RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
|
|
- Margareta Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras omsorg. Oavsett om döendet sker akut och oväntat eller mer långsamt med avtagande förmågor och funktioner ska all vård- och omsorg präglas av respekt för individens integritet. Integritet betyder att brukaren har ett specifikt egenvärde med rätten att bli behandlad med respekt för sin identitet och sin kropp men också respekterad för sina värderingar, uppfattningar, livsåskådning och religiösa tro. Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra begrepp; närhet, helhet, kunskap och empati. 1:1 Närhet Döendet är en process när man sätter punkt för livet, tar farväl av nära och kära samt gör upp med det förflutna. Det kan i denna process vara svårt att vara ensam. Eftersom människan är social krävs därför närhet till anhöriga, personal eller andra stödpersoner. Närhet innebär att lyssna in önskemål för den döende och tillgodose dessa behov. 1:2 Helhet Döende personers olika behov brukar sammanfattas i fyra kategorier som tillsammans bildar en helhet i vård- och omsorgsarbetet. Behoven indelas i fysiska, psykologiska, sociala och existentiella. Samtidigt är det viktigt att se brukaren som en odelbar individ där de olika behoven kompletterar varandra. 1:3 Kunskap När medicinska åtgärder inte kan återställa hälsan finns mycket kvar att göra för att säkra och förbättra individens livskvalitet. Därför är det viktigt att personal som arbetar med döende personer har goda kunskaper i ämnet. 1:4 Empati Människans fysiska och existentiella utsatthet i livets slutskede fordrar stort personligt engagemang av personalen. Personalen som arbetar med döende personer måste ha förmåga att känna in sig i personens situation och att visa omtanke. Denna empati är den palliativa vårdens hjärta. 1 (8) Datum uniform KUB663 v 1.0, Äldreomsorg Eva Birgitta Franzén Direkt Mobil eva.b.franzen@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon vx Fax aldreomsorg@kungsbacka.se
2 2 Vård- och omsorgsinsatser vid livets slut Att ge en god symptomlindring är en av de absolut viktigaste uppgifterna vid vård av svårt sjuka och döende personer. Genom att förebygga, tidigt upptäcka och behandla problem av olika karaktär ges både den döende brukaren och hans/hennes närstående möjlighet till en så god livskvalitet och välbefinnande som möjligt under brukarens sista tid i livet. Äldreomsorgen ska erbjuda en god och säker vård och omsorg för personer som befinner sig i livets slut oberoende var brukaren vistas. Vård- och omsorgsarbetet ska utformas individuellt vilket innebär att alltid lyssna in brukarens och anhörigas önskemål och att försöka tillgodose dessa önskemål så långt det är möjligt. Personalen ska tillsammans med anhöriga försöka skapa en lugn och trygg miljö runt brukaren utifrån önskemålen kanske genom att använda musik eller bilder av olika slag eller erbjuda någon utevistelse Det är också viktigt att anhöriga efter önskemål och förmåga görs delaktiga i det praktiska vård- och omsorgsarbetet. För att personalen ska känna sig trygga i utförandet av vård- och omsorgsarbetet och för att ge anhöriga adekvat information, behöver personalen vara med i planeringen runt brukaren. Detta sker naturligt i den individuella vård- och omsorgsplaneringen samt vid de ordinarie teammöten som genomförs på enheten. För att de planerade vård- och omsorgsinsatser ska kunna genomföras dygnet runt måste all personal vara insatta i hur planeringen är, detta är särskilt viktigt för personal som arbetar på obekväm arbetstid. Efter dödsfallet bör ansvarig sjuksköterska och personalen gemensamt gå igenom enkäten i palliativa registret för att utvärdera det genomförda vård- och omsorgsarbetet. I vård- och omsorgsarbetet finns det insatser som är återkommande hos många brukare. Dessa insatser som är av mer allmän/basal karaktär ska omsorgspersonal ha god kännedom om. Specifika omvårdnadsinsatser som kräver mer kunskap ordineras alltid av legitimerad personal 2 (8) 2:1 Vätska och näring Den sista tiden i livet är det viktigt att lyssna in brukarens önskemål angående mat och dryck och inte ta ställning till om det är lämplig mat eller tid. Att sluta äta och dricka är ett naturligt steg i döendeprocessen och under de allra sista dagarna och timmarna kan den döende oftast inte svälja utan behöver få hjälp med att fukta munnen ofta. En ofta förekommande diskussion är om brukaren ska erhålla dropp eller inte, många gånger kommer denna fråga upp från anhöriga som har önskemål och funderingar. Det är viktigt att lyssna på anhöriga och att ge faktabaserad information. Det finns ingen evidens som stödjer principen om man ska ge dropp eller inte utan det handlar om en etisk grundläggande princip om att göra gott och inte skada. Det innebär att det kan förekomma att brukare får dropp och det kan finnas brukare som inte får dropp och bägge alternativen är riktiga. Att ha goda kunskaper i nutritionsproblematiken för en brukare i livets slut
3 Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder inom nutritionsområdet beskrivs ex. vätskelista Att ge faktabaserad information om dropp 3 (8) 2:2 Munvård Att vara fräsch i munnen är mycket betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande. Munhälsan har också en social och psykologisk betydelse, eftersom den påverkar såväl förmågan att tugga och svälja som smakupplevelsen och förmågan att tala med andra. Munvård när brukaren inte längre orkar borsta tänderna eller har sänkt medvetandegrad kan göras på följande sätt: Berätta för brukaren vad du gör Inspektera munhålan med ficklampa och ev. spatel. Upptäcks rodnader, sår eller beläggningar kontakta sjuksköterskan Borsta tänderna 1-2 ggr/dag Torka ur hela munhålan med fuktad tork på peang Smörj munhålan med saliversättning eller fuktbevarande gel Smörj läppar med vaselin, cerat eller dylikt Låt brukaren suga på fuktad tork på peang Vid tecken på smärta kontakta sjuksköterska Att utföra munvård enligt riktlinjen samt att kontakta ansvarig sjuksköterska vid förändringar i munnen Att inspektera munhålan då problem uppstår Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga eller åtgärda problem i munhålan ex. behandling för svamp 2:3 Hud och trycksår Det är betydelsefullt för en svårt sjuk och sängliggande brukare att vara ren, dofta som vanligt och känna sig så fräsch. Det kan därför vara viktigt att använda personens vanliga tvål, parfym eller rakkräm. Det är viktigt att brukaren ligger bekvämt och skönt i en ren säng. Vänd ofta på kuddarna, badda pannan, berör lugnt och stilla genom att lägga handen på brukarens axel, hand eller arm. Att smörja händer och fötter ger lugn och mjuk massage, detta kan också minska oro och öka välbefinnande. Hos döende brukare uppstår trycksår mycket snabbt. Det är därför viktigt att all personal är uppmärksam på tidiga tecken såsom kvarstående missfärgningar på hel
4 hud som kan vara ett förstadie till trycksår. Sjuksköterskan gör en riskbedömning gällande risk för trycksår samt ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder där bl.a. lägesändringar ingår samt vilken madrass som ska användas och noterar detta i omvårdnadsplanen. Att ha goda kunskaper i hur omsorgen ska utföras för att minska risken för trycksår Att rapportera alla förändringar till sjuksköterska Att vid minsta hudförändring inspektera huden ofta Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga att trycksår uppstår 4 (8) 2:4 Elimination urin och avföringsproblem Omsorgspersonal måste ha uppsikt över brukarens urinproduktion. Fungerar inte detta kan det bero på att brukaren har druckit för lite, är förstoppad eller intar något specifikt läkemedel. Vid oro och rastlöshet hos brukaren måste alltid en bedömning göras av hur urinproduktionen är och om detta kan vara en anledning till oron. Många brukare lider av urininkontinens och det kan då bli tal om att sätta en kateter för att underlätta för brukaren. Vilka åtgärder som än behöver vidtas handlar det alltid om att brukaren ska vara ren, torr och luktfri. Återigen gäller regeln om brukarens värdighet och högsta möjliga välbefinnande. Omsorgspersonalen bör alltid vara observant på brukarens tarmfunktion för att förebygga att problem uppstår. Både förstoppning och diarré är vanliga symptom i livets slut. Vid oro och rastlöshet kan problemet vara förstoppning. Om det visar sig att brukaren lider av förstoppning gäller att de sista dagarna i livet ges endast laxermedel som stolpiller, klysma eller lavemang. Även mjuk magmassage kan prövas. Att uppmärksamma om brukaren har förstoppnings- eller urinproblem Att rapportera alla förändringar till sjuksköterska Att vid misstanke på förstoppnings- eller urinproblem genomföra en bedömning av brukaren Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga förstoppnings- och urinproblematik 2:5 Specifika symptom Att ge en god smärtlindring är en av de absolut viktigaste uppgifterna för personal vid vård av svårt sjuka och döende människor. Enligt WHO:s definition av palliativ vård ska den sjukes fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses. Genom att förebygga, tidigt upptäcka och behandla problem av olika karaktär ges både brukaren och närstående möjlighet till så god livskvalitet och välbefinnande
5 som möjligt under brukarens sista tid i livet. Förutom smärta finns andra vanliga och besvärande symptom såsom andnöd, oro, illamående och kräkningar. 5 (8) 2:6 Smärta Smärtbehandling i livets slut ska alltid ses ur ett helhetsperspektiv, där smärta är ett av flera vanliga och ofta förekommande symptom. Helhetsperspektivet innebär uppmärksamhet på det fysiska lidandet men också på den psykiska smärtan, social problematik och separation samt existentiella och andliga dimensioner av lidande hos brukaren i livets slutskede. En viktig komponent för att minska smärtan hos en brukare är att all personal lär sig att förstå och känna igen olika smärtsymptom. Personalen ska även ha allmänna kunskaper hur smärtbehandlingen ska följas upp men även tydliga instruktioner vad som gäller för varje enskild brukare. Det krävs en strukturerad smärtanalys och bedömning av smärtsymptomen för att brukaren ska erhålla en adekvat medicinsk behandling. Denna analys genomförs regelbundet av ansvarig sjuksköterska som samverkar med läkaren om lämpliga åtgärder. För att minska smärtan hos brukaren är det viktigt att informera brukaren om behandlingen samt att brukaren får, i den mån det går, delta och fatta beslut om behandling. 2:7 Andra besvärande symptom Alla symptom som kan uppkomma i livets slut är svårbehandlade och det går inte alltid att behandla brukaren så att helt symptomfrihet uppnås. För att behandla symptomen krävs en noggrann analys av besvären, god information till brukaren samt kontinuerlig uppföljning av insatta åtgärder. Detta är en sjuksköterskeuppgift som genomförs i ett nära samarbete med omsorgspersonalen. vid vård i livets slut är framförallt att befrämja och stödja brukaren till ett så högt välbefinnande som möjligt. De olika vård- och omsorgsinsatserna bör om möjligt baseras på evidensbaserad kunskap om döendet och om brukarens unika behov och önskemål. Förutom det som nämnts tidigare kan specifika åtgärder bli aktuella såsom hjälpa brukaren till en bekväm sittställning, lätta på åtsittande kläder eller öppna fönster vid andnöd. Vara närvarande och försöka åstadkomma en lugn miljö vid oro eller erbjuda önskekost vid illamående. Blir oron svår att hantera för brukaren kan det eventuellt bli bättre om det konstant finns personal hos brukaren. Att uppmärksamma både smärt, oro, ångest och besvärande symptom och veta vad som kan vara lämpliga omsorgsåtgärder Att rapportera om brukaren uppvisar ett förändrade hälsotillstånd till ansvarig sjuksköterska Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga och lindra besvärande symptom Att analyser och bedöma symptom hos brukaren i nära samarbete med omsorgspersonalen
6 Att samarbeta med läkaren för att få en optimal symptombehandling Att vid behov ta kontakt med stödpersoner utanför vår egen verksamhet ex. diakon, präst eller kurator. 6 (8) 2:8 Medicinsk behandling Den legitimerade personalens uppdrag vid vård i livets slut är att bedöma, åtgärda och följa upp insatta åtgärder, detta ska ske i nära samarbete med omsorgspersonalen. Sjuksköterskan ordinerar adekvata omvårdnadsåtgärder och följer upp att det blir utfört på ett bra sätt och att åtgärderna har önskad effekt. Sjuksköterskan har ett nära samarbete med behandlande läkare för att uppnå en optimal medicinsk behandling. Specifika medicinska behandlingsåtgärder hänvisas till det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. 3 Anhörigkontakt Att ge en värdig vård- och omsorg i livets slut innebär att även anhöriga ska ges råd och stöd. I det stödet ingår bl.a. att genomföra en individuell vårdplanering där anhöriga deltar tillsammans med brukaren och att ett efterlevandesamtal erbjuds efter dödsfallet. Dessa moment finns beskrivna i en särskild riktlinje Anhörigkontakt vid vård i livets slut 4. Åtgärder i samband med dödsfallet Tjänstgörande sjuksköterska informerar alltid anhöriga om dödsfallet. Läkare konstaterar dödsfallet, detta kan utföras av sjuksköterska om det är uppgjort och dokumenterat innan dödsfallet. I samband med dödsfallet ska samtliga uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Detta innebär att ta hänsyn till olika trosuppfattningar, erbjuda närstående att delta vid iordningsställandet av den avlidne, vara lyhörd till anhörigas olika önskemål, erbjuda sig att sitta ner med anhöriga mm. Det ska finnas rutiner på varje enhet i Äldreomsorgen om hur omhändertagandet av den avlidne ska gå till, hur rummet där dödsfallet har ägt rum ska iordningsställas, hur smycken och värdesaker ska tas om hand samt hur bemötandet gentemot anhöriga ska ske. 4.1 Information till anhöriga I samband med att dödsfallet konstateras ska skriftlig information ges till närstående om vilka möjligheter som finns för transport av den avlidna från det särskilda boendet. Den skriftliga informationen ges via ett förtryckt informationsblad. Om det är lämpligt kan denna information även ges innan dödsfallet.
7 4:2 Administrativa åtgärder Att ta hand om värdesaker enligt gällande rutin på enheten Att komma överens med begravningsbyrån om lämplig tidpunkt för avhämtning av den avlidne Att avsluta Hemdok enligt gällande riktlinje Att avsluta omsorgsplanen i verksamhetssystemet Att tillsammans med sjuksköterska besluta vem som informerar anhöriga om kontakt med begravningsbyrå 7 (8) Att fastställa dödsfallet om detta i förväg är överenskommet och dokumenterat enligt rutin för Förväntat dödsfall utan läkarbedömning Att fylla i Checklista/Åtgärdslista för sjuksköterskor vid undersökning för fastställande av förväntat dödsfall. Att lämna ett exemplar av checklistan hos patienten samt skicka ett exemplar till aktuell vårdenhet Att märka den avlidne med ID-band. Att ta bort centrala venkatetrar, urinkateter mm Att avsluta omvårdnadsjournalen genom att notera tidpunkt för dödsfallet, om anhöriga varit med, avsluta behandlingsperiod mm Att avsluta E-dos, återlämna antidecubitusmadrassen Att arkivera journalhandlingar enligt rutin för Arkivering Att erbjuda efterlevandesamtal med anhöriga samt dokumentera detta på särskild blankett. Se riktlinje Anhörigkontakt vid vård i livets slut Att ta hand om läkemedel. Se riktlinje Läkemedelshantering. Registrera i palliativa registret Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska Äldreomsorgen Ann-Britt Lundin Socialt ansvarig samordnare Äldreomsorgen
8 8 (8)
God vård och omsorg vid livets slut
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-03-09 Anna Gröneberg, mas Förvaltningsledning God vård och omsorg vid livets slut Bakgrund Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merSundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merRIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen
uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merRutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merOmhändertagande vid dödsfall
Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merMunhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Sida 1 (7) 2017-06-16 Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Läs merRiktlinje och rutin för vård i livets slutskede
Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Mat i livets slutskede
2016 Äldreomsorgens värdegrund Mat i livets slutskede Mat i livets slutskede Mat symboliserar hälsa och tillfrisknande vid sjukdom. När man kan äta ordentligt igen efter sjukdom är man på väg att bli frisk.
Läs merVård i livets slut. När bot inte längre finns
Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs merKvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas) Styrdokument Lag/föreskrift/råd: Hälso- och sjukvårdslag(2017:30)
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merKONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS NRS ANNAT
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs mer1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1
Läs merReferensdokument Dokumentnamn
Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merVÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE
EFTER DÖDSFALLET NVP DEL 3 MÅL MED NVP DEL 3 Att den avlidnes värdighet och integritet respekteras och att närstående känner sig väl omhändertagna. VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merUppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS
Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Stockholms Sjukhem Svenska Palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister
Läs mer1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 108 3(12) Innehållsförteckning
Läs merInstruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus
Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden
Läs mervärdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka
värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till
Läs merMunhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Riktlinje 7/ Munhälsovård LSS Rev. 2017-01-13 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård En god mun- och tandhälsa Det är
Läs merFörslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun
Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet Metoder med körkortskrav är markerade. Lärarsignatur krävs innan Examination Åsett Genomfört under Genomfört självständigt 1. Kommunicera
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merRiktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28
Läs merMAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2011-02-14 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2012-01-24 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Riktlinje för Hemdok 1 (6) 1. Inledning Dokumentation är en viktig del
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs: CHECKLISTA FÖR KÖRKORTSÖVNINGAR, METODÖVNINGAR SAMT KLINISK UTBILDNING 1. Kommunicera med och bemöta patienter kommunicera med patienter
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merKVALITETSKRAV OCH MÅL
Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:
Läs merDödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merHemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2
Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs merUTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem Några
Läs merSymtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal
Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merSollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen
1(5) Riktlinje/rutin fastställda av: Marina Jones Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokument: i livets slut. Ersätter dokument: Omhändertagande av avliden 2010-01-01 Rutinerna träder ikraft: 2013-04-15
Läs merPalliativ vård i livets slut
Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRiktlinje för riskanalys
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merAnsvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merNy person på äldreboende, korttidsplats eller växelvårdsplats
RUTIN FÖR Ny person på äldreboende, korttidsplats eller växelvårdsplats Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-05-30 Giltighetstid 2020-05-30 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merBostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8
Uppdrag och kvalitetskrav Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2018-03-21 Ärendenr SON 2018/69 Version [1.0] Bostad
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs mer