RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg"

Transkript

1 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras omsorg. Oavsett om döendet sker akut och oväntat eller mer långsamt med avtagande förmågor och funktioner ska all vård- och omsorg präglas av respekt för individens integritet. Integritet betyder att brukaren har ett specifikt egenvärde med rätten att bli behandlad med respekt för sin identitet och sin kropp men också respekterad för sina värderingar, uppfattningar, livsåskådning och religiösa tro. Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra begrepp; närhet, helhet, kunskap och empati. 1:1 Närhet Döendet är en process när man sätter punkt för livet, tar farväl av nära och kära samt gör upp med det förflutna. Det kan i denna process vara svårt att vara ensam. Eftersom människan är social krävs därför närhet till anhöriga, personal eller andra stödpersoner. Närhet innebär att lyssna in önskemål för den döende och tillgodose dessa behov. 1:2 Helhet Döende personers olika behov brukar sammanfattas i fyra kategorier som tillsammans bildar en helhet i vård- och omsorgsarbetet. Behoven indelas i fysiska, psykologiska, sociala och existentiella. Samtidigt är det viktigt att se brukaren som en odelbar individ där de olika behoven kompletterar varandra. 1:3 Kunskap När medicinska åtgärder inte kan återställa hälsan finns mycket kvar att göra för att säkra och förbättra individens livskvalitet. Därför är det viktigt att personal som arbetar med döende personer har goda kunskaper i ämnet. 1:4 Empati Människans fysiska och existentiella utsatthet i livets slutskede fordrar stort personligt engagemang av personalen. Personalen som arbetar med döende personer måste ha förmåga att känna in sig i personens situation och att visa omtanke. Denna empati är den palliativa vårdens hjärta. 1 (8) Datum uniform KUB663 v 1.0, Äldreomsorg Eva Birgitta Franzén Direkt Mobil Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon vx Fax

2 2 Vård- och omsorgsinsatser vid livets slut Att ge en god symptomlindring är en av de absolut viktigaste uppgifterna vid vård av svårt sjuka och döende personer. Genom att förebygga, tidigt upptäcka och behandla problem av olika karaktär ges både den döende brukaren och hans/hennes närstående möjlighet till en så god livskvalitet och välbefinnande som möjligt under brukarens sista tid i livet. Äldreomsorgen ska erbjuda en god och säker vård och omsorg för personer som befinner sig i livets slut oberoende var brukaren vistas. Vård- och omsorgsarbetet ska utformas individuellt vilket innebär att alltid lyssna in brukarens och anhörigas önskemål och att försöka tillgodose dessa önskemål så långt det är möjligt. Personalen ska tillsammans med anhöriga försöka skapa en lugn och trygg miljö runt brukaren utifrån önskemålen kanske genom att använda musik eller bilder av olika slag eller erbjuda någon utevistelse Det är också viktigt att anhöriga efter önskemål och förmåga görs delaktiga i det praktiska vård- och omsorgsarbetet. För att personalen ska känna sig trygga i utförandet av vård- och omsorgsarbetet och för att ge anhöriga adekvat information, behöver personalen vara med i planeringen runt brukaren. Detta sker naturligt i den individuella vård- och omsorgsplaneringen samt vid de ordinarie teammöten som genomförs på enheten. För att de planerade vård- och omsorgsinsatser ska kunna genomföras dygnet runt måste all personal vara insatta i hur planeringen är, detta är särskilt viktigt för personal som arbetar på obekväm arbetstid. Efter dödsfallet bör ansvarig sjuksköterska och personalen gemensamt gå igenom enkäten i palliativa registret för att utvärdera det genomförda vård- och omsorgsarbetet. I vård- och omsorgsarbetet finns det insatser som är återkommande hos många brukare. Dessa insatser som är av mer allmän/basal karaktär ska omsorgspersonal ha god kännedom om. Specifika omvårdnadsinsatser som kräver mer kunskap ordineras alltid av legitimerad personal 2 (8) 2:1 Vätska och näring Den sista tiden i livet är det viktigt att lyssna in brukarens önskemål angående mat och dryck och inte ta ställning till om det är lämplig mat eller tid. Att sluta äta och dricka är ett naturligt steg i döendeprocessen och under de allra sista dagarna och timmarna kan den döende oftast inte svälja utan behöver få hjälp med att fukta munnen ofta. En ofta förekommande diskussion är om brukaren ska erhålla dropp eller inte, många gånger kommer denna fråga upp från anhöriga som har önskemål och funderingar. Det är viktigt att lyssna på anhöriga och att ge faktabaserad information. Det finns ingen evidens som stödjer principen om man ska ge dropp eller inte utan det handlar om en etisk grundläggande princip om att göra gott och inte skada. Det innebär att det kan förekomma att brukare får dropp och det kan finnas brukare som inte får dropp och bägge alternativen är riktiga. Att ha goda kunskaper i nutritionsproblematiken för en brukare i livets slut

3 Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder inom nutritionsområdet beskrivs ex. vätskelista Att ge faktabaserad information om dropp 3 (8) 2:2 Munvård Att vara fräsch i munnen är mycket betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande. Munhälsan har också en social och psykologisk betydelse, eftersom den påverkar såväl förmågan att tugga och svälja som smakupplevelsen och förmågan att tala med andra. Munvård när brukaren inte längre orkar borsta tänderna eller har sänkt medvetandegrad kan göras på följande sätt: Berätta för brukaren vad du gör Inspektera munhålan med ficklampa och ev. spatel. Upptäcks rodnader, sår eller beläggningar kontakta sjuksköterskan Borsta tänderna 1-2 ggr/dag Torka ur hela munhålan med fuktad tork på peang Smörj munhålan med saliversättning eller fuktbevarande gel Smörj läppar med vaselin, cerat eller dylikt Låt brukaren suga på fuktad tork på peang Vid tecken på smärta kontakta sjuksköterska Att utföra munvård enligt riktlinjen samt att kontakta ansvarig sjuksköterska vid förändringar i munnen Att inspektera munhålan då problem uppstår Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga eller åtgärda problem i munhålan ex. behandling för svamp 2:3 Hud och trycksår Det är betydelsefullt för en svårt sjuk och sängliggande brukare att vara ren, dofta som vanligt och känna sig så fräsch. Det kan därför vara viktigt att använda personens vanliga tvål, parfym eller rakkräm. Det är viktigt att brukaren ligger bekvämt och skönt i en ren säng. Vänd ofta på kuddarna, badda pannan, berör lugnt och stilla genom att lägga handen på brukarens axel, hand eller arm. Att smörja händer och fötter ger lugn och mjuk massage, detta kan också minska oro och öka välbefinnande. Hos döende brukare uppstår trycksår mycket snabbt. Det är därför viktigt att all personal är uppmärksam på tidiga tecken såsom kvarstående missfärgningar på hel

4 hud som kan vara ett förstadie till trycksår. Sjuksköterskan gör en riskbedömning gällande risk för trycksår samt ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder där bl.a. lägesändringar ingår samt vilken madrass som ska användas och noterar detta i omvårdnadsplanen. Att ha goda kunskaper i hur omsorgen ska utföras för att minska risken för trycksår Att rapportera alla förändringar till sjuksköterska Att vid minsta hudförändring inspektera huden ofta Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga att trycksår uppstår 4 (8) 2:4 Elimination urin och avföringsproblem Omsorgspersonal måste ha uppsikt över brukarens urinproduktion. Fungerar inte detta kan det bero på att brukaren har druckit för lite, är förstoppad eller intar något specifikt läkemedel. Vid oro och rastlöshet hos brukaren måste alltid en bedömning göras av hur urinproduktionen är och om detta kan vara en anledning till oron. Många brukare lider av urininkontinens och det kan då bli tal om att sätta en kateter för att underlätta för brukaren. Vilka åtgärder som än behöver vidtas handlar det alltid om att brukaren ska vara ren, torr och luktfri. Återigen gäller regeln om brukarens värdighet och högsta möjliga välbefinnande. Omsorgspersonalen bör alltid vara observant på brukarens tarmfunktion för att förebygga att problem uppstår. Både förstoppning och diarré är vanliga symptom i livets slut. Vid oro och rastlöshet kan problemet vara förstoppning. Om det visar sig att brukaren lider av förstoppning gäller att de sista dagarna i livet ges endast laxermedel som stolpiller, klysma eller lavemang. Även mjuk magmassage kan prövas. Att uppmärksamma om brukaren har förstoppnings- eller urinproblem Att rapportera alla förändringar till sjuksköterska Att vid misstanke på förstoppnings- eller urinproblem genomföra en bedömning av brukaren Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga förstoppnings- och urinproblematik 2:5 Specifika symptom Att ge en god smärtlindring är en av de absolut viktigaste uppgifterna för personal vid vård av svårt sjuka och döende människor. Enligt WHO:s definition av palliativ vård ska den sjukes fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses. Genom att förebygga, tidigt upptäcka och behandla problem av olika karaktär ges både brukaren och närstående möjlighet till så god livskvalitet och välbefinnande

5 som möjligt under brukarens sista tid i livet. Förutom smärta finns andra vanliga och besvärande symptom såsom andnöd, oro, illamående och kräkningar. 5 (8) 2:6 Smärta Smärtbehandling i livets slut ska alltid ses ur ett helhetsperspektiv, där smärta är ett av flera vanliga och ofta förekommande symptom. Helhetsperspektivet innebär uppmärksamhet på det fysiska lidandet men också på den psykiska smärtan, social problematik och separation samt existentiella och andliga dimensioner av lidande hos brukaren i livets slutskede. En viktig komponent för att minska smärtan hos en brukare är att all personal lär sig att förstå och känna igen olika smärtsymptom. Personalen ska även ha allmänna kunskaper hur smärtbehandlingen ska följas upp men även tydliga instruktioner vad som gäller för varje enskild brukare. Det krävs en strukturerad smärtanalys och bedömning av smärtsymptomen för att brukaren ska erhålla en adekvat medicinsk behandling. Denna analys genomförs regelbundet av ansvarig sjuksköterska som samverkar med läkaren om lämpliga åtgärder. För att minska smärtan hos brukaren är det viktigt att informera brukaren om behandlingen samt att brukaren får, i den mån det går, delta och fatta beslut om behandling. 2:7 Andra besvärande symptom Alla symptom som kan uppkomma i livets slut är svårbehandlade och det går inte alltid att behandla brukaren så att helt symptomfrihet uppnås. För att behandla symptomen krävs en noggrann analys av besvären, god information till brukaren samt kontinuerlig uppföljning av insatta åtgärder. Detta är en sjuksköterskeuppgift som genomförs i ett nära samarbete med omsorgspersonalen. vid vård i livets slut är framförallt att befrämja och stödja brukaren till ett så högt välbefinnande som möjligt. De olika vård- och omsorgsinsatserna bör om möjligt baseras på evidensbaserad kunskap om döendet och om brukarens unika behov och önskemål. Förutom det som nämnts tidigare kan specifika åtgärder bli aktuella såsom hjälpa brukaren till en bekväm sittställning, lätta på åtsittande kläder eller öppna fönster vid andnöd. Vara närvarande och försöka åstadkomma en lugn miljö vid oro eller erbjuda önskekost vid illamående. Blir oron svår att hantera för brukaren kan det eventuellt bli bättre om det konstant finns personal hos brukaren. Att uppmärksamma både smärt, oro, ångest och besvärande symptom och veta vad som kan vara lämpliga omsorgsåtgärder Att rapportera om brukaren uppvisar ett förändrade hälsotillstånd till ansvarig sjuksköterska Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras för att förebygga och lindra besvärande symptom Att analyser och bedöma symptom hos brukaren i nära samarbete med omsorgspersonalen

6 Att samarbeta med läkaren för att få en optimal symptombehandling Att vid behov ta kontakt med stödpersoner utanför vår egen verksamhet ex. diakon, präst eller kurator. 6 (8) 2:8 Medicinsk behandling Den legitimerade personalens uppdrag vid vård i livets slut är att bedöma, åtgärda och följa upp insatta åtgärder, detta ska ske i nära samarbete med omsorgspersonalen. Sjuksköterskan ordinerar adekvata omvårdnadsåtgärder och följer upp att det blir utfört på ett bra sätt och att åtgärderna har önskad effekt. Sjuksköterskan har ett nära samarbete med behandlande läkare för att uppnå en optimal medicinsk behandling. Specifika medicinska behandlingsåtgärder hänvisas till det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. 3 Anhörigkontakt Att ge en värdig vård- och omsorg i livets slut innebär att även anhöriga ska ges råd och stöd. I det stödet ingår bl.a. att genomföra en individuell vårdplanering där anhöriga deltar tillsammans med brukaren och att ett efterlevandesamtal erbjuds efter dödsfallet. Dessa moment finns beskrivna i en särskild riktlinje Anhörigkontakt vid vård i livets slut 4. Åtgärder i samband med dödsfallet Tjänstgörande sjuksköterska informerar alltid anhöriga om dödsfallet. Läkare konstaterar dödsfallet, detta kan utföras av sjuksköterska om det är uppgjort och dokumenterat innan dödsfallet. I samband med dödsfallet ska samtliga uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Detta innebär att ta hänsyn till olika trosuppfattningar, erbjuda närstående att delta vid iordningsställandet av den avlidne, vara lyhörd till anhörigas olika önskemål, erbjuda sig att sitta ner med anhöriga mm. Det ska finnas rutiner på varje enhet i Äldreomsorgen om hur omhändertagandet av den avlidne ska gå till, hur rummet där dödsfallet har ägt rum ska iordningsställas, hur smycken och värdesaker ska tas om hand samt hur bemötandet gentemot anhöriga ska ske. 4.1 Information till anhöriga I samband med att dödsfallet konstateras ska skriftlig information ges till närstående om vilka möjligheter som finns för transport av den avlidna från det särskilda boendet. Den skriftliga informationen ges via ett förtryckt informationsblad. Om det är lämpligt kan denna information även ges innan dödsfallet.

7 4:2 Administrativa åtgärder Att ta hand om värdesaker enligt gällande rutin på enheten Att komma överens med begravningsbyrån om lämplig tidpunkt för avhämtning av den avlidne Att avsluta Hemdok enligt gällande riktlinje Att avsluta omsorgsplanen i verksamhetssystemet Att tillsammans med sjuksköterska besluta vem som informerar anhöriga om kontakt med begravningsbyrå 7 (8) Att fastställa dödsfallet om detta i förväg är överenskommet och dokumenterat enligt rutin för Förväntat dödsfall utan läkarbedömning Att fylla i Checklista/Åtgärdslista för sjuksköterskor vid undersökning för fastställande av förväntat dödsfall. Att lämna ett exemplar av checklistan hos patienten samt skicka ett exemplar till aktuell vårdenhet Att märka den avlidne med ID-band. Att ta bort centrala venkatetrar, urinkateter mm Att avsluta omvårdnadsjournalen genom att notera tidpunkt för dödsfallet, om anhöriga varit med, avsluta behandlingsperiod mm Att avsluta E-dos, återlämna antidecubitusmadrassen Att arkivera journalhandlingar enligt rutin för Arkivering Att erbjuda efterlevandesamtal med anhöriga samt dokumentera detta på särskild blankett. Se riktlinje Anhörigkontakt vid vård i livets slut Att ta hand om läkemedel. Se riktlinje Läkemedelshantering. Registrera i palliativa registret Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska Äldreomsorgen Ann-Britt Lundin Socialt ansvarig samordnare Äldreomsorgen

8 8 (8)

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall

Omhändertagande vid dödsfall Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet

MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet Metoder med körkortskrav är markerade. Lärarsignatur krävs innan Examination Åsett Genomfört under Genomfört självständigt 1. Kommunicera

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs: CHECKLISTA FÖR KÖRKORTSÖVNINGAR, METODÖVNINGAR SAMT KLINISK UTBILDNING 1. Kommunicera med och bemöta patienter kommunicera med patienter

Läs mer

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Stockholms Sjukhem Svenska Palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Sollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen

Sollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen 1(5) Riktlinje/rutin fastställda av: Marina Jones Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokument: i livets slut. Ersätter dokument: Omhändertagande av avliden 2010-01-01 Rutinerna träder ikraft: 2013-04-15

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

KVALITETSKRAV OCH MÅL

KVALITETSKRAV OCH MÅL Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Rutiner vid dödsfall

Rutiner vid dödsfall Vård- och omsorgskontoret 2009-12-09 Uppdaterad 2010-07-08, Vård- och omsorgskontoret 2011-01-01, 2011-03-11 2013-08-01 Ann-Mari Godeberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sida 1 av 7 08-579 214 20 Hälso-

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2 Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem Några

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Riktlinjer vid dödsfall inom vård- och omsorgsförvaltningens

Riktlinjer vid dödsfall inom vård- och omsorgsförvaltningens RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Riktlinjer vid dödsfall inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter Författningar Begravningslag (1990:1144) HSLF-FS 2016:52. Ändring i Socialstyreslens föreskrifter

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

MAS Riktlinje för omvårdnadsansvar och personcentrerad vård inom Värmdö kommun särskilt boende äldre

MAS Riktlinje för omvårdnadsansvar och personcentrerad vård inom Värmdö kommun särskilt boende äldre MAS Riktlinje för omvårdnadsansvar och personcentrerad vård inom Värmdö kommun särskilt boende äldre Personcentrerad omvårdnad och omvårdnadsansvar I Värmdö kommun lägger vi stor tyngd på sjuksköterskans

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för vård i livets slut RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-25 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Vård i livets slutskede,

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede

MAS Riktlinje Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede MAS Riktlinje Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Till grund för denna riktlinje ligger ett förarbete som genomförts i den palliativa gruppen inom egenregiverksamheterna för särskilt boende

Läs mer

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar vi

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer