Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket"

Transkript

1 Toleransfönstret

2 Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den förra artikeln vilar på omfattande forskning och med toleransfönstret ges en användbar modell med utgångspunkt bland annat i dessa teorier och kunskap om hjärnans utveckling och funktioner. Innanför toleransfönstret Innanför toleransfönstret är det möjligt att reflektera och tänka om situationer och de känslor som dessa väcker. För de flesta är toleransfönstret ganska brett, vilket innebär att de flesta impulser, reaktioner och känslor är hanterbara. Det är sällan en person med ett brett toleransfönster tappar självkontrollen. Utanför toleransfönstret Ovanför toleransfönstrets tak hamnar individen i ett hyperaktiverat (överaktiverat) tillstånd, vilket innebär starkt affektpåslag (starka känsloreaktioner övermannar en, till exempel stark ilska eller kraftig ångest) och förlust av självkontroll. Det kan resultera i till exempel svår oro, vredesutbrott, aggressivitet, ångest och stress. Nedanför toleransfönstret Nedanför toleransfönstrets golv infinner sig ett hypoaktiverat (underaktiverat) tillstånd, som präglas av känslo- och kontaktlöshet. Detta tillstånd innebär också förlust av självkontroll och kan visa sig i handlingsförlamning, att inte känna kontakt med sin kropp och känslor av att inte vara närvarande.

3 Känslointensitet Hyperaktiverat tillstånd som kan visa sig i stark oro, aggressivitet, kaoskänsla, impulsivitet och utåtagerande beteende. Ingen själkontroll Hypoaktiverat tillstånd som kan visa sig i handlingsförlamning, avstängdhet och starka känslor av tomhet och bedövning Självkontroll över känslor, veteenden och impulser Ingen själkontroll Tid Figur 1: Majoriteten av de känslor man upplever ryms innanför toleransfönstret och går att hantera och reglera på egen hand. Det är oftast möjligt att tänka kring och styra impulser och beteenden. Någon gång behövs stöd. Rent kroppsligt innebär det hyperaktiverade tillståndet förhöjd puls, snabbare andning och ökad muskelspänning, medan det hypoaktiverade tillståndet innebär försvagad puls, andning och muskelspänning. Var individens gräns för det hyper- respektive hypoaktiverade tillståndet går är individuellt. Det påverkas både av de regleringsoch omsorgserfarenheter som görs i det tidiga samspelet och under uppväxten med viktiga vuxna och av genetiska förutsättningar och temperament. Små barn har smalt toleransfönster Små barn har ett smalare toleransfönster. Många saker kan överväldiga och få det lilla barnet att hamna utanför toleransfönstret, till exempel starka intryck, känslor, hunger och trötthet. Barnet är beroende av att föräldrarna eller de viktiga vuxna som finns till hands samreglerar för att barnet ska kunna hålla sig innanför toleransfönstret. Den vuxne behöver hjälpa barnet att lugna sig - reglera ner - när det är hyperaktiverat, så att det kommer tillbaka in i fönstret. På samma sätt behöver den vuxne aktivera och stimulera - reglera upp - barnet in i fönstret när det kommer i ett hypoaktiverat tillstånd. Många av de barn och ungdomar som upplevt svåra påfrestningar och trauman har precis som små barn ett smalare toleransfönster. De strukturer och delar i hjärnan som har till uppgift att reagera på faror och hot (alarmsystemet) och förmågan att hantera reaktionerna och lugna sig själv (regleringssystemet), har inte utvecklats som det ska. Istället för att vara i god balans blir systemen ofta obalanserade. Det visar sig genom ett överkänsligt alarmsystem, som signalerar om hot och fara även i situationer som objektivt sett inte är farliga, och ett försvagat regleringssystem, som inte alls kan hantera de reaktioner som uppstår inom en. Obalansen i systemen och brister i utvecklingen bidrar till att individen lätt hamnar utanför toleransfönstret när en situation väcker känslor och reaktioner. Känslorna blir också ofta intensiva för den som har ett snävt toleransfönster. Rädsla kan bli till förlamande ångest, ledsenhet till extrem förtvivlan och irritation och ilska till explosiv vrede. Det är inte ovanligt att den som har ett smalt toleransfönster förlorar självkontrollen och det är då svårt att reglera impulser och känslor eller styra de beteendemässiga reaktionerna på dessa. I det läget behövs hjälp att komma innanför toleransfönstret igen, där känslorna är hanterbara och det är möjligt att tänka omkring situationen och den egna upplevelsen. Känslointensitet Hyperaktiverat tillstånd som kan visa sig i stark oro, aggressivitet, kaoskänsla, impulsivitet och utåtagerande beteende. Ingen själkontroll Hypoaktiverat tillstånd som kan visa sig i handlingsförlamning, avstängdhet och starka känslor av tomhet och bedövning Självkontroll över känslor, beteenden och impulser Ingen själkontroll Tid Figur 2: Många ungdomar med traumatiska erfarenheter har ett snävt toleransfönster. Det finns ofta behov av stöd för att lugna sig eller aktiveras för att komma tillbaka in i fönstret igen, så att det går att hantera känslor och impulser och tänka omkring det som händer och upplevs. Toleransfönstret hos viktiga vuxna I arbetet med barn och ungdomar som har svårt med känsloreglering och lätt tappar självkontrollen och hamnar utanför toleransfönstret, krävs ett reflekterat förhållningssätt. En viktig vuxen behöver själv befinna sig innanför toleransfönstret och vara medveten om vad som kan trigga de egna känsloreaktionerna. Att förmedla och möta ungdomarna med ett lugn hjälper till att minska känslointensiteten känslan smittar. Att kunna tolka situationen och sätta ord på känslor och vad som händer (samreglering)

4 och kan vara väldigt lugnande i sig, jag förstår inte riktigt vad som händer inom mig, men det finns någon annan som bryr sig och som hjälper mig att förstå. När en situation är på väg i en riktning där en ungdom håller på att hamna utanför toleransfönstret, är det bra att skifta fokus och försöka lugna, så att självkontrollen bibehålls. Som viktig vuxen kan det vara bra att få stöd i detta stundtals krävande arbete, till exempel i form av handledning. Att hjälpa någon i ett hyperaktiverat tillstånd I stunden när en ungdom får ett aggressivt utbrott är prio ett att minska känslointensiteten för att kunna komma innanför toleransfönstret igen. Ibland används både fula ord och andra provokationer mot personal eller andra jämnåriga under utbrottet. Just i den laddade situationen är det sällan läge att sätta hårt mot hårt och gå i konfrontation. Fokus behöver istället ligga på att dämpa känslorna. Senare, när alla befinner sig innanför toleransfönstret och har självkontroll, kan situationen och oacceptabelt beteende analyseras och diskuteras tillsammans. För att som vuxen kunna lugna en situation är några bra utgångspunkter hämtade från det som ofta benämns ett lågaffektivt bemötande: Minska känslointensiteten - behåll lugnet själv och försök få detta att smitta av sig, till exempel genom ett mjukt tonfall och kroppsspråk. Var medveten om dina egna känslor, känner du att du inte klarar av att behålla lugnet och själv stanna innanför toleransfönstret, försök att hitta en kollega som kan ta över i stunden. Undvik att gå i konfrontation och konflikt det finns oacceptabla beteenden, men i stunden behöver fokus ligga på att minska känslointensiteten. Försök avleda, på så sätt minskar affektsmittan Undvik att hålla lång ögonkontakt eller markera dig fysiskt, det ökar känslointensiteten. Ta inte hårt i någon eller försök hålla fast. Muskelspänning smittar, precis som känslor. Fysisk begränsning brukar snarare trappa upp konflikten och öka våldsamheten. Respektera ungdomens integritet vid konflikter. Tar ungdomen ett steg tillbaka är det bra om du själv också backar. Anpassa sättet att söka kontakt utifrån ungdomens behov och villkor. Det är ofta en falsk föreställning att det går att ta kontroll genom att gå i maktkamp med någon som tappat självkontrollen och hamnat utanför toleransfönstret. Det viktigaste för att stoppa ett våldsamt utbrott och minimera skador är att återfå självkontrollen och komma tillbaka innanför fönstret.

5 Frågor att arbeta vidare med i personalgruppen Kan vi märka när en ungdom är på väg att tappa kontrollen över sig själv och sitt beteende? Hur möter vi ungdomarna idag när vi märker att detta håller på att hända? Vad får vi för tankar utifrån kunskap om toleransfönstret? Är vi överens i personalgruppen om hur vi ska agera i dessa situationer? Är det något vi behöver utveckla eller arbeta vidare med för att på bästa sätt hjälpa ungdomarna så att de slipper hamna i dessa situationer? Hur kan vi arbeta förebyggande för att stödja och utveckla ungdomarnas egen förmåga till känsloreglering? Hur kan vi stötta varandra som kollegor i detta arbete? Finns det utrymme för reflektion kring våra egna roller som personal, eller är detta något vi skulle behöva mer av? Checklista Toleransfönstret illustrerar det spann inom vilket vi har kontroll över våra känslor och impulser och förmåga att tänka klart kring vad som händer och vad vi upplever. Utanför toleransfönstret tappar vi självkontrollen. Många barn och unga som upplevt svåra påfrestningar och utvecklingstrauman har snävare toleransfönster än de flesta andra. Då behövs ofta hjälp från viktiga vuxna att komma innanför toleransfönstret igen. Som viktig vuxen brukar det hjälpa att minska känslointensiteten och detta görs till exempel genom ett lugnt tonfall och kroppsspråk. I detta arbete krävs ständig reflektion kring det egna förhållningssättet, medvetenhet kring ens egna känslor och att själv vara innanför toleransfönstret. Referenser Bath, H. (2015). The Three Pillars of TraumaWise Care: Healing in the Other 23 hours. Reclaiming Children and Youth, 23(4), Hejlskov Elvén, B. & Wiman, T. (2015). Barn som bråkar att hantera känslostarka barn i vardagen. Stockholm: Natur & Kultur. Hellberg, A. (2015). Psykologi i förskolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Nordanger, D. & Braarud, H. C. (2014). Regulering som nøkkelbegrep og toleransevinduet som modell i en ny traumepsykologi. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, 51(7),

6 Tips! Lyssna på: Rädda Barnen (2015). Mellan stolarna. Avsnitt 4. Trauma: hur vuxna bemöter barn. Rädda Barnens poddradio, Tillgängligt från Titta på: Filmad föreläsning om Traumamedveten omsorg, med Camilla Küster, kurator på Rädda Barnen: Samtiden-Internationella-brottsofferdagen Traumamedveten-omsorg Fyra korta filmklipp med tips för den som möter barn och ungdomar som flytt till Sverige, med Rädda Barnens psykologer Pernilla Rempe Sjöstedt och Jannes Grudin: vad-vi-gor/barn-pa-flykt/ankomsten-till-nyttland/bemota-barn-pa-flykt/ Om barnhjärnan och trauma, med Dag Nordanger, specialist i klinisk psykologi: com/watch?v=xyxzskqb6ks Rädda Barnen 2016 Text. Anna Hellberg, leg. psykolog Foto: Oskar Kullander, Claes Herrlander Form: Rädda Barnen Rädda Barnen Stockholm Landsvägen 39, Sundbyberg Tel:

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Att utveckla den egna regleringsförmågan

Att utveckla den egna regleringsförmågan Att utveckla den egna regleringsförmågan N är ett barns uppväxt präglas av upprepade traumatiska händelser och svåra påfrestningar, kan en konsekvens bli att barnet inte får möjlighet att utveckla en god

Läs mer

Traumamedveten omsorg teorin omsatt i praktiken

Traumamedveten omsorg teorin omsatt i praktiken Traumamedveten omsorg teorin omsatt i praktiken Traumamedveten omsorg är en pedagogisk modell kring grundläggande behov hos barn och ungdomar som varit med om svåra påfrestningar och utsatts för traumatiserande

Läs mer

ATT MÖTA BARN OCH UNGA MED TRAUMA I VARDAGEN EN SAMMANFATTNING. Foto: Anna Pantelia/Rädda Barnen

ATT MÖTA BARN OCH UNGA MED TRAUMA I VARDAGEN EN SAMMANFATTNING. Foto: Anna Pantelia/Rädda Barnen ATT MÖTA BARN OCH UNGA MED TRAUMA I VARDAGEN EN SAMMANFATTNING Foto: Anna Pantelia/Rädda Barnen VAD ÄR TRAUMA OCH VAD FÅR DET FÖR KONSEKVENSER? Detta är den första artikeln i en artikelserie om fem som

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är

Läs mer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

- hur kan vi alla hjälpa till?

- hur kan vi alla hjälpa till? Det psykosociala stödet vid migration för barn och ungdomar - hur kan vi alla hjälpa till? Sabine Kirschard, Socionom/leg psykoterapeut Rebecka Lind, socionom Lina Harald, socionom Södra Älvsborgs Sjukhus

Läs mer

Välkommen! Mikael Widerdal

Välkommen! Mikael Widerdal Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Del 3 Handlingskompetanse

Del 3 Handlingskompetanse Del 3 Handlingskompetanse - 2 - Höja medvetenheten och utvärdera sin egen handlingsförmåga Din handlingsförmåga visar totalsumman av dina färdigheter som: social kompetens metodkompetens inlärningskompetens

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Barn idag och föräldrarollen

Barn idag och föräldrarollen Barn idag och föräldrarollen Barns inlärning och utveckling Karin Rosvall AB karin.rosvall@telia.com Telefon: 0703-245515 1 Föräldrarollen Upplever Du som förälder att du ibland o är vilsen och känner

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Om eleven försvinner i skogen eller på utflykt En personal samlar ihop barnen, övriga letar. Informera rektor. Viktigt att veta var man har sökt för att

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Grunder Medialitet !!!

Grunder Medialitet !!! Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att

Läs mer

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott. Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen. Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som

Läs mer

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Få vardagen att fungera med utmanande barn Få vardagen att fungera med utmanande barn 22.11.2013 Nina Mahlberg Psykolog, familjeterapeut, ADHD-center Att förstå barnets beteende Att få uppmärksamhet - Barn vill ha uppmärksamhet - hellre negativ

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi

Läs mer

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD Målsättning Det är viktigt för oss att ha en tydlig målsättning, eftersom att det kan vara svårt att få ihop till när hela gruppen är närvarande. Vi känner att vi ville börja

Läs mer

Dina patienträttigheter

Dina patienträttigheter Dina patienträttigheter Har vi egentligen några rättigheter, är frågan Björn Bragée, Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. 1 Vad är patienträttigheter och hur klagar man 2 Det finns

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Datum: CPR nr: Namn: VÄGLEDNING: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur din höft och/eller ljumske fungerar. Du skall ange hur din höft och/eller ljumske

Läs mer

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012 Resultat från Folkhälsans amningsenkät 2012 Hur gamla var dina barn när de slutade ammas?uppge skilt för de fyra yngsta barnen. Ifall du ännu ammar yngsta barnet, kryssa då i barnets nuvarande ålder. Hur

Läs mer

Vad är trauma. och vad får det för konsekvenser?

Vad är trauma. och vad får det för konsekvenser? Vad är trauma och vad får det för konsekvenser? Detta är den första artikeln i en artikelserie om fem som på olika sätt berör Traumamedveten omsorg en förståelseram för hur den som är en viktig vuxen behöver

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva, andreen.johan@gmail.com Leg. läk., specialist i barn- och ungdomspsykiatri och allmän psykiatri NASP,

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Årlig likabehandlingsplan

Årlig likabehandlingsplan Årlig likabehandlingsplan för trygghet respekt ansvar på S:ta Gertruds skola Denna plan har utarbetats i samråd med personalen, föräldrasamrådet, elevvårdsteamet och elevrådet. reviderad mars 2010 Förord

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne

Läs mer

RUTINER VID OLYCKSFALL...

RUTINER VID OLYCKSFALL... Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV OCH MINA SCOUTKOMPISAR Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna tänka kring vad de själva och deras scoutkompisar är bra

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass... Namn... Klass... o Info för föräldrarna på sidan 10 T Text: Ped.Mag. Irina Andersson Illustrationer & layout: Paul Söderholm Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland r.f. Nylandsgatan 17 D FiN- 00120

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Änglagårdens förskola Vi på Änglagårdens förskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Datum

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger.

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger. Så använder du boken Välkommen till 8 veckor med mindful eating. Åtta teman Du kommer att möta åtta teman och åtta mindfulness-attityder. Du kan arbeta med varje avsnitt en vecka eller så länge du har

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Sinnenas stig GNESTA

Sinnenas stig GNESTA Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Bakgrund Likabehandlingsplanen utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan 2015 Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Annika

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer