Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Transkript

1 Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent, Universitetslektor Karolinska Institutet & Danderydsgeriatriken, SLSO

2 Implementering av riktlinjer Systematisk översikt: Effectiveness and efficiency of guideline dissemination and implementation strategies 235 studier inkluderades Finns inga klara belägg för hur riktlinjer ska utvecklas, spridas och implementeras. Beslutsfattare måste överväga om hur resurser ska användas vid utveckling, spridning och implementering av riktlinjer. Fortsatt forskning krävs för att utveckla och validera teoretiska modeller som inkluderar såväl personal som organisation för att kunna välja interventioner för att implementera riktlinjer i praxis. Grimshaw et al., 2004 Anne-Marie Bostrom

3 Bridging the gap WHO have placed knowledge translation and bridging the gap between what is known and what is done high on the agenda of important future priorities WHO 2006 Knowledge translation on Ageing and Health Anne-Marie Bostrom

4 What do we know about knowledge translation in the care of older adults? Syftet var att identifiera omfattning av, typ av studier och i vilka kontext som implementeringsforskning bedrivits i vård av äldre 2 (3.8%) av 53 systematiska översikter fokuserade på KT 61 (3.6%) av 1709 primärstudier varav 30 studier inom sjukhem, 26 studier på mottagning 2 studier på sjukhus 3 studier i vårdkedja Fokus på personal (läkare, införande av nya läkemedel) få studier fokuserade på organisatoriska strukturer Det saknas implementeringsforskning i äldrevård som fokuserar på organisatoriska strukturer och modeller. Boström et al., 2012 Anne-Marie Bostrom

5 Kunskapsunderlag & nationella riktlinjer SBU har ansvar för att ta fram vetenskapliga underlag för olika områden Socialstyrelsen har ansvar för att utveckla nationella riktlinjerna Målet är att tillhandahålla underlag för god vård av hög kvalitet för beslutsfattare, hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter och allmänheten Anne-Marie Bostrom

6 Kunskapsunderlag för vård av personer med demenssjukdomar Dementia Etiology and Epidemiology (vol 1) Dementia Diagnostic and Therapeutic Interventions (vol 2) Dementia Caring, Ethics, Ethnical and Economical Aspects (vol 3) SBU 2006 rapport Anne-Marie Bostrom

7 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Personcentrerad vård Småskaliga miljöer/enheter Fysisk miljö Vårdklimat Personkontinuitet Aktivitet och vila Utbildning Stöd till närstående Mat och ätande Munhälsa Urininkontinens Förstoppning Fall Socialstyrelsen 2010 Anne-Marie Bostrom

8 Forskargrupp Implementering av nationella riktlinjer på ett vård och omsorgsboende Lena Borell, professor arbetsterapi PO Sandman, professor omvårdnad Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, PhD David Edvardssson, leg sjuksköterska, PhD Kristina Kindblom Risling, leg sjukgymnast, PhD Lotta Saarino, leg sjuksköterska, M Sc Ewa Stenwall, leg sjuksköterska, PhD Sofia Vikström, leg arbetsterapeut, PhD Anne-Marie Bostrom

9 Stockholm innevånare (14%) (4.5%) Äldreboende/sjukhem äldre (72%) kvinnor 6% av 65+ befolkning 15% av 80+ befolkning Anne-Marie Bostrom

10 Det akademiska äldreboendet På det akademiska äldreboendet arbetar chefer och personal tillsammans med forskare och lärare för att nå de övergripande målen: Ge evidensbaserad vård, Kontinuerligt kritiskt reflektera och utvärdera praxis, Skapa en god lärandemiljö för studenter från olika vårdprogram Anne-Marie Bostrom

11 Syftet för forskningsprojektet att studera effekterna och utfallet av implementeringen av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg för personer med demens från tre perspektiv: Den äldre personen, Närstående till den äldre personen, och Personal som arbetar på äldreboendet. Anne-Marie Bostrom

12 Hypotes Efter implementering av riktlinjerna ska Den äldre i större utsträckning trivas och känna sig hemma, bibehålla sin vikt, ha färre ordinerade läkemedel, och ha god livskvalitet och välbefinnande. Närstående till personer med demens i större utsträckning delta i äldreboendets aktiviteter, skatta vårdklimatet personcentrerat och positivt. Anne-Marie Bostrom

13 Hypotes Efter implementering av riktlinjerna ska Personalen i större utsträckning ge personcentrerad vård, skatta arbetsklimatet som positivt, använda forskningsresultat och evidens, och skatta högre arbetstillfredsställelse. Anne-Marie Bostrom

14 Metod Design: Deltagande aktionsforskning - PAR Plats: Ett äldreboende/sjukhem i Stockholm Deltagare: 200 äldre personer boende i 24 enheter 200 närstående 200 personal 170 vårdbiträden och undersköterskor 25 hälso- och sjukvårdspersonal 5 chefer Anne-Marie Bostrom

15 Datainsamling Äldre personer Hemmastaddhet/Trivsel (Bergland 2006) Cohen-Mansfield Agitation Inventory (Cohen-Mansfield et al. 1989) Multi Dimensional Dementia Assessment Scale (Sandman et al. 1988) Livskvalitet (QUALID) (Weiner et al. 2000) Demografiska data Data samlades in via journaler och från de äldres kontaktpersoner Anne-Marie Bostrom

16 Datainsamling Närstående The Person-Centered Climate Questionnarie (Edvardsson et al. 2009) Hemmastaddhet/Trivsel (Bergland 2006) Occupational gaps (Eriksson et al. 2010) Data samlades in via enkäter som skickades hem till närstående. Anne-Marie Bostrom

17 Datainsamling Personal Person-Centered Care Assessment Tool (Edvardsson et al. 2010) Person-Centered Climate Questionnaire (Edvardsson et al., 2009) The Stress of Conscience Questionnaire (Glasberg et al. 2006) Job Demand and Control Questionnaire (Karasek & Theorell 1990) Research Utilization Questionnaire (Champion & Leach 1989; Boström et al. 2006) Data samlades in via enkäter till personal på arbetsplatsen. Anne-Marie Bostrom

18 Datainsamlingsperioder Första datainsamlingen höst 2010 före start av intervention Andra datainsamlingen höst 2011 under interventionen Tredje datainsamlingen höst 2012 efter avslutande av intervention Anne-Marie Bostrom

19 De äldre personerna n= 208, svarsfrekvens 100% 160 (78%) kvinnor; ålder m= 87 år (66-99) Ätande: 63 (31%) personer var helt eller delvis beroende 41 (20%) personer behövde stöd 101 (49%) personer åt oberoende Sociala kontakter: 22 (11%) personer hade dagliga besök 77 (37%) personer hade besök varje vecka 79 (38%) personer hade besök varje månad 29 (10%) personer hade haft ett besök de senaste 6 månaderna Trycksår: 13 (6%) personer hade trycksår Anne-Marie Bostrom

20 Närstående n= 98, svarsfrekvens 50% 61 (62%) kvinnor; ålder m= 79 år (49-99) Hur ofta har du kontakt med din anhörig (äldre): 20 (21%) dagligen 57 (59%) en gång per vecka 17 (17%) en gång i månaden 3 (3%) en gång per halvår Hur ofta besöker du din anhörig: 16 (16%) dagligen 58 (60%) varje vecka 19 (20%) varje månad 4 (4%) ett besök senaste halvåret Anne-Marie Bostrom

21 Personal n= 171, svarsfrekvens 86% 143 (84%) kvinnor; ålder m= 48 år (24-62) Utbildning: 100 (60%) undersköterskor 31 (19%) vårdbiträden 20 (12%) sjuksköterskor 12 (7%) annan vårdutbildning Arbetstid: 21 (13%) dagtid (kontorstider) 121 (73%) dag- och kvällarbetspass 23 (14%) nattarbete Anne-Marie Bostrom

22 Studie om personalens erfarenheter Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att delta i lärandeseminarierna för att implementera de nationella riktlinjerna Anne-Marie Bostrom October 23,

23 Participatory action research (PAR) En dynamisk process för forskning, lärande och handling Att utveckla kunskap såväl som att öka kunskapsnivån hos deltagarna Lyfta fram alla medlemmar I gruppen som experter utifrån sin erfarenhet och som nyckelpersoner i processen att skapa och konstruera kunskap Anne-Marie Bostrom

24 En sex stegs modell Steg1. Beskriv problemområdet Steg 2. Välja områden Steg 3. Design och datainsamling Steg 4. Genomför beslutade aktiviteter Steg 5. Samla data Steg 6. Reflektion över datainsamlingen Välj ny handling gå tillbaks till steg 1 eller 2 (Taylor, Braveman & Hammel, 2004) Anne-Marie Bostrom

25 Interventionen från personalens perspektiv Gemensamma temadagar där riktlinjerna och projektet presenterade Enhetsbaserade lärandeseminarier med handledning - 8 lärandeseminarier under 8 månader - utgångspunkten var sex stegsmodellen Gemensamma temadagar med seminarier för alla enheter Poster-utställning vid temadagarna Anne-Marie Bostrom

26 Datainsamling och dataanalys Data samlades in vid de gemensamma seminarierna och posterutställningen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Anne-Marie Bostrom

27 Resultat Steg1. Beskriv problemområdet SWOT analyser (Strengths, Weaknesses, Opportunities, and Threats) användes för att beskriva problemområden Vi har arbetat I flera år med projekt om vår egen kompetensutveckling. Det är roligt att fokusera på de äldres behov och resurser. Anne-Marie Bostrom

28 Resultat Steg 2. Välja områden Ett flertal områden valdes Majoriteten av enheterna valde att ha ett grupp-perspektiv Exempel på områden: - Fysiska och psykosociala aktiviteter - Stöd eller information till närstående - Förändra miljön på enheten - Fokusera på personcentrerad vård individens behov Vi har börjat diskutera [ ] situationen för de som är 90 år [istället för personalen] Anne-Marie Bostrom

29 Resultat Steg 3. Design och datainsamling Olika metoder för att samla in information/kunskap Enheterna sökte efter kunskap på olika sätt; 11 av 24 enheter använde riktlinjerna explicit. Andra informationskällor var: - kontakta en specialist (8) - sökning på Internet efter rapporter (11) - böcker (4) - utbyta erfarenhet inom gruppen (9) - studiebesök på annat äldreboende (1) Anne-Marie Bostrom

30 Resultat Steg 3. Design och datainsamling Flertalet av enheterna valde kvalitativa metoder och några kvantitativa metoder Vi utformade en före och eftermätning med 3 skalor för att mäta psykosociala aspekter under måltiden; ljudnivå, oro hos de äldre, och den övergripande måltidsmiljön ur personalens perspektiv. Anne-Marie Bostrom

31 Resultat Steg 4. Genomför beslutade aktiviteter Alla enheter genomförde olika aktiviteter 1. Fysiska och psykosociala aktiviteter Nytänkande om användning av fysiska utrymmen för att skapa en hemlik miljö enligt riktlinjerna. Åtgärder som se över rutiner, möblera om i allmänna utrymmen och I de äldres egna rum till exempel ta in personliga föremål. Även ökad medvetenhet om måltidsmiljön. Vi har valt att sitta med de äldre vid borden under måltiden. Det blir lugnare och trevligare. Det blir en känsla av gemenskap. Anne-Marie Bostrom

32 Resultat Steg 4. Genomför beslutade aktiviteter 2. Säkerhet Rutiner för muntliga och skriftliga rapporter för att underlätta för ny personal och timvikarier. 3. Aktiviteter Några enheter införde ett schema med två gruppaktiviteter per dag och/eller identifierade och erbjöd meningsfulla och personcentrerade aktivieteter Anne-Marie Bostrom

33 Resultat Steg 5. Samla data Åtgärderna blev utvärderade av enheterna på olika sätt 1. Mätning med hjälp av skalor och/eller frekvenser 2. Beskrivningar av personalens, närstående eller de äldres upplevelser av förändringarna. Anne-Marie Bostrom

34 Resultat Steg 6. Reflektioner Lärandeseminarierna har bidragit till en meningsfull vardag för alla inblandade och lämnade dem bättre förberedda för att ta sig an utmaningar med: En ökad känsla av delaktighet Ett mer tillåtande klimat inom enheten Ökad förståelse för värdet av planering Sårbarhet : Brist på tid Brist på personal Brist på kontinuitet i vården Svårigheter att hitta relevant litteratur Anne-Marie Bostrom

35 Resultat Välj ny handling gå tillbaks till steg 1 eller 2 14 av 24 enheter fortsatte med valt område och att använda PAR modellen Kunskap är faktiskt något som måste uppdateras kontinuerligt. Ny kunskap från genomförda aktiviteter genererade behov av kunskap och åtgärder inom andra områden. Till exempel, inriktningen på gruppaktiviteter väckt ett behov av att fokusera på aktiviteter för individer och inte enbart grupper. Anne-Marie Bostrom

36 Slutsats Personal uppskattade att ta ansvar för genomförandet av aktiviteterna och utvärderingen. Personalen använde de nationella riktlinjer i det dagliga vårdarbetet med stöd av den systematiska arbetssättet/modellen och av handledarna. Vikström et al., 2015 Anne-Marie Bostrom

37 Resultat uppföljning av personal Instrument År 1 År 2 P-värde Person-centeredness care (total) <0.01 Personalizing care Org/environment support Person-centeredness climate (total) Safety Everydayness Hospitality <0.01 Job strain (total) Demand Control Social support Stress of conscience (total) <0.01 Edvardsson et al., 2014 Anne-Marie Bostrom

38 Implementering av riktlinjerna i hemtjänst En större andel av äldre bor hemma (eget boende) med hemtjänst och hemsjukvård Hemtjänstpersonalen får ett större ansvar att ta hand om äldre personer med kognitiv svikt som bor hemma Äldre personer med demenssjukdom som bor hemma har rätt till god vård enligt riktlinjerna Anne-Marie Bostrom

39 Metod Design: Deltagande aktionsforskning - PAR Plats: Ett hemtjänstdistrikt Deltagare: Intervention: Kontroll: 34 hemtjänstpersonal i demensteam 35 hemtjänstpersonal Anne-Marie Bostrom

40 Datainsamling Personal Strain in Dementia Care Scale (SDCS)(Edberg et al. 2015) Creative Climate Questionnaire (CCQ) (Ekvall 1996) Research Utilization Questionnaire (Champion & Leach 1989; Boström et al. 2006) Data samlades in via enkäter till personal på arbetsplatsen vid två tillfällen före och efter interventionen. Anne-Marie Bostrom

41 Interventionen - hemtjänst Gemensam temadag där riktlinjerna och projektet presenterade Teambaserade lärandeseminarier med handledning - 7 lärandeseminarier under 7 månader - utgångspunkten var sex stegsmodellen Gemensamma temadagar med seminarier för alla team Poster-utställning vid temadagarna Anne-Marie Bostrom

42 Slutsatser Modellen för implementering av riktlinjerna engagerade personalen och bidrog till att riktlinjerna blev kända och förändrade arbetssätt på sjukhemmet. Delaktigheten och ägarskapet av personalen via PAR har bidragit till ökad person-centrerad vård och minskad stress Modellen kan troligtvis användas i hemtjänst. Utvärdering återstår att genomföra. Anne-Marie Bostrom

43 Frågor? Kommentarer? TACK för er uppmärksamhet! Anne-Marie Boström Anne-Marie Bostrom

44 Referenser Boström et al., 2012 What do we know about knowledge translation in the care of older adults? A scoping review. The Journal of the American Medical Directors Association, 13(3): Edvardssson et al., 2014 Implementing national guidelines for person-centered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person-centeredness, staff strain, and stress of conscience. International Psychogeriatrics, 1-9. Vikström et al., A model for implementing guidelines for personcentrered care in a nursing home setting. International Psychogeriatrics, 27(1): Anne-Marie Bostrom