Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
|
|
- Pernilla Katarina Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare
2 Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar vi kring den döende patienten? Hur vet vi att alla gör rätt insatser? LCP och Svenska Palliativregistret som kvalitetssäkring och stöd i vården!
3 Var finns kvalitetssäkring i vården? Barnavårdcentral Skolhälsovård Mödravård Företagshälsovård
4 Arne 87 år
5 Arne 87 år Stroke, hjärtsvikt och diabetes Sambo, en son som bor i Karlstad Ätit och druckit dåligt sista månaden Sedan 1 vecka är han mest sängliggande Får allt svårare att ta tabletter Blir mer och mer förvirrad och orolig Får mer och mer ont Sambon besöker honom nästan dagligen Sover mer och mer och är ibland svår att väcka
6 palliativ vård i livets slutskede palliativa insatser brytpunktsprocess rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet / närståendestöd
7 Behöver vi en vårdplan för vård i livets slut? How we care for the dying must surely be an indicator of how we care for all our sick and vulnerable patients. Care of the dying is urgent care; with only one opportunity to get it right to create a potential lasting memory for relatives and carers." Professor Mike Richards Chair: EOLC Strategy Adv. Board
8 Vad är? Vårdplan med mål, dokumentationsstöd och behandlingsriktlinjer Instrument för att förbättra vården av döende Kontinuerlig uppföljning och spridning nationellt och internationellt Kan användas av alla enheter som vårdar döende Används i ett 20tal länder inom och utom Europa Ca 150 enheter i Sverige; sjukhus, vård-och omsorg, palliativa enheter, hemsjukvård Ger en bas för utbildning John Ellershaw och Deborah Murphy vid Marie Curie hospice i Liverpool grundade Liverpool Care Pathway (LCP) 1998
9 LCP tre faser med specifika mål Initial bedömning Efter dödsfallet Kontinuerlig bedömning
10 Brytpunkten döende Varför? Rätt diagnos. Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet ska ha övervägts Behandlingen ändrar inriktning och mål Brytpunkten är tydlig för personal och patient/närstående Brytpunkten är tydlig för personal men otydlig för patient/ närstående Brytpunkten är otydlig för både personal och patient/närstående Brytpunkten är otydlig för personal men tydlig för patient/ närstående
11 Syfte:Initialbedömning Ø Att identifiera patienten som döende Ø Att ge patient och närstående samstämmig information Ø Att kunna ge en adekvat symtomkontroll; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt
12 LCP mål initial bedömning Status Symtomlindring Psykologiskt status/insikt Religiöst/andligt/existentiellt stöd Kommunikation med närstående Kommunikation med andra vårdgivare
13 Närståendestöd Närstående ska känna sig trygga och välkomna och kunna fokusera på det som är viktigt genom att känna sig delaktiga och ha kontroll över det som sker Skriftlig information kan underlätta för närstående att komma ihåg all information. Marie-Louise Stockholms Ekeström Sjukhem
14 Multidisciplinära anteckningar Kortfattade anteckningar om sådant som inte går att få fram på annat sätt i LCP t ex - Ett specifikt samtal med namngiven närstående - Information omedelbart efter en rond - Specifik information om ett särskilt symtom eller försämring Motivera nej i målen
15 Syfte: Kontinuerlig bedömning Ø Att kontrollera och förebygga symtom Ø Att ge adekvat behandling och omvårdnadsåtgärder Ø Att ge stöd till närstående, identifiera riskanhöriga Ø Grundar sig främst på kliniska observationer Ø Dokumenteras var 4:e och var 12:e timme eller vid varje hembesök men kan göras oftare vid behov
16 Kontrollera och dokumentera Smärta, oro, andnöd, rosslingar, illamående, munvård, vattenkastningsproblem, medicinering Rörlighet/trycksårsprofylax, tarmfunktion, insikt/psykologiskt stöd, religiöst/andligt/existentiellt stöd, omsorg om närstående
17 Smärta Mål: Att patienten är smärtfri och förefaller lugn och fridfullt tecken på smärta fysisk och psykisk oro/ångest? beröring, massage trygghet, lugn och ro lyssna, tro på patienten rörelse stöd till närstående läkemedel
18 Illamående och kräkning Mål: Att patienten inte mår illa eller kräkts förstoppning, läkemedel, metaboliska/ kemiska förändringar? undvik starka dofter frisk luft/fläkt lägesändringar munvård läkemedel
19 Mål: Att patienten är inte orolig eller agiterad tecken på oro - plockig, svårt att komma till ro, rastlöshet, ilska, ledsenhet magbesvär, illamående, blöt blöja, obekväm ställning eller kroppstemperatur? samtal, närhet, beröring, massage, trygghet, lugn och ro, lyssna stöd till närstående läkemedel
20 Mål: Att patienten inte besväras av andnöd oro/ångest? tecken på andnöd - svårt att andas, ansträngd andning lugn och ro, medmänsklig kontakt lägesändringar, kuddar fläkt stöd till närstående läkemedel
21 Mål: Att patienten inte besväras av rosslingar Lägesändringar Vanligt - sängliggande,orkar inte hosta Undvik sug Munvård Stöd till närstående
22 Munvård Mål: Fuktig och ren mun torrhet, sveda, smärtor, sår, slem, beläggning på tungan, svårt att prata protes/brygga munvård som görs ofta kan släcka törst vatten, tuss eller tandborste cerat eller vaselin närstående
23 Vattenkastningsproblem Mål: Att patienten är besvärsfri urininkontinens blöja/skydd som passar ren och torr hud oro? fylld blåsa, svårt att tömma kateter?
24 Rölighet/trycksårsprofylax Mål: Att patienten ligger bekvämt med rätt och säker utrustning välbefinnande tryckavlastande hjälpmedel tex. specialmadrasser, kuddar huden inspekteras hälar, höfter, sakrum, öron torra och släta sängkläder vändning v.b personlig hygien (tvättning och ögonvård) Stockholms Sjukhem
25 Tarmfunktion Mål: Att patienten inte besväras av förstoppning eller diarré tecken på förstoppning tex. oro, diarré försiktig laxering/ magmassage endast vid besvär torrt och rent i sängen
26 Insikt/psykologisk stöd Mål: Att patienten på en lämpligt sätt har blivit medveten om sin situation viktigt att berätta för patienten vad som kommer att ske när det gäller omvårdnad kommunikation med patienten genom tal och beröring till och med patienten, inte över patienten
27 Religiöst/andligt/existentiellt stöd Mål: Att patienten får möjlighet att berätta om sådant som är viktigt för honom patienten/omgivningen kan uppleva oro för sig själv/andra existentiella frågor, livsfrågor LYSSNA och bekräfta! Ev. stöd av präst/andlig företrädare
28 Omsorg om närstående Mål: Att behoven hos dem som besöker patienten tillgodoses hälsobehov tex. mat, vila och sömn äldre personer som åsidosätter sina egna behov miljöombyte socialt stöd
29 Dokumentation av bristande Datum och klockslag symtomkontroll Vad som hände och varför Åtgärd Resultat Dokumentationen ligger till grund för fortsatt symtomkontroll och förbättringsarbete
30 Syfte: Konstaterande av dödsfall Att handläggning sker efter gällande rutin så att inga onödiga misstag sker Att information och rådgivning ges till närstående
31 7-steg implementeringsprogram 1. Kännedom om LCP via konferens, artikel etc. Kontakt med LCP-kontoret. 2. Överenskommelse med verksamhetsledning - kontaktsjuksköterska finns med tid avsatt för att stötta teamet i arbetet med LCP - enheten registrerar i Svenska Palliativregistret - godkänner att enheten registreras i Liverpool (görs av svenska LCPteamet) - LCP bör finnas med som ett kvalitetsmål i verksamhetsplaneringen 3 Introduktion för kontaktsjuksköterskor och läkare 4 Retrospektiv granskning av 10 journaler eller två år tillbaka i tiden 5 Introduktion och utbildning på enheten 6 Pilot på 10 patienter eller under ett år + journalgranskning 7 Fortsatt kontinuerlig kvalitetssäkring och kompetensutveckling. Utvärdering med stöd av Svenska Palliativregistret.
32 Här används LCP Antal enheter < > 50 England Argentina Holland Italien Nya Zeeland Schweiz Slovenien Sverige Tyskland Australien Indien Irland Island Japan Kina Norge Spanien
33 Hur vet vi att vi ger en god vård? Kvalitetssäkring Vård LCP Nöjda patienter/anhöriga! Dokumentation?
34 Kommunikation/insikt och religiöst/andligt stöd Språk pat Språk närst Insikt sjd pat Insikt sjd närst Insikt döende pat Insikt döende närst Andligt stöd pat Andligt stöd närst före efter
35 Erfarenheter av att arbeta enligt LCP Symtom som smärta, oro/ångest rosslingar minskade Dokumentationen förbättrades Gamla vanemässiga rutiner och omvårdnaden förbättrades Kommunikation/relation till patienten, närstående och inom teamet förbättrades Tid för dokumentation förkortades, mer tid kunde ägnas åt patienterna Patienten och närstående är införstådda i den planerade vården känner sig trygga och delaktiga i det som sker
36 Röster om LCP My Mum died 3 months ago. I miss her so much but we knew she was dying she knew she was dying we talked, but most of all, we laughed. She was cared for on the LCP for the last 3 days of her life - I said goodbye she died - time was precious but we used it wisely. Sedan vi började använda LCP är anhöriga mycket lugnare. De är trygga när de vet hur mycket vi gör för att patienten ska ha det bra Undersköterska i äldreomsorgen Patient's Daughter
37 Sammanfattning LCP LCP är ett verktyg för att förbättra vården av den döende LCP är evidensbaserat och kan användas av alla enheter som vårdar döende patienter LCP inte enbart ett dokument och en checklista - viktigt att se helheten LCP ger samverkansvinsterna och utvärderingsmöjligheterna LCP är ett dokument och arbetssätt som kontinuerligt utvärderas och utvecklas LCP rekommenderas i flera program och riktlinjer, t ex Nationella Vårdprogrammet för palliativ vård och Läkemedelsboken Men - LCP blir bara så bra som användarna gör det till
38 Jag... ett nationellt kvalitetsregister för fortsatt utveckling av vården i livets slutskede...och mina närstående är informerade om min situation....är smärtlindrad....är lindrad från övriga symtom....är ordinerad läkemedel vid behov....vårdas där jag vill dö....behöver inte dö ensam....vet att mina närstående får stöd. får den omvårdnad jag behöver.
39 Vet ni på er enhet. Hur många som: är informerade om att de är döende? dör med smärta? får munvård utförd regelbundet? är smärtlindrade? har någon hos sig i dödsögonblicket? Svaren kan du få med hjälp av Palliativregistret
40 Kan vi vara nöjda? n
41 LCP + Svenska Palliativregistret = stöd i kvalitetsarbetet död
42 MÅLET: Att förbättra vården för de döende Foto J. Forsell
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem Några
Läs merOmvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring
Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Stockholms Sjukhem Svenska Palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merKONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS NRS ANNAT
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merBertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör
Läs merSvenska palliativregistret
Svenska palliativregistret www.palliativ.se Jag...och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merVård i livets slut. När bot inte längre finns
Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna
Läs merVårdplan för döende enligt LCP (Utbildning)
Plats för egen logga Enhetens namn:... Patientens namn:... Avdelning:... Personnr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Utbildning) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear:
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merSundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merVårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus)
FÖR UTBILDNING Enhetens namn:... Namn:... Enhet/avd:... Pers.nr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear: Guidelines for managing
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merDefini on pallia v vård
Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala
Läs merKvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011
Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden
Läs merPalliativ vård. betala för 3! Gå 4
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs mer1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Läs merHur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merAne%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r
Ane%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r Vad ska vi prata om? Vad är NVP? Hur gick arbetet Bll? Testerna hur föll de ut? Hur går vi vidare? Foto: Anna- Lena Harmsund 2 Yrke A/1 - Arbetsterapeuter B/2 - Chefer
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
Läs merSmärtskattning är guld värd
Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet
Läs merGod vård och omsorg vid livets slut
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-03-09 Anna Gröneberg, mas Förvaltningsledning God vård och omsorg vid livets slut Bakgrund Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras
Läs merLiverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning
Jukka Nopsanen Slutrapport Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 2007 2008 Carl Johan Fürst, överläkare/professor
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merPalliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Läs merRiktlinje och rutin för vård i livets slutskede
Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merLeva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom
Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merSvensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende
Svensk standard Kvalitetsstandard för: Omsorg Service Omvårdnad Rehabilitering För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merDödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
Läs merVård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs mer1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 108 3(12) Innehållsförteckning
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merPalliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merEtiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merVad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merDet palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Läs merAktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv
Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i
Läs merVad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023
Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är
Läs merLokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm SN 2018 00176 Vårdprogram 1.0 1(7) Författare Datum: Datum fastställande: Palliativa gruppen 2019-06-04 Ange datum Sakgranskare
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merUTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merNärvård och Närsjukvård. Borås 10 mars 2011 Maj Rom
Närvård och Närsjukvård Borås 10 mars 2011 Maj Rom 2 Aldrig förr har så många fått del av så mycket hälso- och sjukvård med så goda resultat som idag. - Brister i hälso och sjukvård leder till ett onödigt
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merPalliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merHemsjukvård i Genk, Belgien
Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja
Läs merStockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway
Läs merRutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Läs merPalliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
Läs mer