Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar"

Transkript

1 Riktlinjer för Palliativ vård Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar September

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Definitioner av aktuella begrepp 3 2 Det palliativa teamet Läkarens roll vid palliativ vård 5 Sjuksköterskans roll vid palliativ vård 6 Sjukgymnastens roll vid palliativ vård 7 Kuratorns roll vid palliativ vård 8 Dietistens roll vid palliativ vård 9 3 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av njursjukdom Predialys och transplanterad patient (njurmottagning) 10 Peritonealdialys (PD-mottagningen) 11 Hemodialys (dialysmottagningen) 12 Slutenvård (avd 14) 13 4 Aktuell medicinlista Vanliga symtom vid uremi samt prioriteringslista 14 Patienter inom primärvård 15 Patienter inom slutenvård 16 Vårdprogrammet är sammanställt av representanter från alla personalkategorier på njurenheten. Kontaktperson: Christina Polhage, njurmottagningen 2

3 Inledning Definitioner av aktuella begrepp Palliativ vård innebär aktiv helhetsvård som syftar till att främja högsta möjliga livskvalitet för patienten när bot inte längre är möjlig, samt att ge stöd till närstående. Den palliativa vården grundas på fyra hörnstenar: Symtomkontroll: Strävan efter att lindra smärta och andra svåra symtom med respekt för patientens integritet och autonomi. Fysiska, psykiska, sociala och andliga/ existensiella behov avses. Närståendestöd: Ska finnas under patientens sjukdomstid men även efter dödsfallet. Relation/kommunikation: Viktigt att skapa en god kommunikation & relation till patienten och hans/hennes närstående, och inom och mellan arbetslag. Syftet är att främja patientens livskvalitet. Teamarbete: Kräver medverkan av samtliga medlemmar i palliativa teamet. Det multiprofessionella samarbetet är kärnpunkten i den palliativa vården och det som skiljer den från annan medicinsk vård. Mycket möda måste därför läggas ner på samarbete samt på goda dagliga rutiner med ronder, gruppmöten och rapporter. (Socialstyrelsen, 2003 s 64-65) Palliativa teamet utgörs av den personalgrupp som gemensamt vårdar patienten i livets slutskede, alltså läkare, sjuksköterska, njursviktskoordinator, undersköterska, sjukgymnast, kurator och dietist. Kännetecknande för palliativ vård är att den bedrivs som helhetsvård, som ska kunna möta alla former av lidande hos svårt sjuka människor och deras närstående. Det innebär att det team som ska vårda och behandla döende människor måste bestå av olika kompetenser. Följande professioner kan ingå i ett sådant team: Sjuksköterskan är vid sidan av sina direkt vårdande insatser spindeln i nätet när det gäller att samordna teamets insatser. Sjuksköterskan samlar information från patient, närstående och de olika teammedlemmarna i omvårdnadsjournalen. Läkaren är ansvarig för diagnostik och behandling. Han/hon måste ha aktuella kunskaper om palliativ vård och orientering om hur och när konsultinsatser bör kopplas in. Läkaren har en viktig roll i teamet när det gäller att klargöra brytpunkter i sjukhistorien och staka ut den fortsatta behandlingen i samtal med patient och närstående. Sjukgymnasten har hand om viktiga delar av den palliativa vården: ospecifik ickefarmakologisk smärtbehandling, rörelseträning, andningsstöd, TENS, massage, avslappning och anpassning av hjälpmedel. Kurator bistår i första hand med sin kunskap om kris, kristerapi och samtalsbehandling, och med stöd i ekonomiska och sociala frågor. Dessa aspekter har stor inverkan på smärtupplevelsen hos vissa patienter och påverkar även patientens möjlighet att ta del av föreslagna åtgärder. 3

4 Dietistens mål vid kostbehandling av svårt sjuka patienter är att bidra till en god livskvalitet, ge förutsättningar för gott nutritionsstatus, minska respektive förhindra viktnedgång samt öka välbefinnande och motverka trötthet. Brytpunkten inträffar när vårdpersonal förmedlar det nya målet med vården: att lindra och inte bota. Här finns en skillnad mellan tidig och sen fas av palliativ vård. Tidig fas innebär icke-aktiv uremivård, det man inom Njurmedicin brukar kalla konservativ behandling. Denna brytpunkt kan inträffa när patienten är relativt välmående. Sen palliativ fas inträffar i livets slutskede. Brytpunktsamtalet mellan PAL och patienten och dess närstående skall dokumenteras i journalen. Referenser Riktlinjer för Palliativ vård VO Njurmedicin (2006) Universitetssjukhuset i Lund 4

5 Det palliativa teamet Läkarens roll vid palliativ vård Beslut om palliativ vård fattas av specialistkompetent patientansvarig läkare (PAL) i samråd med patient och ev. närstående. Beslut förankras hos njursviktskoordinator eller annan patientansvarig sköterska (PAS). PAL är medicinskt ansvarig och ingår i palliativa teamet. PAL skriver v.b remiss till dietist, sjukgymnast och kurator efter beslut om palliativ vård. PAL informerar patient och närstående om beslut, förväntat förlopp, medicinering, lindring och palliativt team. PAL registrerar beslut om palliativ vård i journalen. Skrivs in under observanda med rubrik Palliativ vård och som kommentar: Patienten har kronisk njursvikt som behandlas enligt Njurenhetens riktlinjer för palliativ vård PAL lämnar skriftlig (och gärna muntlig) information till patientens husläkare. Viktigt att bifoga s i detta PM. PAL tar aktivt ställning till om omvärdering av given medicinsk behandling är aktuell. PAL ansvarar för medicinlistan, som bör omfatta aktuell medicinering, v b- medicinering samt den medicinering som sannolikt kommer att behövas framöver (kvällar och helger). Vårdas patienten i hemmet eller på sjukhem måste recept finnas i Cosmic. Vid brytpunkter ska PAL aktivt ta ställning till eventuell ändring av vårdåtgärder. Detta i samråd med patient, närstående, PAS och primärvård. Rätt och uppdaterad information till husläkare och distriktssköterska ger möjlighet till slutförd kontinuerlig vård i hemmet. Dödsattest kan då utfärdas av primärvården. Överväg stöd från tex psykiater, smärtkonsult och präst. 5

6 Det palliativa teamet Sjuksköterskans och njursviktskoordinatorns roll vid palliativ vård I samband med beslut om palliativ vård kontaktas PAS. Det kan även vara njursviktskoordinator. PAS/ koordinator kontaktar övriga medlemmar i teamet. PAS/koordinator strävar efter tidig kontakt med primärvård: distriktssköterska (DSK), biståndshandläggare, hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. Vid återbesök hos PAL bedömer PAS/koordinator återigen behov av kontakt med övriga medlemmar i palliativa teamet. PAS/koordinator ska tidigt väcka tanken på annat boende så att både patient, närstående och kommun får tid på sig att förbereda sig. PAS/koordinator håller avslutningssamtal med närstående efter patientens död. Vid behov kallar PAS/koordinator det palliativa teamet för avslutande genomgång. 6

7 Det palliativa teamet Sjukgymnastens roll vid palliativ vård Sjukgymnastens behandling grundar sig på undersökning och analys av patientens behov och önskningar. Graden och form av aktivitet utformas helt i enlighet med patientens önskemål och behov. Träningen kan vara i vilken form som helst men sjukgymnasten driver inte fysisk träning i övertalande form. Patientens egen önskan är helt avgörande. Avsikten att stödja och lindra får en större tyngd. Sjukgymnasten kan erbjuda: Träning för att bibehålla en god andning och cirkulation Smärtbehandling med tex TENS, värme, is Rörelsebehandling eller någon form av aktiv träning Mobilisering till sittande eller stående Hjälpmedelsutprovning eller miljöanpassning Träning i av nya kompensatoriska strategier i ADL eller förflyttning Handledning av närstående eller vårdpersonal Med sängliggande patient: Teknik i samband med bäddning, vändning och lagring Massage/taktil massage Kontrakurprofylax 7

8 Det palliativa teamet Kuratorns roll vid palliativ vård Finnas med vid processens början och hjälpa patient och närstående att fatta beslutet om palliativ vård om behov finns. Ge psykosocialt stöd till patient och närstående genom att följa dem i döendets process. Hålla krisbearbetande och stödsamtal med patient och närstående. Erbjuda närstående egen kuratorskontakt om behov finns. Hjälpa till med praktiska frågor (tex testamente, begravning, ekonomi, försäkringar) Ge information till närstående om aktuella samhällsstöd (tex närståendepenning). Allt för att underlätta för närstående att vara hos patienten. Bevaka barnperspektivet och uppmärksamma barn som närstående. Familjesituationen och det sociala nätverket inventeras. Vilka andra vuxna finns? Behövs kontakt med skola, daghem? Vårdnadsfrågor? Uppmuntra barns delaktighet i patientens döende. Erbjuda samtalskontakt med barnet vid behov. Erbjuda närstående visning i kapellet. Hjälpa till med kontakten med Sjukhuskyrkan som håller i dessa visningar. Erbjuda uppföljande och sorgebearbetande samtal med närstående efter dödsfall. 8

9 Det palliativa teamet Dietistens roll vid palliativ vård Dietisten ger individuellt anpassade kostråd till patienten för att motverka viktnedgång och bidra till en bättre livskvalitet. Kostråd för att förhindra eller behandla undernäring kan vara: Erbjuda små och täta mål, gärna fler mellanmål utöver huvudmålen Recept på hemlagade mellanmål (alt färdiga) Berika maten med extra fett, välj standardprodukter Gärna servera efterrätt Ge kosttillägg som mellanmål Erbjud energirika drycker istället för vatten Överväg enteral eller parenteral nutrition om vanlig kost inte räcker (genomförs efter läkarordination) Välj rätt kost och dryck i lämplig konsistens Dietisten informerar och följer upp patienten vid val av proteinreducerad kost, som alltid ordineras av läkare. Det är av särskild vikt att patienter med diabetes får information vid val av denna kost. Det är sällan dietist kopplas in i sen palliativ fas. Målet är att patienten ska må så bra som möjligt, inte att täcka patientens näringsbehov. Patienten ska själv få välja vad han/hon vill äta och dricka. 9

10 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Predialys eller transplanterad patient (njurmottagning) Beslut fattas av PAL tillsammans med patient och närstående. Njursviktskoordinator kontaktas efter beslutet och blir då patientens PAS. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. PAS samordnar och sammankallar det palliativa teamet och primärvården om behov finns. PAL och PAS planerar den medicinska vården: Intervaller för återbesök på mottagningen Provtagning Konsulter Medicinering Kontakt med husläkare Vid brytpunkter bokas tider för samtal med patient och närstående för information. Exempel på saker som kan vara viktiga att upp: Närståendes delaktighet i vården Utökad kontakt med primärvården Annorlunda boende Särskilda önskemål Kontinuerlig kontakt med primärvården: PAL skriver epikris till patientens husläkare för kännedom i tidigt skede (då beslut om palliativ vård tas) PAS håller kontakt med distriktssköterska, biståndshandläggare och ev hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. 10

11 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Perionealdialys Beslut om palliativ vård tas av PAL tillsammans med patient, närstående och PAS. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. PAL och PAS planerar den fortsatta omvårdnaden tillsammans med patienten för att tillgodose hans/hennes önskemål så långt det är möjligt. Kontakt tas med primärvård vid behov. PAL skriver då epikris till patientens husläkare för kännedom. PAS håller kontakt med distriktssköterska, biståndshandläggare och ev hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. PAL och PAS planerar den fortsatta medicinska behandlingen (tex smärtstillande och symtomatisk behandling) Medlemmar i det palliativa teamet kontaktas vid behov av PAS. Andra specialiteter kontaktas vid behov (tex Smärtkliniken) PAL och PAS informerar närstående och vårdande personal om situationen, sjukdomsförlopp och symtomlindring. Viktigt att informera om hur de kan nå personal på PD-mottagningen, vårdavdelningen eller andra medlemmar ur det palliativa teamet vid behov. Denna information bör vara skriftlig. Dokumentation ska ske fortlöpande av PAL, PAS eller annan involverad yrkeskategori. Viktigt att även dokumentera telefonkontakter i journalen PAS ansvarar för kontakt med närstående efter dödsfallet. 11

12 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Hemodialys Beslut om palliativ vård tas av PAL tillsammans med patient, närstående och PAS. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. PAS ansvarar för att information om taget beslut når kollegor och andra berörda. PAL och PAS planerar den fortsatta omvårdnaden tillsammans med patienten för att tillgodose hans/hennes önskemål så långt det är möjligt. Kontakt tas med primärvård vb. PAL skriver då epikris till patientens husläkare för kännedom. PAS håller kontakt med distriktssköterska, biståndshandläggare och ev hemtjänstpersonal eller vårdpersonal på institution. PAL och PAS planerar den fortsatta medicinska behandlingen (tex smärtstillande och symtomatisk behandling) Medlemmar i det palliativa teamet kontaktas vid behov av PAS. Andra specialiteter kontaktas vid behov (tex Smärtkliniken) PAL och PAS informerar närstående och vårdande personal om situationen, sjukdomsförlopp och symtomlindring. Viktigt att informera om hur de kan nå personal på HD-mottagningen, vårdavdelningen eller andra medlemmar ur det palliativa teamet vid behov. Denna information bör vara skriftlig. Dokumentation ska ske fortlöpande av PAL, PAS eller annan involverad yrkeskategori. Viktigt att även dokumentera telefonkontakter i journalen PAS ansvarar för kontakt med närstående efter dödsfallet. 12

13 Handlingsplan för palliativ vård vid olika faser av kronisk njursjukdom Slutenvård (avd 14) Beslut om pallaitiv vård tas av ansvarig avdelningsöverläkare tillsammans med PAL, patient och närstående. Beslutet förankras hos PAS och ansvarig sköterska på avd 14. Dokumentera klart och tydligt i journalen: När beslutet är taget och vilka som deltar i det. Varför? Medicinskt beslut? Patientens önskan? Närståendes reaktion? Hur planeringen ser ut, så långt man kan se från just detta tillfälle. Information angående förväntat förlopp, medicinering och symtomlindring ges till patienten och närstående. Läkemedel för symtomlindring ordineras att tas vid behov i ordinationslistan i Cosmic. Viktiga läkemedel är lindring av illamående, ångest, smärta och andnöd (se sid 14). Medlemmar i det palliativa teamet kontaktas vid behov av PAS. Andra specialiteter kontaktas vid behov (tex Smärtkliniken) Fortlöpande information ska ske till patient och närstående. Berörda parter i palliativa teamet bör ha regelbundet informationsutbyte. Diskussion om var patienten ska vårdas i livets slutskede initieras av ansvarig sköterska på 14 som i förekommande fall kallar till vårdplanering med kommun och primärvård. Hänsyn ska tas till patientens och närståendes önskemål. PAS ansvarar för att kontakt tas med närstående efter att patienten avlidit (antingen av sjuksköterska eller läkare). 13

14 Aktuell medicinlista Njurmedicinska klinikens rekommendationer för medicinering av uremiska symtom i sen palliativ fas, där prover ofta inte tas. Vanliga symtom vid terminal uremi Illamående/kräkningar Diarre Obstipation Klåda Benkramper Kramp i fingrar och tår Andnöd Ångest och oro Sömnlöshet Smärta Trötthet Depression CAVE-medicinlista får ej ges till uremiska patienter! Alla NSAID-preparat Saluretika Prioritering av mediciner: Viktiga Mindre viktiga Ej viktiga Bör sättas ut Ångestdämpande Smärtlindrande Sömntabletter Mot andnöd Mot diarre Insulin Antiepileptika Hjärtmediciner (i tidig fas) Hormoner (tex Levaxin) Blodtrycksmediciner Psykofarmaka Vitaminer Fosfatbindare Resonium EPO och järn 14

15 Recept ska alltid finnas på Apoteket! Patienter i primärvård Illamående/kräkning Metoklopramid T Primperan 10 mg 1 x 3 Meklozin T Postafen 25 mg, 1 x 1-2 Ondansetron T Zofran 4 mg, 1 x 1-2 Obs! Förstoppande (Inj Zofran 2 mg/ml, 2 ml x 2-3) Haloperidol (Inj Haldol 5mg/ml, 1-2,5mg sc vb) Inj Dridol 5mg/ml, ½-1ml vb Diarre Loperamid K.Loperamid 2 mg, 1-2 x 1-4 Opiater Tablett eller plåsterform Obstipation Natriumpikosulfat Dr Laxoberal 7,5 mg/ml, 5-10 dr x 1, tages de dgr ej avföring tn. Dp.Movicol, Forlax Klåda Hydoxizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Klemastin T Tavegyl 1 mg, 1 x 1-2 Omeprazol K.Omeprazol 20mg Benkramper Diazepam Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Levodopa T Madopark 100mg tn vb Pramipexol T Sifrol 0,18mg tn vb Andnöd Morfin Inj Morfin 10mg/ml 0,25-½ml Glykopyrron Inj Robinul 0,2mg/ml, 0,2mg sc vb Furosemid Inj Furix 10 mg/ml, ml (om diures) ( mg) iv vb Nitroglycerin Nitrolingualspray 1-2 puffar vb (Morfin/Skopolamin Inj MorfinSkopolamin 10 mg, 0,5 ml sc) Ångest och oro Midazolam Inj Dormicum 5mg/ml, ½-1ml sc vb Hydoizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Diazepam T/Supp Stesolid 5-10 mg vb Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Licensprep T Temesta munlöslig 1mg 1-2vb Förvirring Haloperidol Inj Haldol 5mg, ½-1ml vb max 2ggr/d Sömnlöshet Zolpidem T Stilnoct 5-10 mg tn Zopiklon T Zopiklon 5-7,5 mg tn Flunitrazepam T Flunitrazepam 1mg, ½-1 tabl (Propiomazine T Propavan 25 mg tn Obs! högrisk benkramper vid njursvikt) Smärta Paracetamol T Panodil 1g x 4 Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Morfin Inj Morfin 10mg/ml, ½-1 ml sc 15

16 Patienter inneliggande på sjukhus Illamående/kräkning Metoklopramid T Primperan 10 mg 1 x 3 Droperidol Inj Dridol 5mg ½-1ml sc vb (Meklozin T Postafen 25 mg, 1 x 1-2) (Ondansetron T Zofran 4 mg, 1 x 1-2 Obs! förstoppande) Diarre Loperamid K Loperamid 2 mg, 1-2 x 1-4 Opiater, tablett el plåster Obstipation Natriumpikosulfat Dr Laxoberal 7,5 mg/ml, dr x 1 Dp Movicol, Forlax el motsvarande Klåda Hydoizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Klemastin T Tavegyl 1 mg, 1 x 1-2 Omeprazol K Omeprazol 20mg Benkramper Diazepam Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Levodopa T Madopark 100mg tn vb Pramipexol T Sifrol 0,18mg tn vb Kramp i fingrar/tår Kalciumglubionat Inj CalciumSandoz 9 mg/ml, 10 ml iv Obs! Ca prov 1-2h efter Andnöd Morfin Inj Morfin 10mg/ml 0,25-½ml vb Glykopyrron Inj Robinul 0,2mg/ml, 0,2mg sc Furosemid Inj Furix 10 mg/ml, ml (om diures) ( mg) iv vb (Nitroglycerin Nitrolingualspray 1-2puffar vb) (Syrgas) Ångest och oro Midazolam Inj Dormicum 5mg/ml, 2,5mg sc vb Hydoizin T Atarax mg, 1 x 1-2 Diazepam T Stesolid 5-10 mg vb Inj Stesolid Novum 5 mg/ml, ½-1 ml sc Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Förvirring Haloperidol Inj Haldol 5mg/ml ½-1ml vb max2ggr/d Sömnlöshet Diazepam T Stesolid 5-10 mg vb Propiomazine T Propavan 25 mg tn Cave benkramper Zolpidem T Stilnoct 5-10 mg tn Zopiklon T Zopiklon 5-7,5 mg tn Smärta Paracetamol T Panodil 1g x 4 Ketomibedon Inj Ketogan Novum 5mg/ml, ½-1 ml sc Morfin Inj Morfin 10mg/ml, ½-1ml sc vb *Den dos Morfin som ges skall motsvaras av 1/6 av dygnsdosen opiat, se konventeringslista på avdelningen. 16

17 17

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd.

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. INSKRIVNING (patientansvarig läkare i primärvården) Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. Vid öppen retur till vårdavdelning

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt

Läs mer

Läkemedel som SKA finnas som basförråd

Läkemedel som SKA finnas som basförråd 1(10) Läkemedelskommittén i Västerbotten BESTÄLLNINGSUNDERLAG (fr.o.m 150901) Läkemedel som SKA finnas som basförråd Adrenalin, inj.vätska 1 mg/ml 10x1 ml Alternativ till Adrenalin: Anapen, Epipen eller

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare Är patienten i ett skede där sjukdomsinriktad behandling har goda förutsättningar att förbättra både livskvalitet och livslängd, är den naturliga utgångspunkten att "göra allt" också vid akut försämring.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014 Frågor och svar angående rapportering av vårdkontakter 2014 (Tolkningsdokument till Regelverk för rapportering av vårdkontakter i Stockholms läns landsting 2014) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Palliativ vård ser hela patienten

Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt,

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Lokal handlingsplan för vårdpersonal inom hälsooch sjukvården i KOLA- området; Alingsås lasarett, Primärvården, Alingsås kommun, Herrljunga kommun, Lerums kommun och Vårgårda

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Välkommen till avdelning 54

Välkommen till avdelning 54 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Information till patient och närstående VÄLKOMMEN! Vi har reserverat tid för din inskrivning på avd 54 Blå Stråket 2, våning 3 Jubileumskliniken Sahlgrenska sjukhuset

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer