Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar"

Transkript

1 Riktlinjer för Palliativ vård Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar September

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Definitioner av aktuella begrepp 3 2 Det palliativa teamet Läkarens roll vid palliativ vård 5 Sjuksköterskans roll vid palliativ vård 6 Sjukgymnastens roll vid palliativ vård 7 Kuratorns roll vid palliativ vård 8 Dietistens roll vid palliativ vård 9 3 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av njursjukdom Predialys och transplanterad patient (njurmottagning) 10 Peritonealdialys (PD-mottagningen) 11 Hemodialys (dialysmottagningen) 12 Slutenvård (avd 14) 13 4 Aktuell medicinlista Vanliga symtom vid uremi samt prioriteringslista 14 Patienter inom primärvård 15 Patienter inom slutenvård 16 Vårdprogrammet är sammanställt av representanter från alla personalkategorier på njurenheten. Kontaktperson: Christina Polhage, njurmottagningen 2

3 Inledning Definitioner av aktuella begrepp Palliativ vård innebär aktiv helhetsvård som syftar till att främja högsta möjliga livskvalitet för patienten när bot inte längre är möjlig, samt att ge stöd till närstående. Den palliativa vården grundas på fyra hörnstenar: Symtomkontroll: Strävan efter att lindra smärta och andra svåra symtom med respekt för patientens integritet och autonomi. Fysiska, psykiska, sociala och andliga/ existensiella behov avses. Närståendestöd: Ska finnas under patientens sjukdomstid men även efter dödsfallet. Relation/kommunikation: Viktigt att skapa en god kommunikation & relation till patienten och hans/hennes närstående, och inom och mellan arbetslag. Syftet är att främja patientens livskvalitet. Teamarbete: Kräver medverkan av samtliga medlemmar i palliativa teamet. Det multiprofessionella samarbetet är kärnpunkten i den palliativa vården och det som skiljer den från annan medicinsk vård. Mycket möda måste därför läggas ner på samarbete samt på goda dagliga rutiner med ronder, gruppmöten och rapporter. (Socialstyrelsen, 2003 s 64-65) Palliativa teamet utgörs av den personalgrupp som gemensamt vårdar patienten i livets slutskede, alltså läkare, sjuksköterska, njursviktskoordinator, undersköterska, sjukgymnast, kurator och dietist. Kännetecknande för palliativ vård är att den bedrivs som helhetsvård, som ska kunna möta alla former av lidande hos svårt sjuka människor och deras närstående. Det innebär att det team som ska vårda och behandla döende människor måste bestå av olika kompetenser. Följande professioner kan ingå i ett sådant team: Sjuksköterskan är vid sidan av sina direkt vårdande insatser spindeln i nätet när det gäller att samordna teamets insatser. Sjuksköterskan samlar information från patient, närstående och de olika teammedlemmarna i omvårdnadsjournalen. Läkaren är ansvarig för diagnostik och behandling. Han/hon måste ha aktuella kunskaper om palliativ vård och orientering om hur och när konsultinsatser bör kopplas in. Läkaren har en viktig roll i teamet när det gäller att klargöra brytpunkter i sjukhistorien och staka ut den fortsatta behandlingen i samtal med patient och närstående. Sjukgymnasten har hand om viktiga delar av den palliativa vården: ospecifik ickefarmakologisk smärtbehandling, rörelseträning, andningsstöd, TENS, massage, avslappning och anpassning av hjälpmedel. Kurator bistår i första hand med sin kunskap om kris, kristerapi och samtalsbehandling, och med stöd i ekonomiska och sociala frågor. Dessa aspekter har stor inverkan på smärtupplevelsen hos vissa patienter och påverkar även patientens möjlighet att ta del av föreslagna åtgärder. 3

4 Dietistens mål vid kostbehandling av svårt sjuka patienter är att bidra till en god livskvalitet, ge förutsättningar för gott nutritionsstatus, minska respektive förhindra viktnedgång samt öka välbefinnande och motverka trötthet. Brytpunkten inträffar när vårdpersonal förmedlar det nya målet med vården: att lindra och inte bota. Här finns en skillnad mellan tidig och sen fas av palliativ vård. Tidig fas innebär icke-aktiv uremivård, det man inom Njurmedicin brukar kalla konservativ behandling. Denna brytpunkt kan inträffa när patienten är relativt välmående. Sen palliativ fas inträffar i livets slutskede. Brytpunktsamtalet mellan PAL och patienten och dess närstående skall dokumenteras i journalen. Referenser Riktlinjer för Palliativ vård VO Njurmedicin (2006) Universitetssjukhuset i Lund 4

5 Det palliativa teamet Läkarens roll vid palliativ vård Beslut om palliativ vård fattas av specialistkompetent patientansvarig läkare (PAL) i samråd med patient och ev. närstående. Beslut förankras hos njursviktskoordinator eller annan patientansvarig sköterska (PAS). PAL är medicinskt ansvarig och ingår i palliativa teamet. PAL skriver v.b remiss till dietist, sjukgymnast och kurator efter beslut om palliativ vård. PAL informerar patient och närstående om beslut, förväntat förlopp, medicinering, lindring och palliativt team. PAL registrerar beslut om palliativ vård i journalen. Skrivs in under observanda med rubrik Palliativ vård och som kommentar: Patienten har kronisk njursvikt som behandlas enligt Njurenhetens riktlinjer för palliativ vård PAL lämnar skriftlig (och gärna muntlig) information till patientens husläkare. Viktigt att bifoga s i detta PM. PAL tar aktivt ställning till om omvärdering av given medicinsk behandling är aktuell. PAL ansvarar för medicinlistan, som bör omfatta aktuell medicinering, v b- medicinering samt den medicinering som sannolikt kommer att behövas framöver (kvällar och helger). Vårdas patienten i hemmet eller på sjukhem måste recept finnas i Cosmic. Vid brytpunkter ska PAL aktivt ta ställning till eventuell ändring av vårdåtgärder. Detta i samråd med patient, närstående, PAS och primärvård. Rätt och uppdaterad information till husläkare och distriktssköterska ger möjlighet till slutförd kontinuerlig vård i hemmet. Dödsattest kan då utfärdas av primärvården. Överväg stöd från tex psykiater, smärtkonsult och präst. 5

6 Det palliativa teamet Sjuksköterskans och njursviktskoordinatorns roll vid palliativ vård I samband med beslut om palliativ vård kontaktas PAS. Det kan även vara njursviktskoordinator. PAS/ koordinator kontaktar övriga medlemmar i teamet. PAS/koordinator strävar efter tidig kontakt med primärvård: distriktssköterska (DSK), biståndshandläggare, hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. Vid återbesök hos PAL bedömer PAS/koordinator återigen behov av kontakt med övriga medlemmar i palliativa teamet. PAS/koordinator ska tidigt väcka tanken på annat boende så att både patient, närstående och kommun får tid på sig att förbereda sig. PAS/koordinator håller avslutningssamtal med närstående efter patientens död. Vid behov kallar PAS/koordinator det palliativa teamet för avslutande genomgång. 6

7 Det palliativa teamet Sjukgymnastens roll vid palliativ vård Sjukgymnastens behandling grundar sig på undersökning och analys av patientens behov och önskningar. Graden och form av aktivitet utformas helt i enlighet med patientens önskemål och behov. Träningen kan vara i vilken form som helst men sjukgymnasten driver inte fysisk träning i övertalande form. Patientens egen önskan är helt avgörande. Avsikten att stödja och lindra får en större tyngd. Sjukgymnasten kan erbjuda: Träning för att bibehålla en god andning och cirkulation Smärtbehandling med tex TENS, värme, is Rörelsebehandling eller någon form av aktiv träning Mobilisering till sittande eller stående Hjälpmedelsutprovning eller miljöanpassning Träning i av nya kompensatoriska strategier i ADL eller förflyttning Handledning av närstående eller vårdpersonal Med sängliggande patient: Teknik i samband med bäddning, vändning och lagring Massage/taktil massage Kontrakurprofylax 7

8 Det palliativa teamet Kuratorns roll vid palliativ vård Finnas med vid processens början och hjälpa patient och närstående att fatta beslutet om palliativ vård om behov finns. Ge psykosocialt stöd till patient och närstående genom att följa dem i döendets process. Hålla krisbearbetande och stödsamtal med patient och närstående. Erbjuda närstående egen kuratorskontakt om behov finns. Hjälpa till med praktiska frågor (tex testamente, begravning, ekonomi, försäkringar) Ge information till närstående om aktuella samhällsstöd (tex närståendepenning). Allt för att underlätta för närstående att vara hos patienten. Bevaka barnperspektivet och uppmärksamma barn som närstående. Familjesituationen och det sociala nätverket inventeras. Vilka andra vuxna finns? Behövs kontakt med skola, daghem? Vårdnadsfrågor? Uppmuntra barns delaktighet i patientens döende. Erbjuda samtalskontakt med barnet vid behov. Erbjuda närstående visning i kapellet. Hjälpa till med kontakten med Sjukhuskyrkan som håller i dessa visningar. Erbjuda uppföljande och sorgebearbetande samtal med närstående efter dödsfall. 8

9 Det palliativa teamet Dietistens roll vid palliativ vård Dietisten ger individuellt anpassade kostråd till patienten för att motverka viktnedgång och bidra till en bättre livskvalitet. Kostråd för att förhindra eller behandla undernäring kan vara: Erbjuda små och täta mål, gärna fler mellanmål utöver huvudmålen Recept på hemlagade mellanmål (alt färdiga) Berika maten med extra fett, välj standardprodukter Gärna servera efterrätt Ge kosttillägg som mellanmål Erbjud energirika drycker istället för vatten Överväg enteral eller parenteral nutrition om vanlig kost inte räcker (genomförs efter läkarordination) Välj rätt kost och dryck i lämplig konsistens Dietisten informerar och följer upp patienten vid val av proteinreducerad kost, som alltid ordineras av läkare. Det är av särskild vikt att patienter med diabetes får information vid val av denna kost. Det är sällan dietist kopplas in i sen palliativ fas. Målet är att patienten ska må så bra som möjligt, inte att täcka patientens näringsbehov. Patienten ska själv få välja vad han/hon vill äta och dricka. 9

10 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Predialys eller transplanterad patient (njurmottagning) Beslut fattas av PAL tillsammans med patient och närstående. Njursviktskoordinator kontaktas efter beslutet och blir då patientens PAS. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. PAS samordnar och sammankallar det palliativa teamet och primärvården om behov finns. PAL och PAS planerar den medicinska vården: Intervaller för återbesök på mottagningen Provtagning Konsulter Medicinering Kontakt med husläkare Vid brytpunkter bokas tider för samtal med patient och närstående för information. Exempel på saker som kan vara viktiga att upp: Närståendes delaktighet i vården Utökad kontakt med primärvården Annorlunda boende Särskilda önskemål Kontinuerlig kontakt med primärvården: PAL skriver epikris till patientens husläkare för kännedom i tidigt skede (då beslut om palliativ vård tas) PAS håller kontakt med distriktssköterska, biståndshandläggare och ev hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. 10

11 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Perionealdialys Beslut om palliativ vård tas av PAL tillsammans med patient, närstående och PAS. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. PAL och PAS planerar den fortsatta omvårdnaden tillsammans med patienten för att tillgodose hans/hennes önskemål så långt det är möjligt. Kontakt tas med primärvård vid behov. PAL skriver då epikris till patientens husläkare för kännedom. PAS håller kontakt med distriktssköterska, biståndshandläggare och ev hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. PAL och PAS planerar den fortsatta medicinska behandlingen (tex smärtstillande och symtomatisk behandling) Medlemmar i det palliativa teamet kontaktas vid behov av PAS. Andra specialiteter kontaktas vid behov (tex Smärtkliniken) PAL och PAS informerar närstående och vårdande personal om situationen, sjukdomsförlopp och symtomlindring. Viktigt att informera om hur de kan nå personal på PD-mottagningen, vårdavdelningen eller andra medlemmar ur det palliativa teamet vid behov. Denna information bör vara skriftlig. Dokumentation ska ske fortlöpande av PAL, PAS eller annan involverad yrkeskategori. Viktigt att även dokumentera telefonkontakter i journalen PAS ansvarar för kontakt med närstående efter dödsfallet. 11

12 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Hemodialys Beslut om palliativ vård tas av PAL tillsammans med patient, närstående och PAS. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. PAS ansvarar för att information om taget beslut når kollegor och andra berörda. PAL och PAS planerar den fortsatta omvårdnaden tillsammans med patienten för att tillgodose hans/hennes önskemål så långt det är möjligt. Kontakt tas med primärvård vb. PAL skriver då epikris till patientens husläkare för kännedom. PAS håller kontakt med distriktssköterska, biståndshandläggare och ev hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. PAL och PAS planerar den fortsatta medicinska behandlingen (tex smärtstillande och symtomatisk behandling) Medlemmar i det palliativa teamet kontaktas vid behov av PAS. Andra specialiteter kontaktas vid behov (tex Smärtkliniken) PAL och PAS informerar närstående och vårdande personal om situationen, sjukdomsförlopp och symtomlindring. Viktigt att informera om hur de kan nå personal på HD-mottagningen, vårdavdelningen eller andra medlemmar ur det palliativa teamet vid behov. Denna information bör vara skriftlig. Dokumentation ska ske fortlöpande av PAL, PAS eller annan involverad yrkeskategori. Viktigt att även dokumentera telefonkontakter i journalen PAS ansvarar för kontakt med närstående efter dödsfallet. 12

13 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Slutenvård (avd 14) Beslut om pallaitiv vård tas av ansvarig avdelningsöverläkare tillsammans med PAL, patient och närstående. Beslutet förankras hos PAS och ansvarig sköterska på avd 14. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. Information angående förväntat förlopp, medicinering och symtomlindring ges till patienten och närstående. Läkemedel för symtomlindring ordineras att tas vid behov i ordinationslistan i Cosmic. Viktiga läkemedel är lindring av illamående, ångest, smärta och andnöd (se sid 14). Medlemmar i det palliativa teamet kontaktas vid behov av PAS. Andra specialiteter kontaktas vid behov (tex Smärtkliniken) Fortlöpande information ska ske till patient och närstående. Berörda parter i palliativa teamet bör ha regelbundet informationsutbyte. Diskussion om var patienten ska vårdas i livets slutskede initieras av ansvarig sköterska på 14 som i förekommande fall kallar till vårdplanering med kommun och primärvård. Hänsyn ska tas till patientens och närståendes önskemål. PAS ansvarar för att kontakt tas med närstående efter att patienten avlidit (antingen av sjuksköterska eller läkare). 13

14 Aktuell medicinlista Njurmedicinska klinikens rekommendationer för medicinering av uremiska symtom i sen palliativ fas, där prover ofta inte tas. Vanliga symtom vid terminal uremi Illamående/kräkningar Diarre Obstipation Klåda Benkramper Kramp i fingrar och tår Andnöd Ångest och oro Sömnlöshet Smärta Trötthet Depression CAVE-medicinlista får ej ges till uremiska patienter! Alla NSAID-preparat Saluretika Prioritering av mediciner: Viktiga Mindre viktiga Ej viktiga Bör sättas ut Ångestdämpande Smärtlindrande Sömntabletter Mot andnöd Mot diarre Insulin Antiepileptika Hjärtmediciner (i tidig fas) Hormoner (tex Levaxin) Blodtrycksmediciner Psykofarmaka Vitaminer Fosfatbindare Resonium EPO och järn 14

15 Recept ska alltid finnas på Apoteket! Patienter i primärvård Illamående/kräkning Metoklopramid T Primperan 10 mg 1 x 3 Meklozin T Postafen 25 mg, 1 x 1-2 Ondansetron T Zofran 4 mg, 1 x 1-2 Obs! Förstoppande (Inj Zofran 2 mg/ml, 2 ml x 2-3) Haloperidol (Inj Haldol 5mg/ml, 1-2,5mg sc vb) Inj Dridol 5mg/ml, ½-1ml vb Diarre Loperamid K.Loperamid 2 mg, 1-2 x 1-4 Opiater Tablett eller plåsterform Obstipation Natriumpikosulfat Dr Laxoberal 7,5 mg/ml, 5-10 dr x 1, tages de dgr ej avföring tn. Dp.Movicol, Forlax Klåda Hydoxizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Klemastin T Tavegyl 1 mg, 1 x 1-2 Omeprazol K.Omeprazol 20mg Benkramper Diazepam Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Levodopa T Madopark 100mg tn vb Pramipexol T Sifrol 0,18mg tn vb Andnöd Morfin Inj Morfin 10mg/ml 0,25-½ml Glykopyrron Inj Robinul 0,2mg/ml, 0,2mg sc vb Furosemid Inj Furix 10 mg/ml, ml (om diures) ( mg) iv vb Nitroglycerin Nitrolingualspray 1-2 puffar vb (Morfin/Skopolamin Inj MorfinSkopolamin 10 mg, 0,5 ml sc) Ångest och oro Midazolam Inj Dormicum 5mg/ml, ½-1ml sc vb Hydoizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Diazepam T/Supp Stesolid 5-10 mg vb Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Licensprep T Temesta munlöslig 1mg 1-2vb Förvirring Haloperidol Inj Haldol 5mg, ½-1ml vb max 2ggr/d Sömnlöshet Zolpidem T Stilnoct 5-10 mg tn Zopiklon T Zopiklon 5-7,5 mg tn Flunitrazepam T Flunitrazepam 1mg, ½-1 tabl (Propiomazine T Propavan 25 mg tn Obs! högrisk benkramper vid njursvikt) Smärta Paracetamol T Panodil 1g x 4 Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Morfin Inj Morfin 10mg/ml, ½-1 ml sc 15

16 Patienter inneliggande på sjukhus Illamående/kräkning Metoklopramid T Primperan 10 mg 1 x 3 Droperidol Inj Dridol 5mg ½-1ml sc vb (Meklozin T Postafen 25 mg, 1 x 1-2) (Ondansetron T Zofran 4 mg, 1 x 1-2 Obs! förstoppande) Diarre Loperamid K Loperamid 2 mg, 1-2 x 1-4 Opiater, tablett el plåster Obstipation Natriumpikosulfat Dr Laxoberal 7,5 mg/ml, dr x 1 Dp Movicol, Forlax el motsvarande Klåda Hydoizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Klemastin T Tavegyl 1 mg, 1 x 1-2 Omeprazol K Omeprazol 20mg Benkramper Diazepam Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Levodopa T Madopark 100mg tn vb Pramipexol T Sifrol 0,18mg tn vb Kramp i fingrar/tår Kalciumglubionat Inj CalciumSandoz 9 mg/ml, 10 ml iv Obs! Ca prov 1-2h efter Andnöd Morfin Inj Morfin 10mg/ml 0,25-½ml vb Glykopyrron Inj Robinul 0,2mg/ml, 0,2mg sc Furosemid Inj Furix 10 mg/ml, ml (om diures) ( mg) iv vb (Nitroglycerin Nitrolingualspray 1-2puffar vb) (Syrgas) Ångest och oro Midazolam Inj Dormicum 5mg/ml, 2,5mg sc vb Hydoizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Diazepam T Stesolid 5-10 mg vb Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Förvirring Haloperidol Inj Haldol 5mg/ml ½-1ml vb max2ggr/d Sömnlöshet Diazepam T Stesolid 5-10 mg vb Propiomazine T Propavan 25 mg tn Cave benkramper Zolpidem T Stilnoct 5-10 mg tn Zopiklon T Zopiklon 5-7,5 mg tn Smärta Paracetamol T Panodil 1g x 4 Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Morfin Inj Morfin 10mg/ml, ½-1ml sc vb *Den dos Morfin som ges skall motsvaras av 1/6 av dygnsdosen opiat, se konventeringslista på avdelningen. 16

17 17

Vårdprogram för palliativ njurmedicin

Vårdprogram för palliativ njurmedicin Vårdprogram för palliativ njurmedicin Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala vårdprogram tas fram

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Brytpunktssamtal VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Inledning/bakgrund

Brytpunktssamtal VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Inledning/bakgrund Dokumenttyp: Rutin Dokumentnamn: Brytpunktssamtal Upprättad av: Marie Hultman Detta dokument gäller för verksamhet inom: Primärvård Brytpunktssamtal Inledning/bakgrund Upprättad: 2015-02-24 Förankrad i:

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Palliativ behandling bröstcancer

Palliativ behandling bröstcancer Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

LÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013

LÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013 2013-06-10 1(4) LÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013 ANTIBIOTIKA Kåvepenin (pcv), tablett 1 g Kåvepenin (pcv), dosgranulat 250 mg - vid sväljsvårigheter Doxyferm (doxycyklin),

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Palliativ hemsjukvård i Örebro Läns Landsting. Sammanfattat av Ingrid Underskog,

Palliativ hemsjukvård i Örebro Läns Landsting. Sammanfattat av Ingrid Underskog, Palliativ hemsjukvård i Örebro Läns Landsting. Sammanfattat av Ingrid Underskog, 031212. I slutbetänkandet från kommittén om vård i livets slutskede, Döden angår oss alla Värdig vård vid livets slut, SOU

Läs mer

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd.

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. INSKRIVNING (patientansvarig läkare i primärvården) Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. Vid öppen retur till vårdavdelning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010 Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL

Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och Gynekologi, Norrbottens Läns Landsting samt i förekommande fall Patienthotell Vistet, Sunderby Sjukhus

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9 Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9 Innehållsansvarig: Maria Lindblom, Överläkare, Kvinnoklinik läkare (marli) Giltig från: 2016-06-08 Godkänt av: Maria Lindblom, Överläkare, Kvinnoklinik

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

den 22 februari :02:45 Sammanställning av dina svar Ärende: Till: Region Jamtland Harjedalen

den 22 februari :02:45 Sammanställning av dina svar Ärende: Till: Region Jamtland Harjedalen Utskrivet av: Region mtland Harjedalen den 23 februari 2016 10:52:03 Namn: Sammanställning av dina svar : Region JH Sidan 1 av 5 Från: Ärende: Till: no-reply@web.easyresearch.se Sammanställning av dina

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010 Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård

Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård I överenskommelse med kliniska medicinska ledarna, processansvariga för palliativ vård och medicinskt ansvarig sjuksköterska Jönköpings

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Regionalt vårdprogram för palliativ njurmedicin

Regionalt vårdprogram för palliativ njurmedicin Regionalt vårdprogram för palliativ njurmedicin Ansvarig regional kunskapsgrupp: RMK Njursjukdomar Rekommenderat av Styrgruppen för kunskapsstyrning i Södra sjukvårdsregionen 2016-05-30 Gäller t o m 2018-05-30

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 PALLIATIV VÅRD Jönköping121024 DET SPECIFIKA MED PALLIATIV VÅRD Målet för vården är ett annat än vi är vana vid Vi möter en människa i en extremt utsatt situation DET är som när konungens son beger sig

Läs mer