SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Transkript

1 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus Granholm Smärta är ett mycket vanligt symtom hos sjuka barn och smärta är dessutom ett av de symtom som barn är mest rädda för. Smärtan kan vara orsakad av sjukdomen i sig, ingrepp och procedurer, behandlingar eller annat, som t.ex. att barnet ramlat och slagit sig. NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN Det är viktigt att ta reda på om det sjuka barnet har ont, hur ont det har samt om smärtan har sitt ursprung i vävnadsskada (nociceptiv smärta) eller om den beror på en störning i nervsystemet (neurogen smärta). 1

2 SMÄRTSKATTNING Kunskapen om smärtbehandling har på senare år ökat, men resultaten av flera studier talar ändå om att smärta hos barn fortfarande är underbehandlad. Det är därför viktigt att sträva efter att förbättra smärtvården hos barn. Smärtskattning är betydelsefull för en lyckad behandling. Smärtan behöver skattas regelbundet och med instrument anpassade till barnets ålder. Målsättningen skall vara att beskriva förekomst, indikationen för smärtbehandling och värdera behandlingseffekt. Det valda instrumentet behöver vara lättanvänt i den kliniska situationen. PUPILLOMETRY En intressant teknik som kan ha potential som ett tillförlitlig fysiologiskt mätinstrument hos barn, gravt handikappade eller andra som har svårt att verbalt ge utryck för sin smärta. Vid pupillmätning kan man se pupillen dilateras vid smärta och dras samman när patienten får opioider. Using Pupillometry to Measure Pediatric Pain NEJM Journal Watch 2014 Sep 8 BEHANDLING AV 2

3 EN FARMAKOLOGISK BEHANDLINGSTRATEGI SÖTA DROPPAR Förebygg smärta och smärtgenombrott Kombination av läkemedel Kontinuerlig infusion vid kontinuerligt behov Anpassa behandlingen efter individens behov Begränsa bieffekterna av använda analgetika Sukros eller glukos ges via spruta, pipett eller napp 2 4 minuter före smärtsamma procedurer (blodprovstagning med hälstick eller venpunktion samt sprutinjektioner). RESULTAT För smärtlindring hos nyfödda upp till en månad: Sukrostillförsel vid hälstick gav signifikant reduktion av total gråttid, weighted mean difference (WMD) 39 sekunder (95 procent konfidensintervall (95 % KI) 44 till 34), och signifikant lägre smärtskattningspoäng, PIPP vid 30 sekunder: WMD 1,64 (95 % KI, 2,47 till 0,81) och PIPP vid 60 sekunder: WMD 2,05 (95 % KI, 3,08 till 1,02), men ingasignifikanta skillnader i påverkan på hjärtfrekvens. För smärtlindring hos barn upp till ett år: - Barn i åldern 1 12 månader som fått sukros eller glukos före en injektion (t ex vaccination) hade reducerad gråtincidens, relativ risk (RR) 0,80 (95 % KI, 0,69 till 0,93) och reducerad gråttid, weighted mean difference (WMD) 12 sekunder (95 % KI, 23 till 0,7). - De smärtlindrande effekterna hos 1 12 månaders barn är mindre än dem som ses vid nyfödda upp till en månad. - Optimal dos kunde inte fastställas pga de varierande volymer och koncentrationer av sackaros eller glukos som användes 3

4 EMLA-PLÅSTER PARACETAMOL Emla laastari (innehåller 25 mg lidokain och 25 mg prilokain) Barn <3 mån, 1 plåster 1 timme före åtgärd 3-11 mån högst 2 plåster 1 timme före åtgärd 1-5 år högst 10 plåster 1 timme före åtgärd 6-10 år högst 20 plåster 1 timme före åtgärd Grunden vid behandling av smärta hos barn Kan användas till barn i alla åldrar Vid peroral tillförsel behöver den första bolusdosen var högre än uppehållsdos Normaldos är 15 mg/kg x 4/dygn Suppositorer är kontraindicerat vid neutropeni och ges aldrig till barn med onkologisk sjukdom PARACETAMOL Kg Supp/Tabl mg Mixt. 24 mg/ml x 3 2,5 ml x x 4 2,5 ml x 4 5 7,5 60 x 4 4 ml x 4 7, x 4 6 ml x ,5 125 x 4 6 ml x 4 12,5 15 (125+60) x 4 8 ml x ,5 250 x 4 9 ml x 4 17, x 4 10 ml x ,5 (250+60) x 4 12,5 ml x 4 22,5 25 (250+60) x 4 14 ml x ( ) x 4 15 ml x x4 18 ml x ( ) x 4 25 ml x 4 > x 4 30 ml x 4 NSAID Minskar det nociceptiva flödet genom att hämma prostaglandinproduktionen. Astma är ingen kontraindikation men skall inte ges om patienten reagerat på NSAID med astmabesvär. 4

5 IBUPROFEN BURANA NAPROMETIN Ibuprofen ges till barn äldre än 3 månader. Dos 4-10 mg/kg x 4. Maxdos 30 mg / kg / dygn. Naproxen ges 2 gånger per dygn 5-7,5 mg / kg Får inte kombineras med Burana Ges inte vid njursjukdom, hjärtsvikt, hypovolemi, blödningsbenägenhet, ASAallergi. OPIATER Morfin i.v., Barn under 3 månader, ges 25 ug/kg som kan upprepas 1 gång Barn över 3 månader, ges 100 ug/kg, spädning 1 mg/ml Om ej effekt på smärtan efter 5 minuter ges ytterligare 25 ug/kg Upprepas var 5 minut till tillräcklig smärtfrihet eller barnet blir alltför sederat Viktigt att komma ihåg naloxon och antiemetika REFERENSER och smärta - Sockerlösning mot smärta vid injektioner och provtagning på spädbarn -Pharmaca Fennica G. Alfvén, Psykosomatisk smärtdiagnos bör byggas på fastställda kriterier, Läkartidningen NR Nelson, Textbook of Pediatrics -Bassmärtbehandling för barn, Holmberg/Opcentrum/NUS Using Pupillometry to Measure Pediatric Pain NEJM Journal Watch 2014 Sep 8 5