VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
|
|
- Ludvig Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÅRD VID LIVETS SLUT
2 Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre
3 Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen, i andningsorganen samt tumörsjukdomar 2/3 av personer över 65 år avlider utanför sjukhus i ordinärt eller särskilt boende
4 Specialiserade palliativa vårdformer Avancerad hemsjukvård Palliativt konsult- och rådgivningsteam Vårdplatser för palliativ vård
5 Behovet av olika typer av kunskap Personfokuserad omvårdnad i palliativ vård De 6 S:n (Ternestedt, 2000). Ersta Sköndal Högskola, Palliativa enheten
6 De 6 S:N Självbild Självbestämmande Sociala relationer Symtomlindring Samtycke Summering Inhämta kunskap, vårda och utvärdera
7 Hälsa trots svår sjukdom Omvårdnadsperspektiv och sjuksköterskans ansvar Hälsa trots sjukdom Cyklisk rörelse mellan hälsa och sjukdom Att inte låta föreställningar ta överhanden Lyssna till patienten
8 Symtomskattning Samtal: Kan du berätta hur din dag ser ut idag? Vad besvärar dig mest just nu? Förväntade förändringar och besvär av sjukdom och behandling
9 Skattningsinstrument VAS visuell analog skala skattar ex smärta och illamående ESAS Edmonton Symtom Assessment System
10 Den sena palliativa fasen Den förväntade återstående livslängden är relativt kort, kanske handlar om veckor eller några månader Ta ställning till olika vårdformer Att vårdas i hemmet Anhörigas önskemål och förväntningar på dem
11 Brytpunkter Brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede Svenska palliativregistret en jämförelse av kvaliteten på vården
12 Att tala om döden Lyssna utgå från personen och anhöriga Ha modet att vara närvarande Våga göra fel
13 Reflektion Fundera en stund: Hur tänker jag kring döden och döendet Hur kommer det att påverka mitt sätt att utföra mitt arbete som sjuksköterska? Funderingar kring döden vad förväntas av mig som sjuksköterska? Återkoppla i gruppen
14 RAST
15 Liverpool Care Pathway (LCP) 18 mål som syftar till att förbättra och kvalitetssäkra vårdkvaliteten under den sista tiden i livet Tre faser: initial bedömning, kontinuerlig bedömning och omhändertagande efter dödsfall
16 Symtom och besvär vid livets slut Smärta, oro, förvirring, illamående, andnöd och rosslande andning Översyn av läkemedel Insättning av behovsmedicin Komplementär behandling (ex. akupunktur, TENS och mjuk massage) Miljö
17 Smärta Kulturella föreställningar om smärta kopplat till olika sjukdomar Smärtanalys Starka opioider Anpassa administreringsform
18 Smärta Missuppfattningar och fördomar om Morfin Man kan bli narkoman Det är farligt, kan leda till andningsdepression Man blir för drogad Man kan bli immun Morfin kan lindra alla smärtor Morfin förkortar livet
19 Oro och förvirring Aggressivitet, motorisk oro, plockighet, ångest, hallucinationer Akut hjärtsvikt i 50% av fallen Lindra med kroppskontakt Läkemedel, ex Haldol
20 Illamående Illamående 17% Kräkningar 13 % Lindras med magsond och antiemetika, frisk luft, isbitar och kroppsposition
21 Andnöd och rosslande andning Andnöd (dyspné) Lindra ångesten, läkemedel, närvarande anhörig och personal, god munvård Andningsuppehåll (Cheyne-Stokes andning) Dödsrosslingar
22 Palliativ sedering En sänkning av medvetandet så att patienten sover stora delar av dygnet Etiska aspekter, läkarassisterad dödshjälp och eutanasi Symtomlindring
23 Att befrämja välbefinnandet och understödja värdighet Endast genomföra de omvårdnadsåtgärder som gagnar patienten Vätska och näring Munvård Hud och trycksår Elimination urin och avföring, skydd
24 Att förutsäga tidpunkten för Svårt att uppskatta! Tecken: patientens död Tröttare och medvetandesänkt Svagare puls Blodtryckssänkning, avtagande urinproduktion
25 Att förutsäga tidpunkten för patientens död Ytligare, långsammare och oregelbunden andning Kall hud med början perifert Cyanotisk färg runt munnen Andningen, cirkulationen och pupillreaktionen upphör
26 Att förutsäga tidpunkten för patientens död Hörseln består dock, tala alltid till patienten och inte om patienten Överväg att kalla på anhöriga hellre för tidigt än för sent
27 Stöd till anhöriga Stöd till anhöriga en hörnsten Att åtgärda oro, stress och bekymmer Delaktighet Information
28 När barn och ungdomar är anhöriga Att göra barn delaktiga, våga berätta Att bli förberedd på dödsfallet Svara sanningsenligt Uppmuntra barnet att söka stöd hos vänner och andra vuxna Att förbereda barnet inför avskedet, viktigt för sorgeprocessen
29 Det praktiska omhändertagandet om den döde En rädsla för den döda kroppen kopplat till kultur Hur ser vi på döden utifrån ett västerländskt perspektiv? Att se en död människa för första gången tankar, känslor och reaktioner
30 Att konstatera dödsfallet En läkare eller sjuksköterska konstaterar dödsfallet Ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud, ingen spontanandning, ljusstela och vida pupiller
31 Dokumentation Datum och exakt klockslag i journalen Anhörigas tankar kring obduktion Dödsbevis och dödsorsaksintyg ska utfärdas av läkare och skickas till Socialstyrelsen
32 Att förmedla dödsbud Viktigt att genast delge frånvarande anhöriga - läkaren eller sjuksköterskan Via telefon Dokumenteras i journalen Tystnadsplikt gällande omständigheter och dödsorsak
33 Bikupa övning Para ihop er två och två Välj mellan följande två diskussions ämnen: 1. Diskutera i paret hur man ska hantera ett dödsfall i en barngrupp? Hur berättar man om det för barnet? Andra föräldrar? Minnestund? Dödsfallet kan gälla ett barn, förälder eller någon annan släkting 2. Diskutera i paret hur man ska stödja en anhörig som precis mist en anhörig eller kommer att förlora en anhörig inom kort Diskussionen återkopplas sedan i den stora gruppen
34 Omhändertagande av den döde Kulturella och religiösa skillnader Fråga och var lyhörd Skynda långsamt, ta hänsyn till önskemål, involvera anhöriga
35 Omhändertagande av den döde Den döde är inte oren Avsluta all pågående medicinsk behandling Lägg den döde plant med slutna ögon Avlägsna katetrar, infarter och byt smutsiga bandage. Implantat ska dokumenteras och meddelas bårhuset Rengör mun och sätt dit eventuell tandprotes, tvätta kroppen och byt blöja, raka, kamma och klipp naglarna om det behövs Kläd den döde enligt hens eller anhörigas önskemål Slut munnen. Stötta eventuellt upp med en kudde diskret Placera händerna över varandra, knäppta eller enligt önskemål Renbädda Kontrollera identitet, namnkort och lokala rutiner Vädra rummet. Ta bort eventuella stöd
36 Att ta avsked av den döde Finstämt, vädrat rum, blommor och ljus Viktigt för sorgeprocessen att få se den döde Visning Värdig transport under diskretion Kontakt med begravningsbyrå Beslut om obduktion vid oklart dödsfall
37 Sorg Omvårdnaden har stor betydelse för anhörigas sorgeprocess Efterlevnadsstöd Genusfierad sorg Sorgen har många ansikten Frusen sorg, identifiera anhöriga tidigt
Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merDödsfall och omhändertagande av avliden
Sida 1 (10) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (10) Innehåll... 1 Inledning... 3 1 Ansvar... 3 Medicinskt
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merDödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merRutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall
1 Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall * Ring jourhavande läkare, som ska inställa sig inom 30 minuter för att konstatera dödsfallet. Notera klockslaget då patienten avled. * Kontakta
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs mer2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT
2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merRiktlinje vid dödsfall i kommunal hemvård.
Malmö Stadsdelsförvaltningar Trelleborgs kommun Fastställd: 2001-10-15 Reviderad: 2007-09-12 Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemvård. Bakgrund: Det finns ett antal regelverk som styr hur döden ska fastställas
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merRiktlinje vid dödsfall i kommunal hemsjukvård.
Malmö stad Fastställd: 2001-10-15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2010-04-29 Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemsjukvård. Det finns ett antal regelverk som styr hur döden ska fastställas
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merHandlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola
Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merSkriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Läs merRutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun
1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,
Läs merUppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1
Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,
Läs merDU KAN VÄLJA SAMARBETE.
För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merTill dig som inte ammar
Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.
Läs merHandlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall
Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merDin guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO)
Din guide till EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Välkommen till din Eylea-guide Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har
Läs merPlan mot hot och våld. Vittra Väsby
Plan mot hot och våld Vittra Väsby 2011-2012 Mål: - Att alla i skolan tar personligt ansvar och agerar förebilder utifrån Vittras värdegrund i alla situationer. - Att förskolan och skolan är trygga platser
Läs merHammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechefen har det yttersta ansvaret
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merRiktlinje och rutin för vård i livets slutskede
Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Kristallen
Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merOmhändertagande vid dödsfall
Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merTanketräning. Instruktioner
Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merMinnesanteckningar från den Palliativa resan.
2015-04-01 Minnesanteckningar från den Palliativa resan. PP- bilder som använts på resan bifogas anteckningarna. Mellerud 2015-04-01 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 27 deltagare kommit och av dessa fanns
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merVälkommen till Skogens förskola
Utbildningsförvaltningen Hyacintvägen 9 343 35 Älmhult Tuvan 0476-552 90, 072-383 58 61 Gläntan 0476-550 35, 072-381 58 02 Kotten 0476-550 05, 072-381 57 75 Välkommen till Skogens förskola För att starten
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merAlla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.
Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning
Läs merRUTINER VID OLYCKSFALL...
Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merRiktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merKrisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029
Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Arbetsplaner Friskolan Mosaik: Arbetsplan för skolverksamheten Arbetsplan för fritidshemsverksamheten Arbetsplan för elevhälsan Likabehandlingsplan samt plan
Läs merPalliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid
Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid Tisdag 15 mars Runt 800 personer från olika yrkeskategorier och olika delar av landet hade tagit sig till Malmö för att delta i den 4 nationella
Läs merManual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merFörskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merProjekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2
Palliativ vård och ASIH Camilla Tengvall Tf enhetschef/sammankallande 070-5196706 camilla.tengvall@skane.se Datum:2014-09-18 Dnr Bilaga 2 Projekt Vårdhund HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31 Innehåll 1
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merVård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska
Läs merDödsbevis och dödsorsaksintyg
2015-07-08 14266 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen utgår från gällande regelverk och beskriver ansvar och handläggning av dödbevis och dödsorsaksintyg på SÄS. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...
Läs merMAR S VÄRLDSBÖNDAGEN
Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på
Läs merFörskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
södra området Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2013-11-11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet : Barn, vårdnadshavare
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merInformation från. Anhörigstödet. våren 2016
Information från Anhörigstödet våren 2016 Hej! År 2015 går mot sitt slut, och det är dags att summera och planera inför nästa år. Året som gått har bjudit på många trevliga möten med er som är anhöriga
Läs merAnhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merChecklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Läs merASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.
ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A. Verksamhetsbeskrivning Praktikertjänst N.Ä.R.A. erbjuder befolkningen i Stockholms södra och norra länsdelar personfokuserad specialiserad hemsjukvård eller specialiserad
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.
6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dravets syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merAnhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!
Anhörigstöd - så här fungerar det hos oss! Vem finns anhörigstödet till för? Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som
Läs mer