Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Transkript

1 Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.

2 Façading in Transcultural Caring Relationships Healthcare Staff and Foreign-born Parents in Childhood Cancer Care Solvig Ekblad, Psykolog, Docent Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Migration och hälsa/stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Olle Björk, Leg. Läkare, Professor Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Karin Enskär, Leg.Sjuksköterska Docent Institutionen för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Pernilla Pergert Pernilla Pergert 11 Mars

3 Bakgrund

4 Transkulturell omvårdnad Transkulturell omvårdnad inkluderar att vårda över kulturgränser med målet att ge en kulturellt passande vård, vilket innebär att man är lyhörd så att vården passar kulturen hos den individuella familjen. Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw-Hill, Medical Pub. Division. Pernilla Pergert 4

5 Transkulturell omvårdnad Ett formellt område för teori och praktik som fokuserar på en omvårdnad (caring) som jämför skillnader och likheter i tro/övertygelse, värderingar, och mönster i livsväg hos olika kulturer för att ge en kulturellt överrensstämmande, meningsfull, och välgörande vård till människor. Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw-Hill, Medical Pub. Division, egen översättning, sida 5-6. Pernilla Pergert 5

6 Kultur inlärda och delade värderingar, trosuppfattningar och livsvägar bestämd eller speciell grupp överförs mellan generationer influerar tanke och beteende mönster dynamisk och inte statisk Leininger, M. M., & McFarland, M. R. (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York: McGraw-Hill, Medical Pub.Division. Pernilla Pergert 6

7 Hälso- och sjukvårdslagen Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården skall: vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Pernilla Pergert 7

8 Barncancervården Mycket intensiv och krävande behandling Överlevnaden är nära 80 % i Sverige Över 85 % av barncancer fallen finns i låginkomst länder och de använder < 5% av världens resurser. Yaris, N., Mandiracioglu, A., & Buyukpamukcu, M. (2004). Childhood cancer in developing countries. Pediatric Hematology and Oncology, 21(3), p Pernilla Pergert 8

9 Familjer med utländsk bakgrund Sverige - 19 % Stockholms län - 28 % Från ca 200 länder SCB. (2009). Pernilla Pergert 9

10 Syfte Att utforska situationen för familjer med utländsk bakgrund inom i barncancervården. Att få kunskap om: Vårdpersonalens erfarenhet av att vårda familjer med utländsk bakgrund. Pernilla Pergert 10

11 Metod

12 Design Grundad teori Syftar till att upptäcka informanternas huvudangelägenheter och hur de hanterar dem Glaser, B. G., & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New York: Aldine. Pernilla Pergert 12

13 Datainsamling 5 fokusgrupps intervjuer har genomförts med personal inom barncancervården inkluderande (n:4-10, N;35); 3 grupper med sköterskor 1 grupp med läkare 1 grupp med konsultsjuksköterskor 5 enskilda intervjuer med sjuksköterskor Pernilla Pergert 13

14 Resultat Studie I: Personalens angelägenhet

15 Studie I: Personalens angelägenhet Men det man saknar tycker jag är den nära kontakten de blir mer åsidosatta just för att man kan inte komma dem nära. Familjen är inte en partner i samarbetet på samma sätt, de är inte lika välinformerade och tajta som svensktalande familjer. Transkulturella vårdrelationer Pernilla Pergert 15

16 Studie I: Personalens angelägenhet Hinder Transkulturella vårdrelationer Pernilla Pergert 16

17 Studie I: Personalens angelägenhet Hinder för transkulturella vårdrelationer Språkliga Kulturella & Religiösa Sociala Organisatoriska Pernilla Pergert 17

18 Studie I: Personalens angelägenhet Språkliga hinder Tolkberoende trepartsrelation brist på informationskontroll kompakt information Brist på vårdande konversation & småprat Brist på omvårdnadskommunikation Pernilla Pergert 18

19 Studie I: Personalens angelägenhet Språkliga hinder Brist på omvårdnadskommunikation Ja, omvårdnaden det är sällan man har tolk för den biten, det är mest det medicinska och diagnosen. så en svensk familj får hela tiden ja fortlöpande information. Inte direkt så här att man sätter sig ner utan hela tiden när man går in och kopplar dropp och vad man än gör. Den här familjen som inte kan språket får ingenting Pernilla Pergert 19

20 Studie I: Personalens angelägenhet Språkliga hinder Brist på vårdande konversation och småprat Men det man saknar tycker jag är den nära kontakten, för man kan aldrig småprata eller komma in och bara vara med dom, med familjen. Småpratet är inte bara ett sätt att förmedla information utan har en rituell funktion som innefattar tillit och befrämjar sammanhållning. Eriksson, K Vårdprocessen. Stockholm: Nordstedts Förlag AB. Pernilla Pergert 20

21 Studie II: Hantering av hinder Att överbrygga hinder Hinder Transkulturella vårdrelationer Pernilla Pergert 21

22 Studie II: Hantering av hinder Verktyg för att överbrygga Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg Pernilla Pergert 22

23 Studie II: Hantering av hinder Kommunikations verktyg Icke-verbal kommunikation tecken och charader skriftligt informationsmaterial vårdande beröring Pernilla Pergert 23

24 Studie II: Hantering av hinder Kommunikationsverktyg Vårdande beröring Att vi kan ge värme, alltså jag tror att dom ändå kan känna att vi vill väl och att man kan utrycka mycket bara genom..., alltså kroppsspråk och med ögon och så. Pernilla Pergert 24

25 Studie II: Hantering av hinder Kommunikations verktyg Icke-verbal kommunikation tecken och charader vårdande beröring skriftligt informationsmaterial Tolkberoende med förtroende Pernilla Pergert 25

26 Studie II: Hantering av hinder Kommunikations verktyg Tolkberoende med förtroende Man borde ha en timmes tolk varje dag eller något, att man bokar in en tolk varje dag oavsett om det är någonting det finns alltid något som man kan informera om. Pernilla Pergert 26

27 Studie II: Hantering av hinder Kommunikations verktyg Tolkberoende med förtroende Man borde ha en timmes tolk varje dag eller något, att man bokar in en tolk varje dag oavsett om det är någonting det finns alltid något som man kan informera om. Använd tolk, inte bara för medicinska informationssamtal utan även för att skapa förtroendefulla relationer till patienten och familjen. Pernilla Pergert 27

28 Studie II: Hantering av hinder Verktyg för att överbrygga hinder för Transkulturell vårdrelationer Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg Pernilla Pergert 28

29 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Transkulturellt lärande Kulturell kunskap Pernilla Pergert 29

30 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Kulturell kunskap Man får inte bli så upptagen av patientens kulturella bakgrund att man glömmer bort individuella skillnader. Ingen ska tvingas till att representera sin kultur. Individ Grupp Hanssen, I., A. W. Percy, et al. (1999). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund, Studentlitteratur, s.21. Pernilla Pergert 30

31 Kulturell blindhet Stereotypning Pernilla Pergert 31

32 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Transkulturellt lärande Kulturell kunskap Kulturell självkännedom Pernilla Pergert 32

33 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Kulturell självkännedom Om man kan reflektera och titta på sig själv lite granna ur ett annat perspektiv så kan man ju lära sig jätte mycket på det. vi i Sverige gör inte alltid rätt, det är inte vi som normala i världen och det tror jag är viktigt Pernilla Pergert 33

34 Studie II: Hantering av hinder Kulturell självkännedom Undersöka och utvärdera sin kulturella och professionella bakgrund för att bli medveten om sina egna fördomar och förutfattade meningar om individer som är annorlunda. Campinha-Bacote, J. (2002) The Process of Cultural Competence in the Delivery of Healthcare Services: A Model of Care. Journal of Transcultural Nursing. Vol. 13 No. 3, July. s Pernilla Pergert 34

35 Kulturell självkännedom 1. Hälsar 2. Accepterar 3. Hjälper 4. Hjälper informerat 5. Försvara Andrews, M.M., Boyle, J.S., (2003) Transcultural Concepts in Nursing Care. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia. Pernilla Pergert 35

36 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Transkulturellt lärande Kulturell kunskap Kulturell självkännedom Transkulturellt reflekterande Pernilla Pergert 36

37 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Transkulturellt reflekterande Mm, och sen självreflektion det var någon muslim som inte ville äta griskött och som stod och inspekterade någon korvgryta eller vad det var, och då var det någon som i all välmening sa att det är nog bara väldigt lite gris i så fall. Och det var väl snällt menat men egentligen är det som att vi skulle åka till Kina och någon serverade oss och sa att det är bara väldigt lite hundkött i den här grytan, då skulle vi känna en väldigt stark motvilja för det ändå. Pernilla Pergert 37

38 Transkulturella verktyg Transkulturellt reflekterande så det finns säkert en tradition till, eller en grund till den här traditionen att man ska göra sig av med den döda kroppen så fort som möjligt. Och den traditionen har hon ju levt med då när hon är uppvuxen under dom omständigheterna och, så det var ju logiskt för henne att reagera på det här viset men sen när då hon såg att man faktiskt kunde göra annorlunda så kunde hon ta till sig det också, och det är ju väldigt stort att kunna göra det. Pernilla Pergert 38

39 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Transkulturellt lärande Kulturell kunskap Kulturell självkännedom Transkulturellt reflekterande Transkulturell länk Pernilla Pergert 39

40 Studie II: Hantering av hinder Transkulturella verktyg Transkulturell länk det är nyttigt att få sådana kommentarer från en Iransk kvinna det att jag säger att hon har blivit svensk det är ju att hon kan förstå hur vi tänker Pernilla Pergert 40

41 Studie II: Hantering av hinder Verktyg för att överbrygga hinder för Transkulturell vårdrelationer Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg Pernilla Pergert 41

42 Studie II: Hantering av hinder Organisatoriska verktyg När en organisation eller enhet tillhandahåller nödvändiga resurser och anpassar policys och rutiner för att ge en transkulturell vård. Tids tilldelning Utbildning Pernilla Pergert 42

43 Sammanfattningsvis

44 Implikationer Hälso- och sjukvårds personal samt utbildare behöver bli medvetna om: Hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg och kombinera dem på lämpliga sätt Utbildningen behöver ge tillfälle för: transkulturellt lärande transkulturellt reflekterande självkännedom vara medvetandegörande Pernilla Pergert 44

45 En vård med respekt för alla människors lika värde innebär inte lika behandling utan snarare en vård som är anpassad för de behov den individuella patienten har, oavsett bakgrund. Pernilla Pergert 45

46 To be one of heart is better than to have a common tongue (Rumi 1994, p37) Pernilla Pergert 46