Livskvalitet hos patienter med bensår
|
|
- Andreas Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalitet hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren Ej avsett för publikation Datum Handledare: Margaretha Hagberg. Examinator: Christen Erlingsson
2 Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalité hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren SAMMANFATTNING Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår. Nyckelord: bensår, livskvalitet, äldre människor
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 Livskvalitet... 3 SYFTE... 4 METOD... 4 Urval... 4 Datainsamling... 4 Kvalitetsgranskning... 6 Analys... 6 Etiska aspekter... 7 RESULTAT... 7 Smärtans påverkan på livskvaliteten och mobiliteten... 7 Konsekvenser för social relationer och meningsfulla aktiviteter... 9 Förändring av självbild och syn på framtiden DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Fortsatt forskning Slutsats REFERENSER BILAGOR Bilaga I. Granskningsmall för kvantitativa artiklar Bilaga II. Granskningsmall för kvalitativa artiklar Bilaga III. Artikelmatris
4 2 INLEDNING När ett bensår uppkommer kan det påverka patientens upplevelse av det dagliga livet. Patienter med bensår lider ofta av sömnstörningar, smärta och nedsatt rörlighet vilket kan leda till att deras livskvalitet minskar (Persoon, Heinen, van der Vleuten, de Rooij, van de Kerkhof & van Achterberg, 2003). Genom att minska smärtan förbättras sömnen och det ger en möjlighet till ökat emotionellt och socialt välbefinnande, vilket gör att hälsa kan uppnås trots sjukdom. Människan ska betraktas som en helhet av kropp, själ och ande. Välbefinnande, sundhet och friskhet leder till ett tillstånd av hälsa. En upplevelse av att det finns en mening med livet kan innebära hälsa och hälsa kan upplevas trots sjukdom (Medin & Alexanderson, 2000). Patienter med bensår inte behöver uppleva ohälsa utan patienterna kan uppleva hälsa trots objektiva sjukdomstecken. Hälsa är en subjektiv upplevelse som inte hänger samman med sjukdom. Det är viktigt för patienterna att sjuksköterskan blir medveten om patienternas livskvalitet påverkas negativt av att ha ett bensår. Medvetenheten kan underlätta för sjuksköterskan att utföra adekvat hälsostödjande omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att befrämja hälsan så att patienten har en ökad möjlighet att uppleva god livskvalitet. Det kan sjuksköterskan bidra till genom kontinuitet i vården och genom att ha ett professionellt förhållningssätt (Jahren Kristoffersen, 1998). Relationen mellan patient och sjuksköterska är central för att kunna stimulera patienten. Patienten stimuleras till att hitta strategier för att klara av att leva med sin sjukdom i det dagliga livet. På så sätt kan patienten nå hälsa och livskvalitet trots sjukdom. Delaktighet i behandlingen kan förbättra chanserna att tillfriskna fortare (Ebbeskog & Emami, 2005). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (1982:763) ska goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen främjas. Patienten ska i största möjliga mån medverka i hur vården och behandlingen ska bedrivas. BAKGRUND I Sverige lider cirka personer av svårläkta bensår. Hälften av alla bensår beror på venös insufficiens. Venös insufficiens orsakas av försämrad klaffunktion i ytliga eller djupa vensystemet. Det kan också bero på perforantsvikt, det vill säga försämrad funktion av ven som sammanbinder det ytliga- och djupa vensystemet. Venös insufficiens ger hudsymtom
5 3 som till exempel eksem och ödem. Venösa sår är relativt ytliga med fibrinbeläggningar. Ödem kan leda till att såret är smärtsamt men kan lindras vid högläge av benet (Lindholm, 2003). Ateroskleros är en bidragande orsak till att ett arteriellt bensår uppstår, då blodtillförseln till vävnaden minskar. Det leder ofta till djupa smärtsamma sår med svarta nekroser. Smärtan kan lindras av att ha benet under hjärtnivå. Arteriella bensår är vanligast hos patienter över 85 år (Lindeman Steen, Andersen & Ingebretsen, 2002). Antalet fall med blandsår, det vill säga både venös och arteriell insufficiens, tenderar att öka. Ökningen kan bero på att befolkningen blir allt äldre (Christensen & Yeager, 2001;Lindholm, 2003). Livskvalitet Livskvalitet är ett begrepp som har olika betydelser för olika människor. En beskrivning av livskvalitet är att människan känner välbefinnande och tillfredsställelse i det dagliga livet. Genom att människor handlar på ett sätt som skapar goda förutsättningar för sig själv och andra kan det leda till tillfredsställelse senare i livet. När människan känner välbefinnande och tillfredsställelse skapas det en möjlighet att uppleva hälsa (Hagberg, 2002). Siri Naess ser på livskvalitet ur ett brett perspektiv, hon menar att det kan betyda samma sak som att ha det bra. Det finns en kognitiv och en affektiv aspekt i hennes tolkning av livskvalitet. Den affektiva aspekten innebär de känslor av både positiv och negativ karaktär som individen har. Livskvalitetens kognitiva sida är de värderingar och tankar som uppkommer i olika situationer för individen. Tankarna och värderingarna är grunden för vilken tillfredsställelse individen har i livet. Den kognitiva och den affektiva aspekten påverkar varandra och kan därför ses som en helhet. Delarna tillsammans bidrar till individens livskvalitet. En individ har hög livskvalitet och har det bra om hon; är aktiv, känner samhörighet, har självkänsla och har en grundstämning av glädje (Jahren Kristoffersen, 1998). Individen är aktiv när hon har livsglädje och upplever meningsfullhet i livet. Om individen upplever engagemang och har energi att utföra intressen leder det till en känsla av att ha det bra. En individ känner samhörighet genom att vara en del i en gemenskap med vänskap och lojalitet. Kvaliteten i relationer med andra människor spelar en stor roll för samhörigheten. Individen har självkänsla då hon mår bra som människa och har en tro på sig själv. När individen har klarat av en svårighet i livet kan det leda till en bättre självkänsla. När livet är värdefullt och rikt kan individen uppleva en grundstämning av glädje. Trygghet och harmoni
6 Bilaga III. Artikelmatris Författare Tidskrift Douglas, V. Journal of Wound Care, 2001; 10: Ebbeskog, B., & Ekman, S. Scandinavian Journal of Caring, 2001; 15: Ebbeskog, B., & Emami, A. Journal of Clinical Nursing, 2005; 14: Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients experiences and feelings. Elderly persons experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom an imprisonment Older patients experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient. Att hjälpa vårdpersonal att förstå vilka effekter ett bensår har ur patientens perspektiv. Att ta reda på äldre personers upplevelser av att leva med bensår. Att beskriva upplevelsen hos äldre människor med venösa bensår under förbandsbyte med fokus på deras upplevelse av vården. Kvalitativ studie. Grounded theory med ändamålsenligt urval. 8 deltagare. Kvalitativ studie. Fenomenologiskt/ hermeneutisk ansats. Ändamålsenligt urval. 15 deltagare. Kvalitativ studie. Fenomenologisk/hermeneutisk ansats med ändamålsenligt urval. 15 deltagare. Bensåret påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Relationen mellan patient och vårdgivare påverkar patientens fysiska och psykiska hälsa. Äldre personer med venösa bensår kämpar mot sjukdomen. De pendlar mellan att känna sig fångna i sin egen kropp och kämpar samtidigt för att uppleva frihet. Patienterna vill känna sig värdefulla och behandlas av kunnig vårdpersonal. 11/13 12/13 13/13
7 Författare Tidskrift Franks, P.J., & Moffatt, C.J. Lower Extremity Wounds, 2006; 5 (4): Franks, P.J., Moffatt, C.J., Doherty, D.C., Smithdale, R., & Martin, R. Wound Repair and Regeneration, 2006; 14: Guarnera, G., Tinelli, G., Abeni, D., Di Pietro, C., Sampogna. F., & Tabolli, S. Journal of Wound Care, 2007; 16: Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Do Clinical and Social Factors Predict Quality of Life in Leg Ulceration? Longer-term changes in quality of life in chronic leg ulceration. Pain and quality of life in patients with vascular leg ulcers: an Italian mulitcentre study. Att undersöka om det finns samband mellan kliniska och sociodemografiska kännetecken hos patienter med bensår och hur hälsan uppfattas. Att undersöka de långsiktiga förändringar på livskvaliteten relaterat till bensår hos patienter som får behandling Att uppskatta smärtan och livskvaliteten hos patienter med kroniska vaskulära bensår. Kvantitativ tvärsnittsstudie. Icke-experimentell design. 758 deltagare Mätinstrument: Nottingham Health Profile (NHP). Kvantitativ studie. Ickeexperimentell design med ändamålsenligt urval. 95 deltagare Mätinstrument: Nottingham Health Profile (NHP). Kvantitativ tvärsnittsstudie. Icke-experimentell design med bekvämlighetsurval. 381 deltagare. Mätinstrument: SF-12 och VAS Patienter som behandlas av sjuksköterska på speciella sårvårdsmottagningar har bättre livskvalitet än patienter som behandlas av distriktsköterskor i hemmet. Livskvaliteten förändras under tiden patienterna lider av bensår Vaskulära bensår är mycket smärtsamma och leder till en sämre livskvalitet. Det finns en direkt koppling till både bensårets storlek och tidsduration. 9/13 10/13 9/13
8 Författare Tidskrift Harendraan, A., Bradbury, A., Budd, J., Geroulakos, G., Hobbs, R., Kenkre, J., & Symonds, T. Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Measuring the impact of venous leg ulcers on quality of life. Att identifiera hälsorelaterad livskvalité hos patienter med bensår för att kunna skapa ett mätinstrument för behandling. Kvantitativ och kvalitativ studie. Icke-experimentell design med ändamålsenligt urval. 38 deltagare. Mätinstrument: Modifierat Skindex- formulär Patientens behov är i fokus för att kunna hitta en så bra behandling som möjligt. 8/13 Journal of Wound Care, 2005; 14: Heinen, M.M., Persoon, A., van der Kerkhof, P., Otero, M., & van Achterberg, T. International Journal of Nursing Studies, 2007; 44: Ulcer-related problems and health care needs in patients with venous leg ulceration: A descriptive, crosssectional study. Att beskriva bensårsrelaterade problem hos patienter med bensår orsakade av venös insufficiens eller av kombinerad etiologi. Kvantitativ studie. Icke-experimentell design. Deskriptiv tvärsnittsstudie med ändamålsenligt urval. 141 deltagare. Mätinstrument: Sickness Impact Profile (SIP68) Patienter med bensår stöter på flera allvarliga problem. De får inte tillräcklig vård för bensårsrelaterade problem. 13/13 Jones, J., Barr, W., Robinson, J., & Carlisle, C. British Journal of Nursing, 2006; 15: Depression in patients with chronic venous ulceration Att upptäcka prevalensen och upplevelsen av oro och depression vid kroniska venösa bensår. Kvantitativ studie. Ickeexperimnetll design med ändamålsenligt urval. 190 deltagare. Mätinstrument: The hospital and anxiety and depression scale (HADS) Patienter med kroniska venösa bensår ligger i riskzonen för oro och depression. Försämrad fysisk hälsa är den största riskfaktorn för att drabbas av depression senare i livet. 8/13
9 Författare Tidskrift Jull, A., Walker, N., Hackett, M., Jones, M., Rodgers, A., Birchall, N., Norton, R., & MacMahon, S. Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Leg ulceration and perceived health: a population based casecontrol study. Att kvantifiera hälsorelaterad livskvalité i samband med bensår och att skatta sitt hälsotillstånd i samband med bensår. Kvantitativ studie. Icke-experimentell design. Stratifierat urval. 448 deltagare. Mätinstrument: SF-36 Bensår har liknande påverkan på livskvalitén som många andra kroniska sjukdomar som diabetes och artrit. 9/13 Age and ageing, 2004; 33: Wissing, U., Ek, A.-C., & Unosson, M. Scandinavian Jounal of Caring, 2002; 16: Life situation and function in elderly people with and without leg ulcers. Att jämföra livssituationen hos äldre patienter med bensår med en jämförbar grupp äldre människor utan bensår. Kvantitativ studie. Icke-experimentell design med icke- slumpmässigt urval. 144 deltagare. Mätinstrument: The Philadelphia Geriatric Center Multilevel Assessment Instrument (PGCMAI) Patienter med bensår har sämre medelvärde inom psykisk hälsa, aktivitet i dagligt liv (ADL), minne, social funktion, anpassning till den nya situationen än de utan bensår. 12/13
Livskvalitet hos patienter med bensår
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalitet hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren Ej avsett för publikation Datum Handledare:
Läs merAtt leva med bensår. Ur ett patientperspektiv. Camilla Nilsson Emelie Ylve
Att leva med bensår Ur ett patientperspektiv Camilla Nilsson Emelie Ylve Omvårdnad - Vetenskapligt arbete 15Hp Ht 2011 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823 301 18 Halmstad Living with leg ulcers A
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merEXAMENSARBETE. Upplevelse av att leva med venösa bensår. Rose Enohnyaket. Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
EXAMENSARBETE Upplevelse av att leva med venösa bensår Rose Enohnyaket Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merPatienters upplevelser av att leva med venösa bensår
Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår En litteraturöversikt Emilie Bertilsson Sofia Josefsson Helena Skarph Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Omvårdnad Jönköping, januari 2012 Hälsohögskolan,
Läs merC-UPPSATS. Svårläkta bensårs påverkan på det sociala livet. En litteraturstudie. Anna Engman Annika Flodström. Luleå tekniska universitet
C-UPPSATS 2010:266 Svårläkta bensårs påverkan på det sociala livet En litteraturstudie Anna Engman Annika Flodström Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merSÅ MYCKET MER ÄN ETT SÅR
Hälsa och samhälle SÅ MYCKET MER ÄN ETT SÅR Om att leva med venöst bensår ELLINOR EKECRANTZ FELICIA REYCHMAN VAN RHEINBERG SÅ MYCKET MER ÄN ETT SÅR Om att leva med venöst bensår ELLINOR EKECRANTZ FELICIA
Läs merAtt leva med bensår Patienters upplevelser av sin livssituation vid svårläkta venösa bensår
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2014: 86 Att leva med bensår Patienters upplevelser av sin livssituation vid svårläkta
Läs merEXAMENSARBETE. Att leva med venösa bensår En kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelser
Institutionen för vård och natur EXAMENSARBETE Att leva med venösa bensår En kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelser Living with venous leg ulcer A qualitative interview study about patients
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie
ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merEn vän men ändå inte en vän En grupp distriktssköterskors beskrivningar av innebörden av att vårda patienter med svårläkta bensår
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur En vän men ändå inte en vän En grupp distriktssköterskors beskrivningar av innebörden av att vårda patienter med svårläkta bensår Författare: Anna Andersson
Läs merLambohovs Vårdcentral, Linköping e-post: asa.nordesjo@lio.se
Författare: Åsa Nordesjö Lambohovs Vårdcentral, Linköping e-post: asa.nordesjo@lio.se Handledare: Susan Wilhelmsson FoU-handledare FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland e-post: susan.wilhelmsson@lio.se
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå
Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad Nursing Care Att hantera livet med bensår Patienters upplevelser av att leva med bensår Lucie Makanda Catrine Nilsson
Läs merSOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR
SOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR EN UNIK INNOVATION TM THERAPIES. HAND IN HAND. KONTINUERLIG KOMPRESSION ÄR DEN BÄSTA BEHANDLINGEN Graderad kompression förbättrar det venösa
Läs merMer än bara ett venöst bensår
Kandidatarbete i vårdvetenskap, 15 hp Mer än bara ett venöst bensår En litteraturstudie om äldres upplevelser Sara Bergström Handledare: Ewy Olander Sjuksköterskeprogrammet, kurs: VO1412 Blekinge Tekniska
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merHur smärta erfars i samband med venösa bensår - en litteraturbaserad studie av kvalitativa artiklar
KANDIDATUPPSATS I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2007:48 Hur smärta erfars i samband med venösa bensår - en litteraturbaserad studie av kvalitativa artiklar
Läs merUpplevelsen av att leva med venösa bensår Ur ett patientperspektiv
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:6 Upplevelsen av att leva med venösa bensår Ur ett patientperspektiv Uldine Sigfridsson
Läs merKognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Läs merAtt leva med venösa bensår ur ett holistiskt perspektiv En litteraturstudie
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogrammet 120 p SJC810 Fördjupningsarbete i omvårdnad (41-60), 10 poäng Att leva med venösa bensår ur ett holistiskt perspektiv En litteraturstudie Datum:
Läs merTeorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merAndlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand
Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merLivskvalitet hos personer med bensår en litteraturstudie
Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete DK17, 15 hp VT11 Livskvalitet hos personer med bensår en litteraturstudie Josefina Nyman & David Wendefors Sammanfattning
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merExamensarbete. Filosofie kandidatexamen. De äldres upplevelser i samband med en förändrad boendesituation
Examensarbete Filosofie kandidatexamen De äldres upplevelser i samband med en förändrad boendesituation En litteraturstudie Moving from home to a home for the ageing, older persons perceptions. A Literature
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå
Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad, 15Hp, Gr (Nivå C) Nursing Science, 15Hp, Gr (Grade C) Att leva med bensår John, David Polland, Daniel Abstrakt Bakgrund:
Läs merLära om diabetes eller lära för livet
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merKvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie
Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie Ingalill Rahm Hallberg Vårdalinstitutet 2007-05-28 Hur kom jag in på spåret handledning Psykiatrisk bakgrund 68-
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merFunktionshinder, livslopp och åldrande
Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merKan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Läs merFaktahäfte Hälsa och sjukvård
Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar
Läs merPatienters upplevelser av att möta sjuksköterskor vid behandling av bensår
Patienters upplevelser av att möta sjuksköterskor vid behandling av bensår En litteraturöversikt Författare: Moa Henriet & Hannes Pellby Pettersson Handledare: Karin Hermansson Kandidatuppsats Våren 2015
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merI väntan på läkning. Awaiting healing
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete HK-10, 15 hp HT 2012 I väntan på läkning Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår Awaiting healing Patients
Läs merHUR PÅVERKAS GENERELL OCH HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET AV BENSÅR?
Hälsa och samhälle HUR PÅVERKAS GENERELL OCH HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET AV BENSÅR? En litteraturstudie om diabetespatienter KATARINA SJÖBERG NERCIVAN ZULFEROVA Examensarbete VT 03 Sjuksköterskeprogrammet
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merUPPLEVELSEN AV ATT LEVA MED VENÖSA BENSÅR EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa UPPLEVELSEN AV ATT LEVA MED VENÖSA BENSÅR EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE SADIJA KUGIC FRIDA THOMASSON Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp VO 1303 Sjuksköterskeprogrammet
Läs merPalliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Läs merReflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young
Reflekterande lärande hos ungdomar Guided self determination-young Anna Lena Brorsson, Diabetessjuksköterska, Doktorand, Astrid Lindgerns Barnsjukhus, Huddinge Anna Lindholm Olinder, Diabetessjuksköterska,
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merKARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE
KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,
Läs merWomen's experience of quality of life after breast cancer surgery.
Kiki Youssef & Kristin Persson Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter en bröstcanceroperation. Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter en bröstcanceroperation. Women's experience of quality of life
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merPatienters upplevelser av att leva med venösa bensår utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv- en litteraturstudie
Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv- en litteraturstudie Farzana Obaid och Evelina Sundberg 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merSjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning
Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Julia Halt och Anna Jonsson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso-
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merLARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR
Hälsa och samhälle LARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR EFFEKTER OCH UPPLEVELSE MARINA BORGLUND CHRISTINE HELLDÉN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet
Läs merNär luften inte finns
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:116 När luften inte finns Patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom
Läs merLäker tiden alla sår?
Läker tiden alla sår? Sjuksköterskans hinder och möjligheter för att utföra sårvård Sofie Gubélius Frida Johansson Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Ht 2011
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merKvalitet på arbetsmiljöarbetet. Ingela Bäckström
Kvalitet på arbetsmiljöarbetet Ingela Bäckström Disposition av min presentation Vad är kvalitet? Hur definieras kvalitet? Kvalitet på arbetsmiljöarbete är det viktigt? Bakgrund till min forskning Syfte
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merEn sårmottagnings betydelse Patientupplevelse och kostnader vid Boxholms vårdcentral. Anna Carlsson
En sårmottagnings betydelse Patientupplevelse och kostnader vid Boxholms vårdcentral Anna Carlsson 1 Förord Jag, Anna Carlsson, som genomfört det här projektet arbetar som distriktsköterska vid Boxholms
Läs merMoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se
MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merPatienters upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Patients experience of living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease
Patienters upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Patients experience of living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease Borg, Victor. Kinrade, Alexandra Örebro universitet, Institutionen
Läs merVems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm
Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merMän och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010
Män och abort Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet SFPOG symposium 24 april 2010 Artiklar Kero A, Lalos A, Wulff M. Home abortion - male involvement - antagen för publicering mars 2010
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merVenösa bensår- ett liv med begränsningar En systematisk litteraturstudie
Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Venösa bensår- ett liv med begränsningar En systematisk litteraturstudie Therése Andersson Ella Palmgren Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Institutionen för hälso-
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merÅldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa
Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs mer