BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA"

Gustav Lundgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

2 Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret är att förbättra vården i livets slutskede oavsett var i landet man bor och vem som vårdar.

3 Svenska Palliativregistret Jag och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag vill dö...behöver inte dö ensam...vet att mina närstående får stöd

4 Svenska Palliativregistret

Svenska Palliativregistret 21. Skattades personens smärta vid något dokumenterat tillfälle under den sista veckan i livet med VAS, NRS eller något annat validerat smärtskattningsinstrument?

5 Svenska Palliativregistret 21. Skattades personens smärta vid något dokumenterat tillfälle under den sista veckan i livet med VAS, NRS eller något annat validerat smärtskattningsinstrument? ja nej vet ej 22. Hade personen svår smärta vid något tillfälle under den sista veckan i livet (t.ex. VAS/NRS > 6 eller svår smärta enligt något annat validerat instrument)? ja nej vet ej 23. Skattades personens övriga symtom vid något tillfälle under den sista veckan i livet med VAS, NRS eller något annat validerat symtomskattningsinstrument? ja nej vet ej

6 Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen)

7 God vård i livets slutskede miljoner kronor Täckningsgrad 70% i Svenska Palliativregistret är ett grundkrav Mäts på kommunnivå för både kommun och landsting 50 miljoner kronor för genomsnittlig förbättring med 5% för brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsläkemedel vid ångest 20 miljoner kronor för 10% förbättring eller genomsnittlig måluppfyllelse på minst 60% Det röda i spindeln ska bli grönt!

8 Diskussionsfrågor Hur vet vi att vi bedömer smärta på samma sätt? Vilka fördelar ser du med att använda ett validerat smärtskattnings instrument? Hur skulle detta kunna användas som verktyg tillsammans med personalen? När/hur börjar jag?

9 Definition av smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. IASP (International Association for the Study of Pain)

10 Definition av smärta Smärta är en personlig upplevelse som inte kan påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Det är därför meningslöst att ifrågasätta en patients smärtupplevelse; patienterna upplever ett sådant ifrågasättande som kränkande. Läkemedelsboken

11 Orsaker till otillräcklig smärtlindring Smärtlindring baserad på hur vårdpersonalen läser av patientens smärta är den vanligaste orsaken till otillräcklig smärtlindring. Validerad smärtskattning är ett sätt att objektivt bedöma en patients upplevelse av smärta. Källa: Läkemedelsverket

12 Smärtskattning hos äldre Förmågan att skatta sin smärta själv underskattas ibland hos äldre personer. Förutsatt att de inte har en kognitiv svikt kan de skatta sin smärta på samma sätt som andra. Hos den åldrande patienten måste det dock tillåtas ta mer tid med både information om smärtskattning och att utföra smärtskattningen. Källa: Vårdhandboken

13 Smärtskattningsinstrument Möjligheten att uppnå en god smärtlindring ökar om arbetet med smärtskattning sker på ett kontinuerligt och strukturerat sätt. Källa: Svenska Palliativregistret

14 Smärtskattningsskalor VAS (Visuell Analog Skala) NRS (Numerical Rating Scale) Abbey Pain Scale (validerat för dement pat) Smärtskattning dokumenteras i journal.

15 Smärtskattning Abbey Pain Scale för bedömning av smärta hos personer som har svårt att beskriva sin smärta i tal

16 Smärtskattningsskalan Abbey Pain Scale

17 1.Röstuttryck/ ljud t.ex. gnyr, jämrar sig eller låter. 2. Ansiktsuttryck t.ex. spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut.

18 3. Förändrat kroppsspråk t.ex. rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen. 4. Förändrat beteende t.ex. ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet.

19 5. Fysiologisk förändring t.ex. förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettningar, rodnad eller blekhet i hyn. 6. Kroppsliga förändringar t.ex. rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador.

20 Summera antalet poäng och markera grad och typ av smärta Ingen = 0 2 Mild = 3 7 Måttlig = 8 13 Svår = 14+ Typ av smärta: Långvarig Akut Blandad

21 Rutin för smärtskattningsskala - Abbey Pain Scale: används vid smärta hos kognitivt nedsatta initieras av sjuksköterska eller läkare ska alltid användas vid tecken på smärta/oro används minst 1g/dag används före och efter smärtlindring utgör underlag för kontakt med läkare/ sjuksköterska (forts) Källa: Umeå kommuns förslag

22 Forts Rutin för smärtskattningsskala - Abbey Pain Scale: ska användas vid förändrat beteende t.ex. ökad oro eller minskad rörelseaktivitet utförs av både undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska dokumentera skattning, åtgärd och utvärdering i journal både icke farmakologiska och farmakologiska åtgärder ska alltid utvärderas Källa: Umeå kommuns förslag

Relevanta dokument

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och