Palliativ behandling bröstcancer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ behandling bröstcancer"

Transkript

1 Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa patienterna ansvaras för multidisciplinärt av kirurg, bröstsköterska, onkolog, PAVA-läkare palliativt rådgivningsteam (PRT), distriktssköterska och vårdcentralsläkare. Huvudansvarig läkare vid kirurgkliniken är PAL och ska följa patienten genom vårdförloppet och så länge behov finns, träffar vi dem regelbundet. Intervallen mellan besöken är individuellt beroende på var i förloppet patienten befinner sig och dess behov. För patienten med palliativ sjukdom är kontinuiteten av stor vikt. Palliativa bröstcancerpatienter ska träffa samma kirurg vid varje besök i möjligaste mån. De patienter som tas om hand av ST läkare ska fortsätta träffa denna/ denne efter det att de avslutat sin utbildning på bröstsektionen. Bröstsjuksköterskan deltar aktivt i vården och är patientens främsta kontaktperson. Ansvaret för och utvärderingen av den onkologiska behandlingen åligger onkolog. Utvärderingen kan delegeras till kirurg. Då behov uppstår ska remiss skickas till patientens vårdcentral för insatser i hemmet samt till PAVA för optimal symtomlindring och möjlighet till vård även hos dem. Patienten behöver inte vara onkologiskt färdigbehandlad för att få remiss till PAVA och/eller vårdcentral. På samma sätt ska kirurgen vara tillgänglig för patienten mot slutet av livet då de huvudsakligen vårdas på PAVA om behov uppstår tex vid sår- omläggnings- eller nutritionsproblem. En palliativ patient avslutas för ansvarig kirurg när de avlider. Då behov av periodvis inneliggande vård uppkommer ska en trygghetspärm upprättas så att den palliativa patienten har möjlighet till direkt inläggning. Beroende på var i förloppet patienten befinner sig, alltså vilka behov patienten har, kan förstahandsavdelningen vara kirurgavdelning eller PAVA. Den palliativa bröstcancerpatienten ska under hela förloppet ha tillgång till den vård och de modaliteter som motsvarar dess behov. Kirurgen ska som huvudansvarig finnas tillgänglig genom hela förloppet. [Process] Michael Dahlberg Lena Johansson 1 av 5

2 Kirurgens huvudsakliga uppgifter Patienten ska då de får sin palliativa diagnos få erforderlig information om sin sjukdom. Kirurgen träffar patienterna på regelbunden basis utifrån patientens behov och behandling samt uppföljning. Onkologen är beslutsfattande avseende den onkologiska behandlingen, vi ska samråda med dem. Patienter med komplex sjukdom och avancerad onkologisk behandling träffar också onkolog kontinuerligt. Vid besöket hos oss ska vi ge patienten korrekt information, utvärdera den onkologiska behandlingen och också aktivt efterhöra hur patienten har det. Symtom? Biverkningar/ tolerans? Livssituation? Välbefinnande psykiskt och fysiskt? Ångest? Sömn? Nutrition? Smärtor? Vi ombesörjer remisser, receptförskrivning och sjukintyg. Vid terapibyte skall lämplig röntgen göras inför utvärdering av den nya behandlingen. Anhöriga får vända sig till sin vårdcentral för hjälp om behov uppstår och ska informeras om möjlighet till närståendepenning. ( Patienten ska alltid kunna nå oss via kontakt förmedlad av bröstsjuksköterskan. När behov uppstår ska patienten få information om, och remiss till, PAVA, PRT och vårdcentral för förbättrad symtomlindring, hjälp och stöd i hemmet. Kontakt med kurator, dietist, sjukgymnast m fl ska huvudsakligen ske via patientens vårdcentral för bättre närhet och kontinuitet för patienten och vi remitterar patienten vid behov. Undantaget om patienten har andra önskemål eller redan etablerat kontakt med annan kontakt t e x kurator här på sjukhuset. Lyhördhet skall finnas för individuella behov, tankar och känslor. Upprätta trygghetspärm. Fyll i informationspapper till patienten, bifoga epikris eller mottagningsbesök med information om patientens sjukdom och tänkt planering samt aktuell läkemedelslista. Då pärm skrivs skall även remiss till PAVA och vårdcentral skrivas om det inte är gjort. Brytpunktssamtal och behandlingsplan ska finnas dokumenterade under sökord. Remiss för palliativ RT behandling skickas till onkologen NUS. Remissen skall innehålla samma dokument som remiss för strålning, v g se val av adjuvant behandling, men även MDT ronds anteckning där det framgår vilken [Process] Michael Dahlberg Lena Johansson 2 av 5

3 behandling vi önskar. Om sådan ej finns skall detta redogöras för i den allmänna remissen. Bifoga också röntgenutlåtanden om metastasutbredning, kabla röntgenbilderna samt ev biopsisvar från provtagning. Den palliativa situationen är inte lätt för vare sig patient eller vårdgivare. Den trygghet som en god relation till sin vårdgivare innebär för patienten är av största vikt. Upplever patienten problem med denna ska de ha rätt att byta till annan läkare/ sjuksköterska. Likaledes ska kirurg föreslå/ ta upp diskussion om detta med patienten om de känner att relationen är bristfällig. Symtomlindring Illamående Orsaken till illamående ska om möjligt identifieras. Obstipation p g a opioider? Behandling med läkemedel eller annan intervention utifrån genes. Primperan: f f a vid nedsatt motilitet i ventrikel/magtarmkanalen T Primperan 10 mg 1-2 st vb max 3 ggr/dag Supp eller injektion Primperan 20 mg vb max 3 ggr/dag, vid inneliggande vård oftast kontinuerligt x 3. Haldol: f f a vid ospecifikt illamående. Inj Haldol 1 2,5 mg sc vb. T eller oral lösning Haldol 1-2 mg vb. Ondansetron: T eller injektion Ondansetron 4-8 mg vb max dygnsdos 32 mg Läkemedlen kan kombineras för förbättrad effekt f f a då Primperan och Haldol. Postafen: T Postafen 25 mg 1 x 2 vid opioidutlöst illamående. Cortikosteroider: T Betapred i låg dos om inget annat hjälper. Smärta Adekvat smärtlindring kräver att vi har klart för oss vad som orsakar smärtan, fysisk, psykisk, social? Vi ska aktivt efterfråga orsaken och om möjligt göra en smärtanalys, v g se vårdprogram palliativ vård. Smärtlindringen ska kombineras med ångestlindring vid behov. Vid neuropatisk smärta, anläggning av smärtpumpar och liknande, remitteras patienten till smärtenheten för hjälp med det. [Process] Michael Dahlberg Lena Johansson 3 av 5

4 Patienten skall ha en bas med perifiert verkande analgetika. Tablett eller supp Paracetamol 500 mg 2 x 4, (2 x 3 till äldre), tablett eller supp av valfritt NSAID, särskilt viktigt vid skelettsmärta. Patienten sätts in på Omeprazol för förebyggande av biverkningar från ventrikeln. Opioider: Dolcontin/Morfin i 1:a hand. Vid nedsatt njurfunktion ackumuleras aktiva morfinmetaboliter och då är Fentanyl, Metadon eller Ketobemidon förstahandsval. Nedjusterade doser Hydromorfon och Oxikodon kan också användas. Morfin har effekt inom min med maxeffekt inom 1-2 h och effekten kvarstår ca 4 h. Sprutor är 2-3 ggr mer potent än po. Patienten sätts in på låg dos depotpreparat, Dolcontin mg/dygn fördelat på två doser, samt v b Morfintablett 10mg ½ - 1 tablett vid behov. Dosen Dolcontin justeras sedan utifrån total dygnsmängd. Då patienten är väl smärtlindrad ska vb dosen vara 1/6-1/10 av totala dygnsdosen. Opioider har ingen maxdos. Vid stabil smärtsituation där fortsatt oral administrering inte är möjlig sker byte till i första hand Fentanylplåster och i andra hand subkutan pump. Patienten sätts in på ekvivalent dos Fentanyl. Om möjligt fortsatt vb med po Morfin. Annars subcutan injektion/pump. Patienter som sätts in på morfin skall samtidigt sättas in på laxantia. Laxoberaldroppar är viktigast då det är motoriken i tarmen som slås ut av morfinet. Kompletteras med Laktulos. Dos utifrån grad av trög mage. Movicol vid akut förstoppning (propplösare). Ångest Den bästa behandlingen av en persons oro är ett aktivt lyssnande kombinerat med raka, klara besked om situationen. Livet för den palliativa patienten innebär mängder av psykologiska bearbetningsprocesser och dessa ska inte dämpas eller förhindras men för att klara av och orka med dessa skall patienten erbjudas adekvat farmakologisk lindring och vi ska aktivt efterfråga behov av sådan. Nätterna kan vara särskilt jobbiga och adekvat sömn är essentiell för att orka med. I första hand ska patienten erbjudas sedativa till natten, insomnings- eller sömntabletter. Vid accentuerad ångest dagtid är förstahandsvalet Oxazepam. Vid inneliggande vård och svår ångest behandlas [Process] Michael Dahlberg Lena Johansson 4 av 5

5 denna med Stesolid 2,5 5 mg iv alternativt Midazolam iv i upptitrerande dos med start på 1 mg. Midazolam kan även ges rectalt och intramuskulärt. Ges också subcutant även om det ej är godkänt adminstrationssätt. Förvirring Det finns två huvudtyper av förvirring. Hyperaktiv förvirring då patienten är agiterad, rastlös eller uppvisar motorisk oro. Hypoaktiv förvirring då patienten har en långsam motorik eller är stilla, tillbakadragen, trött och slö. De båda formerna kan vara blandade. Förstahandsvalet av behandling är en närstående person som ger trygghet. Farmakologiskt är Haldol förstahandsval. Per oralt eller subcutant i doserna 0,5-2 mg x 1-2. Vid hyperaktiv eller blandad typ av förvirring kan Midazolam användas som komplement iv eller via kontinuerlig infusion subkutant via pump10 15 mg/24 h. Behandlingsbar anledning t e x urinretention, hjärnmetastas, CVS skall uteslutas. Andnöd och rosslande andning För att lindra andnöd ges opioid. Morfin i första hand. Lindrande dos titreras fram i små steg från 5 mg per os alternativt 2,5 mg sc. Har patienten pågående opioidbehandling kan större doser krävas. Syrgasbehandling bör förbehållas patienter med påvisad hypoxi (= saturation < 90 % i vila). Bensodiazepiner kan prövas, t ex Midazolam eller Stesolid. Vid hjärtsviktsorsakad andnöd ges Furosemid iv mg v b. Rosslande andning hos döende patient plågar inte patienten men ofta anhöriga och personal. I första hand omvårdnadsåtgärder, lägesändring, munvård och slem sugning. Farmakologiskt kan Robinul lindra 0,2 mg sc. Biverkningar uppträder i form av torra slemhinnor samt risk för urinretention. Morfin- Scopolamin 0,5 1 ml sc v b kan ges men är andrahandsval p g a risk för förvirring/hallucinationer. [Process] Michael Dahlberg Lena Johansson 5 av 5

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

WHO:s smärttrappa gäller än:

WHO:s smärttrappa gäller än: WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:

Läs mer

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN Palliativ symtomlindring - ett teamarbete 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Lilla Erstgårdens barn och ungdomshospice Palliativ symtomlindring av barn Målsättningen är att beskriva

Läs mer

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Version 1, april 2012 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland regionaltcancercentrum@sll.se Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ

Läs mer

Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning

Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning - 1(5)- Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning Läkemedelskommittén i Dalarna fastställer att: - Läkemedlen

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot

Läs mer

Kommunala akutläkemedelsförråd

Kommunala akutläkemedelsförråd Kommunala akutläkemedelsförråd Sortiment i KAF Baslista Läkemedel som skall finnas i alla förråd Består av totalt 56 läkemedel Utvidgad lista MAS och verksamhetschef / medicinskt ansvarig läkare bestämmer

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta Smärta Smärta är vanligt i livets slutskede. I långt framskriden cancersjukdom är smärtan ett mycket vanligt symtom (50-100%) jämfört med andra sjukdomsgrupper (50%). Smärta är en angelägen fråga hos allmänheten

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Brytpunktssamtal VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Inledning/bakgrund

Brytpunktssamtal VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Inledning/bakgrund Dokumenttyp: Rutin Dokumentnamn: Brytpunktssamtal Upprättad av: Marie Hultman Detta dokument gäller för verksamhet inom: Primärvård Brytpunktssamtal Inledning/bakgrund Upprättad: 2015-02-24 Förankrad i:

Läs mer

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Nociceptiv smärta Neurogen smärta Morfin Dolcontin Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Bröstcancer. Norrbotten. Lokala rutiner och handläggning. Lena Johansson, Kirurgklinken Sunderby Sjukhus

Bröstcancer. Norrbotten. Lokala rutiner och handläggning. Lena Johansson, Kirurgklinken Sunderby Sjukhus Bröstcancer Kirurgi Lena Johansson 1 av 43 Bröstcancer Norrbotten Lokala rutiner och handläggning Lena Johansson, Kirurgklinken Sunderby Sjukhus Bröstcancer Kirurgi Lena Johansson 2 av 43 Innehållsförteckning

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL) Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus)

Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus) FÖR UTBILDNING Enhetens namn:... Namn:... Enhet/avd:... Pers.nr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear: Guidelines for managing

Läs mer

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Version 1, april 2012 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland regionaltcancercentrum@sll.se Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

Handlingsplan för palliativ vård i livets slutskede

Handlingsplan för palliativ vård i livets slutskede Handlingsplan för palliativ vård i livets slutskede Datum: 2014-02-10 1 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE... 2 Världshälsoorganisationen WHO:s definition av palliativ vård...

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar

Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar Riktlinjer för Palliativ vård Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar September 2013 1 Innehållsförteckning 1 Inledning Definitioner av aktuella begrepp 3 2 Det palliativa teamet Läkarens roll vid palliativ

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd.

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. INSKRIVNING (patientansvarig läkare i primärvården) Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. Vid öppen retur till vårdavdelning

Läs mer

ANELÄK Barn och akut smärta

ANELÄK Barn och akut smärta 1 (7) ANELÄK Barn och akut smärta RIKTLINJER FÖR SJUKSKÖTERSKA: När barn kommer till akuten smärtpåverkade och/eller när smärtsam åtgärd troligen skall vidtagas; sätt EMLA-/Rapydanplåster på 2 presumtiva

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

hemmet. Laxering före undersökning Klyx Rectallösning Rectalt - 1 1 -

hemmet. Laxering före undersökning Klyx Rectallösning Rectalt - 1 1 - Indikation Läkemedel Form Administrationssätt Styrka dosering maxdos kontraindikation instruktion till vårdgivare Se PM Prokto-Rektoscopi Om barnet har haft spontan avföring inom de närmaste 3-4 timmarna

Läs mer

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to

Läs mer

Palliativ smärtlindring ett teamarbete Erfarenheter från Lilla Erstagården

Palliativ smärtlindring ett teamarbete Erfarenheter från Lilla Erstagården Palliativ smärtlindring ett teamarbete Erfarenheter från Lilla Erstagården 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Elin Bondesson, barnsjuksköterska Anna Hasselsten, sjukgymnast Suzanne Runesson, kurator Lilla Erstagården

Läs mer

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9 Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9 Innehållsansvarig: Maria Lindblom, Överläkare, Kvinnoklinik läkare (marli) Giltig från: 2016-06-08 Godkänt av: Maria Lindblom, Överläkare, Kvinnoklinik

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus Syfte Rutin Premedicinering till polikliniska patienter Processbeskrivning Paracetamol används som

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Version 1, april 2012 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland regionaltcancercentrum@sll.se Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ

Läs mer

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Palliativ hemsjukvård i Örebro Läns Landsting. Sammanfattat av Ingrid Underskog,

Palliativ hemsjukvård i Örebro Läns Landsting. Sammanfattat av Ingrid Underskog, Palliativ hemsjukvård i Örebro Läns Landsting. Sammanfattat av Ingrid Underskog, 031212. I slutbetänkandet från kommittén om vård i livets slutskede, Döden angår oss alla Värdig vård vid livets slut, SOU

Läs mer

Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering

Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid Palliativ sedering Definition och avgränsning Det finns inte någon allmänt accepterad definition av palliativ sedering I litteraturen ersätts begreppet

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Anna Unneby Smärtsjuksköterska Ortopedkliniken, NUS Doktorand vid Inst. för Omvårdnad, Umeå Universitet

Anna Unneby Smärtsjuksköterska Ortopedkliniken, NUS Doktorand vid Inst. för Omvårdnad, Umeå Universitet Anna Unneby Smärtsjuksköterska Ortopedkliniken, NUS Doktorand vid Inst. för Omvårdnad, Umeå Universitet EDA Kontroller var 4:e tim. Max 7 dygn KAD Immobilisering Infektionsrisken Antikoagulantia? PERIFER

Läs mer

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Pallia%v vård samtal symtomlindring Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Brytpunkt- varför? Pallia9v vård handlar om döendet och om den sista 9den i livet Det handlar om a>

Läs mer

Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård

Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård I överenskommelse med kliniska medicinska ledarna, processansvariga för palliativ vård och medicinskt ansvarig sjuksköterska Jönköpings

Läs mer

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Palliativ vård ser hela patienten

Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt,

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer