Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
|
|
- Kristin Fredriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
2 Källa Q-skolan Om kvalitet
3 Se vilken vård som ni ger Varför registrera i palliativregistret? Skapar diskussioner i arbetsgruppen samsyn kring olika frågor Hjälper er se vad ni inte riktigt får till ökad Hjälper er se om de förändringar ni gör ger en bättre vård Ni kan hålla koll på att kvalité inte försämras Förbättrat vårdresultat ger personalen energi! monika.eriksson@palliativ.se
4 Hjälpmedel för god palliativ vård!
5 Registrets ideologi Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina behov vårdas där jag vill dö behöver inte dö ensam vet att mina närstående får stöd Viktigt att det blir bra direkt vi får bara en chans!
6 Vi ska stödja Lovisas sista resa genom livet Så hon får förutsättningar att leva så bra som möjligt - ta vara på dagen genom att hon förstår hur hennes situation är (självbestämmande) och får möjlighet att kunna gå igenom sitt liv och avsluta det hon önskar är symtomlindrad underlätta att umgås med närstående får god omvårdnad med bla munhälsa, sköna viloställningar mm monika.eriksson@palliativ.se
7 Då behöver vården Ge information (brytpunktssamtal) till Lovisa och närstående ordinera läkemedel vid behov god lindrad från smärta och andra besvärande symtom ge god omvårdnad utifrån Lovisas behov förutsättningar att vårdas där hon önskar möjlighet till mänsklig närvaro möjlighet till närstående stöd
8 Palliativregistrets syfte Att kontinuerligt förbättra den palliativa vården i livets slutskede för alla oberoende av organisation Hjälpmedel att identifiera viktiga områden för kontinuerligt förbättringsarbete och följa den egna verksamhetens vårdkvalitet Se om man lever upp till åtgärder som betonas i Nationella vårdprogrammet och Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer monika.eriksson@palliativ.se
9 1 2 veckor 1 2 sekunder monika.eriksson@palliativ.se
10 Varför mäta? För att ni ska veta att ni är på rätt väg drivkraft i förbättringsarbetet För att ni ska veta när ni ska agera och byta körbana? monika.eriksson@palliativ.se
11 Hur arbeta med registret och utdata? En fråga vid varje arbetsplatsträff Uppföljning av en fråga över tid 1 g/kvartalet Anslagstavla i kafferummet Checklista Reflektionsmöjlighet Kvalité bibehålls Kunskapsstöd Kontinuerligt förbättringsarbete! monika.eriksson@palliativ.se
12 Resultat
13 Identifiering av förbättringsområde
14 Identifiering av förbättringsområde Säbo n=771 Korttid n=85 Allmän hemsjukv.n=54 Sjukhus n=902
15 Partille Säbo n=56 Korttid n=29 Allmän hemsjukv. n=22
16 Mölndal sjukhus/kommun Sjukhus n=156 Kommunen n=
17 Smärtskattning Knappt 20% är smärtskattade (1760 personer) 74% är inte smärtskattade (6609 personer)
18 Smärtlindrad 52% helt lindrade (24% hade ingen smärta) 19% är ej helt lindrade (1697 personer) 5% vet personalen inte om personen varit smärtlindrad (475 personer)
19 Förekomst av stark smärta 21% dvs 1508 personer hade svår smärta
20 Följa utvecklingen
21 Svår smärta? 22% 2011 till 26,5% år 2013
22
23 Vb ordinationer?
24 Hur utveckla kvaliteten i vården? Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården Ökat värde för dem vården finns till för monika.eriksson@palliativ.se
25 Registrering i kvalitetsregister Förbättringsarbete Processen Reflektera över resultat Källa Senior alert monika.eriksson@palliativ.se
26 Registren kan hjälpa oss att gå från Projekt Uthållighet Tro Veta Tillfälligt Struktur och rutin
27 Nationellt: Täckningsgrad 64,5% Brytpunktssamtal 54 % Ord mot ångest 84,2% Smärtskattning 31,5% Munhälsa 43,3% Förbättring 3,6% Genomsnitt 53,2%
28 Nationellt: Täckningsgrad 64,5% Brytpunktssamtal 54 % Ord mot ångest 84,2% Smärtskattning 31,5% Munhälsa 43,3% Förbättring 3,6% Genomsnitt 53,2%
29 Nationellt: Täckningsgrad 64,5% Brytpunktssamtal 54 % Ord mot ångest 84,2% Smärtskattning 31,5% Munhälsa 43,3% Förbättring 3,6% Genomsnitt 53,2%
30 Nationellt: Täckningsgrad 64,5% Brytpunktssamtal 54 % Ord mot ångest 84,2% Smärtskattning 31,5% Munhälsa 43,3% Förbättring 3,6% Genomsnitt 53,2%
31 Nationellt: Täckningsgrad 64,5% Brytpunktssamtal 54 % Ord mot ångest 84,2% Smärtskattning 31,5% Munhälsa 43,3% Förbättring 3,6% Genomsnitt 53,2%
32 Nationellt: Täckningsgrad 64,5% Brytpunktssamtal 54 % Ord mot ångest 84,2% Smärtskattning 31,5% Munhälsa 43,3% Förbättring 3,6% Genomsnitt 53,2%
33 Nationellt: Täckningsgrad 64,5% Brytpunktssamtal 54 % Ord mot ångest 84,2% Smärtskattning 31,5% Munhälsa 43,3% Förbättring 3,6% Genomsnitt 53,2%
34 Förändringsarbete? Är vi överens om vilken vård vi ska ge? Vad ska förbättras? Var är ni nu? Vilket är målet? hur ska det se ut om 1 år? Vad ska förändras för att målet ska nås? Hur ska förändringen ske? Vem ska göra vad? Vad ska ni mäta/när/hur? Tålamod och långsiktighet monika.eriksson@palliativ.se
35 Uppslutning kring gemensamma mål Dialog med alla involverade!
36 Förändringar - att göra nå t annat än idag Långt ifrån alla förändringar leder till förbättringar, men om vi vill åstadkomma förbättringar kommer det att krävas förändringar. det vi gör idag är inte nödvändigtvis fel, men otillräckligt D Berwick, IHI, Boston monika.eriksson@palliativ.se
37 Brytpunktssamtal leder till Information till patient och närstående förbättrats då personalen vet om att brytpunktsamtal getts En förbättrad symtomlindring av smärta, oro, ångest och andnöd. Ordination av vid behovsläkemedel görs En ökad uppmärksamhet på trycksår och munhälsa Lundquist G, Rasmussen BH, Axelsson B Information of imminent death or not: does it make a difference? J Clin Oncol. Oct 10;29(29):
38 Fullriggarens säbo Analyserades sitt resultat via spindeldiagrammet förbättra närståendestödet Skapade rutiner - Erbjuder samtal vid tömning av lägenhet, noteras i sjuksköterskans almanacka. Träff kan erbjudas även med läkare
39 Fullriggarens nästa steg.. Personalgruppen tittade på sin spindel och diskuterade resultatet Var dåliga på smärtskattning Ssk tog fram VAS o Abbey Pain Scale som personalen tittade på Alla fick utbildning i hur man kan använda dessa Startar med att använda dem vid smärta och behandlingsutvärdering monika.eriksson@palliativ.se
40 Fullriggens utveckling av sitt vårdresultat
41 Umeå kommun ett exempel Beslut införa Abbey Pain Scale - pilotprojekt Upprepad information efterfråga hur det går Ledningsbeslut med målsättning Avsatta resurser Info pilot 3 enh Utarbetar monika.eriksson@palliativ.se Besök på Utvidgning rutiner enheter av projektet Återkoppling resultat
42 Det gör skillnad! N=62 N=
43 Får Lovisa det stöd hon behövde och önskade sista tiden i livet? monika.eriksson@palliativ.se
44 Nyheter Ny hemsida allmänhet, skriva inlägg Oväntat/väntat dödsfall dokument Brytpunktssamtal lathund för läkare Brytpunktssamtal film Rutiner smärtskattning att tänka på Förbättringsarbete
45 Sammanfattning Skapar diskussion om olika synsätt i arbetsgruppen Reflektion efter dödsfallet Checklista Hjälp att se vad man är bra/dålig på Hjälp att utvärdera förbättringsarbete Hjälp att bevara uppnådd kvalité Kunskapsstöd på hemsidan monika.eriksson@palliativ.se
46 Vi begär inga mirakel men visst kan vi komma en bit längre Tack för mig! Hjälp! kansliet
Palliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Pallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov
Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Pallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa%on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u%från mina behov
Pallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013
Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Palliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Senior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör
Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten
Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande
Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?
Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef
Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård
Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård Bengt Sallerfors Medicinsk rådgivare, docent Palliativt Utvecklingscentrum Svenska Palliativregistret, kvalitetsresultat 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?
Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården? Staffan Lundström MD PhD Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Denna presentation
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Systematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och
På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en
Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Smärtskattning är guld värd
Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet
Palliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Palliation sydöst
2017-10-02 Palliation sydöst 2017 2017-10-02 Våra betydelsefulla inre och yttre rum Bemöta svår ångest Vårdmiljö Medicinsk yoga Naturens betydelse Hjärnstress Medicinsk etik,,, RCC har givit ett löfte
Bättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Systematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
En förbättringsresa i Senior alert. Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun
En förbättringsresa i Senior alert Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun En förbättringsresa 2. Mål (Vart ska vi) 3. Resan (Hur gjorde vi) 4. Resultat (Resultat för 2013) 1. Nuläge 2012 (Var startade
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Antal % % % % % % Min-max Riket
(Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013
Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:
Palliativ vård i livets slut
Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i
Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg
Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg AKTIVITETSPLAN för hösten 2012, Sjuhärad, Södra Älvsborg Allmänt: Nedan följer de mål och aktiviteter som är planerade under höstterminen 2012, inom
AVÄ rapport Bättre liv
VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,
Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-15 Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer
STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER
STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER Inger Jansson programansvarig, sjuksköterskeprogrammet Göteborgs universitet Olga Valkova Petra Näslund leg sjuksköterskor, tidigare studenter vid
1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1
Vård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post: sibylla.tornkvist@vasteras.se Kopia till, Attendo Care AB Annika Sahlgren, Attendo
Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm SN 2018 00176 Vårdprogram 1.0 1(7) Författare Datum: Datum fastställande: Palliativa gruppen 2019-06-04 Ange datum Sakgranskare
Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012
Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade
1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 108 3(12) Innehållsförteckning
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
Svenska palliativregistret
Svenska palliativregistret www.palliativ.se Jag...och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Evidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015
Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015 Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting
www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun
Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt
UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA
UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA MITT UPPDRAG SOM UTBILDARE AV UTBILDARE I PALLIATIV VÅRD DALARNA - Att utbilda leg. Sjuksköterska till lokala utbildare i palliativ vård i kommunala och landstingsdrivna
Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret
Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Bertil Axelsson Docent, överläkare Inst f strål vetenskaper, Umeå universitet Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Hög täckningsgrad = gott underlag för
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-02-24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom
Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara
Måluppfyllelse indikatorer för de mest sjuka äldre 2012/2013
uppfyllelse indikatorer för de mest sjuka äldre 2012/2013 Utvecklingsledaren Charlotte Bliesener, Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdskansliet Alingsås och Lerum ingår inte i detta resultat.
Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!
Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun
Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:
Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg God läkemedelsbehandling för äldre Preventivt arbetssätt God vård
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01 POLICY Uttrycker
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -
Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Vård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
"Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning?
PKC dagen 28/11 "Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning? Det finns flera faktorer som påverkar möjligheten för de palliativa ombuden att utföra sitt uppdrag. Vi vill dela med av vår erfarenhet
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Handlingsplan Äldresatsningen i Norrbotten: nllplus.se/battreliv Grundläggande information Bakgrund: årliga överenskommelser staten SKL 2013 fokus på Sammanhållen
- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård
VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården
Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården Förslag till uppföljning Marie Ernsth Bravell 1 KomUpp = Baslinjemätningen 2012 Utgångspunkten var Socialstyrelsens föreslagna indikatorer men de kompletterades
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2019-03-18 POLICY Uttrycker
Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Vård i livets slutskede Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-09-05
Vård i livets slutskede Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-09-05 Sammanfattning Under perioden november 2011 december 2013 genomfördes projektet God vård vid livets slutskede av kommunerna i Jönköpings län.
Närvård och Närsjukvård. Borås 10 mars 2011 Maj Rom
Närvård och Närsjukvård Borås 10 mars 2011 Maj Rom 2 Aldrig förr har så många fått del av så mycket hälso- och sjukvård med så goda resultat som idag. - Brister i hälso och sjukvård leder till ett onödigt
Äldresatsningen i Göteborgsområdet.
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Göteborgsområdet 1 oktober till 30 september Uppdaterad -11-26 www.samverkanstorget. I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs
Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-
Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson
Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården
Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Johan Carlson medicinalråd, avdelningschef Socialstyrelsens tillsynsavdelning Vad är god kvalitet inom vården? Hälso- och sjukvården skall vara
Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun
Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda