NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: Personnummer: NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER:
|
|
- Björn Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: Namn: Personnummer: NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER:
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Instruktion... 2 Vägledning i omvårdnad vid vård i livets slutskede... 3 Smärta och smärtlindring... 4 Smärtskattningsinstrument... 5 Oro, ångest och förvirring... 6 Rosslighet, andnöd och slem... 7 Illamående och kräkning... 8 Vätska och näring... 9 Munvård Munvård i livets slutskede (signeringslistan) Hudvård/Rörlighet Signeringslista för lägesändring Ögonvård Urin och tarmfunktion Kommunikation Existentiellt/Andligt/Kulturellt behov Närstående Avslutande ord Checklista för omhändertagande av avliden
3 INSTRUKTION INSTRUKTION Instruktion Omvårdnad i livets slutskede Pärmens ändamål är att ge vägledning i omvårdnad när tiden kvar i livet är begränsad. Efter att samtal mellan ansvarig /tjänstgörande läkare och patient/närstående om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede har ägt rum, är det sjuksköterskans/distriktsköterskans ansvar att ta beslut om när pärmen ska ut till patienten. Sjuksköterska/distriktssköterska tar kontakt med berörd hemtjänstgrupp/vårdboende/korttidsboende/gruppbostad/servicebostad. Den som tar emot informationen skriver namn och personnummer i pärmen och ansvarar för att pärmen tas ut till patienten. När behov av pärmen inte längre finns ska innehållet i pärmen lämnas till sjuksköterskan/distriktssköterska. Sjuksköterskan/distriktssköterska sorterar ut signeringslistor och Abbey pain skalan som sparas i patientens pappersjournal, resten av innehållet kasseras. I varje hemtjänstgrupp/vårdboende/korttidsvård/gruppbostad/servicebostad ska det finnas en utsedd personal som ombesörjer pärmen med nytt innehåll. Pärmen finns att tillgå på karlstad.se i ledningssystem under vård i livets slut och på Solsidan vid Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede. 2
4 VÄGLEDNING I OMVÅRDNAD I LIVETS SLUTSKEDE VÄGLEDNING I OMVÅRDNAD I LIVETS SLUTSKEDE Vägledning i omvårdnad i livets slutskede Patienter som vårdas ska alltid mötas med respekt och integritet, det är deras behov och vilja som ska tillfredsställas. Symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation är grunden för att uppnå välbefinnande och värdighet. Många behov och önskemål kan fångas i ett tidigt skede så att vården blir säkrare. Det är dock av stor vikt att patienten och närstående känner delaktighet i omvårdnaden. Var uppmärksammad på vad som sägs i rummet hos patienten när du vårdar och utgå alltid ifrån att han/hon hör och uppfattar vad som sägs. 3
5 SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING Smärta och smärtlindring God smärtlindring i livets slutskede kräver att man uppmärksammar såväl det fysiska lidandet som den psykiska smärtan, social problematik och separation samt existentiella och andliga dimensioner av lidandet. Smärta är vanligt förekommande i livets slutskede och kan visa sig i form av: - Kallsvettningar - Blek hud - Ökad andningsfrekvens - Illamående - Hög puls - Förändrat kroppsspråk - rastlös, ihopkrupen - Oro, ångest - Gnyr, jämrar sig, låter Observera, rapportera och dokumentera behov och förändringar i patientens tillstånd. Om patienten fortfarande är aktiv ta vara på de funktionerna som finns låt patienten utföra dagliga aktiviteter självständigt så långt det går. När krafterna börjar avta hitta kroppsställningar med så lite smärta som möjligt. Använd hjälpmedel t.ex.: kuddar, tryckavlastande madrass. Använd mjuka händer. Skapa trygghet och förtroende genom lugn bemötande. Att vara närvarande och kanske hålla den enskildes hand kan lugna och ge välbehag. Vid frossa lindra symtom genom att bädda med ett extra täcke. Använd bomullslakan. Om patienten besväras av svettningar lindra genom att sänka temperaturen i rummet. Badda pannan med fuktig handduk. Öppna fönster. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till och patienten inte är smärtlindrad, gör en smärtskattning och kontakta sjuksköterska. 4
6 SMÄRTSKATTNINGSINSTRUMENT SMÄRTSKATTNINGSINSTRUMENT Smärtskattningsinstrument Ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta funktioner eller som inte kan verbalisera smärta. Medan patienten observeras fyll i aktuell poäng i fråga 1 till 6. Datum och klockslag: Röstuttryck/ljud t.ex. gnyr, jämrar sig eller låter Ansiktsuttryck t.ex. spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut Förändrat kroppsspråk t.ex. rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen Förändrat beteende t.ex. ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet Fysiologisk förändring t.ex. förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettningar, rodnad eller blekhet i hyn Kroppsliga förändringar dvs. rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador Summa: 0 Inte alls 1 Sällan 2 Ibland 3 Ofta 0 Inte alls 1 Sällan 2 Ibland 3 Ofta 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket Signatur: Addera svarspoängen på fråga 1-6, 1-2poäng = ingen smärta, 3-7poäng = mildsmärta, 8-13poäng = medelsvår smärta, > 14poäng = svår smärta 5
7 ORO, ÅNGEST OCH FÖRVIRRING ORO, ÅNGEST OCH FÖRVIRRING Oro, ångest och förvirring Ångest är en känsla av rädsla, osäkerhet och hjälplöshet. För svårt sjuka personer i livets slutskede kan det handla om rädsla inför hur den sista tiden i livet kan komma att te sig, för döden i sig eller sorg över att behöva skiljas från personer och ting som är viktiga. Tecken på oro och ångest kan vara: - Ängslan - Agitation - Förvirring - Hallucinationer och vanföreställningar - Förändrat kroppsspråk Ångest kan variera i styrka, vara konstant eller komma i attacker och är förknippad med kroppsliga symtom. Om patienten fortfarande kan uttrycka sig ge patienten tid att prata om sin oro. Samtala med patienten i lugn ton, lyssna. Prova med lätt beröringsmassage eller bara håll handen. Radio/musik/tv kan ha lugnande effekt om patienten uppskattat det tidigare. Hör dig för med patient/närstående vad som uppskattas ta hjälp av genomförande plan. Läs högt ur en bok om patienten uppskattat det tidigare. Oro kan skapas av; blött i sängen, behov av lägesändring, törst, oförmåga av att tömma urinblåsa och tarm. Viktigt att detta uppmärksammas och åtgärdas. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till ska kontakt med sjuksköterska tas för ställningstagande om läkemedelsbehandling. 6
8 ROSSLIGHET, ANDNÖD OCH SLEM ROSSLIGHET, ANDNÖD OCH SLEM Rosslighet, andnöd och slem Det är vanligt att andningsmönstret förändras i livets slutskede. Andningen kan bli periodiskt ytlig och djup följt av andningsuppehåll. Den kan även vara mer ansträngd när döden närmar sig. Även rosslingar kan förekomma. Rosslingarna uppkommer när personen inte orkar svälja, hosta eller ändra läge själv. Det rosslande ljudet beror på slem som flyttar sig fram och tillbaka när personen är oförmögen att göra sig av med detta själv. Ofta är patienten inte vid medvetande när den rosslande andningen uppkommer. Det är ett symtom som kanske inte plågar patienten och kan upplevas som obehagligt av närstående, men är ej farligt. Andnöd kan förekomma. Det är viktigt att förmedla trygghet och lugn genom samtal och personlig närvaro. En svag luftström mot ansiktet kan lindra andningssvårigheter, det kan vara ett öppet fönster eller en fläkt som blåser mot ansiktet. Framstupa sidoläge en kortare stund kan vara av hjälp. Planläge ska undvikas. Höjd huvudända är alltid att föredra. Lägesändringar minskar risken för att slem bildas. Vid segt slem uppmana patienten att hosta om patienten kan, annars varsam munvård - munhålan torkas ren från slem och munslemhinnan fuktas. Om injektion mot rossel ges görs munvården oftare för att hålla fukten i munnen då läkemedlet har en torkande effekt av slemhinnan även i munhålan. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till ska kontakt med sjuksköterska tas för ställningstagande om läkemedelsbehandling. Vid andnöd kontakta sjuksköterska. 7
9 ILLAMÅENDE OCH KRÄKNING ILLAMÅENDE OCH KRÄKNING Illamående och kräkning Illamående och kräkningar är plågsamma symtom som många patienter i livets slutskede drabbas av. Orsaken kan bl.a. vara den medicinska behandlingen i livets slutskede. En annan orsak är att ämnesomsättningen rubbas, man tappar både vikt och muskelmassa och kroppen får allt svårare att ta tillvara fett och proteiner. Om patienten fortfarande kan tillgodose sig näring servera små portioner av den maträtt patienten önskar. Gör måltiden så tilltalande som möjligt. Undvik i den mån det går alltför fet eller söt mat som tar längre tid att lämna magsäcken. Bättre att dricka mellan måltiderna än till maten, då dryck och mat intaget samtidigt spänner ut magsäcken. Klara drycker som juice, måltidsdricka is te eller citronvatten föredras. Torr och knaprig mat som rostat bröd eller kex är lämpligt på morgonen före uppstigning. Vila efter måltid gärna med höjd huvudända för att minska risken för uppstötningar efter måltiden. Undvik hastiga lägesändringar. Undvik starka dofter t.ex. parfym, cigarettlukt. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till ska kontakt med sjuksköterska tas för ställningstagande om läkemedelsbehandling. 8
10 VÄTSKA OCH NÄRING VÄTSKA OCH NÄRING Vätska och näring När kroppen förbereder sig för att dö minskar både aptit och hunger. Mat och dryck har inte längre till syfte att täcka näringsbehov utan att främja välbefinnande. Kroppens organsystem sviktar successivt, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslan försvagas. I tidigt palliativt skede är det viktigt att patienten får så fullvärdig kost som möjligt och tillräckligt med energi för att klara av vardagliga aktiviteter som är viktiga. I sent palliativt skede ger energität kost endast upphov till illamående och försämrad livskvalitet. Patienten ska då istället få äta det han/hon önskar och klarar. För de som vill äta bör man försöka att skapa en måltid med en vacker dukning, små portioner i lugn och ro. Har näringsdrycker inte tidigare använts finns det ofta ingen anledning att börja med det i den sena palliativa fasen. Om patienten inte vill äta och dricka ska han/hon få lov att vara ifred. God munvård flera gånger per timma lindrar törst. 9
11 MUNVÅRD MUNVÅRD Munvård Nedsatt ork kan innebära att den egna munvården blir eftersatt. Symtom från slemhinnorna kan vara torrhet, beläggningar, smärta på grund av inflammation och sår eller blåsor, svampinfektion (vitgula, gryniga beläggningar). På läpparna kan munsår, torrhet, sprickor och blåsor ge besvär. Många av dessa besvär förorsakar förändrad smakupplevelse, smärta, samt svårigheter att tala och svälja. Inspektera munhålan med ficklampa och spatel/tesked, titta efter sår, rodnader eller skador på tänderna/protesen. Har patienten protes ska den rengöras, tänk på att protesen kan behöva tas ut om den sitter dåligt i munhålan. Munsköljning är olämpligt om patientens medvetande är sänkt. Fukta och torka munhålan med plastpinnar med fastsatt skumgummitork. OBS: skumgummitork är engångsartikel Munhålan ska fuktas minst 2 gånger i timmen. Smörj munhålan med fuktbevarande gel eller spraya med eventuell spray som finns för munvård. Smörj läpparna med mjukgörande salva. Droppa lite vatten i mungiporna med hjälp av en skumgummitork. Var försiktig med mängden om patienten saknar sväljförmågan. Många droppar vätska kan orsaka kvävning. Vid tecken på svampinfektion och smärta i munhålan, kontakta sjuksköterska. All utförd munvård signeras, se nästa sida. 10
12 MUNVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE (SIGNERINGSLISTAN) MUNVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE (SIGNERINGSLISTAN) Munvård i livets slutskede (signeringslistan) År: Månad: Kl Signeringslistan skickas till ansvarig sjuksköterska när behov av listan inte längre finns 11
13 HUDVÅRD/RÖRLIGHET HUDVÅRD/RÖRLIGHET Hudvård/Rörlighet Mot slutet avtar krafterna allt mer. Att förflytta sig blir ansträngande och patienten kommer behöva mer hjälp med den dagliga omvårdnaden. - Risk för fuktskadad hud - Risk för tryckskada/sår God hygien i livets slutskede förebygger trycksår och annat lidande. Planera och genomför omvårdnad på ett varsamt sätt, använd mjuka händer. För sängliggande patienter finns det exempelvis hårtvättmedel som inte behöver sköljas ur. Håll patienten och sängkläder torra. Släta lakan och kläder under patienten. Vänd ofta på kudden, berör kroppen lugnt och stilla. Hjälp med behaglig kroppsställning, gör enklare lägesändringar regelbundet. Vändning oftast för jobbig. Kontrollera så leder ej blir översträckta. Inspektera och smörj huden regelbundet med mjukgörande kräm, det minskar obehag och klåda samt risken för sår. Om behov av översyn av hjälpmedel såsom förflyttningshjälpmedel, säng, tryckavlastandesmadrass och avlastande underlag uppstår är det angeläget att kontakt med sjuksköterska, arbetsterapeut och eller sjukgymnast tas. Vid behov av smärtlindring inför omvårdnad, kontakta sjuksköterska. 12
14 SIGNERINGSLISTA FÖR LÄGESÄNDRING SIGNERINGSLISTA FÖR LÄGESÄNDRING Signeringslista för lägesändring År: Månad: Ordination Lägesändringsstecken: < vänster sida, > höger sida, ۷ ryggläge, ۸ bukläge, L sittandes Kl Signeringslistan skickas till ansvarig sjuksköterska när behov av listan inte längre finns 13
15 ÖGONVÅRD ÖGONVÅRD Ögonvård Ögonen kan påverkas av läkemedel som används vid vård i livets slutskede. Besvär från ögon kan vara gulsekret, röda och irriterade ögon, torra ögon. Vid torra ögon fukta en mjuk kompress med ljummet vatten och torka från den yttre ögonvrån mot den inre. Droppa eventuellt lite koksaltlösning i ögat. Undvik att droppa direkt på ögat. Droppa istället innanför nedre ögonlocket. Även vid sekretion ska ögon baddas med mjuk kompress och ljummet vatten. Vid sekretion, sveda, gruskänsla och ögonrodnad som inte försvinner, trots ögonvård, ska kontakt med sjuksköterska tas. 14
16 URIN OCH TARMFUNKTION URIN OCH TARMFUNKTION Urin och tarmfunktion Patienter i livets slutskede kan ha en sviktande funktion av urin- och tarmproduktion. - Förstoppning - kan vara ingen eller sparsam faeces avgång, och ibland även tunna diarréer, buksmärtor, utspänd mage illamående, matleda. - Diarré - tunn avföring, buksmärta Var uppmärksam på om patienten inte tömmer normal mängd urin i förhållande till vätskeintag. Kontakta sjuksköterska om urin-/tarmproduktion tycks ha upphört. Är patienten orolig/smärtpåverkad och inte har tömt blåsan eller tarmen på en stund kontakta sjuksköterska för bedömning. 15
17 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION Kommunikation Patienter i livets slutskede kan ofta ha bristande beslutskapacitet eller sänkt medvetande. Det leder till svårigheter att identifiera patientens vilja och möjligheter till att omvärdera behandlingsbeslut eller förmåga till prioriterade val. Patienten kan ha svårt att bibehålla uppmärksamheten, kanske förefaller deprimerad, tyst och svarar dåligt. Stönande ljud som saknar mening är vanligt i den terminala fasen. Att vara uppmärksam, uttrycka empati och i dialog med patienten bidrar till gemensam förståelse. Aktivt lyssnande innebär att lyssna utan att tolka och värdera. Observera patientens kroppsspråk, hållning, gester och ansiktsuttryck. Detta kan vara ledtrådar till dennes känslor och förmåga att hantera sin situation. 16
18 EXISTENTIELLT/ANDLIGT/KULTURELLT BEHOV EXISTENTIELLT/ANDLIGT/KULTURELLT BEHOV Existentiellt/Andligt/Kulturellt behov Existentiella och andliga frågor om livets mening, om skuld, om kärlek, om lidande och döden kan förekomma. Om patienten vill dela sina tankar är syftet att lyssna och stödja. Viktigt är att ge tid och utrymme åt samtalet och att få tala ostört. Relationen är präglad av förtroende. Var lyhörd för kulturella och/ eller religiösa traditioner. Om behov av tolk finns vid språksvårigheter, för att undvika missförstånd, ska kontakt med närmaste chef tas. Ibland kan patienten ha önskemål om kontakt med företrädare för kyrka, samfund eller religion som den enskilde tillhör. Ta kontakt med enhetschef/sjuksköterska om sådana önskemål finns. Dokumentera behov och önskemål i patientjournal. 17
19 NÄRSTÅENDE NÄRSTÅENDE Närstående Livet kan förändras mycket påtagligt när någon som står en nära blir obotligt sjuk och döden förväntas inom en nära framtid. För de närstående förändras livet till att vara med och hjälpa den sjuka och försöka förbereda sig för det som ska ske, en sorg som kan starta redan innan döden inträffat. Lyssna och vara lyhörd för närståendes önskemål. Uppmärksamma specifika önskemål utifrån kulturell bakgrund, andliga/religiösa samt individuella behov. Var uppmärksam på att rummet där patienten vårdas, så långt detta är möjligt, har en inbjudande atmosfär och ger utrymme för närstående. Uppmana närstående till samtal med patienten eftersom det välkända ofta inger trygghet. Det är viktigt att beskriva för närstående att närvaro hos den som är svårt sjuk och att tillbringa tid med denne är en form av delaktighet. Väljer de närstående att vårda rent praktiskt behöver de få information om den hjälp som finns att tillgå när behovet uppstår t.ex: hur nås personalen, ssk mm. Om närstående har frågor och funderingar som kräver svar från enhetschef eller sjuksköterska var behjälplig med den kontakten. 18
20 AVSLUTANDE ORD AVSLUTANDE ORD Avslutande ord Den som kan sitta i stillhet tillsammans med en människa utan att veta vad de skall säga, men ändå veta att de skall vara där, kan bringa nytt liv i ett döende hjärta. Din mjuka kind din doft av sommar, av ängens blommor efter regn Jag somnar in trygg med min kind emot din, och denna tystnad är min bästa vän. Bo Setterlind 19
21 CHECKLISTA FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDEN Checklista för omhändertagande av avliden VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd Karlstad Verksamhetsutvecklare o Fråga de anhöriga/närstående om de önskar delta i omhändertagandet. o Eventuella nålar, katetrar eller slangar tas bort av sjuksköterska o Har den avlidne en pacemaker skall läkaren underrättas för borttagande av denna. o Tillsammans med närstående ska personliga ägodelar t e x smycken tas av. Lägg tillhörigheterna i en plastpåse. Dokumentera vilka smycken som tagits av. o Ta bort alla eventuella hjälpmedel från sängen o Tvätta de delar av kroppen som behövs (exempelvis nedre hygien och munvård) o Lägg ett rent underlägg under den avlidne o Sätt in eventuell tandprotes och fukta gärna läpparna med cerat o Slut ögonen o Kamma håret på det sätt som den avlidne haft det tidigare och raka bort eventuell skäggstubb o Klä den avlidne i kläder som han/hon tyckt om eller som den närstående önskar o Den avlidne läggs tillrätta med armarna längs sidorna eller på bröstet o En extra kudde under huvudet gör att munnen lättare stängs o Lägg eventuellt ett lakan över kroppen och vik ner det vid bröstet. o Sätt ID-band på den avlidne på handleden eller fotleden. o Tänd ett ljus eller en liten lampa. Det ser lugnt och rofyllt ut. Sätt gärna in någon blomma o Se till att det är svalt, rent och snyggt i rummet o Det är viktigt för de efterlevandes fortsatta bearbetning av sorgen att de får möjlighet att ta ett personligt avsked av den avlidne. o Transportera inte den avlidne förrän alla formaliteter är klara och närstående tagit farväl 20
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
Läs merInstruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus
Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden
Läs merKONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS NRS ANNAT
Läs merSundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merSymtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal
Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Mat i livets slutskede
2016 Äldreomsorgens värdegrund Mat i livets slutskede Mat i livets slutskede Mat symboliserar hälsa och tillfrisknande vid sjukdom. När man kan äta ordentligt igen efter sjukdom är man på väg att bli frisk.
Läs merVård i livets slut. När bot inte längre finns
Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merDödsfall och omhändertagande av avliden
Sida 1 (10) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (10) Innehåll... 1 Inledning... 3 1 Ansvar... 3 Medicinskt
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merGoda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Läs merOmhändertagande vid dödsfall
Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid
Läs merProvmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merInformation till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Information till dig som behandlas med läkemedel
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merGod vård och omsorg vid livets slut
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-03-09 Anna Gröneberg, mas Förvaltningsledning God vård och omsorg vid livets slut Bakgrund Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras
Läs merDefini on pallia v vård
Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala
Läs merRiktlinje och rutin för vård i livets slutskede
Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling Referenser...5
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m. 2017-11-30 Faktaägare: Evelina Bodi, tandhygienist, sjukhustandvården Ljungby lasarett Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merReferensdokument Dokumentnamn
Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende
Läs merPALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01 POLICY Uttrycker
Läs merSollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen
1(5) Riktlinje/rutin fastställda av: Marina Jones Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokument: i livets slut. Ersätter dokument: Omhändertagande av avliden 2010-01-01 Rutinerna träder ikraft: 2013-04-15
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merUTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Läs merKliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning
Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4
Läs merSkriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: GSjuk17v TentamensKod: Tentamensdatum: 2017 12 01 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt antal
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merPALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2019-03-18 POLICY Uttrycker
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merSymtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,
Läs merDELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER
DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2016-12-30 MAS-enheten Dokumentet
Läs merÄldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt
Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och
Läs merDen sista tiden i livet -vägledning för närstående
Den sista tiden i livet -vägledning för närstående HUR KAN JAG SOM NÄRSTÅENDE VARA ETT STÖD FÖR DEN SOM ÄR I LIVETS SLUT? Som närstående har du stor betydelse för välbefinnandet hos den som är i livets
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merVälkommen till Hospice Palliativt centrum
Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Stockholms Sjukhem Svenska Palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2014 06 24 Sjuksköterskor REV 2014 08 28 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DÖDSFALL OMHÄNDER- TAGANDE AV AVLIDNA Sjuksköterskor
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merVårdprogram palliativ vård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Vårdprogram palliativ vård INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID BAKGRUND 3 SYFTE 3 PALLIATIV VÅRD 3 ETIK OCH PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem Några
Läs merVård vid livets slut och omhändertagande vid dödsfall
undbyberg 3 ida 1 av 7 Omhändertagande av svårt sjuka och döende Information Informationen som ska ges av ansvarig läkare och till den svårt sjuka och döende människan måste ges (när det går) så snart
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-25 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Vård i livets slutskede,
Läs merÅtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:
Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merMediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merVÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE
EFTER DÖDSFALLET NVP DEL 3 MÅL MED NVP DEL 3 Att den avlidnes värdighet och integritet respekteras och att närstående känner sig väl omhändertagna. VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE
Läs merDödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-
Läs merKUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning
KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan
Läs mervärdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka
värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar
ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merHjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar
Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa
Läs merDödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs mer