NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: Personnummer: NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER:

Transkript

1 NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: Namn: Personnummer: NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Instruktion... 2 Vägledning i omvårdnad vid vård i livets slutskede... 3 Smärta och smärtlindring... 4 Smärtskattningsinstrument... 5 Oro, ångest och förvirring... 6 Rosslighet, andnöd och slem... 7 Illamående och kräkning... 8 Vätska och näring... 9 Munvård Munvård i livets slutskede (signeringslistan) Hudvård/Rörlighet Signeringslista för lägesändring Ögonvård Urin och tarmfunktion Kommunikation Existentiellt/Andligt/Kulturellt behov Närstående Avslutande ord Checklista för omhändertagande av avliden

3 INSTRUKTION INSTRUKTION Instruktion Omvårdnad i livets slutskede Pärmens ändamål är att ge vägledning i omvårdnad när tiden kvar i livet är begränsad. Efter att samtal mellan ansvarig /tjänstgörande läkare och patient/närstående om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede har ägt rum, är det sjuksköterskans/distriktsköterskans ansvar att ta beslut om när pärmen ska ut till patienten. Sjuksköterska/distriktssköterska tar kontakt med berörd hemtjänstgrupp/vårdboende/korttidsboende/gruppbostad/servicebostad. Den som tar emot informationen skriver namn och personnummer i pärmen och ansvarar för att pärmen tas ut till patienten. När behov av pärmen inte längre finns ska innehållet i pärmen lämnas till sjuksköterskan/distriktssköterska. Sjuksköterskan/distriktssköterska sorterar ut signeringslistor och Abbey pain skalan som sparas i patientens pappersjournal, resten av innehållet kasseras. I varje hemtjänstgrupp/vårdboende/korttidsvård/gruppbostad/servicebostad ska det finnas en utsedd personal som ombesörjer pärmen med nytt innehåll. Pärmen finns att tillgå på karlstad.se i ledningssystem under vård i livets slut och på Solsidan vid Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede. 2

4 VÄGLEDNING I OMVÅRDNAD I LIVETS SLUTSKEDE VÄGLEDNING I OMVÅRDNAD I LIVETS SLUTSKEDE Vägledning i omvårdnad i livets slutskede Patienter som vårdas ska alltid mötas med respekt och integritet, det är deras behov och vilja som ska tillfredsställas. Symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation är grunden för att uppnå välbefinnande och värdighet. Många behov och önskemål kan fångas i ett tidigt skede så att vården blir säkrare. Det är dock av stor vikt att patienten och närstående känner delaktighet i omvårdnaden. Var uppmärksammad på vad som sägs i rummet hos patienten när du vårdar och utgå alltid ifrån att han/hon hör och uppfattar vad som sägs. 3

5 SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING SMÄRTA OCH SMÄRTLINDRING Smärta och smärtlindring God smärtlindring i livets slutskede kräver att man uppmärksammar såväl det fysiska lidandet som den psykiska smärtan, social problematik och separation samt existentiella och andliga dimensioner av lidandet. Smärta är vanligt förekommande i livets slutskede och kan visa sig i form av: - Kallsvettningar - Blek hud - Ökad andningsfrekvens - Illamående - Hög puls - Förändrat kroppsspråk - rastlös, ihopkrupen - Oro, ångest - Gnyr, jämrar sig, låter Observera, rapportera och dokumentera behov och förändringar i patientens tillstånd. Om patienten fortfarande är aktiv ta vara på de funktionerna som finns låt patienten utföra dagliga aktiviteter självständigt så långt det går. När krafterna börjar avta hitta kroppsställningar med så lite smärta som möjligt. Använd hjälpmedel t.ex.: kuddar, tryckavlastande madrass. Använd mjuka händer. Skapa trygghet och förtroende genom lugn bemötande. Att vara närvarande och kanske hålla den enskildes hand kan lugna och ge välbehag. Vid frossa lindra symtom genom att bädda med ett extra täcke. Använd bomullslakan. Om patienten besväras av svettningar lindra genom att sänka temperaturen i rummet. Badda pannan med fuktig handduk. Öppna fönster. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till och patienten inte är smärtlindrad, gör en smärtskattning och kontakta sjuksköterska. 4

6 SMÄRTSKATTNINGSINSTRUMENT SMÄRTSKATTNINGSINSTRUMENT Smärtskattningsinstrument Ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta funktioner eller som inte kan verbalisera smärta. Medan patienten observeras fyll i aktuell poäng i fråga 1 till 6. Datum och klockslag: Röstuttryck/ljud t.ex. gnyr, jämrar sig eller låter Ansiktsuttryck t.ex. spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut Förändrat kroppsspråk t.ex. rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen Förändrat beteende t.ex. ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet Fysiologisk förändring t.ex. förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettningar, rodnad eller blekhet i hyn Kroppsliga förändringar dvs. rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador Summa: 0 Inte alls 1 Sällan 2 Ibland 3 Ofta 0 Inte alls 1 Sällan 2 Ibland 3 Ofta 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket Signatur: Addera svarspoängen på fråga 1-6, 1-2poäng = ingen smärta, 3-7poäng = mildsmärta, 8-13poäng = medelsvår smärta, > 14poäng = svår smärta 5

7 ORO, ÅNGEST OCH FÖRVIRRING ORO, ÅNGEST OCH FÖRVIRRING Oro, ångest och förvirring Ångest är en känsla av rädsla, osäkerhet och hjälplöshet. För svårt sjuka personer i livets slutskede kan det handla om rädsla inför hur den sista tiden i livet kan komma att te sig, för döden i sig eller sorg över att behöva skiljas från personer och ting som är viktiga. Tecken på oro och ångest kan vara: - Ängslan - Agitation - Förvirring - Hallucinationer och vanföreställningar - Förändrat kroppsspråk Ångest kan variera i styrka, vara konstant eller komma i attacker och är förknippad med kroppsliga symtom. Om patienten fortfarande kan uttrycka sig ge patienten tid att prata om sin oro. Samtala med patienten i lugn ton, lyssna. Prova med lätt beröringsmassage eller bara håll handen. Radio/musik/tv kan ha lugnande effekt om patienten uppskattat det tidigare. Hör dig för med patient/närstående vad som uppskattas ta hjälp av genomförande plan. Läs högt ur en bok om patienten uppskattat det tidigare. Oro kan skapas av; blött i sängen, behov av lägesändring, törst, oförmåga av att tömma urinblåsa och tarm. Viktigt att detta uppmärksammas och åtgärdas. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till ska kontakt med sjuksköterska tas för ställningstagande om läkemedelsbehandling. 6

8 ROSSLIGHET, ANDNÖD OCH SLEM ROSSLIGHET, ANDNÖD OCH SLEM Rosslighet, andnöd och slem Det är vanligt att andningsmönstret förändras i livets slutskede. Andningen kan bli periodiskt ytlig och djup följt av andningsuppehåll. Den kan även vara mer ansträngd när döden närmar sig. Även rosslingar kan förekomma. Rosslingarna uppkommer när personen inte orkar svälja, hosta eller ändra läge själv. Det rosslande ljudet beror på slem som flyttar sig fram och tillbaka när personen är oförmögen att göra sig av med detta själv. Ofta är patienten inte vid medvetande när den rosslande andningen uppkommer. Det är ett symtom som kanske inte plågar patienten och kan upplevas som obehagligt av närstående, men är ej farligt. Andnöd kan förekomma. Det är viktigt att förmedla trygghet och lugn genom samtal och personlig närvaro. En svag luftström mot ansiktet kan lindra andningssvårigheter, det kan vara ett öppet fönster eller en fläkt som blåser mot ansiktet. Framstupa sidoläge en kortare stund kan vara av hjälp. Planläge ska undvikas. Höjd huvudända är alltid att föredra. Lägesändringar minskar risken för att slem bildas. Vid segt slem uppmana patienten att hosta om patienten kan, annars varsam munvård - munhålan torkas ren från slem och munslemhinnan fuktas. Om injektion mot rossel ges görs munvården oftare för att hålla fukten i munnen då läkemedlet har en torkande effekt av slemhinnan även i munhålan. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till ska kontakt med sjuksköterska tas för ställningstagande om läkemedelsbehandling. Vid andnöd kontakta sjuksköterska. 7

9 ILLAMÅENDE OCH KRÄKNING ILLAMÅENDE OCH KRÄKNING Illamående och kräkning Illamående och kräkningar är plågsamma symtom som många patienter i livets slutskede drabbas av. Orsaken kan bl.a. vara den medicinska behandlingen i livets slutskede. En annan orsak är att ämnesomsättningen rubbas, man tappar både vikt och muskelmassa och kroppen får allt svårare att ta tillvara fett och proteiner. Om patienten fortfarande kan tillgodose sig näring servera små portioner av den maträtt patienten önskar. Gör måltiden så tilltalande som möjligt. Undvik i den mån det går alltför fet eller söt mat som tar längre tid att lämna magsäcken. Bättre att dricka mellan måltiderna än till maten, då dryck och mat intaget samtidigt spänner ut magsäcken. Klara drycker som juice, måltidsdricka is te eller citronvatten föredras. Torr och knaprig mat som rostat bröd eller kex är lämpligt på morgonen före uppstigning. Vila efter måltid gärna med höjd huvudända för att minska risken för uppstötningar efter måltiden. Undvik hastiga lägesändringar. Undvik starka dofter t.ex. parfym, cigarettlukt. När omvårdnadsåtgärder ovan inte räcker till ska kontakt med sjuksköterska tas för ställningstagande om läkemedelsbehandling. 8

10 VÄTSKA OCH NÄRING VÄTSKA OCH NÄRING Vätska och näring När kroppen förbereder sig för att dö minskar både aptit och hunger. Mat och dryck har inte längre till syfte att täcka näringsbehov utan att främja välbefinnande. Kroppens organsystem sviktar successivt, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslan försvagas. I tidigt palliativt skede är det viktigt att patienten får så fullvärdig kost som möjligt och tillräckligt med energi för att klara av vardagliga aktiviteter som är viktiga. I sent palliativt skede ger energität kost endast upphov till illamående och försämrad livskvalitet. Patienten ska då istället få äta det han/hon önskar och klarar. För de som vill äta bör man försöka att skapa en måltid med en vacker dukning, små portioner i lugn och ro. Har näringsdrycker inte tidigare använts finns det ofta ingen anledning att börja med det i den sena palliativa fasen. Om patienten inte vill äta och dricka ska han/hon få lov att vara ifred. God munvård flera gånger per timma lindrar törst. 9

11 MUNVÅRD MUNVÅRD Munvård Nedsatt ork kan innebära att den egna munvården blir eftersatt. Symtom från slemhinnorna kan vara torrhet, beläggningar, smärta på grund av inflammation och sår eller blåsor, svampinfektion (vitgula, gryniga beläggningar). På läpparna kan munsår, torrhet, sprickor och blåsor ge besvär. Många av dessa besvär förorsakar förändrad smakupplevelse, smärta, samt svårigheter att tala och svälja. Inspektera munhålan med ficklampa och spatel/tesked, titta efter sår, rodnader eller skador på tänderna/protesen. Har patienten protes ska den rengöras, tänk på att protesen kan behöva tas ut om den sitter dåligt i munhålan. Munsköljning är olämpligt om patientens medvetande är sänkt. Fukta och torka munhålan med plastpinnar med fastsatt skumgummitork. OBS: skumgummitork är engångsartikel Munhålan ska fuktas minst 2 gånger i timmen. Smörj munhålan med fuktbevarande gel eller spraya med eventuell spray som finns för munvård. Smörj läpparna med mjukgörande salva. Droppa lite vatten i mungiporna med hjälp av en skumgummitork. Var försiktig med mängden om patienten saknar sväljförmågan. Många droppar vätska kan orsaka kvävning. Vid tecken på svampinfektion och smärta i munhålan, kontakta sjuksköterska. All utförd munvård signeras, se nästa sida. 10

12 MUNVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE (SIGNERINGSLISTAN) MUNVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE (SIGNERINGSLISTAN) Munvård i livets slutskede (signeringslistan) År: Månad: Kl Signeringslistan skickas till ansvarig sjuksköterska när behov av listan inte längre finns 11

13 HUDVÅRD/RÖRLIGHET HUDVÅRD/RÖRLIGHET Hudvård/Rörlighet Mot slutet avtar krafterna allt mer. Att förflytta sig blir ansträngande och patienten kommer behöva mer hjälp med den dagliga omvårdnaden. - Risk för fuktskadad hud - Risk för tryckskada/sår God hygien i livets slutskede förebygger trycksår och annat lidande. Planera och genomför omvårdnad på ett varsamt sätt, använd mjuka händer. För sängliggande patienter finns det exempelvis hårtvättmedel som inte behöver sköljas ur. Håll patienten och sängkläder torra. Släta lakan och kläder under patienten. Vänd ofta på kudden, berör kroppen lugnt och stilla. Hjälp med behaglig kroppsställning, gör enklare lägesändringar regelbundet. Vändning oftast för jobbig. Kontrollera så leder ej blir översträckta. Inspektera och smörj huden regelbundet med mjukgörande kräm, det minskar obehag och klåda samt risken för sår. Om behov av översyn av hjälpmedel såsom förflyttningshjälpmedel, säng, tryckavlastandesmadrass och avlastande underlag uppstår är det angeläget att kontakt med sjuksköterska, arbetsterapeut och eller sjukgymnast tas. Vid behov av smärtlindring inför omvårdnad, kontakta sjuksköterska. 12

14 SIGNERINGSLISTA FÖR LÄGESÄNDRING SIGNERINGSLISTA FÖR LÄGESÄNDRING Signeringslista för lägesändring År: Månad: Ordination Lägesändringsstecken: < vänster sida, > höger sida, ۷ ryggläge, ۸ bukläge, L sittandes Kl Signeringslistan skickas till ansvarig sjuksköterska när behov av listan inte längre finns 13

15 ÖGONVÅRD ÖGONVÅRD Ögonvård Ögonen kan påverkas av läkemedel som används vid vård i livets slutskede. Besvär från ögon kan vara gulsekret, röda och irriterade ögon, torra ögon. Vid torra ögon fukta en mjuk kompress med ljummet vatten och torka från den yttre ögonvrån mot den inre. Droppa eventuellt lite koksaltlösning i ögat. Undvik att droppa direkt på ögat. Droppa istället innanför nedre ögonlocket. Även vid sekretion ska ögon baddas med mjuk kompress och ljummet vatten. Vid sekretion, sveda, gruskänsla och ögonrodnad som inte försvinner, trots ögonvård, ska kontakt med sjuksköterska tas. 14

16 URIN OCH TARMFUNKTION URIN OCH TARMFUNKTION Urin och tarmfunktion Patienter i livets slutskede kan ha en sviktande funktion av urin- och tarmproduktion. - Förstoppning - kan vara ingen eller sparsam faeces avgång, och ibland även tunna diarréer, buksmärtor, utspänd mage illamående, matleda. - Diarré - tunn avföring, buksmärta Var uppmärksam på om patienten inte tömmer normal mängd urin i förhållande till vätskeintag. Kontakta sjuksköterska om urin-/tarmproduktion tycks ha upphört. Är patienten orolig/smärtpåverkad och inte har tömt blåsan eller tarmen på en stund kontakta sjuksköterska för bedömning. 15

17 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION Kommunikation Patienter i livets slutskede kan ofta ha bristande beslutskapacitet eller sänkt medvetande. Det leder till svårigheter att identifiera patientens vilja och möjligheter till att omvärdera behandlingsbeslut eller förmåga till prioriterade val. Patienten kan ha svårt att bibehålla uppmärksamheten, kanske förefaller deprimerad, tyst och svarar dåligt. Stönande ljud som saknar mening är vanligt i den terminala fasen. Att vara uppmärksam, uttrycka empati och i dialog med patienten bidrar till gemensam förståelse. Aktivt lyssnande innebär att lyssna utan att tolka och värdera. Observera patientens kroppsspråk, hållning, gester och ansiktsuttryck. Detta kan vara ledtrådar till dennes känslor och förmåga att hantera sin situation. 16

18 EXISTENTIELLT/ANDLIGT/KULTURELLT BEHOV EXISTENTIELLT/ANDLIGT/KULTURELLT BEHOV Existentiellt/Andligt/Kulturellt behov Existentiella och andliga frågor om livets mening, om skuld, om kärlek, om lidande och döden kan förekomma. Om patienten vill dela sina tankar är syftet att lyssna och stödja. Viktigt är att ge tid och utrymme åt samtalet och att få tala ostört. Relationen är präglad av förtroende. Var lyhörd för kulturella och/ eller religiösa traditioner. Om behov av tolk finns vid språksvårigheter, för att undvika missförstånd, ska kontakt med närmaste chef tas. Ibland kan patienten ha önskemål om kontakt med företrädare för kyrka, samfund eller religion som den enskilde tillhör. Ta kontakt med enhetschef/sjuksköterska om sådana önskemål finns. Dokumentera behov och önskemål i patientjournal. 17

19 NÄRSTÅENDE NÄRSTÅENDE Närstående Livet kan förändras mycket påtagligt när någon som står en nära blir obotligt sjuk och döden förväntas inom en nära framtid. För de närstående förändras livet till att vara med och hjälpa den sjuka och försöka förbereda sig för det som ska ske, en sorg som kan starta redan innan döden inträffat. Lyssna och vara lyhörd för närståendes önskemål. Uppmärksamma specifika önskemål utifrån kulturell bakgrund, andliga/religiösa samt individuella behov. Var uppmärksam på att rummet där patienten vårdas, så långt detta är möjligt, har en inbjudande atmosfär och ger utrymme för närstående. Uppmana närstående till samtal med patienten eftersom det välkända ofta inger trygghet. Det är viktigt att beskriva för närstående att närvaro hos den som är svårt sjuk och att tillbringa tid med denne är en form av delaktighet. Väljer de närstående att vårda rent praktiskt behöver de få information om den hjälp som finns att tillgå när behovet uppstår t.ex: hur nås personalen, ssk mm. Om närstående har frågor och funderingar som kräver svar från enhetschef eller sjuksköterska var behjälplig med den kontakten. 18

20 AVSLUTANDE ORD AVSLUTANDE ORD Avslutande ord Den som kan sitta i stillhet tillsammans med en människa utan att veta vad de skall säga, men ändå veta att de skall vara där, kan bringa nytt liv i ett döende hjärta. Din mjuka kind din doft av sommar, av ängens blommor efter regn Jag somnar in trygg med min kind emot din, och denna tystnad är min bästa vän. Bo Setterlind 19

21 CHECKLISTA FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDEN Checklista för omhändertagande av avliden VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd Karlstad Verksamhetsutvecklare o Fråga de anhöriga/närstående om de önskar delta i omhändertagandet. o Eventuella nålar, katetrar eller slangar tas bort av sjuksköterska o Har den avlidne en pacemaker skall läkaren underrättas för borttagande av denna. o Tillsammans med närstående ska personliga ägodelar t e x smycken tas av. Lägg tillhörigheterna i en plastpåse. Dokumentera vilka smycken som tagits av. o Ta bort alla eventuella hjälpmedel från sängen o Tvätta de delar av kroppen som behövs (exempelvis nedre hygien och munvård) o Lägg ett rent underlägg under den avlidne o Sätt in eventuell tandprotes och fukta gärna läpparna med cerat o Slut ögonen o Kamma håret på det sätt som den avlidne haft det tidigare och raka bort eventuell skäggstubb o Klä den avlidne i kläder som han/hon tyckt om eller som den närstående önskar o Den avlidne läggs tillrätta med armarna längs sidorna eller på bröstet o En extra kudde under huvudet gör att munnen lättare stängs o Lägg eventuellt ett lakan över kroppen och vik ner det vid bröstet. o Sätt ID-band på den avlidne på handleden eller fotleden. o Tänd ett ljus eller en liten lampa. Det ser lugnt och rofyllt ut. Sätt gärna in någon blomma o Se till att det är svalt, rent och snyggt i rummet o Det är viktigt för de efterlevandes fortsatta bearbetning av sorgen att de får möjlighet att ta ett personligt avsked av den avlidne. o Transportera inte den avlidne förrän alla formaliteter är klara och närstående tagit farväl 20