Vård i livets slut. När bot inte längre finns
|
|
- Ida Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vård i livets slut När bot inte längre finns
2 Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s Huden s 12 - Hjärnan s Lungorna s15 - Blodkärlen s 16 - Pulsen s 17 - Vätskebalans s 18 Omvårdnadsåtgärder s Smärta s Äta och dricka s Andningsbesvär s Munvård s Trycksår s 29-30
3 Du betyder något för att Du är Du Du betyder något till det sista ögonblicket i Ditt liv Och vi ska göra allt vi kan för att inte bara hjälpa Dig att dö i frid utan att Leva tills Du dör Dame Cicely Saunders
4 Palliativ vård - Definitioner WHO Världshälsoorganisationen: Aktiv helhetsvård av den sjuke och dennes familj Förväntningarna är inte längre att bota och målet för behandling är inte längre att förlänga livet Tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov med målet livskvalitét
5 Definitioner forts Peter Strang: att varken lägga till dagar eller att korta livet utan minska obehag och öka välbefinnandet samt skapa förutsättningar för livskvalitet Palliativ från latinets pallium =kappa eller mantel. Palliativ vård ska skydda de som är utsatta
6 Generella rättigheter Döden är en del av livet. Den som lämnar livet borde få samma uppmärksamhet och kärleksfulla vård som den som träder in i det! I båda fallen behöver människan bli hjälpt, sedd och bekräftad Palliativ vård ska vara tillgänglig för alla oavsett diagnos och ska inte vara beroende av var i landet man bor
7 Hospicefilosofin Hospitium (latin) = härbärge Ursprung i England på 1950-talet - protest mot ovärdigt omhändertagande av döende Aktiv helhetsvård av den döende och dess närstående
8 De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Kommunikation Relation Palliativ vård Närståendestöd Före/efter Teamarbete
9 Palliativa faser Tidig palliativ fas svarar på behandling t.ex cytostatika, strålning Sen palliativ fas ingen förbättring behandling upphör. Övergång till symptomlindring. Livskvalitet! Livets slutskede, finala fasen god omvårdnad och fortsatt symptomlindring med fokus på livskvalitet
10 palliativ vård i livets slutskede palliativa insatser brytpunktsprocess rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet
11 Döendets fysiologi - vad är det egentligen som händer? Huden Hjärnan Lungorna Blodkärlen Pulsen Vätskebalans
12 Huden Hudceller behöver mindre syre och näring än andra celler Perifera kärl (fingrar, tår, näsa osv) dras samman kall, fuktig och blåaktig färgton Kroppstemperaturen kan stiga huden avger endast liten värmemängd. Går inte alltid att sänka med Panodil, Alvedon
13 Hjärnan Hjärnceller känsliga för syrebrist När blodcirkulationen försämras kommer för lite syre till hjärnan. Kan leda till medvetslöshet Endorfiner kroppens eget smärtstillande hormon utsöndras och kan ibland göra den döende lugn eller tillfälligt lite piggare
14 Hjärnan, forts Hörsel- och känselcentra klarar sig längst. Viktigt att tänka på: hörseln kan t o m förstärkas i slutet! Beröring har effekt ända in till slutet
15 Lungorna Hjärtats kontraktionskraft minskar och vätska tränger ut genom kärlen. Rosslig andning p g a vätska och slem ansamlas i luftvägarna. Den döende är sannolikt inte medveten om det. Cheyne-Stokes andning: omväxlande ytlig och djupare andning
16 Blodkärlen Syretillförsel till perifera kärl upphör. Cyanotiska (blåaktiga) fläckar främst på knän, fingrar, näsa och läppar Marmorerad hud börjar ofta på ytteröron Efter döden blåröda fläckar med vita partier, likfläckar
17 Pulsen Försvagad och oregelbunden hjärtverksamhet = sjunkande blodtryck Pulsen svag, oregelbunden och svår att känna Lättast att känna i ljumskar och på halsen
18 Vätskebalans Urinproduktion avtar och kan upphöra heltvätskebrist och lågt blodtryck Slemhinnorna blir torra. Muntorrhet lindras bäst med upprepad munvård. Dropp hjälper sällan i detta läge! Torr hud Smörj! Lätt att det uppstår klåda annars. Risk för sprickor och sår.
19 Omvårdnadsåtgärder Smärta Äta och dricka Andningsbesvär Munvård Trycksår
20 Smärta Olika sorters smärta = olika sorters smärtstillande Våga fråga! Smärtanalys: hur?, på vilket sätt?, när? och var? VAS-skala. Kontinuerlig skattning och dokumentation. Viktigt med uppföljning och utvärdering
21 Smärta, forts Planerade omvårdnadsåtgärder så att den döende är smärtlindrad innan Lugn och ro testa rogivande musik, handmassage, miljön Bekväm säng och sängutrustning. Lägesförändringar små räcker
22 Smärta, forts Behöver inte bara bero på grundsjukdomen - trycksår? förstoppning? Förstoppning kan vara mycket smärtsamt och är vanligt vid användande av smärtstillande läkemedel Tro på brukaren som är expert på sin egen smärta!
23 Äta och dricka Sokrates (grek. filosof): Man dör inte för att man slutar äta och dricka utan man slutar äta och dricka för att man ska dö Prata med anhöriga! Ibland lättare med kräm, glass. Olika näringsdrycker (?). Förtjockningsmedel i vätska för att undvika att brukaren sväljer fel
24 Äta och dricka, forts Observera munhålan. Svamp? Sår? Uteslut förstoppning Den döende är sällan hungrig och törstig. Eventuell törst lindras inte med dropp. Belastar endast organen, som redan sviktar = risk för hjärtsvikt och lungödem
25 Andningsbesvär Lugn och ro. Tid för närvaro God ventilation lämplig rumstemperatur Bra vilställning. Lägesförändringar. Höjd huvudända. Ryggläge försämrar ofta Diskutera om det behövs vak. Viktigt att brukaren inte lämnas ensam ångest/oro
26 Andningsbesvär, forts Rosslande andning besvärar sällan den döende Pröva ALLTID med lägesförändring! Läkemedel ökar muntorrheten. För vem? Brukaren? Anhöriga? Personalen? Diskutera och informera om för- och nackdelar till alla berörda parter!
27 Munvård Kan upplevas som obehagligt privat revir för många. Mjuka och försiktiga rörelser. Börja gärna med läpparna och närma dej försiktigt munhålan. Använd s k skumgummipinnar doppade i vatten eller vichyvatten. Väl urkramade för att undvika hosta hos brukaren
28 Munvård, forts Använd INTE s k citron- eller glycerolpinnar! Uttorkande, alldeles för hög surhetsgrad. Finns bra saliversättningsmedel Oral Balance, salivspray mm Utför munvård så ofta som brukaren tillåter Var frikostig med cerat, vaselin. Torra läppar är obehagligt! Låt anhöriga delta om de vill
29 Trycksår Observera huden fler gånger per dag. Särskilt hälar, armbågar, axlar, höfter, ytteröron och över ryggslutet. Trycksår kan uppstå på några timmar! Lägesförändringar, små räcker. INGEN MASSAGE! Kan förvärra istället. Smörj torr hud med mjukgörande kräm
30 Trycksår, forts Slätt underlag. Undvik blöjor och underlägg om de inte behövs. Sängmiljön när brukaren har antidecubitusmadrass! Var frikostig med s k glidlakan.
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merSundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merDen sista tiden i livet -vägledning för närstående
Den sista tiden i livet -vägledning för närstående HUR KAN JAG SOM NÄRSTÅENDE VARA ETT STÖD FÖR DEN SOM ÄR I LIVETS SLUT? Som närstående har du stor betydelse för välbefinnandet hos den som är i livets
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Mat i livets slutskede
2016 Äldreomsorgens värdegrund Mat i livets slutskede Mat i livets slutskede Mat symboliserar hälsa och tillfrisknande vid sjukdom. När man kan äta ordentligt igen efter sjukdom är man på väg att bli frisk.
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merVad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023
Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merPalliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)
Palliativ vård Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders) Pallium Ordet palliativ kommer från latinets pallium som betyder mantel. Omslutande helhetsvård
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merI livets slutskede. Inledning. Att bli gammal
Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än
Läs merDefini on pallia v vård
Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merPALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal
vård eller vård av gammal PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen 4:e utökade upplagan Vårdförlaget Peter Strang Vårdförl PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen Peter Strang 4:e utökade upplagan Vårdförlaget Palliativ
Läs merSvenska palliativregistret
Svenska palliativregistret www.palliativ.se Jag...och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag
Läs merKONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS NRS ANNAT
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merVad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid
Läs merSymtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal
Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner
Läs merApotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet
Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merKonsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!
Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merGod vård och omsorg vid livets slut
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-03-09 Anna Gröneberg, mas Förvaltningsledning God vård och omsorg vid livets slut Bakgrund Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merPALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget
vård eller vård av gammal PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen 3:e upplagan Vårdförlaget Peter Strang Vårdförl Palliativ vård inom äldreomsorgen Peter Strang 3:e upplagan Vårdförlaget 2012 Peter Strang och
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merOmvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Läs merGoda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Läs merInformation till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Information till dig som behandlas med läkemedel
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Stockholms Sjukhem Svenska Palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister
Läs merAplareds Idrottsförening Handlingsplan vid olycka
Aplareds Idrottsförening Handlingsplan vid olycka Vid skada eller olycka Lämna inte den skadade ensam, en person stannar, en person larmar vuxen eller 112 Kontrollera att personen andas, vänd personen
Läs merAvsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person
Avsnittets målsättning Du lär dig: a. att bedöma om en person är medvetslös b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person c. hur man stoppar en kraftig blödning d. hur man känner
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merScheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop
Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merSmärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar vi
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merTill dig som just fått barn. När barnet skriker se
Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt
Läs merKlåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.
Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på läkemedelsföretaget
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merÅtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:
Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår
Läs merReviderad 2008-02-26
Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett
Läs merAtt få leva tills man dör
Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård
Läs merMediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Läs merSmärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem Några
Läs merVII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG
VII 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. PVakut: lindriga symtom (kan svälja saliv etc/inga andningsbesvär)/kvarstående
Läs merValidering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merFÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL
FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL Svamp trivs där det är fuktigt, varmt och tätt, innanför tighta byxor till exempel. DU ÄR INTE ENSAM Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som
Läs merPalliativ vård och mat i livets slutskede
Palliativ vård och mat i livets slutskede Britten Askestad, leg sjuksköterska och utvecklingsledare, Stiftelsen Äldrecentrum Birgitta Villner Gyllenram, koststrateg, Stiftelsen Äldrecentrum Svenska Demensdagarna,
Läs merPevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.
Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information
Läs merExistentiell kris, meningsfrågor, dödsångest
Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum
Läs mer28-dagars Medveten andningsträning
28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina
Läs merVårdprogram palliativ vård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Vårdprogram palliativ vård INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID BAKGRUND 3 SYFTE 3 PALLIATIV VÅRD 3 ETIK OCH PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR
ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Sara Nordenhielm 1 Innehåll Förord... 6 Ordlista... 8 Om boken... 10 Tema 1. Vad är palliativ vård och omsorg?...18 Tema
Läs merPallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag
Läs merHilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010
Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs mer