Ångest/Oro Självskada

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ångest/Oro Självskada"

Transkript

1 Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs delaktig i det som sker : tex. Genom att få räkna ner tillsammans med personal vid injektion/tvångsinjektion. Patienten ges trygghet genom att personal är närvarande hos patienten men också generellt på avdelningen. Patienten informeras om vem hon/han skall vända sig till. Personal lyssnar och tillgodoser patientens behov av närhet/distans. Patienten ges upplevelse av frihet genom öppen dörr och/eller möjlighet att gå ut på promenader/ få frisk luft. Patienten ges förutsägbarhet genom information om avdelningens struktur: aktiviteter, måltider, samtal, utgång, besök osv. Patienten ges lugn genom att få rita/pyssla/promenera under samtal och därmed möjlighet att välja grad av intensitet på kontakten, t.ex. undvika ögonkontakt. Patienten ges lugn genom föräldra-närvaro. Patienten ges lugn genom samtal. Personal talar med lugn röst. Patienten ges lugn genom att aktivera sig/ uttrycka sig i skrift eller bild / motionera; gunga, hoppa, promenera, springa. Patienten ges lugn genom avledning; musik, film, kortspel, pingis. Patienten ges lugn genom att få kroppsliga förnimmelser; spikmatta, tyngder, bolltäcke, kedjetäcke, gunga gungstol, lyssna på musik i lugna rummets avskildhet. Känna kyla t.ex. i form av isbit i handen vid ångest och dissociation. 24(39)

2 Omvårdnadsåtgärder Strategier för ångestlindring Ångest/Oro/Själv skada Informera att panikångest är ofarligt. Försök inte undvika ångest och panikkänslor. Be patienten att andas långsamt, djupt ned i magen, alternativt andas i fyrkant.(vid hyperventilering: dra ett djupt andetag, håll andan och försök sedan andas långsamt alternativt andas i papperspåse.) Be patienten att samtidigt titta upp för att koppla bort negativa känslor. Be patienten att fokusera på vad han/hon vill känna. Be patienten förbereda rogivande tanke/ scenario att fokusera på. Omvårdnadsåtgärder Nertrappnings- strategier i hotfulla konfliktsituationer => => => => => => => => => 25(39) Hot/aggressivitet/ Uppvarvning Patientens autonomi och integritet skyddas i kommunikationen med personalen: Patienten får veta vilket beteende som måste upphöra och en förklaring till det. Personalen håller sig lugn, håller 2-3 m avstånd. Låt kommunikationen ta tid om situationen inte är farlig och försök förstå genom att fråga; vad som får patienten att göra så här. Patienten ges lugn genom personalens flexibilitet. Genom att undvika uppfostrande gränssättningar.

3 T.ex. avseende rökning. Tydliggör vad patienten kan välja och vad patienten är tvungen att acceptera; t.ex. Vara kvar mot sin vilja. Ge valmöjligheter; Vill du ta en promenad eller ta en lugnande tablett? Ellr be patienten ge egna rimliga alternativ till lösning. Tydliggör att du vill stötta patienten att själv ta kontroll över sitt beteende och få det att upphöra. Men om detta inte sker inom rimlig tid kommer personalen att ta kontroll; t.ex. genom fasthållning/avskiljning osv. Förklara: alla har rätt att vara trygga på avdelningen.vi ser till att du inte gör någon illa på samma sätt som vi skulle hindra andra från att skada dig 26(39)

4 Bilaga 2 Omvårdnadssamtal / Akutenheten I vilka situationer blir du arg / ångestfylld / orolig / rädd? Någon särskild tid på dygnet? Hur märker vi på dig att du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Finns det några sätt som kan lugna / trygga dig när du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Hur vill du bli bemött av personal /medföljande när du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Kan du signalera att du mår dåligt på något annat sätt än med ord? 27(39)

5 Bilaga 3 Omvårdnadsamtal gällande aggression, ilska, ångest och ledsenhet Patientens namn: Personalens namn: Kan du berätta med dina ord, varför du är här? (Första dagarna/inom 3 dygn) Vad tycker du om att vara här? (Efter en vecka) (efter två veckor) 28(39)

6 Vad har du mest varit på för humör den senaste tiden? (Efter en vecka) (efter två veckor) Hur visar du att du är Arg? Orolig/ Rädd? Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 29(39)

7 Finns det något som hjälper när du är Arg, Orolig/Rädd, Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Vad får dig att må bra/känna trygghet? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 30(39)

8 Hur vill du att personal ska göra när du är Arg? Orolig/Rädd? Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Hur är det för dig att be om hjälp och att ta emot hjälp? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 31(39)

9 Brukar du kunna säga ifrån när det är något du inte vill? Hur gör du då? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Hur påverkas du av din omgivning? (Till exempel: Ljud, mycket folk, de närmaste personerna i din omgivning, besök, avsked, byte av personal) (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 32(39)

10 Bilaga 4 Har du varit delaktig i planeringen och utvärderingen av lugnande strategier under vårdtiden? Nej Nej Ja Ja Ja Inte alls inte speciellt till viss Till största helt Delaktig delaktig Del delen Delaktig Har lugnande strategier hjälpt dig under vårdtiden? Nej Nej Ja Ja Ja Jag har inte oftast inte till viss del till största helt och alls fått hjälp delen hållet Berätta gärna om vad du upplevde som mest hjälpsamt under vårdtiden. 33(39)

11 Har du upplevt dig tvingad till någonting under vårdtiden? Nej Nja Ja Ja Ja helt stämmer till men acceptabelt definitivt oacceptabelt viss del efter samtal Berätta gärna om dessa situationer. med personal Tack för din medverkan. 34(39)

12 Bilaga 5 Uppföljande samtal med patienten efter tvångsåtgärd Enligt våra befintliga rutiner avseende Bemötande i konfliktsituationer - Hot och våld samt riktlinjer för bältesläggning, tvångsinjektion och sondning med tvång, skall ett uppföljande samtal med patienten rörande tvångsåtgärden hållas av behandlare/ansvarig läkare tillsammans med någon som varit med vid händelsen. Samtalet sker så snart som patientens tillstånd tillåter men skall erbjudas inom 48 timmar efter händelsen. Patientens upplevelser och reaktioner tas emot oemotsagd. Personalens beskrivning av förloppet, bakgrund till åtgärder är ett erbjudande till patienten som patienten kan tacka nej till. Be patienten att skatta upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden; Före samtalet och efter genomfört samtal. Erbjud även flera uppföljande samtal vid behov i syfte att öka upplevelsen av begriplighet. Patientens namn: Personalens namn: 1. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden = jag förstår inte alls varför tvångsåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför tvångsåtgärd genomfördes (Om längre tid än 48 timmar passerat kan en skattning gällande tillfället göras och en skattning gällande nu- upplevelsen göras.) 2. Kan du berätta med dina ord: vad som gjorde att du blev lagd i bälte/avskild/ fick tvångsinjektion/sondning med tvång? 3. Försökte du tala om för personalen att du behövde hjälp innan du?berätta hur? 4. Vad informerade personalen dig om under tvångsåtgärden? 5. Vad kunde personalen ha gjort för att undvika tvångsåtgärden? 35(39)

13 6. Kunde du ha gjort något annorlunda? 7. Hur upplevde du den tid som du var i bältet/avskild/ fick tvångsinjektionen/ sondningen med tvång? 8. Hade du smärtor eller obehag? 9. Hur var kontakten med personalen under tiden? 10. Hur tänker du på situationen idag? 11. Jag vill ge personalens beskrivning av förloppet och bakgrunden till tvångsåtgärden. Är det ok? Ja... Nej. 12. Har du några önskemål, om en liknande situation uppkommer igen? 13. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden = jag förstår inte alls varför tvångsåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför tvångsåtgärd genomfördes 36(39)

14 Bilaga 6 Uppföljande samtal med patienten efter nödåtgärd Samtalet sker så snart som patientens tillstånd tillåter men skall erbjudas inom 48 timmar efter händelsen. Patientens upplevelser och reaktioner tas emot oemotsagd. Personalens beskrivning av förloppet, bakgrund till åtgärder är ett erbjudande till patienten som patienten kan tacka nej till. Be patienten att skatta upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden; Före samtalet och efter genomfört samtal. Erbjud även flera uppföljande samtal vid behov i syfte att öka upplevelsen av begriplighet. Patientens namn: Personalens namn: 14. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till nödåtgärden = jag förstår inte alls varför nödåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför nödåtgärden genomfördes 15. Kan du berätta med dina ord: vad som hände? 16. Försökte du tala om för personalen att du behövde hjälp innan? Berätta hur? 17. Vad informerade personalen dig om under nödåtgärden? 18. Vad kunde personalen ha gjort för att undvika nödåtgärder? 19. Kunde du ha gjort något annorlunda? 37(39)

15 20. Hur upplevde du den tid som du var tvingad/fasthållen? 21. Hade du smärtor eller obehag? 22. Hur var kontakten med personalen under tiden? 23. Hur tänker du på situationen idag? 24. Jag vill ge personalens beskrivning av förloppet och bakgrunden till nödåtgärden. Är det ok? Ja... Nej. 25. Har du några önskemål, om en liknande situation uppkommer igen? 26. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till nödåtgärden = jag förstår inte alls varför nödåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför nödåtgärden genomfördes 38(39)

16 Bilaga 7 Skattning av säkerhet efter tvångsåtgärd/nödåtgärd Här skattar du din upplevelse av säkerhet avseende juridik, praktik och etik i relation till den tvångsåtgärd/nödåtgärd som genomförts. Du gör detta genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar din upplevelse. Skriv gärna kortfattat en förklarande kommentar till din skattning. Din och andras skattning, hjälper till att identifiera våra behov av utbildning och samtal, i syfte att öka vår upplevelse av säkerhet i akuta situationer och vid tvångsåtgärder. Din skattning är konfidentiell. 1. Upplevelse av säkerhet i relation till de juridiska ramarna för genomförd tvångsåtgärd = Ingen kunskap alls 10= Mycket god kunskap Kommentar 2. Upplevelse av säkerhet i relation till de etiska ställningstagandena i samband med genomförd tvångsåtgärd = Ingen säkerhet alls 10= Mycket god säkerhet Kommentar 3. Upplevelse av säkerhet i relation till det praktiska genomförandet i samband med genomförd tvångsåtgärd = Ingen säkerhet alls 10= Mycket god säkerhet Kommentar 39(39)

Projektrapport. Team:87. Teammedlemmar: Tidsperiod: september 2011-april 2012. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm

Projektrapport. Team:87. Teammedlemmar: Tidsperiod: september 2011-april 2012. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm Tidsperiod: september 2011-april 2012 Projektrapport Team:87 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm Teammedlemmar: Martin Nilsson (Skötare) Jenny Palm (Socionom) Mari Kampf-Westerberg (Sjuksköterska,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 73 PIVA/Beroende, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland Deltagande team Max Jakobsen, vårdenhetschef Angelica Skoog, skötare Marjatta

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 83, Psykiatri nordväst, psykossektionen avd 141, Danderyds sjukhus, Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion - 1 - Innehåll Följande moment identifierades i tvångsinjektion:...3 Samordning inför tvångsinjektion...3 Information till patienten...4 Omhändertagande

Läs mer

SLSO:s värdegrund består av 3 grundläggande värdegrunder:

SLSO:s värdegrund består av 3 grundläggande värdegrunder: Bilaga 1 SLSO:s värdegrund består av 3 grundläggande värdegrunder: 1) Patienten i Fokus 2) Allas lika värde 3) Arbetsglädje Upprättad 2011-Okt Vad innebär patienten i fokus på avdelning 53? Bra bemötande

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 5 Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 2 av 5 Förebyggande Kontakt och samtal med den person som påtalar problemet

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: Deltagande team Sektionschef Yvonne Näsmo, Ssk Anna Bohman, Ssk Anita Rehnström, Ssk Jonas Ekholm. Sammanfattning Med syftet att

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING

Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010

Läs mer

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Vi måste tala med varandra!

Vi måste tala med varandra! Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest Gå emot dina rädslor Jag bestämde mig tidigt för att inte låta mina rädslor stoppa mig. Eftersom det är så mycket jag är rädd och orolig för så är jag medveten om att rädslorna kan växa om jag inte utsätter

Läs mer

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj? Hur har ni det ordnat med skola/barnomsorg i er familj? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till TV-spel och dataspel?

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 184 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Elisabeth Nordqvist

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband med den personliga omvårdnaden

Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband med den personliga omvårdnaden Lokala värdighetsgarantier inom verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning i Upplands-Bro kommun (beslutade av socialnämnden 2012-11-28) Rätt till privatliv och kroppslig

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer