Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning"

Transkript

1 Jukka Nopsanen Slutrapport Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden Carl Johan Fürst, överläkare/professor Stockholms Sjukhem

2 Förord Denna rapport beskriver ett utvecklingsprojekt som pågått och utgått från Stockholms Sjukhem. Vi vill rikta ett stort tack till Cancerfonden för förtroendet och för möjligheten att genom detta vårdutvecklingsprojekt sprida och implementera Liverpool Care Pathway (LCP) i Sverige och sprida kunskap om god vård i livets slutskede. Vi vill framföra ett varmt tack till kollegor vid Ludvika Palliativa team, Långbro Park, Ersta Hospice och Palliativa Enheten, Byle Gård som bistått i översättningsarbetet och varit styrgrupp för projektet. Tack också till ledningen till Stockholms Sjuhem som har gett projektet sitt stöd. Stockholm i februari 2012 Carl Johan Fürst Överläkare Professor Stockholms Sjukhem Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska Projektledare Stockholms Sjukhem

3 Sammanfattning I England utarbetades under 1990-talet en kunskapsbaserad standardvårdplan för vård av döende under de sista dygnen/veckan i livet, Liverpool Care Pathway (LCP). Vårdplanens syfte är att sprida kunskap från hospicevården till vården i övrigt. Inom ramen för ett vårdutvecklingsprojekt med stöd från Cancerfonden har en svensk översättning och ett sjustegs implmenteringsprogram utarbetas för svenska användare. LCP är uppbyggt kring viktiga kvalitetsmål för vården av den döende. Med stöd av LCP kan vården kvalitetssäkras, brister i rutiner och behov av kompetensutveckling uppmärksammas. Under två har vi informerat och introducerat LCP på ett 60-tal verksamheter i Sverige inom palliativa enheter, hemsjukvård, vård- och omsorgsboende samt sjukhuskliniker. LCP-konceptet innehåller en verktygslåda med beslutstöd, rutiner och checklistor för bedömning av patienters och närståendes problem och behov, behandling, uppföljning och dokumentation. Det innehåller också ett anpassat informationsmaterial till närstående och personal. LCP underlättar planeringen av vården de sista dygnen i livet och stödjer oerfaren personal att förstå den palliativa vårdens principer. Även palliativa enheter ser LCP som ett sätt att kvalitetssäkra vården under livets sista dygn. Vid införandet av LCP sker en jämförande journalgranskning före och efter införandet. Genomförda journalgranskningar visar på en markant förbättring av dokumentationen när LCP används. Vid avdelningar och enheter som infört LCP rapporterar personal att de känner sig säkrare med att identifiera patienten som döende och att kommunicera med patienter och närstående om planering av vården under livets sista tid. Personalen beskriver också en ökad medvetenhet om existentiella frågor. Att arbeta med LCP som stöd syftar till att förbättra vården av den döende. Den förbättrade vården bör avspeglas vid registrering av kvalitetsparametrar i Svenska Palliativregistret efter att patienten har avlidit. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 2 (16)

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Döende... 5 Palliativ vård... 5 Liverpool Care Pathway (LCP)... 7 Beslutsstöd... 9 Vårdutvecklingsprojektets syfte Metod/genomförande Resultat Diskussion Framgångsfaktorer Slutsats Referenser Bilagor LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 3 (16)

5 Inledning I statens offentliga utredning Döden angår oss alla - värdig vård i livets slut SOU 2001:6, anges som huvudförslag att alla patienter i livets slutskede skall tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor oavsett var i landet de vårdas (1). Detta innebär att vården bedrivs utifrån en aktiv helhetssyn, genom tvärprofessionellt sammansatt vårdteam som utgår från patientens behov och där närståendes behov av stöd beaktas genom hela processen. För att möjliggöra detta krävs en medveten kompetensutveckling och utbildningsinsatser på såväl sjukhus, särskilda boenden och i hemsjukvård. Kommittén understryker också vikten av att gemensamma mål upprättas mellan berörda personalgrupper och huvudmän. Utredningen överlämnades till riksdagen för beslut i januari 2001 och är till stora delar fortfarande tillämplig trots att 10 år gått. Utvecklingen av den palliativa vården drivs oftast av eldsjälar inom vårdprofessionerna, forskare, och framsynta lokala och regionala politiker och beslutsfattare. Kvalitet, säkerhet och gott bemötande är prioriterade områden inom dagens vård och omsorg. Ett framgångsrikt sätt att uppnå högt ställda mål för detta är att arbeta processorienterat med exempelvis standardvårdplaner som bygger på ett processinriktat arbetssätt där olika tidsmässiga steg och viktiga aktiviteter knyts samman. Systematisk dokumentation och kvalitetsindikatorer underlättar uppföljningen vilket är grunden för förbättringar, utveckling och möjlighet till jämförelser över tid och med andra verksamheter. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 4 (16)

6 Bakgrund Döende Vård av döende förekommer nästan överallt inom vården. I Sverige dör årligen ca personer. 80 % dör den långsamma, förväntade döden. Drygt 40 % dör på sjukhus, 30 % i särskilda boenden och ca 20 % i det egna hemmet (Socialstyrelsens dödsorsaksregister, 2006). En minoritet av döende vårdas och avlider på palliativa enheter. Det sker en successiv minskning av antalet patienter som dör inom akutsjukvården. Palliativ vård Enligt WHO:s definition av palliativ vård 2002 är målet för patienter och närstående livskvalitet som omfattar en helhetssyn av fysiska, psykiska, social och existentiella dimensioner av lidande och behov. Palliativ vård är traditionellt inriktad mot vård livets slutskede av cancerpatienter men är även tillämplig för andra sjukdomsgrupper. Vid all vård av svårt sjuka är det viktigt att kunna identifiera när patienten kommer in i slutfasen och bara har några dagar kvar till någon vecka kvar att leva. För att kunna göra detta på ett så tillförlitligt sätt som möjligt krävs en bedömning av om det är patientens grundsjukdom som progredierar och orsakar den försämring som leder till döden. Patienter i slutfasen blir ofta allt tröttare och sover större delen av dygnet, orkar inte längre gå upp ur sängen, dricker endast små klunkar och har svårt att ta tabletter. Det är lika viktigt för närstående som för patienten att kunna förbereda sig för det annalkande slutet. För att kunna erbjuda bästa möjliga vård och livskvalitet för patient och närstående under de sista dagarna måste en klar målsättning med den fortsatta vården göras upp med patient och närstående. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 5 (16)

7 Figur 1. Schematisk bild av olika sjukdomsförlopp i livets slutskede. Illustrerar skillnaden mellan en snabb eller långsam försämring som leder till döden respektive ett förlopp med upprepade livshotande tillstånd såsom vid akut hjärtsvikt eller akut försämring av KOL. När är patienten döende? High Cancer A Function High Hjärtsvikt/KOL/ multisvikt Low Time death Function B High Demens och ålderssvaghet Low Time death Function C Low death Time När döden är nära förestående är det viktigt att ta ställning till fortsatt läkemedelsbehandling, medicinska åtgärder och omvårdnadsinsatser måste göras i syfte att förskona patienten onödig behandling och åtgärder som t o m kan öka lidandet. Man måste också försäkra sig om att nödvändig symtomlindring ges i tid och på bästa möjliga sätt. Etiken kring att avsluta behandling och intentionen att symtomlindra ska klart framgå hos såväl patient och närstående som personalgrupp och finnas dokumenterad i patientjournalen. Inom onkologin och akutsjukvården är det övergripande målet att bota patienten. Utfallsmåtten blir i huvudsak kvantitativa som t ex antal botade patienter eller överlevnadstid. Patienterna kan klassificeras efter diagnos eller status. Situationen i livets slutskede kan se mycket olika ut. I vissa fall krävs specialiserad palliativ vård med kvalificerade palliativa insatser dygnet runt. För andra kan vård i livets slutskede vara en naturlig fortsättning på den symtomlindring och det stöd som de fått tidigare i form av allmän palliativ vård. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 6 (16)

8 Kvalitetsutveckling och uppföljning av palliativ vård är komplicerad. Eftersom målet för vården är optimalt välbefinnande för patient och närstående blir utfallsmåtten till stor del kvalitativa. Genom på förhand definierade kvantitativa mål kan anpassade utfallsmått skapas. Palliativ vård bör bedrivas överallt där döende patienter vårdas. Utbyggnad och tillgång till palliativ vård varierar i landet. På många håll pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom landsting och kommuner. På andra håll är vården bristfällig och utvecklingstakten långsam. (2) Ett av det mest effektiva sätten att höja vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserade och individualiserade standardvårdplaner med tydliga mål och riktlinjer (3). Liverpool Care Pathway (LCP) LCP kan beskrivas som en standardvårdplan för döende patienter under de sista dygnen/veckan. Det har utarbetats i Storbritannien med syftet att sprida kunskapen från palliativ vård till akutsjukvården och används förutom i Storbritannien även i länder både inom och utanför Europa. Med stöd av LCP kan vården uppnå en kunskapsbaserad standard i form av tydliga mål som är viktiga för patienter som bedöms vara döende och efter dödsfallet. Figur 2. LCP intial bedömning, kontinuerlig uppföljning och bedömning efter dödsfallet Förstå att patienten är döende timmar till dagar kvar LCP tre faser Initial bedömning Efter dödsfallet Kontinuerlig bedömning/behandling/ dialog LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 7 (16)

9 LCP kvalitetsmål för vård av döende: 1. Ställningstagande till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering utsatt 2. Subkutan vid behovsmedicinering ordinerad i läkemedelsjournal 3. Icke nödvändiga åtgärder avslutade 4. Förmåga att kommunicera på svenska bedömd som adekvat (patient och närstående) 5. Insikt om tillståndet bedömd (patient och närstående) 6. Bedömning av andliga och religiösa samt existentiella behov gjord (patient och närstående) 7. Tagit reda på hur närstående skall informeras om patientens förestående död 8. Anhöriga får praktisk information om enheten 9. Husläkare/inremitterande känner till patientens tillstånd 10. Planering av vården är förklarad och diskuterad (patient och närstående) 11. Närstående har förstått den planerade vården Inom ramen för LCP ska följande förväntade symtom bedömas regelbundet. Detta utesluter givetvis inte att även andra symtom bedöms och vid behov behandlas. Symtom som ska bedömas var 4: e timme eller vid varje hembesök: Smärta, andnöd, sekret i luftvägarna, illamående/kräkning, oro, agitation, miktionsproblem samt besvär från munhålan. Symtom som ska bedömas var 12: e timme eller vid varje hembesök: Rörlighet, trycksår, tarmfunktion, insikt, behöv av psykologiskt och religiöst/andligt stöd och behov av stöd för närstående. Efter dödsfallet ska ytterligare sju mål uppnås: 12. Primärvård/inremitterande informerad om att patienten har avlidit 13. Omhändertagande av den avlidne enligt gällande rutiner 14. Handläggning efter dödsfallet genomgången och utförd 15. Information till närstående om enhetens rutiner vid dödsfall 16. Omhändertagande av den avlidnes personliga tillhörigheter enligt enhetens rutin 17. Skriftlig information och rådgivning given till berörda personer 18. Informationsbroschyr om sorg/sorgarbete lämnad LCP används som journal där avvikelsen från målen dokumenteras. LCP kan ersätta all annan dokumentation förutom läkemedelslistan och målsättning är att även uppnådd symtomkontroll dokumenteras i LCP. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen har uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 8 (16)

10 patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling av vården av döende (3). Undersökningar efter införandet av LCP i Storbritannien och Nya Zeeland (4-10) har visat att personalen rapporterar större trygghet att diskutera den planerade vården vid livets slut med närstående och att be om vidbehovs medicinering i förväg. Sjuksköterskor ser även en generell förbättring av symtomlindringen sedan LCP infördes. De anger också att de kan ha en öppnare kommunikation med närstående om att patienten är döende. Även om man alltid gör sitt bästa finns det nu kunskap om varför man gör det man gör och detta ger en ökad säkerhet. Genom att använda LCP blir målet med vården klart och tydligt och eftersom LCP leder till en systematisk uppföljning av olika symtom får patienten en bättre symtomlindring. Införandet av LCP kräver stöd från den egna organisationens ledning och personalen måste ges möjlighet att förstå processen. Sjuksköterskor som fått stöd av en klinisk samordnare för LCP rapporterar att de känner ett ökat självförtroende både vad gäller kunskaper och beslutfattande. LCP-dokumentet har årligen utvärderats av en multidicplinär styrgrupp i Storbritannien. Utvärderingarna innefattar utveckling av dokumentet i förhållande till ny forskning och återkoppling från kliniska LCPanvändare i syfte att ytterligare förbättra vården för den döende patienten. Beslutsstöd Kopplat till LCP finns ett beslutsstöd för läkemedelsanvändning vid behov. De vanligaste symtom som uppträder i livets slutskede har en föreslagen behandling att administrera subkutant vid behov. Läkemedlen är valda utifrån olika läkemedelsgrupper med de enskilda preparaten kan givetvis variera utifrån de beslut som tas vid respektive verksamhet. Det är viktigt med en gemensamt överenskommen läkemedelslista eftersom det underlättar för jourhavande läkare, oerfarna läkare och för sjuksköterskor och för att tillhandahålla dessa läkemedel på respektive vårdenhet. Tabell 1 Sammanställning av rekommenderade läkemedel och doser till patient som inte tidigare står på läkemedlet. Symptom Läkemedel Grunddosering, s.c. Smärta Morfin Inj 10 mg/ml, ,5 ml Andnöd Morfin Inj 10 mg/ml, ,5 ml Rosslingar Robinul Inj 0,2 mg/ml, 1 ml Oro Midazolam Inj 5 mg/ml, 0,25-0,5 ml Illamående Haldol 5 mg/ml, 1-2 ml Konfusion Haldol 5 mg/ml, 1-2 ml LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 9 (16)

11 Vårdutvecklingsprojektets syfte Att införa en evidensbaserad standardvårplan för kvalitetssäkring inom all vård av döende patienter i Sverige Liverpool Care Pathway (LCP). Metod/genomförande Före projektstart hade en grupp med representanter från Stockholms Sjukhem, Palliativa teamet i Ludvika, Långbro Park och Ersta Hospice översatt det engelska originaldokumentet till svenska och pilottestat dokumentet före projektstart. Översättningen har följt EORTC:s manual med bland annat tillbakaöversättning och testning av face validity. Översättningarna är godkända av LCP kansliet i Liverpool. Inom projektet har ett program i sju steg utarbetats. Det implementerar vårdprogrammet enligt LCP på enheter som vårdar döende patienter (specialiserad palliativ slutenvård, hemsjukvård, sjukhem/särskilt boende, sjukhus). 1. Information till intresserade enheter 2. Överenskommelse enligt samarbetsavtal 3. Introduktionsdag för LCP-ansvariga sjuksköterskor och läkare 4. Journalgranskning före LCP start 5. Introduktion på enheten och start av LCP 6. Journalgranskning med LCP 7. Fortsatt kontinuerlig kvalitetssäkring och kompetensförbättring. Utvärdering med stöd av Svenska Palliativregistret. Resultat Under projekttiden ( ) har information om LCP getts på Stockholms Sjukhem och på olika enheter i hela landet vid ett 50-tal tillfällen personer har deltagit vid varje tillfälle och ca 1800 personer har fått information om LCP. Under projekttiden har ett 60 tal enheter fått introduktion för att använda LCP med spridning från Trelleborg i söder till Arvidsjaur i norr. 58 enheter har startat: Palliativa enheter 19 Hemsjukvård 8 Vård- och omsorgsboende 22 Sjukhuskliniker 9 LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 10 (16)

12 Tabell 2 Enheter som använder LCP i Sverige Fullgjort Påbörjat journalgranskning journalgranskning före LCPstart före LCPstart Hospice/palliativ enhet Fullgjort journalgranskning efter LCPstart Hemsjukvård Vård- och omsorgsboende Sjukhusavd Påbörjat journalgranskning efter LCPstart Vid två av pilotavdelningarna har uppföljande journalgranskningar gjorts för att kontrollera att kvalitén av dokumentationen vid livets sista dagar bibehållits, om kunskapsbrister finns och om ytterligare kompetensutveckling behövs. Journalgranskningarna kan också ligga till grund för diskussioner om arbetssätt och rutiner på avdelningen. Journalgranskningarna vid de 9 enheter som utförd sådan före och efter start av LCP visar på stor förbättring av dokumentationen sedan LCP införts. Tabell 3 Resultat journalgranskningar före och efter start av LCP MÅL Intialbedömning 1. Ställningstagande till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering utsatt 2. Subkutan vid behovs medicinering ordinerad Dokumenterat i andel granskade journaler före LCP % Analgetika Sedativa Antikolinergika Antiemetika Sedativa/opioid Icke nödvändiga åtgärder avslutade Blodprovstagning Antibiotika Intravenös tillförsel Hjärtlungräddning Inaktivera inplanterad defibrillator a Icke nödvändiga omvårdnadsåtgärder avslutade 3b Pump kopplad enligt ord inom 4 tim Dokumenterat i andel granskade journaler med LCP % LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 11 (16)

13 4. Förmåga att kommunicera på svenska bedömd som adekvat Patient Närstående a Insikt om tillståndet, diagnos bedömd Patient Närstående b Insikt om att patienten är döende Patient Närstående Bedömning av andliga och religiösa samt existentiella behov gjord Patient Närstående Tagit reda på hur närstående skall informeras om patientens förestående död Anhöriga får praktisk information om enheten 9. Husläkare/inremitterande känner till patientens tillstånd Planering av vården är förklarad och diskuterad med Patient Närstående Anhöriga/närstående har förstått den planerade vården Kontinuerlig bedömning av symtom och omvårdnadsbehov Smärta Oro/Agitation Sekret i luftvägarna Illamående och kräkning Andnöd Munvård Vattenkastningproblem Medicinering Rörlighet/trycksårsprofylax Tarmfunktion 7 89 Insikt psykologiskt stöd Patient 6 88 Närstående Religiöst/andligt/existentiellt stöd 0 85 Omsorg om närstående LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 12 (16)

14 Konstaterande av dödsfall 12. Primärvård/inremitterande informerad om att patienten har avlidit 13. Omhändertagande av den avlidne enligt gällande rutiner 14. Handläggning efter dödsfallet genomgången och utförd 15. Information till närstående om enhetens rutiner vid dödsfall 16. Omhändertagande av den avlidnes personliga tillhörigheter enligt enhetens rutin 17. Erforderlig skriftlig information och rådgivning given till berörda personer 18. Informationsbroschyr om sorg/sorgarbete lämnad En uppföljningsdag med syfte att utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaper om vård under livets sista dagar arrangerades för enheter som börjat använda LCP. Drygt 30 deltagare från 15 enheter kom till uppföljningsdagen. Läkare och sjuksköterskor som använder LCP uppger att de känner sig säkrare i att identifiera patienten som döende, att kommunicera med patient och närstående och för att planera för vården de sista dygnen i livet. De rapporterar också att de blivit mer medvetna om psykologiska och existentiella aspekter. Oerfaren personal får stöd att förstå den palliativa vårdens principer. Även på palliativa enheter uppfattas LCP som ett instrument att kvalitetssäkra vården de sista dygnen i patientens liv. Informationsbroschyrer för närstående och guide för användning av LCP har översatts och bearbetats liksom mallar för journalgranskning före och efter start av LCP. En hemsida har byggts upp för att sprida information om LCP. Diskussion Det är en stor utmaning för all sjukvårdspersonal att bedöma om en svårt sjuk patient är döende eller om tillståndet är behandlingsbart och övergående. Det ställs stora krav på kunskap och ett förhållningssätt där sjukdom och behandling sätts i ett sammanhang med etiska överväganden och god kommunikation med patienten och dess närstående. LCP är ett multiprofessinellt redskap och innebär att vårdteamet tillsammans steg för steg tar ställning till relevanta frågeställningar i vården av den döende. Det är allas ansvar att identifiera när en patient är döende men det är läkaren som gör den medicinska bedömningen. Teamet måste utifrån en gemensam etisk plattform ta ställning vad som bör och kan göras, både medicinskt och omvårdnadsmässigt för att minimera lidandet för patient och närstående. Vårdens målsättning kommuniceras till patient och närstående och dokumenteras tydligt med stöd av LCP. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 13 (16)

15 Vid införandet av LCP är det viktigt att verksamhetsledningen stödjer och förstår vikten av arbetssättet. All personal måste informeras och introduceras eftersom arbetet med den döende patienten sker i team där varje yrke har sin särskilda roll. Det är viktigt att se LCP som ett dokumentationsstöd och kvalitetssäkringsinstrument och inte enbart som en checklista. Inom äldreomsorgen har införandet LCP inneburit en översyn och förändring av basförrådet av läkemedel då de läkemedel som rekommenderas i LCP inte används på alla vård- och omsorgsboenden. Arbetslaget behöver en engagerad LCP-ansvarig sjuksköterska som med stöd av en ansvarig läkare driver användningen av LCP framåt och håller sig uppdaterad om nya rön om vård i livets slutskede och utvecklingen av LCP. Framgångsfaktorer Journalgranskningarna som gjorts före och efter införandet av LCP visar på stora förbättringar i dokumentationen. Vi är skolade att i första hand journalföra problem och åtgärder. LCP hjälper oss att uppmärksamma vanliga symtom som annars lätt negligeras. Att arbeta enligt LCP innebär en kvalitetssäkring där även symptomfrihet dokumenteras. Reaktioner vid införandet har varit att behovet av kvalitetssäkring av vård i livets slutskede har funnits länge och att LCP ger en strategi för all personal att kontrollera att patienten får bästa tänkbara vård. Personalen rapporterar en trygghet i att omvårdnaden utförs enligt överenskommelse, och att de andliga/existentiella/religiösa frågorna får mer utrymme. Personalen anser också att de är mer lyhörda och kan planera för vård i livets slutskede tidigare tillsammans med patient och närstående än innan de använde LCP. Möjligheten till utvärdering upplevs som positiv för de enheter som utfört journalgranskning både före och efter införandet av LCP. Det som utförts finns på pränt. Graden av måluppfyllelser i journalgranskningarna ger möjlighet till reflektion över arbetssätt och rutiner. Svårigheter Oregelbunden läkarbemanning är en svårighet vid införande av nya rutiner. Vid vårdomsorgsboenden kan omvårdnadspersonalen komma från en arbetsgivare, sjuksköterskorna ha en annan chef och läkarna komma från ytterligare en organisation. Arbetet bygger på samverkan mellan olika yrkeskategorier som kan vara svårt att uppnå när kontinuiteten brister. Några av målen upplevs inte relevanta för svenska förhållanden eller den egna verksamheten men LCP är ett dokument och arbetssätt som fortlöpande utvärderas och utvecklas. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 14 (16)

16 I Sverige sker, till skillnad från flera andra länder som använder LCP, journalföring i olika datasystem. Ett gemensamt system för att överföra LCP som en modul i samtliga journaldatasystem är något som behöver utarbetats för att LCP ska kunna användas fullt ut i Sverige. Slutsats Genom att använda LCP kan vården i livets slutskede leva upp till en kunskapsbaserad standard i form av tydligt definierade mål som bedöms som viktiga i livets slutfas. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling för vården av döende patienter. Inom EU har ett samarbetsprojekt, OPCARE 9, mellan nio länder haft som syfte att implementera forskningsresultat och kartlägga och initiera forskning om vården under livets sista dagar. Fortsatt utveckling av LCP är en del av det arbetet och den svenska OPCARE9-gruppen har samlat svenska erfarenheter från den nuvarande LCP version 11 och påverkat utvecklingen av version 12 som ännu inte är översatt till svenska. Den senaste utvecklingen innebär en internationellt överenskommen model pathway som i viss mån kan anpassas till nationella/regionala behov och förhållanden. Detta kommer för svensk del underlätta samverkan med kvalitetsregistret, Svenska Palliativregistret. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 15 (16)

17 Referenser 1. SOU 2001:6 Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut. Slutbetänkande av kommittén om vård i livets slutskede. Stockholms offentliga utredningar Socialdepartementet 2. SoS 2006 Vård i livets slutskede Socialstyrelsens bedömning av utveckling i landsting och kommuner 3. Lunder S, Sauter S, Fürst CJ. Evidence based palliative care: beliefs and evidence for changing practice. Palliative Med 2004; 18: Ellershaw J, Wilkinson. Care of the dying a pathway to excellences. Oxford Univ Press 2003, 2nd edition Ellershaw JE, Duffy A, Woodland C. Introducing the Liverpool Care Pathway into nursing homes. Nurs Older People Oct; 18(9): Jack BA, Gambles M, Murphy D, Ellershaw JE. Nurses perception of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in the acute setting. Int J Palliat Nurse 2003 Sep; 9(9): McNicholl MP, Dunne K, Garvey A, Sharkey R, Bradley A. Using the Liverpool Care Pathway for a dying patient. Nurs Stand May 31-Jun 6; 20(38): Taylor AJ, Randell C. Processmapping: Enhancing the implementation of the Liverpool Care Pathway. Int J Palliat Nurs Apr; 13(4): Mellor F, Foley T, Conolly M, Mercer V, Spanswick M. Role of clinical facilitator in introducing an integrated care pathway for care of the dying. Int J Palliat Nurs Oct; 10(10: Ellershaw J. Care of the dying: What a difference an LCP makes! Palliat Med Jul; 21(5): Bilagor 1) Formulär Vårdplan för döende enligt LCP Slutenvård SE (Version /LCP nov 2005-version 11) 2) Formulär Vårdplan för döende enligt LCP vård i hemmet (Version 1.5/LCP nov 2005-version) 3) Informationsmaterial till närstående 4) Informationsmaterial till användare 5) Utskrift av hemsida, 6) Poster LCP in Sweden, International LCP conference ) Artikel Nordisk geriatric nr LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 16 (16)

18 Plats för egen logga Enhetens namn:... Patientens namn:... Avdelning:... Personnr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Slutenvård) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear: Guidelines for managing the last Days of Life in Adults. London: The National Council for Palliative Care Ellershaw JE, Wilkinson S (2003) Care of the dying: A pathway to excellence. Oxford: Oxford University Press Instruktioner: 1. Alla mål är markerade med fet stil. Åtgärder som direkt leder till målen har normal stil. 2. Riktlinjer för palliativa åtgärder återfinns i slutet av vårdplanen. Använd dessa vid behov. Ansvarig/läkaren är fri att agera utifrån sin professionella bedömning men varje avsteg från vårdplanen måste kommenteras i multidisciplinära noteringar. Kriterier för att använda vårdplanen Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet skall ha övervägts Det multiprofessionella teamet har enats om att patienten är döende och två av följande kriterier kan vara uppfyllda: Patienten är sängbunden Medvetandesänkt Kan endast dricka små klunkar Kan inte längre svälja tabletter Ansvarig läkare:... Ansvarig sjuksköterska: Datum:... LCP Svenska, Slutenvård version / LCP Nov 2005-version 11 1

19 Signaturlista för all personal som dokumenterar i vårdplanen Namn (textat) Namnteckning Signatur Yrke Datum LCP Svenska, Slutenvård / LCP Nov 2005-version 11 2

20 Namn:... Personnr:... Startdatum:... Klockslag:... Del 1 Diagnos och patientdata Initial bedömning Primär:... Sekundär:... Inskrivningsdatum:... Personnr:... Kvinna Man Status Oförmögen att svälja Ja Nej Medvetenhet/insikt Ja Nej Illamående Ja Nej Vid medvetande/vaken Ja Nej Kräkningar Ja Nej Urinvägsbesvär Ja Nej Förstoppning Ja Nej KAD Ja Nej Förvirring Ja Nej Rosslig andning Ja Nej Agitation Ja Nej Dyspné/andnöd Ja Nej Motoriskt oro Ja Nej Smärta Ja Nej Ångest/oro Ja Nej Övrigt Ja Nej Symtomlindring Mål 1: Tagit ställning till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering är utsatt Ja Nej Nödvändiga perorala läkemedel omräknade till subkutan administrering och pump vid behov påbörjad. Ej nödvändig medicinering är utsatt. Mål 2: Mål 3: Subkutan vid behovsmedicinering är ordinerad i läkemedelsjournalen (se riktlinjer längst bak i vårdplanen) Smärta Analgetika Ja Nej Agitation/oro/ångest Anxiolytika/sedativa Ja Nej Rosslig andning Antikolinergika Ja Nej Illamående och kräkningar Antiemetika Ja Nej Andnöd Sedativa/opioid Ja Nej Icke nödvändiga åtgärder är avslutade Blodprovstagning Ja Nej ej tillämpl. Antibiotika Ja Nej ej tillämpl. Intravenös tillförsel (vätska/läkemedel) Ja Nej ej tillämpl. Dokumenterat att hjärt-lungräddning ej ska utföras Ja Nej Inplanterad defibrillator är inaktiverad Ja Nej ej tillämpl. Diagnos, status samt mål 1-3 är bedömda och dokumenterade: Läkarens signatur:... Datum:... Mål 3a: Beslut är fattat att avsluta icke nödvändiga omvårdnadsåtgärder Ja Nej Exempelvis vändschema lägesändringar endast för välbefinnandet överväg antidecubitusmadrass, avsluta blodtrycks-, puls- och tempregistrering, vätskelista och saturationsmätning. Mål 3b: Pump är kopplad inom 4 timmar efter läkarordination Ja Nej ej tillämpl. Sjuksköterskans signatur:... Datum:... Klockslag:... LCP Svenska, Slutenvård / LCP Nov 2005-version 11 3

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar vi

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Framtidsplan för Specialiserad Palliativ Vård

Framtidsplan för Specialiserad Palliativ Vård Framtidsplan för Specialiserad Palliativ Vård Specialitetsgruppen i palliativ vård. Ulrika Gärdsback, ordförande specialitetsgruppen palliativ vård. Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Vårdboende, Hemvård, Funktionsstöd, Biståndskontoret Karlstad 2015-09-01 verksamhetsutvecklare Instruktion gällande omhändertagande av avliden

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

LCP Liverpool Care Pathway. Palliativregistret kvalitetsregistret för döende. Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9

LCP Liverpool Care Pathway. Palliativregistret kvalitetsregistret för döende. Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9 Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9 I förra månadens nyhetsbrev fanns en enkät med några frågor om nyhetsbrevet och SPN. Det är få som har svarat på enkäten och vi behöver få mer information om vilka

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Ersätter: 120201 Gäller fr.o.m.: 130801 Reviderat av:a-c Gunnarsson MAS.

Ersätter: 120201 Gäller fr.o.m.: 130801 Reviderat av:a-c Gunnarsson MAS. 4.1 Bakgrund Döendet är en process som sträcker sig från en viss tidpunkt fram till dess man dör. Det kan röra sig om sekunder, timmar eller dagar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall all vård vara

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR

ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Sara Nordenhielm 1 Innehåll Förord... 6 Ordlista... 8 Om boken... 10 Tema 1. Vad är palliativ vård och omsorg?...18 Tema

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Palliativ vård ser hela patienten

Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt,

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer