Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan
|
|
- Sven-Erik Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjunde nationella prioriterings-konferensen 2013 Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan Birgit H. Rasmussen, Professor Inst för omvårdnad, Umeå Universitet Axlagården Hospice, Umeå, Sverige
2 Synonymer - Behov! basala behov grundläggande behov fundamentala behov Fundamental = omfattar alla elementära, absolut nödvändiga faktorer eller förutsättningar dvs. andning, mat, sömn, vila, aktivitet, uträtta behov, närhet och liknande
3 Fundamentala Behov: Omvårdnad av den sjukes fundamentala behov betecknas ofta som "basal och kanske även trivial Fundamentala behov inte basal vård Jag kommer att argumenterar för att vården av svårt sjuka människor, i syfte att tillfredsställa fundamentala mänskliga behov, istället är komplex och sofistikerad.
4 Fördelningen av omvårdnadsaktiviteter Hospice care % Oncological care % Psycho social spiritual care Medication Eating and elimination Dressing and hygiene Admission, discharge, relocation Mobility, rest and sleep Medical rounds Surveillance and monitoring Investigation and treatment
5 Treårigt projekt inom EU:s 7:e ram program : Optimal Palliative Care Primära arbetsgrupper 1. Symtom och tecken på att döden närmar sig 2. Beslut i livets slutskede 3. Complementary comfort care Farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner för att lindra lidande under livets sista dagar 4. Psykologiskt och psykosocialt stöd för patienter, närstående och vårdare 5. Volontärverksamhet Administrativa 6. Ledning, kommunikation och spridning 7. Utvärdering
6 Vad gör egentligen vårdpersonalen under de sista dagarna av en patients liv? En internationell inventering Lindqvist O, Tishelman C, Beardsley Clark J, Daud ML, Dickman A, Domeisen F, Fürst CJ, Galushko M, Lunder U, Lundh Hagelin C, Lundquist G, Miccinesi G, Sauter, Rasmussen BH. Complexity in Non-Pharmacological Caregiving Activities at the End of Life: An International Qualitative Study. PLoS Medicine, 2012, 9(2): e doi: /journal.pmed Olav Lindqvist, Carol Tishelman, Birgit H Rasmussen, Gunilla Lundquist, Sylvia Sauter, Carina Lundh Hagelin, Carl Johan Fürst, m.fl. Stockholms Sjukhem, Karolinska Inst, Umeå univ, Landstinget Dalarna, Sophiahemmet
7 Datainsamling Pilotstudie i Sverige Hospice och palliativ hemsjukvård Brainstorming vilka vårdaktiviteter som görs med patient och närstående under patientens sista dagar i livet Sammanställde en lista över aktiviteter och yrken Talat, snarare än teoretiskt eller abstrakt språk Listan placerades på en central plats Skriva upp nya aktiviteter under 3-4 veckor Respektive land uppmanades att använda ovanstående tillvägagångssätt vid minst en specialiserad palliativ enhet
8 Deltagare 9 länder 10 Palliativa slutenvårdsenheter och hospice 3 Palliativa hemsjukvårdsteam 3 Palliativa rådgivningsteam 985 vårdaktiviteter ~ 80% av omvårdnadspersonal, ssk, usk, vårdbiträden ~ 15% av läkare ~ 5% av diakoner, präster, spiritual counsellors ( rådgivare ), psykologer, socialarbetare, team counsellors, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, complimentary therapists och volontärer
9 Exampel på aktiviteter Land Exempel Yrke Argentina Underlätta närvaron av sällskapsdjur för patienter Läkare England Kamma patientens hår på det sätts som de vill ha det Sjuksköterska Italien Men hur kan dessa data Även om patienten är sömnig, tala med honom och förklara vad du gör presenteras? Läkare Nederländerna Fräschar upp munnen/smörjer olja på läpparna Sjuksköterska Nya Zeeland Döende patient rullades ut sent på eftermiddagen för att känna Sjuksköterska identifiera solnedgången. Familjen närvarande variationen Schweiz Sätter doftljus i patientens rum Sjuksköterska Slovenien Kontrollerar om patienten har några obehag/besvär. Sätter på Undersköterska musik Sverige Byter lakan till mer manliga istället för blommiga Sjuksköterska Tyskland Möjliggöra för anhöriga att stanna hos patienten under natten Sjuksköterska
10 Ett sätt att presentera data Vad Vem Patient Närstående/ familjeenhet Personal/ organisation Genomföra eller avstå från kroppsvård och beröring (n=332) Lyssna, tala och/eller känna med (medkänsla) (n=183) Skapa en estetisk, trygg och behaglig miljö (n=160) Organisera, planera och utvärdera (n=160) Observera, bedöma och mäta (n=155) Vara närvarande, möjliggöra andras närvaro (n=137) Genomföra ritualer kring döende och död (n=129) Vägleda och underlätta (n=123) Förmedla muntlig och skriftlig information och rådgivning (n=99) (49%) (41%) (10%) Låg täthet Hög täthet
11 Kroppsnära vården - språk och status Det största antalet aktiviteter som beskrevs, avsåg vårdaktiviteter som gjordes för individen patienten eller de närstående via kontakt med eller omsorg om hennes eller hans kropp - kroppsvårdens stora betydelse i livets sista dagar Särskilt intressant i dessa data är tydligheten i vårdandet av personen som en integrerad helhet
12 Hur olika aktiviteter sammanflätas - ett konkret exempel på hur utövande av helhetssyn integreras i samma vårdsituation H är inte kontaktbar. Kontrollerar saturationen. H visar inget obehag. Lägger om sår. Urinen är bärnstensfärgad i katetern. Fixa till täcket. Några lugnande ord till tröst (sjuksköterska) Observera, bedöma och mäta: H är inte kontaktbar. Kontrollerar saturationen. H visar inget obehag Urinen är bärnstensfärgad i katetern Genomföra eller avstå från kroppsvård och beröring Lägger om sår Skapa en estetisk, trygg och behaglig miljö Fixa till täcket Lyssna, tala och/eller känna med (medkänsla): Några lugnande ord till tröst
13 att vara hänsynsfull och inte endast instrumentellt Aktiviteter för att öka välbefinnandet via kroppen var ofta förtydligade med att använda uttryck som: "vände försiktigt" "klippte upp tröjan i ryggen, för att underlätta byte av kläder",
14 Munvård som exempel 54 beskrivningar som inkluderar munvård Stor variation i det som ofta beskrivs som basal eller trivial omvårdnad Olika typer av munvårdsaktiviteter: Allmänna beskrivningar Skilda sätt att rengöra, sköta eller skydda en persons mun, läppar och tunga Undervisa och inkludera närstående
15 Munvård Olika yrkeskategorier Avstå efter bedömning Närståendes välbefinnande Återfuktar patientens läppar (arbetsterapeut) Ger litet vatten, smörja läpparna, vända kudden (Diakon) Satte gel på patientens tunga, talade med henne medan jag gjorde detta (är lätt komatös) (sjuksköterska) Låter patienten vara, men man tittar; är dom kletiga runt ögon eller mun då tar man ju bort det det ska vara rent och värdigt (sjuksköterska) Viktigt då det luktar illa ur munnen anhöriga kan nästan inte sitta bredvid att berätta för patienten vad man kommer att göra, men att göra det trots visst motstånd (sjuksköterska) Tipsa anhöriga om att de i alla fall kan smörja, fukta eller spraya även om de inte vill göra hela munvården (sjuksköterska) Munvård. Undervisa hustru om att ge små klunkar vatten och munvård. Förklaring ges om döende process (sjuksköterska) Integreras i andra vårdaktiviteter Underlätta närhet Undervisa och involvera närstående Potentiellt etiskt problematiska situationer
16 Sammanfattningsvis Aktiviteterna omfattade att ombesörja individens olika kroppsliga behov med bibehållet välbefinnande och bevarad värdighet i syfte att möjliggöra, stödja och upprätthålla individens vardagsliv Inte bara VAD man gör, utan också hur, varför, när och för vem det görs För att kunna handla på detta sätt krävs en specifik kunskap om och respekt för individen.
17 Sammanfattningsvis Att tydliggöra nyanser behövs för att bättre uppmärksamma, respektera och utveckla etisk, engagerad och individualiserad vård av svårt sjuka människor Fundamentala mänskliga behov ska lyftas fram, namnges och beskrivas som grund för rangordning av omvårdnadsinsatsar
18 Fundamentala mänskliga behov Inspirerad av Kitson A, Conroy T, Kuluski L, Locock L, Lyons R. Reclaiming and redefining the Fundamentals of Care: Nursing s response to meeting patients basic human needs The University of Adelaide, School of Nursing Patientens hopp be nice to me Behandla mig som person och respekterar och engagera mig i min vård keep me safe litar på att du har rätt kunskap, färdighet och kompetens för att veta hur man ska hålla mig fri från skada help me heal grunda omvårdnaden på mina individuella fysiska och känslomässiga behov och hjälp mig sätta mål som upprätthåller mitt hopp att bli/må bättre Vårdpersonalens ansvar I will be be nice to you Jag kommer att behandla dig som en person. I will keep you safe Jag kommer att säga till dig om jag inte känner mig kompetent och säker för att skydda dig från skada I will help you heal Jag kommer att grunda omvårdnaden
19 Sjunde nationella prioriteringskonferensen 2013 TACK Birgit Holritz Rasmussen, Professor Inst för omvårdnad, Umeå Universitet, Axlagården Hospice
Slide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3
Slide 1 Att understödja välbefinnande samt förebygga och lindra symtom Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Slide 2 Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende
Läs merFundamentals of Care. Birgit H Rasmussen, sjuksköterska, professor Palliativt Utvecklingscentrum Region Skåne och Lunds univesitet
Fundamentals of Care Birgit H Rasmussen, sjuksköterska, professor Palliativt Utvecklingscentrum Region Skåne och Lunds univesitet Palliativ vård - vart är vi på väg? Döden Prognos (döende) Sjukdom möta
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merPalliativ spaning. Länsdagen 2011-10-11. Gunilla Lundquist MOH/palliativa teamet Västerbergslagen
Palliativ spaning Länsdagen 2011-10-11 Gunilla Lundquist MOH/palliativa teamet Västerbergslagen Utan spaning sämre aning Regionalt Nationellt Internationellt Hur påverkar det oss i Dalarna? Regionalt RCC
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merSjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merPalliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART
Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merTemalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005
Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005 Impr. EKBLAD, Solvig Emilsson, Maria Handbok i kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede Stockholm : Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms
Läs merI Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen
INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs merTunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9
Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,
Läs merBILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Örnsköldsviks kommun
BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Örnsköldsviks kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merLärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken
Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl
Läs merReumatisk sjukdom och sex
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt
Läs merEN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL
EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL Fråga doktorn 4 jan 2016 Fler sketcher Konferensrum med liten scen. En kvinna och en man, båda i yngre medelåldern, sitter på stolar på scenen. De har varsin mikrofon i handen.
Läs merS U A S. Självskattningsformulär
S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar
Läs merSkriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Läs merFOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN
1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår
Läs merSongkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids
Text & musik: Agnes Samuelsson, Jonatan Samuelsson Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids Vi gillar alla människor Hur dom än ser ut Vi vill att dom ska veta Dom är älskade av Gud Vi gillar dans
Läs merMultidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)
Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet) version 2013-01-28 Kontakt: WolfE.Mehling,MD OsherCenterforIntegrativeMedicine UniversityofCalifornia,SanFrancisco
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merLASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.
LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade
Läs merSamtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merPalliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid
Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid Tisdag 15 mars Runt 800 personer från olika yrkeskategorier och olika delar av landet hade tagit sig till Malmö för att delta i den 4 nationella
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merOm tröst och att trösta 1
Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merKan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merDödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merSäkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merMånga har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!
Från foretagande.se 2009 09 08 Vilken färg är du? Skrivet av Annika R Malmberg Boktips Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! Det finns personer
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merBILSEMESTERRAPPORTEN 2012
BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs merTrädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
Läs merMin dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk
Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merSöndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9
Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler
Läs merDiabeteskurs 160128 i Göteborg. Utvärdering. 1. Vilket är ditt yrke? 2. Motsvarade kursen dina förväntningar? 3. Vad var bra? Antal svarande: 77
Diabeteskurs 160128 i Göteborg Utvärdering 1. Vilket är ditt yrke? Antal svarande: 77 2. Motsvarade kursen dina förväntningar? Antal svarande: 77 3. Vad var bra? Antal svarande: 64 - Bredden, olika perspektiv
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merPalliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merkapitel 4 en annan värld
Hej! kapitel 1-hej Jag heter Amy. Jag är 10 år gammal. Jag har brunt hår och gröna ögon. Jag har bott här i Sverige i snart 1 månad. Innan jag flyttade hit var mitt liv som vanligt. Just nu är min mamma
Läs merUppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård
Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet
Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merVISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv
VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merSociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Läs merJag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte
Jag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte funktionen, varför hon skadade sig. Hampus, Pojkvän,
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merFör att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.
Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merVälkomna! Bild från Trollhättan???
Bild från Trollhättan??? Välkomna! Maria Johansson, Senior alert, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Elisabeth Bergdahl, Utvecklingsledare, Fyrbodals kommunalförbund Agneta Hjelm Persäng, Högskolan
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merTag emot en sval hand på din heta och trötta panna
Kära surfare och nyfikenhetsupptäcktsvandrare! Tänk att Du orkat med att vandra ända hit! Förra vandringen var lite jobbig, eller hur? Vi talade om att Gud är ALLSMÄKTIG eller som det heter i den nya översättningen
Läs mer