Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Transkript

1 Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

2 Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner smärtan oss om att livet börjar ta slut och kan väcka oro, ångest och funderingar över livet som varit och vad som händer efter därför är det viktigt med en god smärtlindring. I palliativ vård är behandlarens roll mycket viktig. Empati, kunskap, självkännedom, trygghet och professionalism ger ett bra bemötande av patienten och i vissa fall ett stort inflytande på resultatet av behandlingsinsatserna. Att lova en patient total smärtfrihet är oprofessionellt och nästan aldrig realistiskt. Smärtbehandling är mer än läkemedel, även ickefarmakologiska metoder är viktiga. Tänkbara orsaker: Skador i vävnaden, skelett, muskler, leder eller huden, somatisk smärta. Skador i nerver, nervrötter eller centrala nervsystemet, neuropatisk smärta. : Skapa trygghet och förtroende Var lyhörd och ta vårdtagarens smärtupplevelse på allvar så skonsamt som möjligt Säg till om extra smärtlindring före vårdåtgärder som är påfrestande. Ta med mjuka händer. Lägesändringar, avlastande kuddar i säng och rullstol bra madrass. Erbjud massage ger lugn och välbehag Tablettform snabbverkande långtidsverkande Plåster Injektion Iaktta patienten analysera och utvärdera smärtbehandling Använd Abby pain scale samt VAS-skalan. Följ upp smärtlindring med Abby pain scale eller VAS Abby pain bedömning: Verbala uttryck -suckar, gnyr, ropar, andas högt. Ansiktsuttryck -spänd, rynkar på näsan, grimaserar. Rörelsemönster -spända muskler, orolig, gungande rörelser, svårt att vara stilla, skyddar kroppsdelar. Förhållningssätt -arg, tillbakadragen, gör motstånd. Aktiviteter och rutiner -matvägran, försämrad aptit, förändring i sömn och vilomönster. Fysiologisk förändring -puls och blodtryck, svettningar, rodnad, blek hud, förändrad kroppstemperatur. Kroppsliga förändringar -rivmärken på huden, tryckskador, kontrakturer eller andra skador.

3 Andnöd Andnöd är en personlig upplevelse ofta skrämmande och obehaglig upplevelse som om den inte lindras kan leda till ångest. Patientens upplevelse av andnöd är högst individuell och behöver inte överensstämma med hur svår andnöden är. Den kan uppkomma vid fysisk aktivitet men också som reaktion på känslomässiga upplevelser. Tänkbara orsaker: Förändringar i lungorna som KOL, astma, tumörer Lunginflammation Hjärtsvikt, lungödem Vätska i buken, ascites, som trycker mot lungorna Sjunkande Hb Ångest : Lämna aldrig någon med andnöd ensam, sitt ner nära och skapa lugn Berör ta lugnande på patienten Öppna fönster lätta på kläder Låt patienten halvsitta Placera bordsfläkt mot munnen Ge något att dricka Låt patienten berätta hur han upplever andnöden Tabletter mot ångest. Injektion Syrgas inte mer effektivt än placebo mot andnöd hjälper bara vid syrgasbrist då är syre bra! (Annars är bordsfläkt lika bra!) Arbetsterapeut/Sjukgymnast Hjälpmedel, elryggstöd andra alternativ för att möjliggöra sittande Andningsteknik Lägesändringar för optimera andning Avslappning

4 Illamående Illamående och kräkningar är vanligt i livets slut, Att ständigt må illa och inte få någon lindring påverkar livskvaliten allvarligt. Illamåendet kan ha många orsaker och det är viktigt att ta reda på orsak innan behandling. Tänkbara orsaker Förstoppning Gastrit eller magsår Lägesändring Svampinfektion i munhåla,svalg, magtarmkanalen. UVI Olika sjukdomar som ger upphov till långsam tömning av magsäck och långsamma tarmrörelser. Hjärnmetastaser Oro, ångest, starka känslor, smärta, smak och lukt. Läkemedelsbiverkningar Psykiska faktorer som tidigare erfarenheter av illamående Undvik starka dofter, parfym, matos och blommor mm Munvård, att känna sig fräch i munnen bidrar till att minska illamående. Isbitar att suga på med eller utan smak efter patientens önskemål. Försiktiga lägesändringar då häftiga rörelser kan trigga igång illamående. Vädra rummet öppna fönster. Undvik starkt kryddad och stekt mat. Servera små protioner. Fet och proteinrik kost kan förvärra illamåendet Läkemedel mot orsak till illamåendet Genomgång av läkemedel för att identifiera läkemedel som orsakar illamående. Övriga medisinska behandlingar Avlasta magtarmkanalen Minska näringsintag, fett och proteinintag Iaktta patienten analysera och utvärdera behandling av illamående Använd Abby pain scale samt VAS-skalan. Följ upp med Abby pain scale eller VAS

5 Oro och ångest Det är normalt att känna oro och nedstämndhet vid svår sjukdom. På samma sätt som akut smärta varnar om hot mot kroppen så varnar akut ångest om psykologiskt hot. Hot mot frihet och att skiljas från personer, ting och livet i stort. När man inser att tiden är begränsad och att man får färdas sista biten själv kan man känna stor ensamhet, existentiell ensamhet och ångest, det är jag som ska dö ingen annan, jag är helt själv. Filosofiskt sett är vi ensamma när vi föds, vi går i någon mening ensamma genom livet trots alla relationer, och vi är som mest ensamma när vi dör. Även när livet rullar på och man lever i en relation, kan man drabbas av känslan att Ingen känner mig på riktigt ingen vet hur jag egentligen har det Det kan ge en stark känsla av ensamhet, Existentiellångest. Tänkbara orsaker Kan vara ett tecken på att döden närmar sig. Fysiska orsaker kan vara otillräckligt behandlade kroppsliga symtom som smärta, illamående eller andnöd. Rädslor och föreställningar om plågor och en smärtsam död. Sorg över att behöva skiljas från närstående och tidigare separationer. Känsla av meningslöshet. Det kan uppstå på grund av oro för närstående, isolering och ökat beroende. Bästa behandlingen är att ta sig tid och lyssna på patienten så att den får prata i lugn och ro om vad som oroar. Lugn trygg miljö, ta reda på sådant som patienten upplever rogivande och skönt, musik, dofter. Stanna hos patienten, närvaro och kroppslig beröring, lätt massage på händer och fötter kan ha en lugnande effekt. Läkemedel i tablett och injektionsform samt

6 Näring och vätska i livets slut Matens betydelse upphör inte trots att livet är på väg att avslutas, den symboliserar liv och för närstående kan det vara svårt att hantera situationen. Det är viktigt att minska fokusering på näringsintag och kroppsvikten. Kroppen förbereder sig för att avsluta och kan inte ta upp näringsämnen som tidigare. Det är alltså en naturlig del av sjukdomsutvecklingen i den sena palliativa fasen att minska närings- och vätskeintaget. När patienten inte kan äta och dricka längre är det viktigt att komma ihåg att dropp kan innebära förlängt lidande och ökad påfrestning på hjärtat. Tänkbara orsaker till ofrivillig minskat näring- och vätskeintag Förstoppning Svampinfektion Magsår Smärta, illamående Sväljsvårigheter Önskekost, att kunna påverka själv vad man ska äta ökar självkännslan och välbefinnandet. Trevlig miljö lägg upp maten fint Konsistensanpassad kost, undvik fet och proteinrik kost Små portioner Information till patient och närstående Nogrann munvård, mungel eller salivspray Kallt vatten, smaksatta isbitar att suga på Ge vätska teskedsvis eller fukta munnen med muntork Cerat till läpparna Behandla evventuella bakomliggande orsaker. På apoteket finns det bra råd om produkter som närstående kan köpa för att fukta och bevara fukt i munhålan.

7 Hud och trycksår Svårt sjuka och äldre personer med nedsatt allmäntillstånd har en ökad risk för trycksår. Ett uppkomet trycksår innebär stort lidande för patienten och närstående. Trycksår försämrar livskvaliten på flera plan både fysiskt, socialt och psykiskt. Det kan orsaka smärta och obehaglig lukt som kan leda till känsla av att känna sig smutsig och ofräch för både närstående och patienten själv. Omsorgspersonalen har en viktig uppgift att förebygga och upptäcka risk för trycksår och uppkommna skador. Tänkbara orsaker Viktnedgång Tryck av kroppstyngd mot underlag då patienten inte känner eller kan avlasta själv Skjuv, när vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra tillexempel då patientens huvudända höjs och patienten kasar ner eller vid förflyttning sidledes i sängen Avlasta Glidlakan Torr, mjuk hud Öka cirkulationen med lätt massage Undvik plast och papper i sängen Tänk på att mot slutet av livet måste obehag av att vändas övervägas mot nyttan och lättare Lägesändringar kan rekomenderas med hjälp av kuddar och små lägesändringar av sängen

8 Klåda Tänkbara orsaker Torr hud Läkemedelsbiverkan Lever och njurpåverkan Psykiska faktorer Eksem Svampinfektion Omvårdnadsårgärder Smörjhuden Använd bomullskläder Använd bomullsvantar så att patienten inte river sönder huden och orsakar sår. Fläkt Läkemedelbehandling