Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning"

Transkript

1 Jukka Nopsanen Slutrapport Liverpool Care Pathway för vård av döende (LPC) Kunskapsbaserad kvalitetsutvecklning Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden Carl Johan Fürst, överläkare/professor Stockholms Sjukhem

2 Förord Denna rapport beskriver ett utvecklingsprojekt som pågått och utgått från Stockholms Sjukhem. Vi vill rikta ett stort tack till Cancerfonden för förtroendet och för möjligheten att genom detta vårdutvecklingsprojekt sprida och implementera Liverpool Care Pathway (LCP) i Sverige och sprida kunskap om god vård i livets slutskede. Vi vill framföra ett varmt tack till kollegor vid Ludvika Palliativa team, Långbro Park, Ersta Hospice och Palliativa Enheten, Byle Gård som bistått i översättningsarbetet och varit styrgrupp för projektet. Tack också till ledningen till Stockholms Sjuhem som har gett projektet sitt stöd. Stockholm i februari 2012 Carl Johan Fürst Överläkare Professor Stockholms Sjukhem Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska Projektledare Stockholms Sjukhem

3 Sammanfattning I England utarbetades under 1990-talet en kunskapsbaserad standardvårdplan för vård av döende under de sista dygnen/veckan i livet, Liverpool Care Pathway (LCP). Vårdplanens syfte är att sprida kunskap från hospicevården till vården i övrigt. Inom ramen för ett vårdutvecklingsprojekt med stöd från Cancerfonden har en svensk översättning och ett sjustegs implmenteringsprogram utarbetas för svenska användare. LCP är uppbyggt kring viktiga kvalitetsmål för vården av den döende. Med stöd av LCP kan vården kvalitetssäkras, brister i rutiner och behov av kompetensutveckling uppmärksammas. Under två har vi informerat och introducerat LCP på ett 60-tal verksamheter i Sverige inom palliativa enheter, hemsjukvård, vård- och omsorgsboende samt sjukhuskliniker. LCP-konceptet innehåller en verktygslåda med beslutstöd, rutiner och checklistor för bedömning av patienters och närståendes problem och behov, behandling, uppföljning och dokumentation. Det innehåller också ett anpassat informationsmaterial till närstående och personal. LCP underlättar planeringen av vården de sista dygnen i livet och stödjer oerfaren personal att förstå den palliativa vårdens principer. Även palliativa enheter ser LCP som ett sätt att kvalitetssäkra vården under livets sista dygn. Vid införandet av LCP sker en jämförande journalgranskning före och efter införandet. Genomförda journalgranskningar visar på en markant förbättring av dokumentationen när LCP används. Vid avdelningar och enheter som infört LCP rapporterar personal att de känner sig säkrare med att identifiera patienten som döende och att kommunicera med patienter och närstående om planering av vården under livets sista tid. Personalen beskriver också en ökad medvetenhet om existentiella frågor. Att arbeta med LCP som stöd syftar till att förbättra vården av den döende. Den förbättrade vården bör avspeglas vid registrering av kvalitetsparametrar i Svenska Palliativregistret efter att patienten har avlidit. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 2 (16)

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Döende... 5 Palliativ vård... 5 Liverpool Care Pathway (LCP)... 7 Beslutsstöd... 9 Vårdutvecklingsprojektets syfte Metod/genomförande Resultat Diskussion Framgångsfaktorer Slutsats Referenser Bilagor LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 3 (16)

5 Inledning I statens offentliga utredning Döden angår oss alla - värdig vård i livets slut SOU 2001:6, anges som huvudförslag att alla patienter i livets slutskede skall tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor oavsett var i landet de vårdas (1). Detta innebär att vården bedrivs utifrån en aktiv helhetssyn, genom tvärprofessionellt sammansatt vårdteam som utgår från patientens behov och där närståendes behov av stöd beaktas genom hela processen. För att möjliggöra detta krävs en medveten kompetensutveckling och utbildningsinsatser på såväl sjukhus, särskilda boenden och i hemsjukvård. Kommittén understryker också vikten av att gemensamma mål upprättas mellan berörda personalgrupper och huvudmän. Utredningen överlämnades till riksdagen för beslut i januari 2001 och är till stora delar fortfarande tillämplig trots att 10 år gått. Utvecklingen av den palliativa vården drivs oftast av eldsjälar inom vårdprofessionerna, forskare, och framsynta lokala och regionala politiker och beslutsfattare. Kvalitet, säkerhet och gott bemötande är prioriterade områden inom dagens vård och omsorg. Ett framgångsrikt sätt att uppnå högt ställda mål för detta är att arbeta processorienterat med exempelvis standardvårdplaner som bygger på ett processinriktat arbetssätt där olika tidsmässiga steg och viktiga aktiviteter knyts samman. Systematisk dokumentation och kvalitetsindikatorer underlättar uppföljningen vilket är grunden för förbättringar, utveckling och möjlighet till jämförelser över tid och med andra verksamheter. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 4 (16)

6 Bakgrund Döende Vård av döende förekommer nästan överallt inom vården. I Sverige dör årligen ca personer. 80 % dör den långsamma, förväntade döden. Drygt 40 % dör på sjukhus, 30 % i särskilda boenden och ca 20 % i det egna hemmet (Socialstyrelsens dödsorsaksregister, 2006). En minoritet av döende vårdas och avlider på palliativa enheter. Det sker en successiv minskning av antalet patienter som dör inom akutsjukvården. Palliativ vård Enligt WHO:s definition av palliativ vård 2002 är målet för patienter och närstående livskvalitet som omfattar en helhetssyn av fysiska, psykiska, social och existentiella dimensioner av lidande och behov. Palliativ vård är traditionellt inriktad mot vård livets slutskede av cancerpatienter men är även tillämplig för andra sjukdomsgrupper. Vid all vård av svårt sjuka är det viktigt att kunna identifiera när patienten kommer in i slutfasen och bara har några dagar kvar till någon vecka kvar att leva. För att kunna göra detta på ett så tillförlitligt sätt som möjligt krävs en bedömning av om det är patientens grundsjukdom som progredierar och orsakar den försämring som leder till döden. Patienter i slutfasen blir ofta allt tröttare och sover större delen av dygnet, orkar inte längre gå upp ur sängen, dricker endast små klunkar och har svårt att ta tabletter. Det är lika viktigt för närstående som för patienten att kunna förbereda sig för det annalkande slutet. För att kunna erbjuda bästa möjliga vård och livskvalitet för patient och närstående under de sista dagarna måste en klar målsättning med den fortsatta vården göras upp med patient och närstående. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 5 (16)

7 Figur 1. Schematisk bild av olika sjukdomsförlopp i livets slutskede. Illustrerar skillnaden mellan en snabb eller långsam försämring som leder till döden respektive ett förlopp med upprepade livshotande tillstånd såsom vid akut hjärtsvikt eller akut försämring av KOL. När är patienten döende? High Cancer A Function High Hjärtsvikt/KOL/ multisvikt Low Time death Function B High Demens och ålderssvaghet Low Time death Function C Low death Time När döden är nära förestående är det viktigt att ta ställning till fortsatt läkemedelsbehandling, medicinska åtgärder och omvårdnadsinsatser måste göras i syfte att förskona patienten onödig behandling och åtgärder som t o m kan öka lidandet. Man måste också försäkra sig om att nödvändig symtomlindring ges i tid och på bästa möjliga sätt. Etiken kring att avsluta behandling och intentionen att symtomlindra ska klart framgå hos såväl patient och närstående som personalgrupp och finnas dokumenterad i patientjournalen. Inom onkologin och akutsjukvården är det övergripande målet att bota patienten. Utfallsmåtten blir i huvudsak kvantitativa som t ex antal botade patienter eller överlevnadstid. Patienterna kan klassificeras efter diagnos eller status. Situationen i livets slutskede kan se mycket olika ut. I vissa fall krävs specialiserad palliativ vård med kvalificerade palliativa insatser dygnet runt. För andra kan vård i livets slutskede vara en naturlig fortsättning på den symtomlindring och det stöd som de fått tidigare i form av allmän palliativ vård. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 6 (16)

8 Kvalitetsutveckling och uppföljning av palliativ vård är komplicerad. Eftersom målet för vården är optimalt välbefinnande för patient och närstående blir utfallsmåtten till stor del kvalitativa. Genom på förhand definierade kvantitativa mål kan anpassade utfallsmått skapas. Palliativ vård bör bedrivas överallt där döende patienter vårdas. Utbyggnad och tillgång till palliativ vård varierar i landet. På många håll pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom landsting och kommuner. På andra håll är vården bristfällig och utvecklingstakten långsam. (2) Ett av det mest effektiva sätten att höja vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserade och individualiserade standardvårdplaner med tydliga mål och riktlinjer (3). Liverpool Care Pathway (LCP) LCP kan beskrivas som en standardvårdplan för döende patienter under de sista dygnen/veckan. Det har utarbetats i Storbritannien med syftet att sprida kunskapen från palliativ vård till akutsjukvården och används förutom i Storbritannien även i länder både inom och utanför Europa. Med stöd av LCP kan vården uppnå en kunskapsbaserad standard i form av tydliga mål som är viktiga för patienter som bedöms vara döende och efter dödsfallet. Figur 2. LCP intial bedömning, kontinuerlig uppföljning och bedömning efter dödsfallet Förstå att patienten är döende timmar till dagar kvar LCP tre faser Initial bedömning Efter dödsfallet Kontinuerlig bedömning/behandling/ dialog LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 7 (16)

9 LCP kvalitetsmål för vård av döende: 1. Ställningstagande till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering utsatt 2. Subkutan vid behovsmedicinering ordinerad i läkemedelsjournal 3. Icke nödvändiga åtgärder avslutade 4. Förmåga att kommunicera på svenska bedömd som adekvat (patient och närstående) 5. Insikt om tillståndet bedömd (patient och närstående) 6. Bedömning av andliga och religiösa samt existentiella behov gjord (patient och närstående) 7. Tagit reda på hur närstående skall informeras om patientens förestående död 8. Anhöriga får praktisk information om enheten 9. Husläkare/inremitterande känner till patientens tillstånd 10. Planering av vården är förklarad och diskuterad (patient och närstående) 11. Närstående har förstått den planerade vården Inom ramen för LCP ska följande förväntade symtom bedömas regelbundet. Detta utesluter givetvis inte att även andra symtom bedöms och vid behov behandlas. Symtom som ska bedömas var 4: e timme eller vid varje hembesök: Smärta, andnöd, sekret i luftvägarna, illamående/kräkning, oro, agitation, miktionsproblem samt besvär från munhålan. Symtom som ska bedömas var 12: e timme eller vid varje hembesök: Rörlighet, trycksår, tarmfunktion, insikt, behöv av psykologiskt och religiöst/andligt stöd och behov av stöd för närstående. Efter dödsfallet ska ytterligare sju mål uppnås: 12. Primärvård/inremitterande informerad om att patienten har avlidit 13. Omhändertagande av den avlidne enligt gällande rutiner 14. Handläggning efter dödsfallet genomgången och utförd 15. Information till närstående om enhetens rutiner vid dödsfall 16. Omhändertagande av den avlidnes personliga tillhörigheter enligt enhetens rutin 17. Skriftlig information och rådgivning given till berörda personer 18. Informationsbroschyr om sorg/sorgarbete lämnad LCP används som journal där avvikelsen från målen dokumenteras. LCP kan ersätta all annan dokumentation förutom läkemedelslistan och målsättning är att även uppnådd symtomkontroll dokumenteras i LCP. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen har uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 8 (16)

10 patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling av vården av döende (3). Undersökningar efter införandet av LCP i Storbritannien och Nya Zeeland (4-10) har visat att personalen rapporterar större trygghet att diskutera den planerade vården vid livets slut med närstående och att be om vidbehovs medicinering i förväg. Sjuksköterskor ser även en generell förbättring av symtomlindringen sedan LCP infördes. De anger också att de kan ha en öppnare kommunikation med närstående om att patienten är döende. Även om man alltid gör sitt bästa finns det nu kunskap om varför man gör det man gör och detta ger en ökad säkerhet. Genom att använda LCP blir målet med vården klart och tydligt och eftersom LCP leder till en systematisk uppföljning av olika symtom får patienten en bättre symtomlindring. Införandet av LCP kräver stöd från den egna organisationens ledning och personalen måste ges möjlighet att förstå processen. Sjuksköterskor som fått stöd av en klinisk samordnare för LCP rapporterar att de känner ett ökat självförtroende både vad gäller kunskaper och beslutfattande. LCP-dokumentet har årligen utvärderats av en multidicplinär styrgrupp i Storbritannien. Utvärderingarna innefattar utveckling av dokumentet i förhållande till ny forskning och återkoppling från kliniska LCPanvändare i syfte att ytterligare förbättra vården för den döende patienten. Beslutsstöd Kopplat till LCP finns ett beslutsstöd för läkemedelsanvändning vid behov. De vanligaste symtom som uppträder i livets slutskede har en föreslagen behandling att administrera subkutant vid behov. Läkemedlen är valda utifrån olika läkemedelsgrupper med de enskilda preparaten kan givetvis variera utifrån de beslut som tas vid respektive verksamhet. Det är viktigt med en gemensamt överenskommen läkemedelslista eftersom det underlättar för jourhavande läkare, oerfarna läkare och för sjuksköterskor och för att tillhandahålla dessa läkemedel på respektive vårdenhet. Tabell 1 Sammanställning av rekommenderade läkemedel och doser till patient som inte tidigare står på läkemedlet. Symptom Läkemedel Grunddosering, s.c. Smärta Morfin Inj 10 mg/ml, ,5 ml Andnöd Morfin Inj 10 mg/ml, ,5 ml Rosslingar Robinul Inj 0,2 mg/ml, 1 ml Oro Midazolam Inj 5 mg/ml, 0,25-0,5 ml Illamående Haldol 5 mg/ml, 1-2 ml Konfusion Haldol 5 mg/ml, 1-2 ml LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 9 (16)

11 Vårdutvecklingsprojektets syfte Att införa en evidensbaserad standardvårplan för kvalitetssäkring inom all vård av döende patienter i Sverige Liverpool Care Pathway (LCP). Metod/genomförande Före projektstart hade en grupp med representanter från Stockholms Sjukhem, Palliativa teamet i Ludvika, Långbro Park och Ersta Hospice översatt det engelska originaldokumentet till svenska och pilottestat dokumentet före projektstart. Översättningen har följt EORTC:s manual med bland annat tillbakaöversättning och testning av face validity. Översättningarna är godkända av LCP kansliet i Liverpool. Inom projektet har ett program i sju steg utarbetats. Det implementerar vårdprogrammet enligt LCP på enheter som vårdar döende patienter (specialiserad palliativ slutenvård, hemsjukvård, sjukhem/särskilt boende, sjukhus). 1. Information till intresserade enheter 2. Överenskommelse enligt samarbetsavtal 3. Introduktionsdag för LCP-ansvariga sjuksköterskor och läkare 4. Journalgranskning före LCP start 5. Introduktion på enheten och start av LCP 6. Journalgranskning med LCP 7. Fortsatt kontinuerlig kvalitetssäkring och kompetensförbättring. Utvärdering med stöd av Svenska Palliativregistret. Resultat Under projekttiden ( ) har information om LCP getts på Stockholms Sjukhem och på olika enheter i hela landet vid ett 50-tal tillfällen personer har deltagit vid varje tillfälle och ca 1800 personer har fått information om LCP. Under projekttiden har ett 60 tal enheter fått introduktion för att använda LCP med spridning från Trelleborg i söder till Arvidsjaur i norr. 58 enheter har startat: Palliativa enheter 19 Hemsjukvård 8 Vård- och omsorgsboende 22 Sjukhuskliniker 9 LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 10 (16)

12 Tabell 2 Enheter som använder LCP i Sverige Fullgjort Påbörjat journalgranskning journalgranskning före LCPstart före LCPstart Hospice/palliativ enhet Fullgjort journalgranskning efter LCPstart Hemsjukvård Vård- och omsorgsboende Sjukhusavd Påbörjat journalgranskning efter LCPstart Vid två av pilotavdelningarna har uppföljande journalgranskningar gjorts för att kontrollera att kvalitén av dokumentationen vid livets sista dagar bibehållits, om kunskapsbrister finns och om ytterligare kompetensutveckling behövs. Journalgranskningarna kan också ligga till grund för diskussioner om arbetssätt och rutiner på avdelningen. Journalgranskningarna vid de 9 enheter som utförd sådan före och efter start av LCP visar på stor förbättring av dokumentationen sedan LCP införts. Tabell 3 Resultat journalgranskningar före och efter start av LCP MÅL Intialbedömning 1. Ställningstagande till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering utsatt 2. Subkutan vid behovs medicinering ordinerad Dokumenterat i andel granskade journaler före LCP % Analgetika Sedativa Antikolinergika Antiemetika Sedativa/opioid Icke nödvändiga åtgärder avslutade Blodprovstagning Antibiotika Intravenös tillförsel Hjärtlungräddning Inaktivera inplanterad defibrillator a Icke nödvändiga omvårdnadsåtgärder avslutade 3b Pump kopplad enligt ord inom 4 tim Dokumenterat i andel granskade journaler med LCP % LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 11 (16)

13 4. Förmåga att kommunicera på svenska bedömd som adekvat Patient Närstående a Insikt om tillståndet, diagnos bedömd Patient Närstående b Insikt om att patienten är döende Patient Närstående Bedömning av andliga och religiösa samt existentiella behov gjord Patient Närstående Tagit reda på hur närstående skall informeras om patientens förestående död Anhöriga får praktisk information om enheten 9. Husläkare/inremitterande känner till patientens tillstånd Planering av vården är förklarad och diskuterad med Patient Närstående Anhöriga/närstående har förstått den planerade vården Kontinuerlig bedömning av symtom och omvårdnadsbehov Smärta Oro/Agitation Sekret i luftvägarna Illamående och kräkning Andnöd Munvård Vattenkastningproblem Medicinering Rörlighet/trycksårsprofylax Tarmfunktion 7 89 Insikt psykologiskt stöd Patient 6 88 Närstående Religiöst/andligt/existentiellt stöd 0 85 Omsorg om närstående LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 12 (16)

14 Konstaterande av dödsfall 12. Primärvård/inremitterande informerad om att patienten har avlidit 13. Omhändertagande av den avlidne enligt gällande rutiner 14. Handläggning efter dödsfallet genomgången och utförd 15. Information till närstående om enhetens rutiner vid dödsfall 16. Omhändertagande av den avlidnes personliga tillhörigheter enligt enhetens rutin 17. Erforderlig skriftlig information och rådgivning given till berörda personer 18. Informationsbroschyr om sorg/sorgarbete lämnad En uppföljningsdag med syfte att utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaper om vård under livets sista dagar arrangerades för enheter som börjat använda LCP. Drygt 30 deltagare från 15 enheter kom till uppföljningsdagen. Läkare och sjuksköterskor som använder LCP uppger att de känner sig säkrare i att identifiera patienten som döende, att kommunicera med patient och närstående och för att planera för vården de sista dygnen i livet. De rapporterar också att de blivit mer medvetna om psykologiska och existentiella aspekter. Oerfaren personal får stöd att förstå den palliativa vårdens principer. Även på palliativa enheter uppfattas LCP som ett instrument att kvalitetssäkra vården de sista dygnen i patientens liv. Informationsbroschyrer för närstående och guide för användning av LCP har översatts och bearbetats liksom mallar för journalgranskning före och efter start av LCP. En hemsida har byggts upp för att sprida information om LCP. Diskussion Det är en stor utmaning för all sjukvårdspersonal att bedöma om en svårt sjuk patient är döende eller om tillståndet är behandlingsbart och övergående. Det ställs stora krav på kunskap och ett förhållningssätt där sjukdom och behandling sätts i ett sammanhang med etiska överväganden och god kommunikation med patienten och dess närstående. LCP är ett multiprofessinellt redskap och innebär att vårdteamet tillsammans steg för steg tar ställning till relevanta frågeställningar i vården av den döende. Det är allas ansvar att identifiera när en patient är döende men det är läkaren som gör den medicinska bedömningen. Teamet måste utifrån en gemensam etisk plattform ta ställning vad som bör och kan göras, både medicinskt och omvårdnadsmässigt för att minimera lidandet för patient och närstående. Vårdens målsättning kommuniceras till patient och närstående och dokumenteras tydligt med stöd av LCP. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 13 (16)

15 Vid införandet av LCP är det viktigt att verksamhetsledningen stödjer och förstår vikten av arbetssättet. All personal måste informeras och introduceras eftersom arbetet med den döende patienten sker i team där varje yrke har sin särskilda roll. Det är viktigt att se LCP som ett dokumentationsstöd och kvalitetssäkringsinstrument och inte enbart som en checklista. Inom äldreomsorgen har införandet LCP inneburit en översyn och förändring av basförrådet av läkemedel då de läkemedel som rekommenderas i LCP inte används på alla vård- och omsorgsboenden. Arbetslaget behöver en engagerad LCP-ansvarig sjuksköterska som med stöd av en ansvarig läkare driver användningen av LCP framåt och håller sig uppdaterad om nya rön om vård i livets slutskede och utvecklingen av LCP. Framgångsfaktorer Journalgranskningarna som gjorts före och efter införandet av LCP visar på stora förbättringar i dokumentationen. Vi är skolade att i första hand journalföra problem och åtgärder. LCP hjälper oss att uppmärksamma vanliga symtom som annars lätt negligeras. Att arbeta enligt LCP innebär en kvalitetssäkring där även symptomfrihet dokumenteras. Reaktioner vid införandet har varit att behovet av kvalitetssäkring av vård i livets slutskede har funnits länge och att LCP ger en strategi för all personal att kontrollera att patienten får bästa tänkbara vård. Personalen rapporterar en trygghet i att omvårdnaden utförs enligt överenskommelse, och att de andliga/existentiella/religiösa frågorna får mer utrymme. Personalen anser också att de är mer lyhörda och kan planera för vård i livets slutskede tidigare tillsammans med patient och närstående än innan de använde LCP. Möjligheten till utvärdering upplevs som positiv för de enheter som utfört journalgranskning både före och efter införandet av LCP. Det som utförts finns på pränt. Graden av måluppfyllelser i journalgranskningarna ger möjlighet till reflektion över arbetssätt och rutiner. Svårigheter Oregelbunden läkarbemanning är en svårighet vid införande av nya rutiner. Vid vårdomsorgsboenden kan omvårdnadspersonalen komma från en arbetsgivare, sjuksköterskorna ha en annan chef och läkarna komma från ytterligare en organisation. Arbetet bygger på samverkan mellan olika yrkeskategorier som kan vara svårt att uppnå när kontinuiteten brister. Några av målen upplevs inte relevanta för svenska förhållanden eller den egna verksamheten men LCP är ett dokument och arbetssätt som fortlöpande utvärderas och utvecklas. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 14 (16)

16 I Sverige sker, till skillnad från flera andra länder som använder LCP, journalföring i olika datasystem. Ett gemensamt system för att överföra LCP som en modul i samtliga journaldatasystem är något som behöver utarbetats för att LCP ska kunna användas fullt ut i Sverige. Slutsats Genom att använda LCP kan vården i livets slutskede leva upp till en kunskapsbaserad standard i form av tydligt definierade mål som bedöms som viktiga i livets slutfas. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling för vården av döende patienter. Inom EU har ett samarbetsprojekt, OPCARE 9, mellan nio länder haft som syfte att implementera forskningsresultat och kartlägga och initiera forskning om vården under livets sista dagar. Fortsatt utveckling av LCP är en del av det arbetet och den svenska OPCARE9-gruppen har samlat svenska erfarenheter från den nuvarande LCP version 11 och påverkat utvecklingen av version 12 som ännu inte är översatt till svenska. Den senaste utvecklingen innebär en internationellt överenskommen model pathway som i viss mån kan anpassas till nationella/regionala behov och förhållanden. Detta kommer för svensk del underlätta samverkan med kvalitetsregistret, Svenska Palliativregistret. LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 15 (16)

17 Referenser 1. SOU 2001:6 Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut. Slutbetänkande av kommittén om vård i livets slutskede. Stockholms offentliga utredningar Socialdepartementet 2. SoS 2006 Vård i livets slutskede Socialstyrelsens bedömning av utveckling i landsting och kommuner 3. Lunder S, Sauter S, Fürst CJ. Evidence based palliative care: beliefs and evidence for changing practice. Palliative Med 2004; 18: Ellershaw J, Wilkinson. Care of the dying a pathway to excellences. Oxford Univ Press 2003, 2nd edition Ellershaw JE, Duffy A, Woodland C. Introducing the Liverpool Care Pathway into nursing homes. Nurs Older People Oct; 18(9): Jack BA, Gambles M, Murphy D, Ellershaw JE. Nurses perception of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in the acute setting. Int J Palliat Nurse 2003 Sep; 9(9): McNicholl MP, Dunne K, Garvey A, Sharkey R, Bradley A. Using the Liverpool Care Pathway for a dying patient. Nurs Stand May 31-Jun 6; 20(38): Taylor AJ, Randell C. Processmapping: Enhancing the implementation of the Liverpool Care Pathway. Int J Palliat Nurs Apr; 13(4): Mellor F, Foley T, Conolly M, Mercer V, Spanswick M. Role of clinical facilitator in introducing an integrated care pathway for care of the dying. Int J Palliat Nurs Oct; 10(10: Ellershaw J. Care of the dying: What a difference an LCP makes! Palliat Med Jul; 21(5): Bilagor 1) Formulär Vårdplan för döende enligt LCP Slutenvård SE (Version /LCP nov 2005-version 11) 2) Formulär Vårdplan för döende enligt LCP vård i hemmet (Version 1.5/LCP nov 2005-version) 3) Informationsmaterial till närstående 4) Informationsmaterial till användare 5) Utskrift av hemsida, 6) Poster LCP in Sweden, International LCP conference ) Artikel Nordisk geriatric nr LCP, Vårdutveckling Cancerfonden, slutrapport 16 (16)

18 Plats för egen logga Enhetens namn:... Patientens namn:... Avdelning:... Personnr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Slutenvård) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear: Guidelines for managing the last Days of Life in Adults. London: The National Council for Palliative Care Ellershaw JE, Wilkinson S (2003) Care of the dying: A pathway to excellence. Oxford: Oxford University Press Instruktioner: 1. Alla mål är markerade med fet stil. Åtgärder som direkt leder till målen har normal stil. 2. Riktlinjer för palliativa åtgärder återfinns i slutet av vårdplanen. Använd dessa vid behov. Ansvarig/läkaren är fri att agera utifrån sin professionella bedömning men varje avsteg från vårdplanen måste kommenteras i multidisciplinära noteringar. Kriterier för att använda vårdplanen Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet skall ha övervägts Det multiprofessionella teamet har enats om att patienten är döende och två av följande kriterier kan vara uppfyllda: Patienten är sängbunden Medvetandesänkt Kan endast dricka små klunkar Kan inte längre svälja tabletter Ansvarig läkare:... Ansvarig sjuksköterska: Datum:... LCP Svenska, Slutenvård version / LCP Nov 2005-version 11 1

19 Signaturlista för all personal som dokumenterar i vårdplanen Namn (textat) Namnteckning Signatur Yrke Datum LCP Svenska, Slutenvård / LCP Nov 2005-version 11 2

20 Namn:... Personnr:... Startdatum:... Klockslag:... Del 1 Diagnos och patientdata Initial bedömning Primär:... Sekundär:... Inskrivningsdatum:... Personnr:... Kvinna Man Status Oförmögen att svälja Ja Nej Medvetenhet/insikt Ja Nej Illamående Ja Nej Vid medvetande/vaken Ja Nej Kräkningar Ja Nej Urinvägsbesvär Ja Nej Förstoppning Ja Nej KAD Ja Nej Förvirring Ja Nej Rosslig andning Ja Nej Agitation Ja Nej Dyspné/andnöd Ja Nej Motoriskt oro Ja Nej Smärta Ja Nej Ångest/oro Ja Nej Övrigt Ja Nej Symtomlindring Mål 1: Tagit ställning till aktuell medicinering, ej nödvändig medicinering är utsatt Ja Nej Nödvändiga perorala läkemedel omräknade till subkutan administrering och pump vid behov påbörjad. Ej nödvändig medicinering är utsatt. Mål 2: Mål 3: Subkutan vid behovsmedicinering är ordinerad i läkemedelsjournalen (se riktlinjer längst bak i vårdplanen) Smärta Analgetika Ja Nej Agitation/oro/ångest Anxiolytika/sedativa Ja Nej Rosslig andning Antikolinergika Ja Nej Illamående och kräkningar Antiemetika Ja Nej Andnöd Sedativa/opioid Ja Nej Icke nödvändiga åtgärder är avslutade Blodprovstagning Ja Nej ej tillämpl. Antibiotika Ja Nej ej tillämpl. Intravenös tillförsel (vätska/läkemedel) Ja Nej ej tillämpl. Dokumenterat att hjärt-lungräddning ej ska utföras Ja Nej Inplanterad defibrillator är inaktiverad Ja Nej ej tillämpl. Diagnos, status samt mål 1-3 är bedömda och dokumenterade: Läkarens signatur:... Datum:... Mål 3a: Beslut är fattat att avsluta icke nödvändiga omvårdnadsåtgärder Ja Nej Exempelvis vändschema lägesändringar endast för välbefinnandet överväg antidecubitusmadrass, avsluta blodtrycks-, puls- och tempregistrering, vätskelista och saturationsmätning. Mål 3b: Pump är kopplad inom 4 timmar efter läkarordination Ja Nej ej tillämpl. Sjuksköterskans signatur:... Datum:... Klockslag:... LCP Svenska, Slutenvård / LCP Nov 2005-version 11 3

Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus)

Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus) FÖR UTBILDNING Enhetens namn:... Namn:... Enhet/avd:... Pers.nr:... Vårdplan för döende enligt LCP (Sjukhus) References: The National Council for Palliative Care (2006) Changing Gear: Guidelines for managing

Läs mer

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Läs mer

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem Några

Läs mer

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Stockholms Sjukhem Svenska Palliativregistret ett nationellt kvalitetsregister

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar vi

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall

Omhändertagande vid dödsfall Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010 Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Ane%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r

Ane%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r Ane%e Duarte och Dröfn Birgisdó6r Vad ska vi prata om? Vad är NVP? Hur gick arbetet Bll? Testerna hur föll de ut? Hur går vi vidare? Foto: Anna- Lena Harmsund 2 Yrke A/1 - Arbetsterapeuter B/2 - Chefer

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

PALLIATIV VÅRD I HEMMET inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet

Läs mer

Palliativ vård för icke palliativa enheter

Palliativ vård för icke palliativa enheter Uppskattad konferens nu tillbaka med nytt innehåll Palliativ vård för icke palliativa enheter Brytpunkter när inträffar de och vad innebär de? Det dåliga beskedet så hjälper du de drabbade och hanterar

Läs mer

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna 1(10) Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (10) Utgåva Ersätter Godkänd och fastställd av 8 081001 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd Utvärderas 2010-06-09 2011-06 Omhändertagande

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer