avlidne ska användas för att fastställa identitet då dödsbevis skrivs. Om ID-handling saknas måste ID styrkas av någon som känner den avlidne väl. I så fall anges på bårhusmeddelandet (se 1.13) att ID är känd men att ID inte är styrkt med ID-handling. För den som saknar personnummer anges födelsedatum. När en utländsk medborgare har avlidit under besök i Sverige ska läkaren om möjligt försöka ta reda på hemortsadress och passnummer. Kan inte identiteten fastställas kontaktas polis. ID-band Kroppen ska vara märkt med ID-band av plast runt vänster handled. Uppgifter som ska finnas på ID-bandet är: namn, personnummer och vilket datum personen är avliden samt eventuell smittsam sjukdom. 10

11 kapitel 1 allmänt om dödsfall 1.9 Undersökning av avliden Innan dödsbeviset utfärdas, ska läkaren göra en noggrann yttre undersökning av den döda kroppen om det inte står klart att en rättsmedicinsk undersökning ska göras. Beslut om rättsmedicinsk undersökning fattas av polismyndighet, allmän domstol eller allmän åklagare. Vid förväntat dödsfall kan den yttre undersökningen utföras av legitimerad sjuksköterska under vissa förutsättningar, se avsnitt 2.2 om förväntat dödsfall. Den föreskrivna yttre undersökningen ska särskilt inriktas på frågan om det kan finnas skäl att anmäla dödsfallet till polismyndigheten. Om det är möjligt ska kroppens läge inspekteras. Vidare ska hela hudytan, ögonens bindhinnor, öron- och näsöppningarna samt munhålan undersökas. Omständigheter på plats ska beaktas (exempelvis blod, alkohol, sprutor samt oordning på fyndplatsen). Vidare kan närstående och vittnens berättelse ha betydelse för bedömningen av dödsfallet. När brott eller annan yttre påverkan kan misstänkas bör man inte onödigtvis röra kläderna eller föremål på platsen. I patientjournalhandlingen ska antecknas vilken läkare som utfört undersökningen på platsen, tidpunkten för detta, om kroppen har flyttats innan undersökningen slutförts samt vilken läkare som då slutfört undersökningen och när detta skett samt eventuella fynd som görs. Skulle den avlidne ha förts till sjukhus med ambulans ska polis kontaktas vid misstanke på onaturlig död. Om kläderna måste tas av eller klippas upp, ska man undvika att förstöra spår. Vidare ska kläder och andra föremål sparas för att kunna lämnas till polisen. Olika åtgärder både på hämtplatsen och på sjukhus ska dokumenteras. Polis ska rådfrågas vid oklarhet Omhändertagande av avliden Naturliga dödsfall Lägg kroppen tillrätta. Om möjligt lyfts den avlidne till säng gärna med en mindre kudde under huvudet och händerna på bröstet för att undvika missfärgning (likfläckar) av ansikte och händer. Lägg eventuellt ett lakan och filt över kroppen och vik ner det vid bröstet. Om den avlidne har egna kläder på sig behövs inget lakan. Slut den avlidnes ögon, eventuellt med varmt vatten, fuktad tork. Sätt på identitetsband på vänster handled. Den avlidne kan ligga kvar i sin säng till dess att begravningsentreprenören hämtar men omständigheter på platsen får vara avgörande i varje enskilt fall. Misstanke om onaturligt dödsfall Vid misstanke om onaturligt dödsfall ska, efter dödsfallets konstaterande, inga åtgärder vidtas med den avlidne tills dess att polis tagit ställning till om det finns skäl för rättsmedicinsk undersökning. Om det inte är till hinder för polisutredningen ska den avlidne omhändertas på samma sätt som vid naturliga dödsfall Obduktion Med obduktion avses att kroppen efter en avliden öppnas och undersöks invändigt. Obduktionen kan vara klinisk eller rättsmedicinsk. En rättsmedicinsk obduktion ska 11

12 kapitel 1 allmänt om dödsfall också innefatta en yttre undersökning av kroppen förutom den yttre undersökningen som ska utföras av den läkare som bedömer dödsfallet initialt. Klinisk obduktion Beslut i fråga om klinisk obduktion fattas av den läkare som ansvarar för dödsorsaksintyget. En klinisk obduktion får utföras om obduktionen behövs för att: 1. fastställa dödsorsaken, 2. vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom, eller 3. undersöka förekomsten av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp. En klinisk obduktion får utföras om den avlidne skriftligen har medgett obduktion eller uttalat sig för en sådan åtgärd eller om det av andra skäl finns anledning att anta att obduktion skulle stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning. Om det finns personer som stått den avlidne nära ska någon av dessa underrättas innan obduktionen utförs och ges skälig tid att yttra sig. Obduktion får utföras om det är omöjligt att inom tillgänglig tid nå en sådan person eller att utreda om någon sådan person finns. Underrättelse till närstående behöver dock inte ske om den avlidne skriftligen har medgett obduktion eller uttalat sig för en sådan åtgärd eller om det av andra skäl finns anledning att anta att obduktion skulle stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning. Är den avlidnes inställning till obduktion okänd eller har den avlidne motsatt sig obduktion får obduktion endast ske när det är av särskild betydelse att dödsorsaken fastställs. Detta gäller oberoende av de närståendes uppfattning. Särskilda skäl En obduktion för att fastställa dödsorsaken får ske oberoende av den avlidnes inställning och de närståendes invändningar om det är av särskild betydelse att dödsorsaken fastställs. Detta kan gälla vid ett till synes oförklarligt dödsfall när en rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell. Ett annat exempel är att den avlidne misstänks ha drabbats av en smittsam sjukdom och det är väsentligt att snarast möjligt få misstanken bekräftad eller utesluten Rättsmedicinsk undersökning eller obduktion Med rättsmedicinsk undersökning avses rättsmedicinsk obduktion eller rättsmedicinsk kroppsbesiktning. Det är vanligen polismyndigheten som beslutar om en rättsmedicinsk undersökning ska göras eller inte. Även allmän åklagare eller allmän domstol kan i vissa fall besluta om detta. Dessa myndigheter har därvid bland annat att pröva om obduktionslagens villkor för att få utföra en sådan undersökning är uppfyllda. Den beslutande myndigheten rådfrågar vid behov rättsmedicinsk expertis. Syftet med en rättsmedicinsk undersökning är i första hand, förutom att fastställa dödsorsaken, att utreda onaturliga och misstänkt onaturliga dödsfall samt att därvid upptäcka, bekräfta eller utesluta brott. I uppgiften ingår att dokumentera och tolka andra medicinska fynd av betydelse för polisutredningen. Rättsmedicinska undersökningar faller utanför hälso- och sjukvårdens ansvarsområde men den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att lämna ut uppgift som behövs för en rättsmedicinsk undersökning. 12

13 kapitel 1 allmänt om dödsfall En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att: det inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att: fastställa dödsorsaken eller finna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd, arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om det behövs för att: fastställa en avlidens identitet. En rättsmedicinsk undersökning får genomföras även om åtgärden strider mot den avlidnes eller de närståendes inställning. Om det kan antas föreligga skäl för en rättsmedicinsk undersökning och resultatet av undersökningen skulle kunna äventyras genom ingrepp i kroppen får enligt 3 obduktionslagen ett sådant ingrepp inte göras. Om till exempel ett ingrepp enligt transplantationslagen skulle vara aktuellt, måste detta diskuteras med den berörda rättsmedicinska avdelningen. Rättsmedicinsk obduktion ska utföras om inte ändamålet kan tillgodoses genom rättsmedicinsk kroppsbesiktning Transportsedel med bårhusmeddelande samt vävnadsdonation och obduktionsremiss Transportsedel/bårhusmeddelande Transportsedel/bårhusmeddelande är en blankett som ska fyllas i och medfölja den avlidne inför transport till bårhus och utgör underlag för registrering i bårhusets datasystem. Blanketten som är gemensam för Region Skåne ska bland annat innehålla uppgifter om polisanmälan har gjorts, om den avlidne har explosiva implantat och om dessa ska avlägsnas, (explosiva implantat är alla inplantat med batteri som strömkälla, till exempel pacemaker, invasiv defibrillator, inopererad hörapparat eller insulinpump) om den avlidne är smittad av smittsam sjukdom (till exempel HIV, hepatit, tuberkulos), om värdesaker följer med den avlidne, om begäran om klinisk obduktion ska utfärdas samt om dödsfallet handläggs av polismyndigheten. Uppgifter gällande vävnadsdonation skall också noteras. (se 1.14) Det ska framgå av transportsedeln/bårhusmeddelandet vem som har avvisiterat kroppen och var värdesakerna förvaras. Blanketten fylls i av den läkare som konstaterar dödsfallet eller om dödsfallet hanteras av polismyndigheten av polis. Obduktionsremiss I de fall det finns skäl för klinisk obduktion (se 1.11) utfärdas obduktionsremissen av den läkare som utfärdar dödsbeviset eller av behandlingsansvarig läkare som utfärdar dödsorsaksintyget. Obduktionsremissen ska innehålla kort sjukdomsbeskrivning, datum för dödsfallet samt om den avlidne haft någon smittfarlig sjukdom. 13

14 kapitel 1 allmänt om dödsfall Vid donation Vid brådskande fall kontakta rättsmedicinska avdelningen. Donationssamordnare: tel Växel (även jourtid) tel fax e-post 1.14 Vävnadsdonation från avlidna givare Eftersom inhämtande av donationstillstånd, information till anhöriga, transporter med mera tar lång tid är det av största vikt att rättsmedicinska avdelningen snarast erhåller information om dödsfall som uppfyller kriterierna för donation. På grund av den korta tidsperioden från det att dödsfallet inträffat tills det att ett blodprov måste tas (inom 24 timmar), rör det sig främst om bevittnade dödsfall eller dödsfall som uppdagats tidigt. Donationsoperationerna kan dock utföras upp till 48 timmar efter dödsfallet. Möjliga vävnader för donation efter det att döden inträffat är bland annat: Hjärtklaffar Hornhinnor Hörselben Hud För att donation skall komma i fråga måste vissa kriterier uppfyllas. Den avlidna får ej vara bärare av: Hiv/Aids Hepatit B Hepatit C Ej heller avlidna med ett känt narkotikamissbruk kan donera vävnader. Avlidna i alla åldrar kan donera vävnader och avlidna under 20 år utgör en prioriterad grupp. Rättsmedicinska avdelningen ansvarar för fortsatt handläggning, att anhöriga kontaktas, att en medicinsk utredning görs samt att donationsregistret kontrolleras. Då tidsaspekten är knapp kontakta snarast rättsmedicinska avdelningen, donationssamordnare, tel , växel (även jourtid) tel , fax , e-post 1.15 Efterlevande När någon avlidit ska hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt och de närstående ska visas hänsyn och omtanke. Underrättelse av dödsfallet till närstående Läkaren som fastställt dödsfallet ansvarar för att närstående blir underrättade om dödsfallet. Om läkaren inte själv underrättar dessa ska läkaren förvissa sig om att lämplig person omedelbart underrättar dem. Om det inte finns uppgift om närstående kontaktas polisen som kan hjälpa till att spåra dessa. Vid polisiärt ärende tar polisen över ansvaret att meddela närstående. Polisen ansvarar även för underrättelse vid rättsmedicinsk utredning. Om sökandet efter närstående är resultatlöst eller om ingen kontakt kan nås med dem överlämnas ansvaret för detta till socialtjänsten. Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar gravsättningen, ska detta ske av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte var folkbokförd i Sverige, av den kommun där dödsfallet inträffade. Kommunen har rätt till ersättning av dödsboet. Minderåriga barn En person räknas som barn till dess att personen fyllt 18 år. 14

15 kapitel 1 allmänt om dödsfall Då barn blir utan vårdnadshavare ska socialtjänsten kontaktas och som därmed övertar vårdnadsansvaret. Polis bör vara behjälplig i avvaktan på socialtjänstens insatser. Närståendestöd Plötsliga och oväntade dödsfall drabbar närstående hårt, den oväntade döden medför ofta svårare sorgeprocess än den väntade döden. Plötslig död är svår att inse och ta till sig och innebär ibland att närstående kan behöva hjälp med att organisera sitt liv. De viktigaste hjälpåtgärderna från utomstående personal är att lyssna, ta emot reaktioner på sorg samt att ge praktisk hjälp och information. Riktlinjer för stöd till drabbade när en familjemedlem eller nära vän har omkommit (se bilaga 1). Den muntliga informationen bör kompletteras med skiftlig information om de praktiska detaljerna som väntar de närstående (se bilaga 2). Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. SFS 2001:453 2 kap. POSOM - psykiskt och socialt omhändertagande De flesta kommuner har grupper för psykiskt och socialt omhändertagande. Vid svåra händelser eller kris som många människor är med om, eller bevittnar, kan kommunernas POSOM-grupper vara ett stöd för de inblandade. POSOM-grupperna fungerar olika beroende på hur respektive kommun har organiserat grupperna och kan också samarbeta med krisstödsgrupper inom landstinget. POSOM-grupper kan aktiveras av ansvariga inom kommunen, till exempel en räddningsledare vid större olyckor och katastrofer för att ta hand om människor i akut kris. Information om dödsorsaken De efterlevande ska som regel få besked om dödsorsaken om de önskar det. När beskedet inte kan lämnas i samband med underrättelsen om dödsfallet, ska den läkare som utfärdat dödsbeviset ge information om vem som kan göra det och när. I förhållande till dem som stod den avlidne särskilt nära, omfattas dödsorsaken endast undantagsvis av sekretess eller tystnadsplikt. Utöver muntlig information om dödsorsaken bör även skriftlig information lämnas till de efterlevande om de så önskar. När rättsmedicinsk undersökning har gjorts, kan en läkare vid den rättsmedicinska avdelning där undersökningen utförts i regel informera någon av den avlidnes närmaste om dödsorsaken. Denna kontakt förmedlas av dödsfallshandläggare vid polisen. Visning av den avlidne När någon dör är det värdefullt för de närmaste att de får en möjlighet att själva förvissa sig om dödsfallet. Att se den avlidne direkt efter dödsfallet till exempel på sjukhuset, på vårdhemmet eller i bostaden är därför viktigt för de flesta. Att med egna sinnen förnimma döden är ofta det bästa sättet att förstå att någon är död. På sjukhus eller särskilt boende finns lokala rutiner för hur visning av avlidna ska ske. Visning av den avlidne kan även ske senare och ordnas då av den begravningsbyrå som anhöriga anlitat. Undantag för visning är om omständigheterna tyder på att rättsmedicinsk obduktion kommer ske. Polis ska då både lämna medgivande till att kroppen görs i ordning samt till visning för närstående. 15

16 kapitel 1 allmänt om dödsfall 1.16 Den avlidnes egendom, bostad, husdjur, vapen och ammunition Alla avlidna ska avvisiteras innan kroppen förs till bårhuset. Avvisitering av person som avlidit utanför vårdinrättning utförs av dödsfallskonstaterande läkare eller vid misstanke om onaturlig dödsorsak av polis. Finns närstående ansvarar dessa för att tillhörigheter och egendomen tas omhand. Om hälso- och sjukvårdspersonal har låst den avlidnes bostad ska det till de närstående klart framgå var nycklarna förvaras. Om den avlidne hade eget boende och ingen närstående finns kontaktas i första hand sociala myndigheter som omhändertar nycklar till bostaden. Socialnämnden ansvarar för den dödes egendom samt för att utreda om det finns dödsbodelägare. Ärvdabalken 1958:637 kap Polisen kan tillfälligt ta hand om egendomen om det behövs för att hindra att den skingras på något obehörigt sätt. Närstående, begravningsentreprenör eller hyresvärd som accepterar uppgiften kan ansvara för egendomen i väntan på socialnämnden. Om det finns djur som ingen annan kan omhänderta ska polis kontaktas i väntan på socialtjänstens insatser. Om det påträffas vapen och/eller ammunition ska polis kontaktas för vidare anvisningar om förfarande. Fakta: Pia Landgren, Hälso-och sjukvårdsavdelningen, Region Skåne 1.17 Transporter av avlidna Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget svara för omhändertagande av avlidna. Ansvaret gäller för de som landstinget har vårdansvar för antingen vården sker på sjukhus eller i hemmet. Om den döde inte kistläggs eller på annat sätt tas om hand av närstående i hemmet, är det sjukvårdshuvudmannens ansvar att kroppen transporteras till närbeläget bårhus. Hälso- och sjukvården ansvarar inte för transport av avlidna från bårhus till lokalen för förvaring och visning eller ceremonilokal, när kroppen är utlämnad för kistläggning upphör således landstingets ansvar. Närstående eller annan som ordnar med begravningen är ansvarig för detta. Region Skåne har kommit överens med kommunerna i Skåne om att kommunen har ansvar för transport av avlidna som bor i ordinärt boende med hemsjukvård eller bor i särskilt boende. Det är då kommunens uppgift att beställa transport. I vissa kommuner finns denna transporttjänst upphandlad. Närstående har dock alltid rätt att helt själva ordna med transporten, och beställa denna från vilken begravningsentreprenör som helst. I detta fall uppstår ett avtalsförhållande och ett betalningsansvar direkt mellan dödsboet och transportören, utan att kommunen berörs. Kommunens ansvar upphör när kroppen på de närståendes uppdrag lämnas ut till transportören. De närståendes val samt vidtagna åtgärder ska dokumenteras i patientjournalhandlingen. Om den avlidne bor i ordinärt boende har Region Skåne (landstinget) ansvar för att beställa transport av avlidna. Region Skåne har upphandlat denna tjänst och avtal finns med ett transportföretag (www.skane.se/avtalswebben). Faktura skickas från transportbolaget till Region Skåne (inte beställande organisation). Region Skånes medarbetare och avtalspartners ska beställa transport för den avlidne av detta transportföretag (telefonnummer till detta transportföretag kan fås genom 1177). Inga andra transportörer får användas, då det innebär avtalsbrott. Detta gäller också för de privata vårdgivare som har avtal med Region Skåne. 16

17 kapitel 1 allmänt om dödsfall Transport ska utföras av leverantören senast inom 2 timmar eller vid överenskommen tidpunkt med beställaren eller närstående. När Region Skåne beställer transport av avliden ska det ses som ett erbjudande att beställa transport för avliden enligt gällande avtal vid transport till bårhus eller annan förvaring om den avlidne bor i ordinärt boende och saknar kommunal hemsjukvård. Om så är möjligt ska närstående informeras om att transporten kommer att faktureras dödsboet med faktisk kostnad enligt regionfullmäktiges beslut den 12 juni Närstående har dock rätt att avstå erbjudandet och själva ordna med transporten, och beställa från vilken begravningsentreprenör som helst. Även i detta fall uppstår ett avtalsförhållande och ett betalningsansvar direkt mellan dödsboet och transportören, utan att landstinget berörs. Region Skånes ansvar upphör när kroppen på de närståendes uppdrag lämnas ut till transportören. De närståendes val samt vidtagna åtgärder ska dokumenteras i patientjournalen. Ett professionellt och etiskt förhållningssätt är mycket viktigt vid utförandet av tjänsten Transport av avlidna. Hela utförandet av uppdraget (mottagande av uppdrag framkörning hämtning transport avlämning) ska genomföras på sådant sätt att alla berörda (till exempel närstående, vårdpersonal och allmänhet) kan känna trygghet med att den avlidne respekteras, omhändertas och förflyttas på ett säkert och vördnadsfullt sätt. Vid obduktion och vid borttagande av implantat beställer Region Skåne transport och betalar hela transporten. Faktura skickas från transportbolaget till det sjukhus som utfört obduktionen eller borttagandet av implantatet. Transport av avliden utländsk medborgare När en utländsk medborgare har avlidit under besök i Sverige ansvarar dödsboet för transporten till hemlandet. Socialtjänsten eller polisen kan behöva kontaktas för att närstående ska kunna underrättas och eventuell hemtransport ordnas. Respektive ambassad och Skatteverket ska godkänna transporten och detta godkännande inhämtas av begravningsbyrå. Utförelseintyg som intygar att den avlidne inte var smittad av samhällsfarlig sjukdom krävs och kan utfärdas av avdelningen för klinisk patologi. För transport utanför Skandinavien krävs tättslutande zinkkista. 17

18 kapitel 2 specifikt om dödsfall 2. Specifikt om dödsfall 2.1 Naturligt dödsfall Med naturlig död avses en död som uppkommit i samband med åldrande eller sjukdom. 2.2 Förväntat dödsfall Då det inte längre går att bota, eller rädda liv inriktas vården till att bli symtomlindrande oavsett diagnos, det vill säga palliativ vård. Förväntat dödsfall innebär att den läkare som har bedömt att en vårdtagare kommer att avlida inom kort har dokumenterat detta i patientens journalhandling. Anteckningen bör inte vara äldre än 1 månad. Läkaren ska alltid ge vårdpersonalen skriftliga instruktioner om vilka åtgärder som ska vidtas när dödsfallet inträffar. Om vårdtagaren vårdas i hemmet, bör skriftlig aktuell information också finnas där (se exempel skriftliga instruktioner samt bilaga 4). Vid förväntat dödsfall kan behandlande läkare fastställa att döden har inträtt utan att själv se den döde. En förutsättning är då att läkaren kan basera fastställandet på en undersökning som har gjorts av legitimerad sjuksköterska som accepterat uppgiften och meddelat läkaren resultatet samt att läkaren har tillgång till relevanta och tidsmässigt aktuella uppgifter om den dödes tidigare medicinska tillstånd. Sjuksköterskan ska vid den kliniska undersökningen av den döde dokumentera att samtliga indirekta kriterier (se 1.2) för fastställande av död är uppfyllda. Med ledning av sjuksköterskans uppgifter utfärdar behandlande läkare sedan dödsbevis/dödsorsaksintyg. 2.3 Misstanke om onaturligt dödsfall Vid misstanke om onaturligt dödsfall ska alltid polis kontaktas(se 1.7). Till onaturlig död räknas dödsfall som misstänkts bero på: Yttre påverkan, skada eller förgiftning, av någon annan person Olycksfall eller självmord När en missbrukare anträffas död Vid framskriden förruttnelse När dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälsooch sjukvården När den avlidne nyligen har vårdats på sjukhus efter skada eller förgiftning och enligt läkarens bedömning avlider till följd av detta När någon anträffats död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, det vill säga, vid helt oväntade dödsfall hos både barn (bland annat vid plötslig spädbarnsdöd) och vuxna. 18

19 kapitel 2 specifikt om dödsfall 2.4 Offentlig plats eller dödsfall utomhus Offentliga platser är enligt ordningslagen SFS 1993:1617: allmänna vägar, gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Regeringen eller kommuner får föreskriva att till exempel idrottsplatser, badplatser och campingplatser, som inte uppfyller kraven på offentlig plats ovan, ska jämställas med offentlig plats. När en kommun beslutar om att jämställa platser med offentliga platser brukar det stå i kommunens lokala ordningsföreskrifter. Som offentlig plats avses inte avskilda platser såsom privata trädgårdar eller platser som går att jämföra med bostad exempelvis hotellrum. Om ett område eller utrymme är tillgängligt för allmänheten endast under vissa tider, är det offentlig plats under denna tid (nämns även semioffentlig plats) Det kan till exempel vara efter att ha betalat inträde, löst biljett, under vissa öppettider, i syfte att genomföra köp, och så vidare. Exempel på semioffentliga platser är ombord på tåg, bibliotek, affärer, köpcentrum, banklokaler, biografer, restauranger, flygplatser, etc. Region Skånes entreprenör för alarmerings- och dirigeringstjänst ska larma ambulanssjukvården för livräddande åtgärder när livlös person anträffas på offentlig plats eller utomhus. Finns indikationer på att personen kan vara avliden larmas även polis. Om personen visar säkra dödstecken avgörs på plats om dödsfallet ska handläggas av polis eller sjukvård. Vid dödsfall på offentlig plats eller utomhus transporterar ambulansteamen den avlidne till akutmottagningen/vårdenhet inom primärvården. Efter att läkare konstaterat dödsfallet och utfärdat dödsbevis tar vid misstanke om onaturlig död polismyndigheten över handläggningen av ärendet. Vid konstaterat brott och säkra dödstecken kan polis besluta om att den avlidne kvarstannar på plats för teknisk undersökning. Efter teknisk undersökning ordnar polis transport till akutmottagning/vårdenhet inom primärvården för konstaterande av dödsfall och utfärdande av dödsbevis. Avliden som är uppenbart död (se 1.4), kan transporteras direkt till rättsmedicinsk avdelning för konstaterande av dödsfall och utfärdande av dödsbevis. 2.5 Dödsfall i bostad eller annan plats som inte är offentlig Som bostad räknas även särskilda boendeformer vilket är ett gemensamt namn för olika slag av bostäder för personer som behöver vård, omsorg och service dygnet runt. Om en person oväntat avlider i bostad eller annan plats som inte är offentlig ska dödsfallet konstateras av tillkallad läkare. Vid dödsfall med misstanke på onaturlig död (se 2.3) kontaktas även polisen för ställningstagande till rättsmedicinsk undersökning/obduktion. Är dödsfallet förväntat (se 2.2) sker handläggning enligt i varje enskilt fall upprättad dokumentation. Saknas denna dokumentation handläggs dödsfallet som om det vore oväntat. Vid dödsfall med förruttnelse eller uppenbart dödliga skador (se 1.4) kontaktas polis och dödsbeviset kan utfärdas av rättsmedicinsk läkare. 19

20 kapitel 2 specifikt om dödsfall 2.6 Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet är en vårdform som innebär att vård ges i eget boende för barn och vuxna som ett alternativ till sjukhusvård. Den organisation som bedriver vårdformen ansvarar för den sjuke, så även vid dödsfall. 2.7 Barn En person räknas som barn till dess att personen fyllt 18 år. Alla avlidna barn ska transporteras till akutmottagning, i första hand akutmottagningen för barn där sådan finns. Enda undantag är svårt sjuka barn som vårdas i hemmet och där dödsfallet är förväntat (se 2.2) enligt dokumentation i journalhandling tillgänglig i hemmet. Läkare som vårdat barnet ansvarar för konstaterande av dödsfallet. Utgångspunkten är att alla barn som dör utanför sjukhuset räknas som onaturliga dödsfall. Ansvarig läkare ska omedelbart göra en anmälan till polismyndigheten om inte uppenbar naturlig dödsorsak finns. Föräldrarna informeras om att polismyndigheten enligt lagstiftning rutinmässigt ska kontaktas. Det är polisen som avgör om rättmedicinsk obduktion ska utföras. Läkaren ska se till att relevanta kliniska data överlämnas till rättsmedicinska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Det är viktigt att handläggningen görs skyndsamt. Oavsett misstanke om brott eller inte bör om möjligt (polis avgör) föräldrarna ges möjlighet att se sitt barn före transport av det döda barnet till rättsmedicinska avdelningen. 2.8 Flyg eller båtresa När någon avlidit under en flyg- eller båtresa, ansvarar sjukvårdshuvudmannen på destinationsorten för konstaterande av dödsfallet samt övriga rutiner i samband med detta. Riksavtalet för utomlänssjukvård kata_documents/doc39865_ 1.pdf Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. Cirkulär 2005: Annat län Avlider någon, som är remitterad till sjukvård utanför hemlandstinget, ansvarar hemlandstinget för transport av den avlidne till bårhus i hemlandstinget. Detta ska ske utan kostnader för dödsboet. Då en patient under pågående vårdepisod remitteras mellan sjukhus inom Region Skåne och avlider ska hemtransporten till remitterande sjukhus eller bårhus betalas av remitterande sjukhus. Detsamma gäller då patient direktremitteras utan formell remiss via ambulans. Avlider någon på sjukvårdsinrättning utanför hemlandstinget utan att vara remitterad dit eller remitterad enligt så kallad valfrihetsremiss, eller på annan plats utanför hemlandstinget, svarar anhöriga, närstående eller annan som ordnar med begravningen för att kroppen transporteras till bårhus Allvarlig händelse med stort antal avlidna En allvarlig händelse kan innebära ett stort antal avlidna personer. Polis, räddningsledare och sjukvårdsledare på olycksplatsen beslutar i samråd om uppsamlingsplats för avlidna. Region Skånes regionala medicinska katastrofledning (RMKL) ansvarar för att i samverkan med polis fatta beslut i frågor gällande vilken/vilka läkare som ska utfärda dödsbevis samt hur avtransport och förvaring av de avlidna ska ske. Polis och inhyrda transportörer transporterar de avlidna till bårhus eller särskild lokal (kan vara kylhus, ishall eller liknande.) Polis ansvarar för identifiering av de avlidna. Rättsmedicinsk undersökning utförs därefter. 20

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne

Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne Handbok för omhändertagande av dödsfall utanför vårdinrättning i Skåne TILL DIG SOM I DIT T ARBETE KOMMER I KONTAKT MED DÖDSFALL UTANFÖR SJUKVÅRDSINRÄT TNING REVIDER AD MAJ, 2014 1 Handbok för omhändertagande

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2014 06 24 Sjuksköterskor REV 2014 08 28 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Sjuksköterskor

Läs mer

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus INNEHÅLL CHECKLISTA FÖR LÄKARE VID DÖDSFALL...1 CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD...2 JOUR - KVÄLLAR OCH HELGER...2 SÄKERHET...2 VEM KONSTATERAR DÖDSFALL?...2

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN

LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN LOKALA RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDNA VILHELMINA SJUKSTUGA/PRIMÄRVÅRDEN OCH VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN Så brusar vi in i tiden den ena efter den andra evigheten tar över Så brusar vi in

Läs mer

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård 2012-08-29 Anna-Lill Karlsson Med. ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Hälso- och sjukvårdens ansvar...

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 1 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version 150201 2 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 3 HANDBOK FÖR AVLIDNA VERSION 150201 Innehåll 1. Inledning...6

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 2 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin 20141121-20171120 Utarbetad/reviderad av: Per Gradin,

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Hjärndödsbegreppet Dödstecken/likfenomen Dödstidsbedömning Naturlig eller onaturlig död Olika dödssätt Undersökning

Läs mer

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall lokala regler Allmänmedicin i Värmland Utgåva: 1 Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, allmänmedicin Utarbetad/reviderad av: Per Gradin, verksamhetschef

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Rutin Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 1 2014-03-11 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Försämrat hälsotillstånd MAS, MAR, SAS, (VoU och

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011 Dnr SN11/47 Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Antagen den 28 april 2011 Att gälla fr o m den 1 juni 2011 Dnr SN11/47 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Socialtjänstens ansvar...

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer